9789127425309 by Smakprov Media AB

Biologi LÄRARHANDLEDNING

Innehåll Om PULS Biologi – att ge sammanhang 5 Att undervisa i biologi – några synpunkter 10 Om FOKUS 24 Att arbeta med elever med svenska som andraspråk 27 FOKUS Greppa begreppen 34

Kniviga frågor 89

Ekologi 339 Så fungerar naturen 341 Kommentarer till uppgifter 351 Uppgifter – kopieringsunderlag 365 Svar till FOKUS-frågor 394 Svar till grundbokens frågor 396

Människan i naturen 398 Kommentarer till uppgifter 435 Uppgifter – kopieringsunderlag 456 Svar till FOKUS-frågor 497 Svar till grundbokens frågor 502

Facit 106

Planetens gränser 110

Människan 504

Att forska och undersöka 116

Att vara människa 506

Kommentarer till uppgifter 124 uppgifter – kopieringsunderlag 125

Kommentarer till uppgifter 510 Uppgifter – kopieringsunderlag 514 Svar till FOKUS-frågor 523 Svar till grundbokens frågor 525

Livets myller 127 Ordning i myllret 129 Kommentarer till uppgifter 134 Uppgifter – kopieringsunderlag 141 Svar till FOKUS-frågor 156 Svar till grundbokens frågor 158

Bakterier och arkéer 159 Kommentarer till uppgifter 163 Uppgifter – kopieringsunderlag 168 Svar till FOKUS-frågor 175 Svar till grundbokens frågor 176

Djur 177 Kommentarer till uppgifter 185 Uppgifter – kopieringsunderlag 195 Svar till FOKUS-frågor 229 Svar till grundbokens frågor 234

Växter 238 Kommentarer till uppgifter 244 Uppgifter – kopieringsunderlag 266 Svar till FOKUS-frågor 311 Svar till grundbokens frågor 313

Svampar 314 Kommentarer till uppgifter 317 Uppgifter – kopieringsunderlag 323 Svar till FOKUS-frågor 336 Svar till grundbokens frågor 338

Hud, skelett och muskler 526 Kommentarer till uppgifter 529 Uppgifter – kopieringsunderlag 536 Svar till FOKUS-frågor 547 Svar till grundbokens frågor 548

Blodet 550 Kommentarer till uppgifter 555 Uppgifter – kopieringsunderlag 561 Svar till FOKUS-frågor 572 Svar till grundbokens frågor 574

Första hjälpen 575 Maten 589 Kommentarer till uppgifter 595 Uppgifter – kopieringsunderlag 601 Svar till FOKUS-frågor 612 Svar till grundbokens frågor 614

Andningen 616 Kommentarer till uppgifter 618 Uppgifter – kopieringsunderlag 622 Svar till FOKUS-frågor 631 Svar till grundbokens frågor 632

Kroppens avfall 633 Kommentarer till uppgifter 635 Uppgifter – kopieringsunderlag 639 Svar till FOKUS-frågor 646 Svar till grundbokens frågor 647

Hjärnan 648 Kommentarer till uppgifter 654 Uppgifter – kopieringsunderlag 661 Svar till FOKUS-frågor 675 Svar till grundbokens frågor 678

Sinnena 680 Kommentarer till uppgifter 684 Uppgifter – kopieringsunderlag 694 Svar till FOKUS-frågor 712 Svar till grundbokens frågor 715

Sex 716 Kommentarer till uppgifter 723 Uppgifter – kopieringsunderlag 730 Svar till FOKUS-frågor 759 Svar till grundbokens frågor 762

Droger 763 Kommentarer till uppgifter 771 Uppgifter – kopieringsunderlag 782 Svar till FOKUS-frågor 801 Svar till grundbokens frågor 803

Arv och utveckling 805 Arvet 807 Kommentarer till uppgifter 817 Uppgifter – kopieringsunderlag 828 Svar till FOKUS-frågor 848 Svar till grundbokens frågor 851

Genteknik 852 Kommentarer till uppgifter 864 Uppgifter – kopieringsunderlag 869 Svar till FOKUS-frågor 880 Svar till grundbokens frågor 882

Livets utveckling 883 Kommentarer till uppgifter 892 Uppgifter – kopieringsunderlag 901 Svar till FOKUS-frågor 915 Svar till grundbokens frågor 918

Fältundersökningar 919 Recept 978

KNIVIGA FRÅGOR

Uppgifter

Är det okej att äta sötsaker bara de inte innehåller fett? Via tidningar, radio och TV nås vi av olika budskap om hur vi ska äta för att inte gå upp i vikt. Det finns många olika dieter, och företrädarna talar sig varma för just sin idé. Forskarna är inte överens. Vissa säger att det bästa är att äta mat som innehåller lite kolhydrater; andra säger att det är fettet vi ska försöka äta mindre av.

1 Påståenden att ta ställning till I tabellen här nedanför hittar du ett antal påståenden. I vilket eller vilka skolämnen skulle du söka efter mera information för att få svar på frågorna? Skriv svaret i kolumn 3. Försök att kontrollera några av påståendena genom att använda läroböcker, uppslagsböcker och Internet. Sant eller osant? Sätt kryss i någon av kolumnerna 4, 5 eller 6. Ange dina källor i kolumn 7, det vill säga var du har hämtat dina upplysningar, Gradera hur pålitliga dina källor är från 1 till 4, där 1 är minst pålitlig. Skriv in din gradering i kolumn 7. 1

Påstående

Hur viktigt? (1– 4)

Ämne

Sant

Vet inte

Osant

Källa + pålitlighet (1– 4)

Maten ger energi och byggmaterial. Cellerna använder stärkelse som bränsle. Livsmedelsverket rekommenderar att vårt energiintag kommer till ca 55 % från kol hydrater och till ca 30 % från fett. Kolhydrater kan aldrig omvandlas till underhudsfett. Man går upp i vikt om man tar in mer energi via mat och dryck än vad man gör av med. Både fett och socker kan bidra till att man går upp i vikt.

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

KNIVIGA FRÅGOR

Uppgifter

Påstående

Hur viktigt? (1– 4)

Ämne

Sant

Vet inte

Osant

Källa + pålitlighet (1– 4)

Fibrer i t ex fullkornsprodukter kan bidra till viktuppgång. Frukt och grönsaker innehåller ingen energi och kan inte bidra till viktuppgång. Filmjölk med högre fetthalt kan ge mindre energi än fettsnål fil med smaksättning av t ex sylt. En halv liter läsk innehåller socker som motsvarar 15 sockerbitar. Läsk ger ingen riktig mättnadskänsla. Vegetarianer är alltid smalare än allätare. Man behöver inte anstränga sig särskilt mycket för att fysisk aktivitet ska påverka vikten.

Kontrollera dina svar i tabellen med facit innan du går vidare.

2 Undersök Ta reda på hur mycket energi som finns i olika livsmedel, bl a i mjölkprodukter med olika fetthalt. Anteckna hur mycket energi (i kilojoule, kJ, eller kilocalorier, kcal) som finns i 100 g av produkten, samt hur mycket fett och kolhydrater som ingår. Vilka slutsatser drar du av undersökningen?

