9789144109442 by Smakprov Media AB

Hållbar utveckling – människa, miljö och samhälle

Christel Persson Torsten Persson

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbju den. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopierings skyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rätts innehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31774 ISBN 978-91-44-10944-2 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 Omslagsbild: Istockphoto Redaktör och projektledare: Ragnhild Möller Layout: Henrik Hast, Ragnhild Möller Printed by Exakta AB, Sweden 2015

INNEHÅLL TILL LÄSAREN 6 KAPITEL 1 HÅLLBAR FRAMTID 9 Miljöanpassad energi- och produktutveckling 11 Systematiskt miljöarbete 12 De nationella miljömålen 13 Arbets- och ansvarsfördelningen 14 Regionalt och lokalt ansvar 15 Modell för uppföljning av miljökvalitetsmålen 16 Rapport och resultat av miljökvalitetsmålen 17 Ta reda på/diskutera 18

KAPITEL 2 MILJÖ OCH DE NATURLIGA EKOSYSTEMEN 19 Ekologi eller läran om huset 20 Ekosystem 21 Konkurrens och anpassning 22 Energiflödet i ekosystemen 26 Fotosyntesen – naturens produktion 26 Respiration eller andning – naturens energiomsättning 26 Näringsupptag och näringskedjor 27 Gifter i näringskedjan 29 Ta reda på/diskutera 30

KAPITEL 3 KRETSLOPPEN I NATUREN 31 Producenter och konsumenter 32 De biogeokemiska ämnenas kretslopp 34 Vattnets kretslopp 34 Kolets kretslopp 36 Syrets kretslopp 37 Kvävets kretslopp 40 Fosforns kretslopp 42 Svavlets kretslopp 44 Makro- och mikronäringsämnenas kretslopp 46 Ta reda på/diskutera 48

KAPITEL 4 ENERGILAGAR OCH ENERGIFORMER 49 Termodynamikens huvudprinciper 51 Lag 1: Ingenting försvinner 51

Lag 2: Allting sprider sig 52 Energi med olika kvalitet 54 Naturlagar 55

KAPITEL 5 RESURSER AV OLIKA SLAG 57 Flödesresurser 58 Solen som energikälla 61 Jordens värme 66 Vattenkraft 69 Tidvattenkraft och vågkraft 73 Vindkraft 74 Fondresurser 79 Världshaven beskattas över sina tillgångar 80 Fisket i Östersjön 82 Skog, biobränslen och miljön 84 Lagerresurser 89 Valet av energislag och miljöeffekter 95 Ta reda på/diskutera 96

KAPITEL 6 SAMHÄLLSU TVECKLING OCH MILJÖPÅVERKAN 97 Livsutrymme och befolkningstillväxt 98 Fattigdom och överbefolkning 99 Befolkning och ekonomisk och social utveckling 102 Ekologiska fotavtryck och biokapacitet 103 Befolkningstillväxten och hållbar utveckling 105 Livsstil och miljöpåverkan 106 Bilen, flyget och andra fordon 109 Kyl och frys – tekniska miljöaspekter 110 Hygien som miljöaspekt 111 Urbaniseringsprocessen – tätbygderna växer 112 Hållbara städer 116

KAPITEL 7 LARMSIGNALER I NATUREN 119 Kvicksilver och tungmetaller i naturen 120 Cocktail av kemikalier 121 Räddningsaktioner 122 Bin och humlor hotas 122 Plaster i världshaven 123 Extremväder – dagens tankeställare 124 Gudrun, Per, Simone, Hilde, Sven, Ivar ... 125 Tropiska cykloner 125 La Niña och El Niño 127 Globalt blir lokalt 128

KAPITEL 8 AVFALL OCH RESTPRODUKTER – RESURSER PÅ RÄTT PLATS 129

KAPITEL 11 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH HÅLLBAR UTVECKLING 169

Återanvändning och återvinning 129 Avfallstrappan 130 Producentansvar 131 Källsortering och återvinning 131 Plaster 133 Plastpåsförbud och biologiskt nedbrytbara plaster 134 Organiskt material 135 Biogas – energi av avfall 135 Tekniska och kemiska produkter 136 Gränser för återanvändning och återvinning 141 Sopförbränning på gott och ont 141

