9789147110773

Ç TUMMEN UPP!

ÅK

3

IDROTT OCH HÄLSA KARTLÄGGNING LGR 11

Chris Qwist

Omslag_Tummenupp_idrott_ak_3.indd 1

2015-12-02 13:25

ISBN 978-91-47-11077-3 © 2014 Chris Qwist och Liber AB Redaktörer: Karin Örn, Caroline Hjorth Formgivare: Catharina Ekström Produktion: Eva Runeberg Påhlman Omslag: Sara Ånestrand (form), Lovisa Lesse (illustration) Illustratör: Lovisa Lesse Övriga bilder: Shutterstock (s. 47, s. 89–91, s. 94–96) Pedagogisk granskare: Lennart Johansson, Södermalms skola i Sundsvall Första upplagan 2 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Multivista, Indien 2016

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

UNDANTAG

Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Tummen upp! Kartläggning – Vad är det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Varför Tummen upp Idrott och hälsa Kartläggning åk 3? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Tummen upp! och formativ bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Komponenter i Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Beskrivning av de olika komponenterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 LEKAR, SPEL OCH IDROTTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Delta i lekar, spel och idrotter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Variera sina rörelser till aktiviteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Anpassa sina rörelser till aktiviteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 RÖRELSER TILL MUSIK OCH I DANSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Delta i rörelser till musik och i danser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Anpassa sina rörelser till takt och rytm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 SIMMA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Simma i magläge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Simma i ryggläge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 UPPLEVELSER AV FYSISK AKTIVITET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Samtala om hur fysisk aktivitet kan påverka den egna hälsan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Samtala om hur fysisk aktivitet kan påverka den egna fysiska förmågan . . 52 NATUR OCH UTEMILJÖ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Genomföra aktiviteter med anpassning till olika förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Genomföra aktiviteter med anpassning till allemansrättens regler . . . . . . . . . . . . . 63 ORIENTERA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 FÖREBYGGA SKADOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Beskriva hur man förebygger skador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 SÄKERHET OCH HÄNSYNSTAGANDE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Säkerhet och hänsynstagande – sommar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Säkerhet och hänsynstagande – vinter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 TEMADAGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 EXTRAMATERIAL SOM KOPIERINGSUNDERLAG

Massagesaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilder av kroppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ansiktsuttryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tipspromenad allemansrätten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ord till orienteringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

89 90 92 94 99

KUNSKAPSÖVERSIKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

Inledning Tummen upp! Kartläggning – Vad är det?

Tummen upp! Kartläggning är ett fristående och heltäckande material som ger läraren stöd i bedömningsarbetet av varje enskild elev, från kartläggning till uppföljning med repetition och slutdiagnostisering.

Materialet bygger på Lgr 11 och följer strukturen syfte med förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav.

Tummen upp! Kartläggning är ett självklart val i arbetet med att säkerställa varje elevs kunskaper och förmågor med en tydlig röd tråd genom hela processen.

Varför Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3?

I och med att det i Lgr 11 inte finns några kunskapskrav i idrott och hälsa för årskurs 3 finns ett behov av att säkerställa att eleverna är på god väg att nå kunskapskraven i ämnet för årskurs 6. Här fyller Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 en stor funktion, då föreslagna aktiviteter och bedömningsstöd utgår från kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 6 – men tar fasta på att eleverna behöver delmål och avstämning för att nå dit.

Varje avsnitt i boken fångar upp ett område i ämnet idrott och hälsa som eleverna med hjälp av det centrala innehållet ges möjlighet att utveckla utifrån var och ens olika förmågor.

Vid kartläggning och bedömning redan i åk 3 öppnas därmed möjligheten att arbeta framåtsyftande – med elevdelaktighet och formativ bedömning – och möjligheterna att minst nå kunskapskravet för betyget E i slutet av åk 6 ökar.

I ämnet idrott och hälsa har vi goda möjligheter att arbeta med bedömning ur flera olika perspektiv, och i samspel med varandra. Till skillnad från många andra ämnen ser vi tydligt och konkret i undervisningssituationen vilka de olika utvecklingsområdena kan vara. Det gör det lättare att föra dialog med varje elev om vad just han eller hon behöver utveckla för att nå kunskapskraven och vilken stimulans och stöd som behövs för att nå så långt som möjligt. Därför passar formativ bedömning så bra i ämnet idrott och hälsa, och det är också utifrån dessa tankar och idéer som vi arbetat fram Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3.