3 Vad tycker du? Är det okej att äta sötsaker bara de inte innehåller fett? Bör man tänka på något annat än vikten? Hur ska man äta och leva om man vill må bra och inte gå upp i vikt? Skriv kortfattat ner hur du ser på saken. Ange vad du grundar din uppfattning på, t ex några av påståendena i första uppgiften.

4 Vilka påståenden var viktiga när du tog ställning? Gradera hur viktiga olika påståenden var när du tog ställning till frågan i uppgiftens rubrik (från 1 till 4, där 1 är minst viktig). Skriv in din gradering i kolumn 2.

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

ATT FORSKA OCH UNDERSÖKA

Tips och kommentarer

Kritiskt tänkande och olika källor Det finns många aktuella samhällsfrågor som rör biologi. För att forska vidare i dessa kan eleverna behöva använda olika källor och kanske intervjuundersökningar. Då gäller det att veta vilka källor man kan lita på, och att kunna se igenom budskapen. Hur tillförlitliga är olika källor?

Diskutera med eleverna i vilken mån man kan lita på följande källor: Regering och riksdag. Myndigheter som länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. Universitet och högskolor. Forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, Formas, Fas och Vinnova. www.forskning.se – en webbplats som drivs i samarbete mellan forskningsfinansiärer. Miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Näringslivet, t ex olika skogsbolag och LRF. Massmedier som tidningar, radio och tv. Sociala medier som Facebook, Twitter och olika bloggar. Wikipedia – ett flerspråkigt webbaserat uppslagsverk som man ofta får som förstaträff på Google. Uppslagsverket har ett öppet innehåll som utvecklas av användarna själva. Det finns undersökningar som har visat att webbplatsens artiklar kan mäta sig med välkända tryckta uppslagsverk, och att det finns en självsanerande mekanism som gör att felaktigheter snabbt försvinner. Läs mer på Wikipedia om de regler som finns för publiceringen. Massmedier larmar om hälsorisker

Massmedierna gillar larm och enkla budskap. När larmen gäller forskningsrapporter går det inte alltid fram att resultaten är osäkra och att det fortfarande finns tveksamheter och forskningsbehov. När nyhetsrapporteringen gäller hälsolarm handlar det oftast om epidemiologiska undersökningar. Sådana studier har till uppgift att kartlägga ett hälsoproblems förekomst i en befolkning, och att försöka hitta orsaker till problemet genom att studera personernas levnadsförhållanden och vad de kan ha varit exponerade för. Men det är en mycket svår uppgift att bedöma om det finns ett samband mellan orsak och verkan när det gäller sjukdomar och t ex matval eller exponering för kemikalier. Människors liv består av många olika komponenter, och det fordras mycket av forskarna för att de ska kunna renodla en enda orsak till en sjukdom. Här i lärarhandledningen (s 122 och 123) finns två klipp ur Upsala Nya Tidning från april 2010: Vitaminätare får oftare cancer och Dålig tandhälsa varningssignal. Låt eleverna läsa texterna. Diskutera sedan följande frågor (låt gärna eleverna skriva ner svaren först):

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

120

ATT FORSKA OCH UNDERSÖKA

Tips och kommentarer

– Vad tänker du när du läser rubriken och ingressen (det första fetstilta stycket)? – Vilket budskap har du tagit till dig efter att ha läst hela artikeln? – I vilken vetenskaplig tidskrift har undersökningen varit publicerad? – Hur många forskare uttalar sig i artikeln? Från vilken institution? – Hur ser försöksgruppen ut? Ålder och antal. – Hur har forskarna lagt upp sin undersökning? – Vad kan de ha missat? – Vad säger de att de är osäkra på och behöver forska vidare på? – Vad tycker du om journalistens sätt att vinkla forskarnas budskap i rubriken och ingressen? Är det rättvisande? Fakta, normer eller kritiskt tänkande?

Miljö- och hållbarhetsfrågor handlar ytterst om vilken typ av samhälle vi vill skapa. Människor har olika värderingar och synsätt, och olika uppfattning om hur problemen ska åtgärdas. När det gäller forskning serveras inte heller några entydiga budskap, och forskare med olika inriktning kommer till olika slutsatser (naturvetare, tekniker, samhällsvetare, humanister). Exempel på detta finns i Formas Fokuserar – en serie pocketböcker som ges ut av Forskningsrådet Formas. För pedagogikforskaren och lärarutbildaren Johan Öhman vid Örebro universitet är skolans demokratiska uppgift en central utgångspunkt. Han menar att det inte är rimligt att en demokratisk skola ska leverera bestämda svar på värdeladdade frågor som miljöoch hållbarhetsfrågor. Det viktiga är att eleverna utvecklar kunskap och förmåga så att de kritiskt kan värdera och diskutera olika alternativ. I en artikel i pocketboken ”Sverige i nytt klimat – våtvarm utma ning” (Formas 2010) diskuterar Johan Öhman hur skolan ska bedriva klimatundervisning. Ska skolan lära ut vissa vanor och livsstilar som anses vara bra för klimatet? Eller ska undervisningen begränsas till att ge fakta om klimatförändringen? Eller är det rentav så att skolan ska presentera och diskutera olika sätt att se på klimatfrågan? Eftersom framtidens klimat hänger ihop med hela vårt sätt att leva så är frågan förknippad med värderingar och delvis en etisk fråga. Och etiska frågor kräver demokratisk behandling i skolan, skriver Johan Öhman. Han förespråkar därför en kritisk och pluralistisk klimatundervisning. Även Johan Öhmans slutsatser går att diskutera, och det är nog bra om detta sker på varje enskild skola.

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

121

Människan i naturen

Tips och kommentarer

Begränsad klimatpåverkan De tre aktiviteter som bidrar mest till klimatförändringarna är samhällets användning av fossila bränslen, den globala skogs avverkningen och världens livsmedelsproduktion. Uppgift 8 syftar till att eleverna ska förstå kopplingen mellan klimatförändringen och händelser i naturen. Det är viktigt att de sätter in sin egen vardag i klimatsammanhanget. Därför finns uppgifterna 6 och 7 samt extrauppgiften Energi och livsstil. I extrauppgiften Växthusgaser i Sverige och världen illustreras hur växthusgasutsläppen utvecklas och fördelar sig på olika gaser och olika sektorer.

LÄSTIPS • Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete, Regeringens proposition, Prop.2009/10:155. • Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011, Rapport 6420.