Hotade arter kartläggs 171 Kategorier på den röda listan 171 Kultur- och naturvärden med mångfald 175 Landskapsvårdande åtgärder 175 Natur- och kulturskydd 176 Naturskolor 179

KAPITEL 9 KLIMATFÖRÄNDRINGAR 143 Miljöförändringar – några orsaker 143 Vulkaner och asteroider 145 Dinosauriernas utdöende 145 Istider och värmeperioder 146 Vår tids påverkan 148 Klimatförändringar i tiden 150 Växthuseffekten värmer upp jorden 151 Växthusgaser 153 I den ökade växthuseffektens spår 156 Åtgärdsprogram 157 Energieffektivisering i Sverige 158 Miljöskatter och ekonomiskt stöd 158 Mat och miljö 159

KAPITEL 10 FÖRSURNING AV MARK OCH VATTEN 161 Försurade sjöar 162 Hur påverkar försurningen växterna? 163 Skogen påverkas 165 Åtgärdsprogram mot försurningen 166 Lönsamma åtgärder 167 Skogsbrukets egna åtgärder 167 Skogen och försurningen – Europeisk utblick 168

KAPITEL 12 ATT ARBETA MED HÅLLBAR UTVECKLING – EN DEMOKRATISK PROCESS 181 Politiska utgångspunkter 183 Aktivt deltagande i arbetet för hållbar utveckling 186 Hållbar utveckling för skolor, företag och myndigheter 186 Miljöledningssystem 188 ISO 14000-standard 189 EMAS 189 Praktisk arbetsgång med miljöledning 190 Revision, certifiering och tillsyn 190 Miljöledning i utbildningssektorn 191 Grön Flagg i grundskolan 192 Utbildning för hållbar utveckling 192 Konsumentens makt 193

KAPITEL 13 INTERNATIONELLT ARBETE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 197 Beslut inom EU 197 Milstolpar för hållbar utveckling 200 Brundtlandkommissionen 1987 200 Riokonferensen 1992 200 Kyotoprotokollet 1997 202 Millennietoppmötet 2000 203 Johannesburgkonferensen 2002 203 Bali 2007 203 Cancún 2010 204 Rio 2012 204 Addis Abeba 2015 204 Bistånd för hållbar utveckling 205 Handlingskraft för framtiden 209

Bildförteckning 218

HÅLLBAR UTVECKLING

Inledning

TILL LÄSAREN

Boken som du nu har i din hand handlar om hållbar utveckling och frågor om hur vi kan arbeta för att nå ett hållbart samhälle. Innehållet i boken är lämpat för dig som vill öka din kompetens inom ämnesområdet och är tänkt att fungera för gymnasieskolan, högskolan, universitetet och för dig som bedriver studier på annat sätt. Denna tredje upplaga vilar till största delen på de föregående upplagorna och har reviderats av Christel Persson. I anslutning till bokens olika kapitel finns uppgifter att lösa och frågor att fundera över. Fördjupning och idéer kan också hämtas i författarnas övriga böcker. Att uppnå en hållbar utveckling kan verka lika svårt som att nå regnbågen. En del av världen kännetecknas av överflöd, som förbrukar resurser i sådan omfattning att samhället inte är hållbart i längden. I andra delar av världen är däremot resurserna så knappa att det inte räcker till för att tillgodose de grundläggande behoven. För hållbar utveckling krävs en anpassning och hushållning med energi och resurser i hela världen samtidigt som alla tillgängliga resurser vårdas och bevaras. Förbrukningen av resurserna måste anpassas till behoven och inte till de krav som tenderar att växa ständigt främst i den rika delen av världen. För att uppnå hållbar utveckling krävs steg för steg en förändring av hur vi använder jordens resurser. I denna bok vill vi särskilt uppmärksamma att det finns förnybara resurser, som med redan känd teknik till stor del kan ersätta de ändliga resurserna. En förutsättning för förändringar är att fler och fler blir medvetna om att det är möjligt att öka livskvalitén i överflödssamhället såväl som i ett samhälle med otillräckliga resurser utan att tillgängliga resurser förbrukas eller skadas av föroreningar och utsläpp. För att utvecklingen ska gå mot ett hållbart samhälle krävs emellertid inte bara fakta utan också förmågan att värdera såväl etiska som moraliska frågor som hör samman med utnyttjandet av naturens resurser på lång sikt. Detta kommer till uttryck i våra olika val vi gör i vår vardag.