Vi betonar vikten av att eleven i förväg får information om förutsättningar och förväntningar kring undervisningen och bedömningen. Vi föreslår att läraren samtalar med eleven kring personliga framåtsyftande utvecklingsinriktningar – både innan kartläggningstillfällena och efter.

När det gäller elevens ansvar och inflytande har vi till varje aktivitet förslag på frågor för ökad elevdelaktighet. I och med att vi ger eleverna mer ansvar ger vi dem också möjlighet att vara delaktiga i hela processen från förväntning till bedömning.

Vi lägger också stor vikt vid att vårdnadshavarna får ta del av informationen, eftersom det är skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns utvecklande och lärande. Därför

4

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Tummen upp! och formativ bedömning

finns också till varje arbetsområde och kunskapskrav en tillhörande information till hemmen, som kan laddas ner gratis från www.liber.se.

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 är alltså ett material som du tillsammans med elev och föräldrar kan använda för att samtala kring elevens individuella utvecklingsplan i formativ anda: • Vad är målet?

• Var är eleven?

• Hur gör vi för att nå målet och slutligen kunskapskraven för årskurs 6?

Komponenter i Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 A En lärarbok: •

• •

•

• •

Praktiska aktiviteter för kartläggning utifrån kursplanens centrala innehåll i idrott och hälsa årskurs 1–3, kopplade till kunskapskraven på E-nivå i åk 6 Kartläggningsmallar som kopieringsunderlag Bedömningsstöd baserat på kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 6 och förslag på utvecklingsinriktning och förmågor att utveckla för alla elever Framåtsyftande planering med fler förslag på utvecklingsinriktningar för elever med otillräckliga kunskaper – för att säkerställa att alla elever är på god väg mot kunskapskraven i åk 6 Extramaterial till aktiviteterna som kopieringsunderlag Kunskapsöversikt med kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll kopplade till aktiviteterna

B Ett kartläggningshäfte per elev: •

•

Teoretiska övningar för kartläggning utifrån kursplanens centrala innehåll i idrott och hälsa åk 1–3, kopplade till utvalda kunskapskrav Kunskapsöversikt med förmågor och kunskapskrav kopplade till övningarna

C Information till hemmen: På www.liber.se finns information till hemmen kopplat till samtliga arbetsområden som gratis PDF.

Beskrivning av de olika komponenterna

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 är upplagd så att du som undervisande lärare ska kunna göra kartläggning och bedömning av eleverna under aktiviteternas och den ordinarie undervisningens gång.

Bedömningen av de olika områdena föregås företrädesvis av undervisning kring det valda området. Kartläggningstillfället bör vara då du anser att eleverna har möjlighet att nå målen och kraven.

Lärarbok Praktiska aktiviteter Hösttermin och Vårtermin Det finns två aktiviteter kopplade till varje del av kunskapskrav benämnda med HT och VT. Höstterminens aktivitet har en något enklare svårighetsgrad än vårterminens. På så sätt får du möjlighet att titta på elevernas progression mot det specifika

ht Vt

5

kunskapskravet. Du som lärare har möjlighet att utvärdera din undervisning och eventuellt förändra den. Eleven har också möjlighet att förbättra sitt resultat.

Naturligtvis kan du lägga in ännu fler kartläggningstillfällen, närhelst under läsåret och med valfria aktiviteter i den ordinarie undervisningen.

Längst ner på sidorna vid aktiviteterna står vilket kunskapskrav som prövas.

Kartläggning Till varje kunskapskrav, som bör kartläggas och bedömas i åk 3, och tillhörande aktiviteter finns en kartläggningsmall som kopieringsunderlag att använda direkt i undervisningssituationen.

Självklart kan du som lärare använda kartläggningsmallarna till egna aktiviteter eller övningar som du valt utifrån ditt och dina elevers behov.

Bedömningsstöd Till varje delmål och kunskapskrav finns bedömningsstöd. Detta kan användas såväl inför en lektion när du ska kartlägga och bedöma, som i efterhand när du sammanställer elevernas prestationer.

Bedömningsstödet är indelat i tre nivåer: Otillräckliga kunskaper, Godtagbara kunskaper och Mer än godtagbara kunskaper. Till varje bedömningsnivå finns förslag på utvecklingsinriktning, för att ge eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Framåtsyftande planering Under avsnittet Framåtsyftande planering ges fler specifika och mer omfattande förslag på utvecklingsinriktningar, främst för elever med otillräckliga kunskaper i de olika momenten. Där ges tips på förhållningssätt och aktiviteter, både på gruppnivå och individuell nivå, som dessa elever kan gynnas av och på så sätt uppnå kunskapskraven. Du kan planera din kommande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån de tips och råd du får där.

