Skandinavisk design i dockskĂĽpet Yvette Wadsted Ulf Beckman Michel Hjorth Arvinius FĂśrlag
SKANDINAVISK DESIGN I DOCKSKÅPET
ARVINIUS FÖRLAG
SKANDINAVISK DESIGN I DOCKSKÅPET
YVETTE WADSTED ULF BECKMAN MICHEL HJORTH
INNEHÅLL
FÖRORD INLEDNING 1950 -TALET 1960 -TALET 1970 -TALET 1980 -TALET TILL 2000 STILMÖBLER 1950 – 2000 SVENSKA DOCKSKÅPSTILLVERKARE LITTERATUR BILDTEXTER
7 9 15 59 103 139 191 215 241 242
FÖRORD Den här boken handlar om en bit skandinavisk designhistoria i miniatyr, om den unika svenska produktionen av dockhus, möbler och inredningsdetaljer i modern stil som har nått världsrykte och som uppskattas av både samlare och lekande barn världen över. Den handlar också om hur förändringarna i den skandinaviska och svenska designvärlden har förändrats och speglats i miniatyrerna. Somliga möbler är direkt inspirerade av kända skandinaviska formgivare, men de flesta är gjorda efter anonyma förebilder från möbeltillverkare vars produktion har upphört idag. Det enda som återstår av deras verk är de miniatyrversioner vi ser här. Genom en hel del detektivarbete, men även en del gissningar, har den komplicerade och invecklade historien kunnat kartläggas kring de fyra företag som har skapat denna skandinaviska värld i miniatyr från 1950 till 2000. Genom åren har jag fått kontakt med många samlare och överallt mött samma förtjusning och uppskattning av den höga designkvaliteten på dessa föremål. Sue Morse i Virginia i USA har grupperat samlare från hela världen i We Love Lundby Club. Ett brev från henne till mig talar sitt tydliga språk: När jag växte upp i det sena 1940-talets och tidiga 50-talets USA, så lekte jag med dockskåpsmöbler av plast från tillverkare som Renwal, Ideal, Pasco och Marx. Vid samma tid roade sig skandinaviska barn med dockskåp, möbler och tillbehör från Lundby, BRIO och Micki Gemla. Långt senare i livet – 1996 för att vara exakt – kom jag i kontakt med Lundbys miniatyrer. Det var kärlek vid första ögonkastet! En förälskelse som fick mig att försöka få tag på hus, möbler och föremål från Lundby och forska i företagets historia. Trots att Lundbys möbler i första hand var designade för att spegla en skandinavisk inredningsstil, så påminde många av möbelgrupperna om mitt föräldrahem och mina egna första val av inredning när jag själv satte bo som nygift på 1960-talet. Efter många år kan jag idag återuppleva den här tiden i mitt liv genom min hobby – att samla på dockskåp och möbler från Lundby. Ett urval av det material som finns i den här boken ställdes ut mellan oktober 2004 och februari 2005 på Museum of Childhood i Bethnal Green i London, en avdelning av V& A, Victoria and Albert Museum, med titeln Home Swede Home. Utställningen beskrevs så här i foldern: Minns ni den tid då furu och perstorpsskivor var senaste mode och korkmattegolv ett måste i köket? Djärva geometriska mönster präglade våra hem från 1950-talet in på 70-talet. Se allt detta i miniatyr i denna utställning av skandinaviska dockhus och dockmöbler som återspeglar den nordiska livsstil som har påverkat heminredning i hela världen. Yvette Wadsted 7
1950 -TALET Det första årtiondet efter andra världskrigets slut var utvecklingen intensiv. Folk fick det allt bättre, fick råd att skaffa eget hus och flyttade in i moderna villor från de svenska typhustillverkarna – Myresjö-hus, Boro-hus och allt vad de hette. Det var hus med badrum och moderna kök där inredningen var i den utmärkta, svenska standarden där alla skåp och enheter passar till varandra. I köken fanns förstås också alla de nya maskinerna – kylskåp, frys, tvättmaskin, mixer och brödrost. Och här, i det växande välfärdssamhällets nya förorter, fick genomsnittsfamiljernas barn egna rum med mer och mer leksaker. Leksaksindustrin tog fart, men dockskåpsmöbler i modern stil var det än så länge bara Lerro / Per-Hugo Börnfelt som tillverkade. Eftersom dockskåpen alltid speglat hur den stora världen ser ut så hade dockskåpsmöblerna, likt vanliga människors möbler, ännu inte blivit modernistiska under början av 50-talet. Det var fortfarande bara i arkitektkretsar och liknande som det