Inledning

HÅLLBAR UTVECKLING

En hållbar utveckling kan endast uppnås genom att människan tar hänsyn till naturen.

Ett naturvetenskapligt och ekologiskt perspektiv utgör alltjämt ofta grunden för att förstå enkla samband i naturen. Det är också en utgångspunkt för att förstå människans och samhällets påverkan på naturen. Ett samhällsvetenskapligt perspektiv innebär att man också räknar med att samhället består av 7,3 miljarder människor, som i väsentliga delar påverkar de naturliga eko systemen. Människan är en biologisk varelse och en samhällsbyggare, som tar naturens resurser i anspråk och är beroende av de naturliga ekosystemen. Arbetet för hållbar utveckling är en process utan färdig lösning. Det omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter där helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande är grunden. En ofta använd definition av begreppet hållbar utveckling är den som Brundtlandkommissionen fastslog 1987: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Utifrån denna definition är det möjligt att formulera normer som är till nytta för att bevara människans miljö, levnadsstandard och hälsa utan att resurserna förbrukas. Vägen att leva upp till detta är däremot betydligt svårare att visa, men det är den utmaningen som författarna till denna bok tagit sig an. I första hand gäller det att begränsa flödet av resurser genom att tillämpa kretsloppsprincipen i hela världen. Nästa steg innebär att vårda och bevara jordens resurser. Det kan börja med

”

”Den värld vi skapat, som resultat av vårt tänkande hittills, har problem som inte kan lösas genom att tänka på det sätt vi tänkte när vi åstadkom dem.” Albert Einstein

HÅLLBAR UTVECKLING

Inledning

den egna närmiljön, stadsdelen och landsbygden men omfattar också omvårdnad om jordbruksmark, regnskogar och världshaven utifrån ekologiska och ekonomiska men också sociala och etiska utgångspunkter. Stöd för framställningen i boken finner författarna bl.a. i världssamfundets deklarationer, rekommendationer och konventioner som arbetats fram sedan starten för den första internationella miljökonferensen i Stockholm 1972. Sedan dess har många internationella miljökonferenser hållits, med varierande resultat. De konferenser som varit av störst betydelse och som oftast refereras till är Riokonferensen 1992 och dess uppföljningsmöten Johannesburgkonferensen 2002 och Balikonferensen 2007. 2015 är ett viktigt år när det gäller miljö och hållbar utveckling på jorden eftersom världens ledare får möjlighet att träffas tre gånger för gemensamma överläggningar. I juli i Addis Abeba, i september i New York och i december i Paris. Nya globala utvecklingmål har antagits och ett nytt globalt klimatavtal är förhoppningarna inför Parismötet COP21. För att få genomslag i klimat- och miljöarbetet krävs att uppifrån-perspektivet möts av ett engagemang på gräsrotsnivå. Det är ett arbete för företag och enskilda liksom de beslutande församlingarna från den lägsta till den högsta nivån. Den senare nivån har uppdraget att formulera och uppdatera de nationella miljö- och klimatmålen. Det är verkligen hög tid att bestämma färdriktning för vår planet och agera för miljöns och kommande generationers skull. Det finns goda och innovativa exempel på städer, länder, företag och enskilda personer som går före i arbetet med förnybara energikällor. Hållbar utveckling är en dialog och process som kräver arbete, kompromisser och en vilja till förändring. Och sist men inte minst – kunskap!

Christel Persson och Torsten Persson

K A P I T E L 1 HÅLLBAR FRAMTID

Under de senaste 40 åren har insikten och kunskapen ökat när det gäller frågor om hållbar utveckling och klimatförändringar. Hållbar utveckling är, enligt Brundtlandkommissionen 1987, en utveckling som tillfredsställer dagens människor och alla le vande ekosystem, utan att äventyra förutsättningarna för kom mande generationers behov. De grundläggande behoven i de fattiga länderna behöver lyftas fram samtidigt som den rikare delen av världen kännetecknas av överkonsumtion och behö ver anpassas till mer resurssnåla utvecklingsvägar än de som förekommer idag. Utgångspunkten är att dagens miljöproblem inte på samma sätt som tidigare kan koncentreras till industriutsläpp. I vårt samhälle beror miljöproblemen i allt större utsträckning på varukonsumtion, transporter och avfallshantering.