Temadagar Under avsnittet Temadagar finns förslag till hur man kan träna, kartlägga och bedöma fler kunskapskrav under ett och samma tillfälle. Naturligtvis ställer det högre krav på dig som lärare att kartlägga och bedöma vid sådana dagar, med många elever och olika aktiviteter samtidigt.

I slutet av boken finns en kunskapsöversikt med förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav. Där visas vilka aktiviteter som prövar de olika kunskapskraven. Översikten passar att använda inför skriftliga omdömen, utvecklingssamtal och elevens individuella utvecklingsplan. Du som lärare kan också använda den inför din pedagogiska planering för läsåret.

Elevhäfte Teoretiska övningar i Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Elevhäfte Till denna lärarbok finns också ett elevhäfte till varje elev, som är kopplat till de specifika områden och kunskapskrav som kräver mer teoretisk undervisning och kartläggning. Elevhäftet kan användas parallellt med de praktiska aktiviteterna.

6

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Kunskapsöversikt

Häftet är enkelt uppbyggt så att alla elever, även de som eventuellt har läs- och skrivsvårigheter, ska kunna använda det efter var och ens olika förmågor. Häftet kan användas såväl i idrottssalen som i annan lektionssal. Läs mer om och beställ elevhäftena på www.liber.se.

Information till hemmen I informationen till hemmen förmedlas vilka aktiviteter som kommer att genomföras. Kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll är tydligt kopplade till aktiviteterna. Det beskrivs vad som ska bedömas och hur bedömningen kommer att gå till och följas upp. Detta för att samarbetet med hemmen ska utvecklas och för att vårdnadshavarna ska få information om elevens mål och utvecklingsbehov.

Ladda ner gratis från www.liber.se, skriv ut eller bifoga digitalt med t.ex. veckobrev/månadsbrev till vårdnadshavare.

Arbetsgång 1 Välj vilket kunskapskrav som ska kartläggas och bedömas.

2 Förbered lokaler och material för att genomföra aktiviteten för kartläggning.

3 Kopiera kartläggningsmallen, så många som du behöver till din elevgrupp, och notera i den i samband med aktiviteten.

4 Kartlägg elevernas förmågor och kunskaper under aktivitetens och den ordinarie lektionens gång.

5 Använd dina noteringar i kartläggningsmallen tillsammans med bedömningsstödet för att bedöma elevernas kunskaper och förmågor.

6 Kopiera kunskapsöversikten, en till varje elev, fyll i och få en bra överblick över elevernas samlade kunskaper och förmågor.

7 Planera kommande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån tips och råd i avsnittet Framåtsyftande planering.

3

11

16

Att medvetet arbeta med sin egna fortsatta grundmotoriska utveckling.

Tänk på Detta kan vara en elev som blir osäker när den möter oförberedda situationer.

Reaktionen blir då lätt vaksamhet och/eller motstånd.

Mycket kan motverkas enbart genom att informera eleven om upplägg och innehåll i förväg. Kanske kan eleven få veta var den ska sitta eller vilka andra kamrater den kommer att vara i par eller på lag med.

Tips på övningar och aktiviteter Vi gör en lek Detta kan vara ett bra sätt att få eleverna engagerade och känna sig delaktiga i de olika uppläggen och reglerna.

Man kan utgå från en för eleven redan känd lek (t.ex. Bro bro breja eller Björnen sover). Låt eleverna bli delaktiga genom att utgå från följande frågor: – Vad är bra med denna lek?

– Vad är mindre bra med denna lek?

– Hur kan man förändra reglerna så den blir bättre/roligare/mer spännande?

Låt därefter eleverna pröva den ”nya” leken.

Utvärdera tillsammans efter prövning och gör eventuella förändringar.

Massagetåg Massage gynnar de allra flesta elever och skapar en mysig stämning i början eller slutet av ett idrottspass. Prata med eleverna om hur man gör när man rör vid en annan person.

Låt eleverna ”smyga in” vartefter de har klätt om till lektionen och bygga på som ett tåg efter varandra, där man ger massage på den framför. Det går lika bra att jobba två och två.