moderna var ”fint”. I genomsnittshemmen märktes det först på tapetmönster och textilier, på lampor och belysning, men även på bruks- och prydnadsföremål. Även om möblemanget oftast var traditionellt, så visade en lampa, ett askfat, en vas eller karott, att man hängde med sin tid. I barnens rum var det moderna självklart – femtiotalet var även den tid då tonåringen med jeans, Coca-Cola och rockmusik ”blev till”. I deras rum satt man i fladdermusfåtöljer och spelade de nya EP-skivorna på små bärbara grammofoner medan man drack ”colan” i plastglas. Så trots att modernismen kan sägas ha börjat under decenniet efter första världskriget, möblerades dockskåpet fortfarande i traditionell 40-talsstil med stoppade sittmöbler, antingen stora och pösiga soffor och fåtöljer med kulfötter, eller nättare stolar med karmar i böjt trä. Tygerna i klädseln var sobert enfärgade eller diskret mönstrade i bleka nyanser. De modeller som tillverkades av Lerro / Per-Hugo Börnfelt valdes från det som fanns i de flesta hem, många från Ikea som nu hade börjat invadera hushållen med lågprismöbler. Det finns en intressant likhet mellan Ikea och Lerro: båda började i slutet av 40-talet, båda masstillverkade moderna möbler, Ikea för montering i hemmen och Lerro för montering av hemarbetare. Liksom verklighetens hem kunde dockskåpet vara tapetserat med snitsigt geometriska mönster – i själva verket oftast bitar av tapeterna i fullskala. I mars 1950 fastställdes en svensk standard för köksinredningsenheternas mått, vilken följdes av alla tillverkare av vitvaror och kökselement, och som måste användas av alla byggnadsentreprenörer om statliga lån och bidrag skulle beviljas. Även i dockskåpets kök fanns skåpinredning i den svenska standard man kunde hitta i alla nybyggda hus. Till den 15
kom utrustning i det nya överflödets tecken – amerikanska dammsugare och bulliga kylskåp i plast. Det amerikansk-engelska präglade också badrummets inredning. I köksmöblemanget fanns stolar i enkel form, en del av dem påminde om arkitekten Gunnar Asplunds modell med ryggbricka från 20-talet, andra hade släktskap med Carl Malmstens modeller. Det var först under 1960-talet som den moderna designen flyttade in i folkhemmets villor och lägenheter och samtidigt kom att ta plats i dockskåpet.
16
SVENSKA DOCKSKÅPSTILLVERKARE I den här översikten visas dockskåp av de tre största tillverkarna, BRIO, Lundby och Micki, åren 1955 – 2000. Liksom dockskåpsmöblerna hämtade husmodellerna inspiration ur verklighetens typhuskataloger. Både exteriört och interiört finns detaljer som man kunde se i 1950- till 1970-talens typiska arbetarhem eller medelklassvillor: spiraltrappan, den flacka takvinkeln, trappan som skärmas av med en vägg av lodräta träspjälor, eller perspektivfönstren utan spröjs som öppnas ”på tvären”, precis som sina stora förebilder. Lundbys dockskåp från 1959 föreställde ett riktigt radhus som fanns i Göteborgstrakten, och det kom också att kallas Göteborg. Idag tillverkas det av Micki och har döpts om till Småland. De större och lyxigare husen, bland andra Stockholm, The Manor och Tudor, har inte tagits med här. De representerar en dröm om ett liv bortom den skandinaviska vardagen som den här boken inte handlar om, men de kan säkert vara roliga att leka med! Utställningar med svenska dockskåp och dockskåpsmöbler anordnades av Yvette Wadsted i London 2004 på Museum of Childhood (V & A) med titel ”Home Swede Home”, sponsrad av Svenska institutet och Micki AB, och i Minneapolis 2007 på American Swedish Institute (ASI), sponsrad av Micki AB. Varje skåp hade inretts kring ett visst tema, som berättade om typiska och viktiga händelser under ett svenskt år. Där fanns ett hus för midsommarfirande med majstång ute i trädgården, ett annat hus förberett för studentskiva, där studenten just anländer i flaggsmyckad öppen bil. Ett tredje hus var ordnat för födelsedagskalas med stort långbord och fiskdamm i trädgården, och i ett fjärde hus firade dockorna jul med den elektrifierade julgranen tänd i vardagsrummet, bastun uppvärmd och en spegeldamm för de bastubadande att svalka sig i.