HÅLLBAR UTVECKLING

”

”Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

Definitionen av hållbar utveckling från Bruntlandrapporten 1987.

Hållbar framtid 1

Det innebär att vi alla varje dag kan arbeta för en bättre miljö genom att välja bra varor och transportsätt, att minska energiförbrukningen och använda mer miljövänlig energi och att källsortera sopor. Genom miljömärkning av produkter och miljödeklarerade företag kan du som kund och konsument di rekt påverka utvecklingen genom att aktivt välja det som är bäst för miljön. När nya processer introduceras inom tillverkningsindustrin eller när nya järnvägar och vägar anläggs, liksom när nya kemi kalier börjar användas, gäller i många länder stränga miljöla gar och försiktighetsprincipen. Den innebär att om det är svårt att bedöma ett projekts eller en kemikalies miljökonsekvenser ska man avstå från att förverkliga projektet eller att använda ämnet. I framtidens miljöanpassade samhälle kommer det inte att räcka med miljömärkning i efterhand. Kontrollen över resurser och energi kommer att bli alltmer fullständig. De kemikalier som får släppas ut i naturen är bara sådana som är garanterat oskadliga och som snabbt bryts ned för att åter ingå i naturens kretslopp. Den optimistiska framtidsbilden är en gemensam utmaning för oss alla.

Försiktighetsprincipen gäller för att inte allt ska gå överstyr. Liten tuva kan stjälpa ett stort lass.

1 Hållbar framtid

HÅLLBAR UTVECKLING

MILJÖANPASSAD ENERGI- OCH PRODUKTUTVECKLING En hållbar samhällsutveckling baseras på termodynamikens första och andra lag om materians och energins oförstörbar het samt att allting sprider sig i ett slutet system. De naturliga ramarna innebär att naturen förr eller senare visar att den har rätt och att det inte finns någonting som är gratis. Förr eller senare måste vi betala för produkter och bekvämlighet liksom de restprodukter och sopor som skapas i ett konsumtionssam hälle. För framtiden kan följande råd vara vägledande: 1. Ta inte ämnen ur jordskorpan i snabbare takt än att de återbildas Vi har ända sedan industrialismens början tagit upp mängder av fossila bränslen, såsom kol och olja. Om vi vill nå en hållbar värld måste vi så snart som möjligt minska uttaget av dessa ämnen och finna förnyelsebara resurser. 2. Använd inte onaturliga ämnen Vi använder alldeles för många ämnen som är svåra för na turen att bryta ned och dessutom ofta bildar nya, för naturen skadliga ämnen. Det gäller t.ex. olika slag av komplicerade or ganiska föreningar.

I den tunna jordskorpan ryms re surser med vilka samhället byggs upp och på ytan produceras all vår föda.

3. Bevara växter och djur och hela den biologiska mångfalden I dag är en fjärdedel av alla däggdjursarter utrotningshotade och för många organismer gäller att vi inte ens kommer att hinna namnge dem innan de är försvunna. För att vi inte ska få obalans i jordens ekosystem måste vi upphöra att tränga undan de naturliga ekosystemens livsutrymmen. 4. Slösa inte med jordens resurser Det innebär att hushålla med resurser på ett effektivt och rättvist sätt så att mänskliga behov tillgodoses överallt. Över konsumtionen i industriländerna måste minska samtidigt som utvecklingen i jordens fattiga länder måste stimuleras. Om vi också vill ta hänsyn till hela jordens välfärd gäller:

Flera produkter är från början kon struerade på ett sådant sätt att de inte kan återanvändas eller återvinnas, utan utgör en belast ning för samhället och naturen.

Tänk globalt och handla lokalt! En omställning med dessa utgångspunkter innebär att nettotill skottet av arbetstillfällen i världen ökar samtidigt som miljö störande transporter minskar.

HÅLLBAR UTVECKLING

Hållbar framtid 1

Allt levande i naturen och samhäl let har sin funktion. En fluga, ett spökdjur eller en skedstork har liksom människan en funktion i ekosystemen och samhället. Vi människor har dock ansvaret för om vi lyckas gå mot en hållbar utveckling.