Internationellt klimatarbete

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 skrev flertalet av världens länder under en klimatkonvention. Därmed lovade de att verka för att koncentrationen av växthusgaser stabiliseras i en sådan takt att de naturliga ekosystemen kan anpassa sig och så att matproduktionen och ekonomin i världens länder inte hotas. För att uppnå målen krävs det att i-länderna halverar sina utsläpp till år 2050 och därefter fortsätter minskningen. I-länderna, med 25 procent av befolkningen, står för 75 procent av koldioxidutsläppen. Efter Riomötet har förhandlingarna fortsatt, bl a med ett möte i Kyoto år 1997 och i Köpenhamn år 2009. I Kyoto-avtalet förband sig i-länderna att minska sina utsläpp med 8 procent från år 1990 till år 2010. Därefter har det varit förhandlingar om beräkningsmetoder, utsläppsrätter, kolsänkor mm. Klimatfrågan är mycket svårare att lösa än t ex utsläppen av freoner för att rädda ozonskiktet. Klimatet påverkas av koldioxid som är en gas som släpps ut i olika processer vad vi än gör och vad vi än konsumerar. Tillverkning av varor, energianvändning och transporter gör att vi riskerar att jordens klimat blir varmare. De åtgärder som behöver vidtas för att dämpa klimatförändringen griper in i hela våra liv. Det handlar om livsstil, attityder och värderingar. I klimatfrågan finns också viktiga demokratiska frågeställningar som exempelvis tilliten till forskningen och tilltron till möjligheten att nå effektiva politiska överenskommelser mellan världens länder. Klimatfrågan kräver samverkan mellan ämnen

Klimatfrågan är ett bra exempel på ett område där det är nödvändigt med samverkan mellan olika ämnen i skolan för att bilden ska bli hel för eleverna. Hotet om klimatförändringar kan belysas ur många olika perspektiv. I undervisningen är det viktigt att låta eleverna diskutera de tänkbara konsekvenserna av en klimatförändring. Vad får åtgärder mot växthuseffekten kosta i en situation där vi inte riktigt säkert vet hur det kommer att bli? Hur högt ska vi prioritera de allvarliga följder som klimatförändringarna kan få på jordens ekosystem i form av översvämningar, stormar, vattenbrist, ökenspridning, smältande isar, förändrade havsströmmar och kustområden som läggs under vatten?

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

413

Människan i naturen

Tips och kommentarer

ATT GÖRA En aktivitet kan vara att kartlägg en vanlig dag eller en vecka. Använd en koldioxidkalkylator (finns på olika webbplatser) för att göra beräkningar som ni sedan kan fundera över och prata om. Hur arbetar den egna kommunen med klimatfrågorna? Vad gör man när det gäller trafik och energiförsörjning, och när det gäller energianvändning i skolor och daghem? Vilket bränsle eldas i fjärrvärmeverket? Hur gynnar man kollektivtrafiken? Vad gör ni på er egen skola? Hur får skolan värme och elenergi? Finns det någon tanke på klimatet när det gäller valet av skolmat? Hur tänker byggföretagen när det gäller att bygga energisnåla hus?

EXEMPEL PÅ TEMAARBETEN KRING VÄXTHUSEFFEKT OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR Biologi: Hur påverkas ekosystemen? Vilken är skogarnas roll som kolsänkor? Fysik: Hur påverkas jordens värmebalans? Kemi: Vilka är växthusgaserna? Vilka kemiska reaktioner ger upphov till dem? Teknik: Vilken teknik ska vi använda för att släppa ut mindre koldioxid? Samhällskunskap: Vad gör politikerna när det gäller trafikplanering, energival, energianvändning och människors konsumtion? På vilka grunder tar man beslut om t ex energiskatter? Vad betyder EU? Hur påverkar olika lobbyorganisationer? Religionskunskap: Vilket ansvar har vi för kommande generationer? Har alla människor samma rätt att släppa ut växthusgaser? Geografi: Hur har klimatet förändrats under tusentals år, under det senaste årtusendet och under de senaste 100 åren? Hur påverkas atmosfären, havsströmmar, glaciärer och vattenresurser av den kommande klimatförändringen?

FAKTA OCH HYPOTESER KRING KLIMATET OCH VÄXTHUSEFFEKTEN Klimatfrågan ger ett bra tillfälle att låta eleverna bekanta sig med den kunskapsprocess som forskning innebär. Forskningsresultat ifrågasätts hela tiden i en kritisk diskussion mellan forskare. I debatten kring klimatfrågan ryms både vetenskapliga fakta och hypoteser. Hypoteserna gäller främst vilka konsekvenser de ökande halterna av växthusgaser kommer att få på klimatet och miljön i framtiden. På många områden är forskarna däremot helt eniga. Man vet t ex att halterna av växthusgaser ökar i atmosfären och att det i sin tur leder till en global temperaturhöjning. Klimatforskarnas datormodeller visar att temperaturen till år 2100 kan komma att öka uppåt 6 grader. Men osäkerheten i temperaturökningen är stor, och det beror främst på att det är svårt att bedöma molnens roll och förändringar i havets cirkulation. Klimatet har också en naturlig variation. Under 1900-talet har temperaturen ökat snabbare än under någon annan tid de senaste 1 000 åren. Ökningen under perioden 1910–1940 kan ha orsakats av ökad solinstrålning och färre vulkanutbrott än normalt. Vulkanutbrott ger upphov till partiklar som gör att solinstrålningen minskar. Men temperaturökningen efter det kan forskarna bara förklara med mänsklig påverkan. De stora skogarna kan fungera som ”kolsänkor” även i ett varmare klimat, genom att de tar upp koldioxid i fotosyntesen; det är forskarna rätt säkra på. Vissa forskare hävdar att det vore en bra idé att odla väldigt mycket biomassa, förbränna den för att få energi och sedan skicka ner den bildade koldioxiden i gamla oljekällor eller i andra håligheter i berget. På det sättet

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

414

Människan i naturen

Tips och kommentarer

skulle koldioxidutsläppen från biobränslena inte bara kunna räknas som noll utan rentav bli negativa. Det kan hända att haven löser det mesta av koldioxiden – ungefär som sockerdrickan löser koldioxid till kolsyra. Men om haven blir varmare får de å andra sidan svårare att lösa koldioxid. Haven kanske t o m avger mer koldioxid än de tar upp. Tänk på en läskedrycksflaska som står i solen och sedan öppnas! Det är alltså lite svårt att veta vad som kommer att hända i haven. Metan avges från bl a torvmossar. Om torvmossar med permafrost i Kanada och Ryssland tinar upp i det varma klimatet, släpper de ut mängder av metan. I det här fallet ger varmare klimat ännu större växthuseffekt. Växthuseffektens vetenskapliga startpunkt ligger så långt tillbaka som år 1896 då den svenske kemisten Svante Arrhenius skrev två artiklar om en klimatmodell för hur koldioxid i atmosfären påverkar jordens marktemperatur. Ganska snart använde han sin modell för att spekulera över vilka effekter förbränningen av fossila bränslen skulle kunna få. Sedan dröjde det till mitten av 1960-talet innan diskussionen om växthuseffekten dök upp på allvar igen i den vetenskapliga debatten. Den amerikanske kemisten Keeling publicerade då en åttaårig serie av mätningar på Hawaii (Mauna Loa) som visade att koldioxidhalten i luften ökade med tiden. Efter ytterligare ett decennium av provtagningar var forskarna överens om att detta stämde. Under 1980-talet dök det upp fler och fler forskningsresultat som pekade på att de uppmätta ökningarna av växthusgaser i atmosfären skulle kunna orsaka kraftiga förändringar av jordens klimatsystem. Analyser av luft från djupa islager i glaciärer visade att luftens koldioxidhalter genom historien har följt förändringarna i den globala medeltemperaturen. Nu började klimatfrågan komma upp även på den politiska dagordningen, och år 1988 bildades FN:s miljöorgan UNEP och meteorologorganisationen WMO. År 1998 bildades FN:s expertpanel för klimatfrågor IPCC (International Panel on Climate Change). IPCC är ett oberoende forskningsorgan med mer än 2 000 forskare från olika områden. De analyserar och bedömer forskning om klimatförändringarnas orsaker, effekter och ekonomiska konsekvenser. Gruppen har en rådgivande roll gentemot världens länder.