215
1957
El, furudörrar och furuspiraltrappa, trappräcke i papp, rött målat tak.
Vänster/höger gavel lika, rött tegel.
Förekom också med dekor.
Vänster/höger gavel lika, rödmålade, fönstren med träkarmar.
Rak furutrappa.
Vänster/ höger gavel lika, blekt rött tegel.
Furutrappa, likt NK-villans.
1957
NK-villan, el, furudörrar, grönt målat tak.
1958
El, rakt tak i grön metallfärg, rosa skorsten.
218
1955
BRIO/Lerro, utan el, furutrappa och furudörrar, rött målat tak.
Vänster gavel med litet badrumsfönster.
Höger gavel vitmålad, fururamar runt fönstren.
Spiraltrappa, furu/mahogny, rött pappräcke med svart dekor.
Vänster gavel gult tegel, höger med litet badrumfönster.
Vänster/höger gavel lika.
Rak vitmålad trätrappa.
1956
BRIO/Lerro, med/utan el, furudörrar, tegeltak i papp.
1963
BRIO tvåvånings trähus med el.
226
FÖRFATTARPRESENTATION Yvette Sebton Wadsted är textilkonstnär, gick på konstfack på 60-talet och är representerad på statliga institutioner. Hon är intresserad av miniatyrer, antika dockor, bric-à-brac, gamla textilier och inte minst trädgård. Ulf Beckman (1944 – 2010) var journalist och skribent och under femton år chefredaktör för tidskriften Form. Innan dess var han med och startade den svenska tidskriften Sköna Hem. Michel Hjorth är en svensk fotograf och grafisk formgivare baserad i Stockholm. Hans senaste bok är Whisky – Japan i samarbete med Skandinaviens bäste whiskyexpert, Henrik Aflodal.
Förberedelse hemma hos Yvette inför dockskåpsutställning. Fotograf Pia Ulin. Från boken Nesting, 2010, av Cilla Ramnek och Pia Ulin. 239
Tack till Elisabeth Lantz som lånat ut material och dockskåp. Tack till museiassistenten Johanna Finne som monterade utställningen på Museum of Childhood /V & A i London och till Micki Leksaker AB, Gemla, som bekostade transporterna. Tack till Susan Hjelm som monterade utställningen på American Swedish Insitute (ASI), Minneapolis, och till Micki Leksaker AB, som bekostade transporterna till USA.
Idé: Yvette Wadsted Text: Ulf Beckman & Yvette Wadsted Fotograf: Michel Hjorth Grafisk Design: Gabor Palotai Design Redaktör: Stina Sjöwall Översättning: Roger Tanner Tryck Elanders Fälth & Hässler, Värnamo, 2011 Utgiven 2011 av Arvinius Förlag AB Box 6040, SE -102 31 Stockholm Tel +46 8 32 00 15 Fax +46 8 32 00 95 info@arvinius.se www.arvinius.se ISBN 978-91-85689-47-7
Copyright Yvette Wadsted & Arvinius Förlag AB, 2011 All rights reserved. No part of this book may be reproduced, stored in a retrieval system, or transmitted, in any form or by any means, electronic, digital, photographic or mechanical or otherwise without the prior written permission of Arvinius Förlag AB.