SYSTEMATISKT MILJÖARBETE Man kan säga att det systematiska arbetet med miljömålssystem i Sverige började 1999, då riksdagen fastställde 15 miljömål. Sedan dess har många förändringar gjorts längs vägen och mil jöarbetet har fått en allt mer internationell prägel. Många mil jöfrågor kan bara lösas genom att vi samverkar med andra län der. För det internationella samarbetet är några av de viktigaste organisationerna IUCN (Internationella naturvårdsunionen), OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck ling) och UNEP (FNs miljöprogram). Utöver dessa finns också olika internationella konventioner med regler och åtaganden. I dag har vi i Sverige 16 miljökvalitetsmål som ska vara uppfyll da till år 2020. Åtta olika myndigheter har tillsammans ansva ret för arbetet med dessa mål. Regeringen har också inrättat ett Miljömålsråd och en Miljövårdsberedning för att effektivisera och påskynda arbetet. Inom ramen för Miljövårdsberedningen har regeringen också tillsatt ett vetenskapligt råd för hållbar utveckling, där politik och akademi möts.

1 Hållbar framtid

De nationella miljömålen Strukturen för det nationella miljöarbetet har utvecklats till tre nivåer: ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålets syfte är att ange i vilken riktning samhällsomställningen bör ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Till nästa generation ska vi alltså kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. De nationella miljökvalitetsmå len är: 1. Begränsad klimatpåverkan

HÅLLBAR UTVECKLING

”

”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Generationsmålet

9. Grundvatten av god kvalitet

2. Frisk luft

10. Hav i balans

3. Bara naturlig försurning

11. Myllrande våtmarker

4. Giftfri miljö

12. Levande skogar

5. Skyddande ozonskikt

13. Ett rikt odlingslandskap

6. Säker strålmiljö

14. Storslagen fjällmiljö

7. Ingen övergödning

15. God bebyggd miljö

8. Levande sjöar och vattendrag

16. Ett rikt växt- och djurliv

De 16 miljökvalitetsmålen återges med symboler som var och en av slöjar vad de olika målen står för. Illustration: Tobias Flygar

HÅLLBAR UTVECKLING

Samlad information om arbe tet för att nå miljömålen finns på Miljömålsportalen, http://miljomal.se

Hållbar framtid 1

De av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhälls utveckling. De har blivit riktmärken för allt svenskt miljöar bete, oavsett var och av vem det bedrivs. Etappmålen anger steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Arbets- och ansvarsfördelningen Riksdagen har fastställt miljömålen och delmålen för en håll bar utveckling och angett tre strategier som ska vara vägle dande för samhället i arbetet med miljömålen: • effektivare energianvändning, • kretsloppstänkande, • hushållning med resurser. Regeringen har det övergripande ansvaret för miljömålen och en gång om året rapporterar regeringen till riksdagen om hur arbetet fortskrider. Arbetet med miljömålen kräver en betydande samordning och för den uppgiften har regeringen utsett Naturvårdsverket. Till huvuduppgifter hör att ge och samordna information om arbetet med miljömålen till regering, riksdag, förvaltningar, fö retagare, massmedia och intresseorganisationer. Vart fjärde år lämnar Naturvårdsverket en fördjupad utvärdering till reger

Kretsloppen utgör symbolen för det ständiga flödet i naturen och det växande livet. På samma sätt måste arbetet för hållbar ut veckling också bedrivas med åtgär der, utvärderingar och förbätt ringar.

1 Hållbar framtid

HÅLLBAR UTVECKLING

ingen. Den utvärderingen är en del av underlaget för regering ens propositioner om exempelvis miljökvalitetsmål eller styr medel. Agenda 21 är det handlingsprogram som styr samhälls utvecklingen mot en hållbar utveckling. Det kom till på Riokonferensen 1992 och innebär att varje stad, kommun, fö retag och skola nu har en dagordning, agenda, för hur en håll bar utveckling ska kunna skapas under det 21:a århundradet.