FOKUS I FOKUS saknas de figurer som finns i grundboken under rubriken Begränsad klimatpåverkan på s 134–135.

LÄSTIPS • En ännu varmare värld, Claes Bernes, Naturvårdsverket 2007. • KliMATfrågan på bordet, Formas Fokuserar: Formas 2008. • Osäkrat klimat – laddad utmaning, Formas 2009. • Sverige i nytt klimat – våtvarm utmaning, Formas 2010. Sammanfattning för besluts fattare: FN:s klimatpanel 2007: • Den naturvetenskapliga grunden, Naturvårdsverkets rapport 5677. • Klimateffekter, anpassning och sårbarhet, Naturvårdsverkets rapport 5704. • Åtgärder för att begränsa klimatförändringar, Naturvårdsverkets rapport 5713. • Syntesrapport, Naturvårdsverkets rapport 5763.

Frisk luft Med hjälp av ny teknik och internationella konventioner, överenskommelser, lagar och regler har luftkvaliteten stegvis förbättrats de senaste decennierna. Vi renar både bilavgaser och skorstensutsläpp bättre, men eftersom biltrafiken ständigt ökar går förbättringen ändå långsamt. Bedömningen år 2010–2011 var att det går att inom en generation skapa förutsättning för att nå målet Frisk luft, om omfattande åtgärder vidtas. Det krävs bl a insatser mot utsläppen av partiklar och marknära ozon, och internationellt mot utsläppen av kväveoxider. Allt mer uppmärksamhet och forskning har ägnats åt partiklar i luften, och särskilt viktigt anses det att det vidtas åtgärder mot de mindre partiklarna.

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

415

Människan i naturen

Tips och kommentarer

ATT GÖRA Vilken luftkvalitet har er egen kommun? Finns det särskilt utsatta områden? Varifrån kommer i så fall föroreningarna? Om ni bor i en tätort, finns det dubbdäcksförbud på vissa gator? Har ni problem med vedeldning i villaområden? Hur har luftkvaliteten utvecklats under 1900-talet och början av 2000-talet? Vad är det som har påverkat utvecklingen mest, t ex fjärrvärme, katalysatorer på bilarna eller ökad biltrafik?

Bara naturlig försurning Bedömningen år 2010–2011 var att det går att skapa förutsättningar för att nå miljömålet om ytterligare åtgärder vidtas. Flera av de tidigare delmålen har redan uppnåtts. Svavelnedfallet har minskat till ca en tredjedel av vad det var i slutet av 1980-talet. Forskarna har sett en förbättring av surhetsgraden i skogsmarkerna (sjöarnas avrinningsområden) över nästan hela landet. Men för att de känsliga områdena i sydvästra Sverige ska återhämta sig måste utsläppen av försurande ämnen minska ännu mer. Sydvästra Sverige är sedan tidigare ordentligt försurat på grund av sur nederbörd som kommer med vindar från industri områden söder om Östersjön. Utöver svavel- och kvävenedfall bidrar även skogsbruket till försurningen, särskilt när ingenting lämnas kvar på hygget utan hela trädet forslas bort och grenar och toppar används som biobränsle. En tydlig effekt av försurningen är att antalet arter av både växter och djur minskar. Eftersom rom och yngel är känsligare än vuxna fiskar så blir det ofta bara de stora rovfiskarna kvar i sjön, och till slut försvinner fiskarna helt. Ryggradslösa djur blir nu nya topp konsumenter i näringskedjorna och ökar i mängd. Exempel är olika insektslarver, dykare, rygg- och buksimmare. Oftast dör inte livet ut helt när sjön försuras, men ekosystemets växt- och djursamhällen förändras totalt. För att motverka försurningens skadeverkningar kalkar man årligen sjöar och vattendrag i Sverige för ca 200 miljoner kr (år 2011). Omkring 5 000 sjöar kalkas varje år. Sedan starten år 1977 har staten satsat totalt 4,4 miljarder kronor på kalkning. Kalkning av sjöar är den största miljövårdsåtgärden som har genomförts i Sverige och den måste fortsätta länge än, enligt Naturvårdsverkets bedömning. Vad som händer i en sjö när den inte längre kalkas vet man inte helt säkert. Både storväxter och växtplankton brukar återhämta sig bra efter kalkning. Insekter återvänder snabbt. Men för t ex snäckor och musslor kan det ta lång tid. Fiskar måste ofta inplanteras.

FOKUS Exempel på hur livet i en sjö förändras när den försuras saknas i FOKUS .

ATT GÖRA Finns det problem med försurning av mark, sjöar eller grundvatten i er egen kommun? Vilka åtgärder vidtas i så fall från kommunens sida? Hjälper åtgärderna? Hur följer man upp det hela? Vad beror försurningen på?

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

416

Människan i naturen

Tips och kommentarer

Levande sjöar och vattendrag Sverige är ett av de sjörikaste länderna på jorden. Här finns närmare 100 000 sjöar. De bildades när inlandsisen smälte undan och lämnade sänkor efter sig som fylldes med vatten. De första män niskorna i vårt land sökte sig upp efter vattendrag och sjöar. De intog sin ekologiska nisch som toppkonsumenter i ekosystemet sjön. För dem var fisket och jakten på sjöfåglar livsviktiga. Än i dag utnyttjar vi sjöarna (sjöekosystemen) intensivt. Många ger oss vårt viktigaste livsmedel: dricksvattnet. Andra är vatten magasin för vattenkraftverken. Möjligheten till rekreation genom fiske och bad är mycket viktig för många. Det här är några anledningar till att vi måste skydda våra sjöar. Sjöarna mår ganska bra