Regionalt och lokalt ansvar På det regionala planet har länsstyrelserna i uppgift att sam ordna miljömålsarbetet. De ska precisera och belysa miljömå len ur ett regionalt perspektiv. Olika regioner i landet berörs olika av miljömålen och därför har de skilda förutsättningar att arbeta med dem. Länsstyrelserna arbetar med åtgärder och uppföljning och tar ofta även fram regionala mål i dialog med kommuner, nä ringsliv, andra myndigheter, enskilda personer och aktörer i övrigt. De ger också stöd till kommunerna i deras miljömålsar bete på lokal nivå. Varje år rapporterar länsstyrelserna arbetet till Naturvårdeverket, som i sin tur rapporterar till regeringen. På lokal nivå är det kommunerna som har ansvaret för en bra livsmiljö. Därför har de också ett ansvar i arbetet med att nå de nationella miljömålen. Många kommuner har redan

Agenda 21 är handlingsplanen för hållbar utveckling, som antogs vid Riokonferensen 1992.

Vart är vi på väg? är frågan som vi ställer i arbetet för ett hållbart samhälle.

HÅLLBAR UTVECKLING

Hållbar framtid 1

utvecklat lokala miljömål och strategier. Miljöområdet och idén om en hållbar utveckling täcker ett stort område och ingår i praktiskt taget all samhällsplanering. Genom kommunernas arbete med hållbar utveckling kan alla medborgare engageras i miljömålsarbetet. Alla skolor, högskolor och universitet har viktiga uppgifter i detta ar bete. Det kan gälla praktiskt miljöarbete i skolan som har anknytning till kommunens miljöpolicy eller kvalificerad universitetsforskning av såväl nationell som internatio nell betydelse.

Modell för uppföljning av miljökvalitetsmålen

Frågorna om hur allt hänger sam man ställdes redan av antikens tänkare, men de är lika aktuella i vår tid och den hållbara framtiden. Auguste Rodins modell Tänkaren illustrerar frågetecknen.

I processer som är målstyrda behöver resultaten med jämna mellanrum följas upp för att man ska veta att allt går som det är tänkt. Uppföljningen är ett mått på hur väl man uppfyller målet med de åtgärder som vidtagits. Uppföljningen av miljö kvalitetsmålen sker efter en modell som baseras på ett sys tem med indikatorer enligt DPSIR-modellen (D=drivkrafter, P=påverkan, S=status, I=inverkan, R=respons). DPSIR-modellen är ett verktyg som tagits fram av Europeiska miljöbyrån, EEA (European Environment Agency). Den beskriver miljöproblem i ett orsak–verkan-samband, där de miljöproblem som uppstått i vårt samhälle och till följd av våra levnadsvanor måste rättas till och undvikas i framtiden. Modellen baseras på att världen består av tre samverkande system; ekologi, ekonomi och ett socialt samhälle. Det ekolo giska systemet är grunden för de andra två eftersom vi är be roende av detta för alla våra resurser. Det är härifrån som vi får luft att andas, vatten att dricka, råvaror att förädla och mat att äta. När människans Drivkrafter leder till att utnyttja resur serna över vad de tål, Påverkas ekosystemen och, som en konsekvens därav, förändras deras tillstånd, dvs. Status. Det kan medföra Inverkan på, naturen, miljön och samhället. Följderna kan till exempel innebära förluster i direkt eko nomiska värden eller smygande förändringar som visar sig i hälsa och välstånd på kort eller lång sikt. Människan tvingas åtgärda, ge Respons, dvs. svara på störningar i ekosystemen för att försöka rätta till de problem som uppstått och för framtiden försöka undvika att störningarna upprepas.

1 Hållbar framtid

HÅLLBAR UTVECKLING

Åtgärder kan också ske i förebyggande syfte, mot de bak omliggande drivkrafterna i samhället. De kan bestå i att för söka förändra människors levnadsvanor och konsumtions mönster.

Rapport och resultat av miljökvalitetsmålen De svenska miljömålen följs upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till reger ingen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljökvalitetsmål och Naturvårdsverket lämnar den sam lade redovisningen till regeringen. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräck liga för att nå målen. Bedömningen sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. Det görs även en bedömning av i vilken av fyra riktningar som utvecklingen i miljön går: positiv, ingen tydlig riktning, negativ eller oklar utveckling. För att mäta förändringar i miljön används ett hundratal utvalda indikatorer. Det kan till exempel vara antal järvar i fjällen eller bostäder med fukt och mögel. När det gäller uppföljningen av målen säger delrapporten från mars 2015 att 14 av 16 miljömål inte kommer att nås

Skogen är en resurs som kan ge oss rekreation och vila. Den kan också användas som byggnads material, papper, ved och andra bio-bränslen om och om igen om resurserna vårdas.

HÅLLBAR UTVECKLING

Miljökvalitetsmålens logotyp. Illustration: Tobias Flygar

Hållbar framtid 1

till 2020. För fyra av målen är utvecklingen positiv, för fem är utvecklingen negativ och för övriga finns ingen riktning. Det finns ofta tydliga kopplingar till de områden där goda sats ningar görs och där framgångar samtidigt snabbt är synliga. Flertalet av de 24 etappmålen är beroende av internationella och politiska överenskommelser, vilket betyder att de är svåra att bedöma. För att på ett framgångsrikt sätt nå målen krävs både poli tisk styrning och förnuftig användning av resurserna. Samtidigt är det av största vikt att lära av framgångar och inte endast fokusera på problemen. En fördjupande utvärdering med be dömning och analys finns att tillgå genom Naturvårdsverket.

Ta reda på/diskutera

1 Ta fram några exempel i världen som visar att det finns ett positivt samband mellan ekologi, ekonomi och social välfärd. Hitta också exempel på negativa samband. 2 Ta reda på vilka myndigheter som ansvarar för respek tive miljömål. 3 Ta reda på vilka etappmål som finns i din kommun. Vilka indikatorer är viktiga i din kommun? 4 Fem län av 21 når enligt Naturvårdsverkets rapport något miljökvalitetsmål till år 2020. Hur ser det ut i det län där du bor? 5 Diskutera olika insatser som vi alla kan fundera över för att hjälpa till att uppnå uppsatta miljökvalitetsmål. 6 Studera politiska och ideologiska argument som finns bakom beslut som fattas i exempelvis riksdagen, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, byggnads- eller miljönämnden. Gör kopplingar till de svar som kommer fram i fråga 3.

Christel Persson och Torsten Persson har gett ut flera böcker kring temat miljö och hållbar utveckling. Christel Persson är docent i naturvetenskapernas didaktik med inriktning mot miljö och hållbar utveckling och undervisar inom området på lärarutbildningen, Kristianstad Högskola. Torsten Persson (1938-2013) fil.dr i geografi, var lektor i gymnasieskolan med lång erfarenhet av lärarutbildning och annan universitetsutbildning.

Hållbar utveckling

– människa, miljö och samhälle Vår planet befolkas i dag av drygt 7 miljarder människor. Till år 2100 är vi kanske så många som 11 miljarder människor. Hur ska vi leva och fördela jordens resurser så att också framtida generationer kan få ett bra liv här på jorden? Allt fler rapporter, framför allt från FNs klimatpanel, visar att det brådskar att visa handlingskraft. Hållbar utveckling – människa, miljö och samhälle är en lärobok avsedd för studier i gymnasieskolans kurser (Gy11) inom ämnena biologi, geografi, naturkunskap och hållbart samhälle. Den är även lämpad som grundläggande lärobok i hållbar utveckling inom lärarutbildningen och tillgodoser de över gripande perspektiven miljö respektive hållbar utveckling, som ingår i all utbildning i skolan och högskolan. I denna tredje omarbetade och utvidgade upplaga ges en tydlig bild av hur hållbar utveckling har utvecklats från ett snävt, naturvetenskapligt ämne till en bred, tvärvetenskaplig och internationell angelägenhet. I dag bygger hållbar utveckling inte bara på ekologisk välfärd. Lika viktigt är det att uppnå ekonomisk och social välfärd, vilket är en mycket större utmaning. Miljö och klimatfrågor vävs idag samman med utmaningar inom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Därför är också kunskapen i dag om de grundläggande sambanden i naturen så otroligt mycket viktigare. Och vi har alla ett ansvar att föra denna kunskap vidare till kommande generationer. Boken utgör ett värdefullt redskap för hur frågor om miljö och hållbar utveckling kan lyftas och få lösningar. Varje kapitel avslutas med ett antal fakta och diskussionsfrågor.

Tredje upplagan

Art.nr 31774 ISBN 978-91-44-10944-2

www.studentlitteratur.se

9 789144 109442