Merparten av landets sjöar och vattendrag mår relativt bra trots människans påverkan, men bara ett fåtal vatten är helt opåverkade. Tillståndet för växter och djur i sjöar och vattendrag påverkas främst av fysisk påverkan, försurning, övergödning, införsel av främmande arter och tillförsel av giftiga ämnen. Antalet försurade sjöar minskar kontinuerligt (se Bara naturlig försurning). Belastningen av miljögifter har också minskat; det vet vi genom mätningar i abborre. Men fortfarande är halterna av kvicksilver i abborre och gädda så höga i mer än hälften av landets sjöar att insjöfisk inte bör ätas oftare än en gång i veckan. Kvinnor som ammar, är gravida eller planerar att skaffa barn avråds helt från att äta insjöfisk. Vi ser att sjöarnas vatten blir allt brunare på grund av ökade humushalter (organiskt material); det kan bero på klimatförändring och kraftigt ökade vattenflöden. Humus binder många av miljö gifterna, något som kan förklara en del av den minskade ansamlingen av gifter i t ex fisk. Uppbyggnaden av sjöarnas växt- och djursamhällen styrs i stort sett av sjöarnas tillrinningsområden. Typiskt för den näringsrika sjön är att lerjordar i tillrinningsområdet ger ett högre pH-värde och ofta god tillgång på närsalter. Lokala utsläpp av avloppsvatten och vatten som lakats ut från övergödslade åkrar kan ge väl gödda vikar och sjöområden. Ca 600 av landets sjöar (knappt 1 procent) räknas som övergödda (eutrofierade). Läs mer under Ingen övergödning. De näringsfattiga sjöarnas mer sparsamma växt- och djurliv visar att deras tillrinningsområden domineras av närsaltfattigare jordarter som t ex morän bildad ur granit och gnejs. ATT GÖRA Bästa sättet att ge eleverna kunskap om sjöekosystemens olika egenskaper är givetvis att göra en exkursion till ett par karakteristiska sjöar. Material finns i lärarhandledningens avsnitt Fältundersökningar. Som extrauppgift finns också Sjön som ekosystem.

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

417

Människan i naturen

Tips och kommentarer

Hur många sjöar finns det i er egen kommun och i länet? Mår sjöarna bra? Är de näringsfattiga eller näringsrika? Påverkas de av jordbruk, skogsbruk och avloppsvatten från hushåll och industrier? Hur används sjöarna? Är någon av dem vattentäkt? Skyddas i så fall den sjön på något särskilt sätt? Hur renas sjövatten för att bli dricksvatten? Vem har ansvar för sjöarna i er kommun? Finns det diskussioner om strandskydd?

Grundvatten av god kvalitet Vattenförsörjningen i vårt land baserades tidigare nästan helt på grundvatten. När tätorterna blev större räckte grundvattnet inte till, och man gick på många orter över till ytvatten. Sedan början av 1980-talet har den kommunala vattenförsörjningen i stort sett skett med råvatten enligt figuren, dvs 25 procent vanligt grundvatten, 25 procent konstgjort grundvatten och 50 procent ytvatten. Konstgjort grundvatten framställer man genom att infiltrera ytvatten i marken, t ex i en rullstensås. Grundvatten har många fördelar framför ytvatten, bl a därför att: • Det innehåller färre mikroorganismer. • Det innehåller färre föroreningar. • Det kräver enklare behandling och mindre kemikalier i vattenverket. • Det har jämn och låg temperatur som ger lägre mikrobiologisk aktivitet i ledningsnätet. • Det har låg halt organiska ämnen som också ger lägre mikro biologisk aktivitet i nätet. Regeringens bedömning år 2010 var att det inom en generation går att skapa förutsättningar för att uppnå miljömålet. Samhälls aktiviteter som äventyrar grundvatten av god kvalitet är bl a väg saltning, kemikalietransporter, lantbrukets spridning av bekämpningsmedel och gödsel, samt avloppsvatten. Även försurning är en fara för grundvattnet.

Grundvatten 25 % Ytvatten 50 % Konstgjort grundvatten 25 %

Ungefärlig fördelning av råvattenkällor till den kommunala vattenförsörjningen.

Markens vattenrening en ekosystemtjänst

Markens rening av det vatten som bildar grundvatten är en viktig ekosystemtjänst. I svenska skogsmarker dominerar jordmånstypen podsol. Nederbörden som silas ner genom marken kommer först i kontakt med humusskiktet. Här sker mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material under bildning av bl a olika syror. Vattnet blir surt så att mineralpartiklar i nästa skikt, blekjorden, löser upp sig och tillförs vattnet. Men eftersom mineralpartiklarna är basiska stiger vattnets pH-värde igen. I nästa skikt, rostjorden, kommer järn-, mangan- och aluminiumföreningar att falla ut. Kvar i vattnet blir bl a natrium-, kalium-, kalcium-, magnesium-, vätekarbonat-, klorid- och sulfatjoner.

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

418

Människan i naturen

Tips och kommentarer

Grundvattnet är försurat i många av de områden i landet där försurningen är kraftig. Det sura vattnet lakar ut metaller från marken. Den som dricker vatten från egen brunn kan få i sig hälsofarliga halter av metaller.

Regn

Humus Blekjord Omättad zon

Rostjord

Ursprungsmaterial Mättad zon/ grundvattenzon

Grundvattenbildning i jordmånstypen podsol. Med ursprungsmaterial menas jord som är opåverkad av jordmånsprocesser.

ATT GÖRA Extrauppgiften Vattenrening i marken – en viktig ekosystemtjänst passar att göra här. Används grundvatten som vattentäkt i er kommun? Hur skyddas grundvattnet i så fall? Hur renas det för att bli dricksvatten? Finns det problem med förorening från vägsalt, bekämpningsmedel, kemikalietransporter eller avloppsvatten? Är grundvattnet försurat? Finns det konflikter mellan t ex lantbrukare och kommunen när det gäller grundvattnet?

EXEMPEL PÅ TEMASAMARBETE OM VATTEN – VARIFRÅN, TILL VAD OCH HUR MYCKET? Kemi: Vad händer i vattenverket och avloppsreningsverket? Gör gärna studiebesök. Fysik: Vattentornets princip och nytta. Geografi: Var ligger vattentäkterna? Hur skyddas de? Har kommunen avsatt vattenskyddsområden? Har vi vattenbrist någonstans i Sverige? Hur ser det ut med vattentillgångarna i världen? Hur hänger vattnet ihop med matproduktionen? Svenska: Vad vore livet utan vatten? Skriv dikter eller rita och berätta om vattnets betydelse. Samhällskunskap: Hur mycket vatten använder vi? Bör vi spara på vatten? Vad används vatten till? Vad betyder det för samhället? Vad kostar kranvattnet – både varmt och kallt? Har vi bra dricksvatten i Sverige?

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

419

Människan i naturen

Tips och kommentarer

Dricksvatten räknas som livsmedel – vilka regler finns det för dricksvattnets kvalitet? (Fråga hos Livsmedelsverket eller branschorganisationen Svenskt Vatten.) Vatten – en källa till politiska konflikter? Matematik: Räkna ut vad flaskvatten kostar jämfört med kranvatten.

RAMSARKONVENTIONEN

Myllrande våtmarker Många växter och djur är beroende av våtmarker. Därför är det bekymmersamt att nästan en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit genom utdikning och uppodling. I Skåne och Mälardalen finns bara en tiondel kvar av den ursprungliga våtmarks arealen. De största våtmarksområdena finns i Norrlands skogsbygder. När våtmarkerna förändras drabbas de djur och växter som lever där. Även minskad användning av de våtmarker som fortfarande finns är ett hot mot den biologiska mångfalden. Våtmarker som är beroende av att slås och betas har växt igen under 1900-talet sedan hävden upphörde. ATT GÖRA I avsnittet Fältundersökningar finns en undersökning av ett myrområde. Vilka områden i er egen kommun räknas som våtmarker? Har de något särskilt skydd? Varför anses de värdefulla? Har avloppsreningsverket anlagt någon våtmark för att rena sitt utgående vatten? Använder lantbrukarna våtmarker för att rena vattnet från åkrarna?

Trots att mycket våtmark har försvunnit är Sverige fortfarande ett av världens våtmarksrikaste länder. Den internationella våtmarkskonventionen antogs år 1971 i staden Ramsar vid Kaspiska havet. Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och använda dem på ett hållbart sätt. Sverige var ett av de länder som tidigt undertecknade konventionen och har under årens lopp på olika sätt stött våtmarksarbetet. Sverige har hittills utsett drygt 50 internationellt värdefulla våtmarker, så kallade Ramsarområden, från Tavavouoma i norr till Falsterbo i söder.

Ingen övergödning Bedömningen år 2010–2011 var att miljömålet går att nå om ytter ligare åtgärder vidtas när det gäller utsläpp av fosfor- och kväve föreningar till vatten samt utsläpp av kväveoxider till luft. Jordbruket står för den största delen av kväve- och fosfortill förseln till sjöar och hav. Jordbrukets användning av mineralgödsel ökade kraftigt efter andra världskriget. Det gör att utflödet av fosfor och kväve till sjöar och kustområden är betydligt större i dag än i början av 1900-talet. Våtmarker som dikats ut, sjöar som sänkts och vattendrag som rätats ut bidrar till dagens stora näringsläckage från jordbruksområdena, eftersom läckaget inte längre hejdas på samma sätt som förr. Andra källor till utsläpp i vatten är reningsverk, enskilda avlopp, industrier och dagvatten. Övergödande ämnen transporteras också med vindarna och faller ner med regn och snö. Nederbörden innehåller i dag betydligt mer nitrat och ammonium (från jordbrukets stallgödsel) än den gjorde före andra världskriget. Biltrafik och sjöfart är de största källorna till kväveoxidutsläpp. Luftföroreningar svarar i dagsläget för ungefär en tredjedel av de kvävemängder som når Östersjön. PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

420

Östersjön

300 km

syrefattiga områden syrefria områden–förekomst av giftigt svavelväte

I Östersjöns djupvatten finns det stora områden som är syrefattiga eller syrefria. Det är inget nytt fenomen, men problemet har blivit större de senaste 50 åren på grund av övergödningen som är orsakad av människan. (Ur de Facto 2010.)

Människan i naturen

Kommentarer till extrauppgifterna MännIskan I naturen

Vad kostar maten – i energi?

Extrauppgifter

Vad kostar maten – i energi?

Syfte: Ge eleverna tillfälle att tänka som de forskare som gör livscykelanalyser, fast bara med tanke på energi.

Vilka insatser av energi finns det i en skivad formfranska? Fundera noga på vilka stadier limpan har passerat innan den hamnade på ditt frukostbord. Rita en limpa mitt på ett papper. Rita också fem cirklar runt limpan – på lite avstånd från varandra. I en av cirklarna skriver du i jordbruket, i en annan i kvarnen, i den tredje i bageriet, i den fjärde i butiken och i den femte efter butiken. Svara sedan på frågorna a–e genom att skriva svaren runt varje cirkel.

För att komma fram till hur olika livsmedel påverkar klimatet tittar forskarna på utsläpp från alla led i produktionskedjan. I en undersökning kom man fram till att 19 procent av energin till limpan användes i jordbruket, 12 procent i kvarnen, 46 procent i bageriet och 20 procent i detaljhandeln. Ungdomarna är ofta mycket fantasifulla när det gäller att komma på vad det är som drar energi i de olika leden. Det händer t o m att de räknar in den energi som bagare och butiksbiträden behöver för att orka arbeta. Mellan de olika leden finns förstås energi till transporter. (Se fig på s 408)

Vad är det som kostar energi

a i jordbruket?

b i kvarnen?

c i bageriet?

d i butiken?

e efter butiken?

MÄNNISKAN I NATUREN

Extrauppgifter

Hållbar utveckling – vad är det?

Syfte: Uppgiften ger eleverna tillfälle att själva reflektera över begreppet hållbar utveckling och hållbarhetsprinciperna – och göra sin egen tolkning.

En hållbar utveckling ska tillgodose behoven för oss som lever i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Man brukar dela upp hållbar utveckling i fyra olika principer: • rättvisa mellan generationer • rättvisa mellan alla människor på jorden • ekologisk balans mellan människan och naturen

Den egna kommunen har kanske haft något Lip- eller Klimp-projekt som går att ta del av. Under 1990-talet, efter Riokonferensen år 1992, talades det mycket om Agenda 21, som var ett handlingsprogram för det 21:a århundradet som även kommunerna skulle arbeta efter. Ta gärna reda på vilka spår detta har satt i kommunens arbete.

• demokratiskt deltagande för alla medborgare i planering och beslut. för grundskolans 7–9du473 a VadBIOLOGI kommer du att tänka påårnär läser begreppet KOPIERINGSUNDERLAG © 2012 Författarna och Natur & Kultur LÄRARHANDLEDNING hållbart samhälle? Gör en lista på minst 10 saker som måste ”hålla” i ett sådant samhälle.

b Hur länge ska samhället hålla – 100 år, 1 000 år eller minst 100 000 år? Motivera ditt svar.

c Vad hinner hända under 100 år som påverkar samhällets hållbarhet? Under 1 000 år? Under 100 000 år?

d Hur skulle du vilja rangordna hållbarhetsprinciperna? Vilka är viktigast? Vilka är mindre viktiga? Varför det?

e Hur arbetar man i din kommun med hållbar utveckling? Vilka områden satsar man på? Vilka projekt har genomförts? Vilka vinster har projekten gett för miljön? MÄNNISKAN I NATUREN

Hade han något val?

Extrauppgifter

Undersök också hur man har försökt engagera kommunens medborgare i arbetet. Har du själv märkt något?

Hade han något val?

Syfte: Eleverna ska få förståelse för att vi, när det gäller biologiska resurser, bara får ta av ”räntan” och inte förstöra ”kapitalet”.

BIOLOGI för grundskolans år 7–9

455

LÄRARHANDLEDNING

a Vad har den här serien med hållbar utveckling att göra?

b Är det människan eller tekniken som är boven?

c Hade mannen något alternativ till att såga ner trädet?

d Vilket styrmedel hade haft störst chans att få honom på andra tankar – en lag, en skatt eller information och kunskap?

e Finns det något han kan göra i efterhand för att förbättra situationen?

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

444

Ge exempel ur verkligheten på samma kortsiktiga tänkande.

456

Människan i naturen

Kommentarer till extrauppgifterna MÄNNISKAN I NATUREN

Växthusgaser i Sverige och världen

Extrauppgifter

Växthusgaser i Sverige och världen

Syfte: Låta snabba och intresserade elever använda diagram från ett par olika källor för att jämföra likheter och skillnader mellan Sverige och världen när det gäller utsläpp av växthusgaser.

Gigaton CO2 -ekvivalenter /år 60

De tre aktiviteter som bidrar mest till klimatförändringarna är samhällets användning av fossila bränslen, den globala skogsavverkningen och världens livsmedelsproduktion. I de följande figurerna illustreras hur växthusgasutsläppen fördelar sig på olika gaser och olika sektorer i samhället – i världen och i Sverige.

Figur 1 a Växthusgasutsläppen i världen ökade drygt 70 procent mellan år 1970 och 2004.

Figur 1

40 30 20 10

F-Gaser

Eftersom olika gaser har olika styrka som växthusgaser räknas alla om till s k koldioxidekvivalenter för att de ska bli jämförbara. Använd figur 1 och svara på frågorna. a Med hur många procent ökade växthusgaserna sammanlagt mellan år 1970 och 2004?

b N2O är lustgas. Den kommer framför allt från jordbruket.

N 2O från jordbruk och andra källor

CH 4 från jordbruk, avfall och energi

CO2 från avskogning, förmultning och torv

CO 2 från fossila bränslen och andra källor

Figur 1. Diagrammet visar utvecklingen för växthusgasutsläppen i hela världen. Utsläppen av växthusgaser från olika sektorer har ökat stadigt sedan 1970, och fortsätter att öka. (Källa: IPCC 2007.) Flourerade gaser 1,2 %

b Vilken gas har formeln N2O? Varifrån kommer den framför allt?

c CH4 är metan. Källorna är jordbruk, avfalls- och energisektorn.

CH4 14,3 % N2O 7,9 %

c Vilken gas har formeln CH4? Vilka är källorna till den?

CO 2 76,7 %

d Ta reda på vad som menas med F-gaser. Varifrån kommer de?

d F-gaser är fluorerade växthusgaser. De kommer från bl a kylmedier, lösningsmedel och isolerplast.

e Ungefär hur stor del av koldioxidutsläppen beror på avskogning?

e Drygt en fjärdedel av koldioxidutsläppen beror på avskogning.

f Är det något i diagrammet som du reagerar särskilt på?

Figur 2. Så här fördelas utsläppen globalt av de växthusgaser som redovisas enligt det s k Kyotoprotokollet, som det beslutades om på en FN-konferens år 1997. (Källa: IPCC 2007.)

g Källan till siffrorna är IPCC-rapporten år 2007. Vad står IPCC för?

f Något att reagera på kan vara att F-gaserna dyker upp från år 2000.

Figur 2 och 3 a Vilka skillnader och vilka likheter ser du när det gäller de globala och de svenska utsläppen av växthusgaser?

g IPCC står för Intergovernmental Panel on Climate Change, och är FN:s vetenskapliga klimatpanel.

b Försök hitta en förklaring till att metan har större betydelse som växthusgas globalt än i Sverige.

Figur 2 och 3 b Att metanutsläppen är större globalt än i Sverige beror bl a på utsläpp från risodling, kolbrytning och naturgasledningar.

MÄNNISKAN I NATUREN BIOLOGI för grundskolans år 7–9

457

LÄRARHANDLEDNING

Figur 3. Diagrammet visar hur mycket olika svenska växthusgaser bidrar till växthuseffekten. (Källa: Naturvårdsverket.)

Figur 4 och 5

Avfall och avlopp 3 %

Sektorsindelningen i figurerna 4 och 5 är inte riktigt lika, men det går att göra jämförelser och reflektioner ändå.

Figur 4 och 5 a I Sverige anses skogsbruket inte ge något nettoutsläpp av koldioxid eftersom tillväxten i skogen kompenserar avverkningen. Skogen blir på det sättet en koldioxidsänka i stället för en koldioxidkälla.

Skogsbruk 17 %

a En verksamhet som finns i figur 4 saknas helt i figur 5. Vilken är det? Vad skulle det kunna bero på att den saknas? b Energiförsörjningen till bostäder, lokaler och industrin redovisas på olika sätt. Men om vi lägger ihop samtliga poster som har med energi, bostäder/lokaler och industri att göra, så borde siffrorna för världen och Sverige gå att jämföra. Vilka procentsiffror kommer du fram till när du summerar – dels för Sverige, dels för världen? Varför är den globala siffran högre än den svenska?

b Den globala siffran blir 54 procent och den svenska46 procent. Sveriges energiförsörjning baseras till jämförelsevis stor del på energikällor som räknas som koldioxidsnåla: vattenkraft, kärnkraft och biobränslen.

Energiförsörjning 27 %

Jordbruk 13% Transporter 13 % Industri 19 %

Bostäder och kommersiella byggnader 9 %

Figur 4. Så här fördelas växthusgasutsläppen globalt på olika sektorer. (Källa: IPCC 2007.)

Avfall 3%

Övriga sektorer 7%

El- och värmeproduktion 13 % Bostäder och lokaler 7%

Jordbruk 13 %

c Det finns också en annan större skillnad mellan de två figurerna – vilken då?

Industrins förbränning 17 %

Transporter 31 %

Industriprocesser 9%

Figur 5. Så här fördelas de svenska växthusgasutsläppen på sektorer. (Källa: Naturvårdsverket.)

c Transporter står för en ganska liten del av de globala utsläppen, 13 procent, och för hela 31 procent i Sverige.

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

PULS BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

445

458

Människan i naturen

Uppgifter

8 När kommer våren? Man kan följa klimatförändringen i naturen genom att t ex titta på när olika växter blommar på våren eller när trädens löv slår ut.

a F orskare har sett att både hägg (Prunus padus) och syren (Syringa vulgaris) blommar allt tidigare. I Uppland var syrenen år 1960 utslagen lagom till skolavslutningen. När blommade den år 2006, enligt diagrammet här nedanför?

b N är slår löven ut? Följ olika träd i skolans närhet och anteckna när de slår ut. När forskare gjorde samma experiment med björk så ansåg de att löven var utslagna när medelvärdet på längden av 25 lövknoppar hade blivit mer än 20 mm. Så kan du också göra. Läraren tar hand om statistiken och lagrar den till kommande biologiklasser så att de kan jämföra med era siffror.

syren (Syringa vulgaris) 1 juni

hägg (Prunus padus)

15 maj

1960

1970

1980

1990

2000

Tider för blomning hos hägg och syren i Uppland.

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

462

Människan i naturen

Uppgifter

9 Varför är koldioxidkurvan taggig? Kurvan visar atmosfärens halt av koldioxid mellan år 1958 och år 2009 (i ppm = parts per million, dvs miljondelar). Halten har stadigt ökat med 2 ppm per år och var år 2009 uppe i 387 ppm. Det är 35–40 procent över den koldioxidhalt som fanns i atmosfären innan det fanns industrier. Men varför är kurvan så taggig? ppm 400 380 360 340

5 19 8 6 19 2 66 19 7 19 0 74 19 78 19 8 19 2 86 19 90 19 9 19 4 9 20 8 0 20 2 0 20 6 10

320

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

463

Människan i naturen

Extrauppgifter

Vad kostar maten – i energi? Vilka insatser av energi finns det i en skivad formfranska? Fundera noga på vilka stadier limpan har passerat innan den hamnade på ditt frukostbord. Rita en limpa mitt på ett papper. Rita också fem cirklar runt limpan – på lite avstånd från varandra. I en av cirklarna skriver du i jordbruket, i en annan i kvarnen, i den tredje i bageriet, i den fjärde i butiken och i den femte efter butiken. Svara sedan på frågorna a–e genom att skriva svaren runt varje cirkel. Vad är det som kostar energi

a i jordbruket?

b i kvarnen?

c i bageriet?

d i butiken?

e efter butiken?

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

474

Människan i naturen

Extrauppgifter

Hållbar utveckling – vad är det? En hållbar utveckling ska tillgodose behoven för oss som lever i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Man brukar dela upp hållbar utveckling i fyra olika principer: • rättvisa mellan generationer • rättvisa mellan alla människor på jorden • ekologisk balans mellan människan och naturen • demokratiskt deltagande för alla medborgare i planering och beslut.

a V ad kommer du att tänka på när du läser begreppet hållbart samhälle? Gör en lista på minst 10 saker som måste ”hålla” i ett sådant samhälle.

b H ur länge ska samhället hålla – 100 år, 1 000 år eller minst 100 000 år? Motivera ditt svar.

c V ad hinner hända under 100 år som påverkar samhällets hållbarhet? Under 1 000 år? Under 100 000 år?

d H ur skulle du vilja rangordna hållbarhetsprinciperna? Vilka är viktigast? Vilka är mindre viktiga? Varför det?

e H ur arbetar man i din kommun med hållbar utveckling? Vilka områden satsar man på? Vilka projekt har genomförts? Vilka vinster har projekten gett för miljön?

f U ndersök också hur man har försökt engagera kommunens medborgare i arbetet. Har du själv märkt något?

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

475

Människan i naturen

Extrauppgifter

Hade han något val?

a Vad har den här serien med hållbar utveckling att göra?

b Är det människan eller tekniken som är boven?

c Hade mannen något alternativ till att såga ner trädet?

d V ilket styrmedel hade haft störst chans att få honom på andra tankar – en lag, en skatt eller information och kunskap?

e F inns det något han kan göra i efterhand för att förbättra situationen?

f G e exempel ur verkligheten på samma kortsiktiga tänkande.

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

476

Människan i naturen

Extrauppgifter

Växthusgaser i Sverige och världen

Gigaton CO2 -ekvivalenter /år 60

De tre aktiviteter som bidrar mest till klimatförändringarna är samhällets användning av fossila bränslen, den globala skogsavverkningen och världens livsmedelsproduktion. I de följande figurerna illustreras hur växthusgasutsläppen fördelar sig på olika gaser och olika sektorer i samhället – i världen och i Sverige. Figur 1

a M ed hur många procent ökade växthusgaserna sammanlagt mellan år 1970 och 2004?

30 20 10

N 2O från jordbruk och andra källor

CH 4 från jordbruk, avfall och energi

CO2 från avskogning, förmultning och torv

CO 2 från fossila bränslen och andra källor

Figur 1. Diagrammet visar utvecklingen för växthusgasutsläppen i hela världen. Utsläppen av växthusgaser från olika sektorer har ökat stadigt sedan 1970, och fortsätter att öka. (Källa: IPCC 2007.) Flourerade gaser 1,2 %

b V ilken gas har formeln N2O? Varifrån kommer den framför allt?

CH4 14,3 % N2O 7,9 %

c V ilken gas har formeln CH4? Vilka är källorna till den?

d T a reda på vad som menas med F-gaser. Varifrån kommer de?

e U ngefär hur stor del av koldioxidutsläppen beror på avskogning?

f Ä r det något i diagrammet som du reagerar särskilt på?

F-Gaser

Eftersom olika gaser har olika styrka som växthusgaser räknas alla om till s k koldioxidekvivalenter för att de ska bli jämförbara. Använd figur 1 och svara på frågorna.

g K ällan till siffrorna är IPCC-rapporten år 2007. Vad står IPCC för?

CO 2 76,7 %

Figur 2. Så här fördelas utsläppen globalt av de växthusgaser som redovisas enligt det s k Kyotoprotokollet, som det beslutades om på en FN-konferens år 1997. (Källa: IPCC 2007.)

Lustgas 11 %

Flourerade växthusgaser 2%

Metan 8 %

Figur 2 och 3 Koldioxid 79 %

a V ilka skillnader och vilka likheter ser du när det gäller de globala och de svenska utsläppen av växthusgaser?

b F örsök hitta en förklaring till att metan har större betydelse som växthusgas globalt än i Sverige.

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

477

Figur 3. Diagrammet visar hur mycket olika svenskaväxthusgaser bidrar till växthuseffekten. (Källa: Naturvårdsverket.)

Människan i naturen

Extrauppgifter

Figur 4 och 5

Avfall och avlopp 3 %

Sektorsindelningen i figurerna 4 och 5 är inte riktigt lika, men det går att göra jämförelser och reflektioner ändå.

a E n verksamhet som finns i figur 4 saknas helt i figur 5. Vilken är det? Vad skulle det kunna bero på att den saknas? b E nergiförsörjningen till bostäder, lokaler och industrin redovisas på olika sätt. Men om vi lägger ihop samtliga poster som har med energi, bostäder/lokaler och industri att göra, så borde siffrorna för världen och Sverige gå att jämföra. Vilka procentsiffror kommer du fram till när du summerar – dels för Sverige, dels för världen? Varför är den globala siffran högre än den svenska?

Skogsbruk 17 %

Energiförsörjning 27 %

Jordbruk 13% Transporter 13 % Industri 19 %

Bostäder och kommersiella byggnader 9 %

Figur 4. Så här fördelas växthusgasutsläppen globalt på olika sektorer. (Källa: IPCC 2007.)

Avfall 3%

Övriga sektorer 7%

El- och värmeproduktion 13 %

Jordbruk 13 %

Bostäder och lokaler 7%

c D et finns också en annan större skillnad mellan de två figurerna – vilken då?

Industrins förbränning 17 %

Transporter 31 %

Industriprocesser 9%

Figur 5. Så här fördelas de svenska växthusgas utsläppen på sektorer. (Källa: Naturvårdsverket.)

BIOLOGI för grundskolans år 7–9 LÄRARHANDLEDNING

478