Ta hjälp av olika massagesagor för att göra det roligt och omväxlande. Längst bak i boken finns förslag på en massagesaga samt ansiktsmassage.

Variera sina rörelser till aktiviteten

Jag ser dig Elever med låg självkänsla har stort behov av bekräftelse, men ofta blir bekräftelsen kopplat till en viss prestation.

Du som lärare kan arbeta med andra typer av förstärkning och även göra detta till ett sätt för eleverna att uppmärksamma sig själv och andra. Utgå gärna från dessa uttryck och frågeställningar: – Vad trevligt/kul att du är här idag!

– Jag såg att du prövade övningen!

– Har du något förslag på lek/övning till nästa gång?

– På vilket sätt kan du göra denna övning?

– Vad tycker du om det här?

Undvik tillrättavisning med negativa ord.

Vänd t.ex. frasen ”Du får inte göra så.” till ”För att du och kompisarna skall vara säkra behöver vi göra så här.”.

Min/vår dagbok Tillsammans med eleven/eleverna kan man föra dagbok, både över de olika kommande momenten under terminen och som en utvärdering efteråt över hur det gick. Låt eleven utgå från dessa frågeställningar: – Vad kommer att hända nästa period/ nästa vecka?

– Vilka aktiviteter kommer jag att få pröva?

– Vad behöver jag veta inför de olika aktiviteterna?

– Vem trivs jag att samarbeta med?

– Hur gick det?

Delta i lekar, spel och idrotter

102

5

Variera sina rörelser till aktiviteten

17

6

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

Centralt innehåll i årskurs 1–3 Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge.

Förmåga att utveckla – röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

HT: Hinderbana för vattenvana i magläge

VT: Ambulanskull

Centralt innehåll i årskurs 1–3 Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

Enkla lekar och danser och deras regler.

Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Förmåga att utveckla – röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm.

Förslag på utvecklingsinriktning för elever med otillräckliga kunskaper i momentet att delta i lekar, spel och idrotter

KOPIERING TILLÅTEN. Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3. 978-91-47-11077-3 © Författaren och Liber AB

Att utveckla sin rums-uppfattningsförmåga.

VT: Stationer för övningar i vattenvana i magläge

UTVECKLINGSINRIKTNING

Att själv och tillsammans med undervisande lärare resonera om hur en övning kan göras mera utvecklande.

Att mer exakt utföra och bli medveten om de olika grundmotoriska färdigheterna och därmed vinna god automatisering.

HT: Stationer för vattenvana i ryggläge

UTVECKLINGSINRIKTNING

Att fortsätta utveckla och auto-matisera de grundmotoriska färdigheterna.

Simma i ryggläge

UTVECKLINGSINRIKTNING

Att utveckla sin grundmotoriska förmåga.

Att automatisera korsrörelser, balans och muskelkontroll.

Delta i lekar, spel och idrotter

Eleven visar på automatisering och tillämpar det på ett varierat sätt i förhållande till sin egen kropp och olika aktiviteter.

Simma i magläge

KOMMENTAR

Eleven visar på god förmåga i sina grundmotoriska färdigheter.

Eleven visar att den förstår vinsten av att variera sina rörelser till olika aktiviteter.

VT: Råttboet

KOMMENTAR

Eleven visar på relativt goda förmågor i sina grundmotoriska färdigheter.

Eleven visar på svårigheter att variera sina rörelser och därmed också svårigheter att använda dem i olika fysiska sammanhang.

Framåtsyftande planering

VT: Olika danser

KOMMENTAR

Eleven visar på svårigheter i sina grundmotoriska färdigheter.

HT: Dansbanekull

Eleven lyfter sin egen kroppsvikt och klättrar obehindrat.

HT: Dansringarna

Eleven kan röra blicken åt flera håll utan att ramla eller tappa balansen.

Eleven ramlar, snubblar eller tappar balansen ibland.

Eleven kryper, ålar med passgång.

Anpassa sina rörelser till takt och rytm

Eleven rör sig säkert och obehindrat i de olika aktiviteterna.

Centralt innehåll i årkurs 1–3 Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

Enkla lekar och danser och deras regler.

Eleven varierar sina rörelser i förhållande till aktiviteten för att inte ramla eller tappa balansen.

3

VT: Hinderbana

Eleven hoppar tungt och utan muskeltonus.

Eleven kan genomföra de olika aktiviteterna med relativ god förmåga.

ELEVEXEMPEL

VT: Kast med vad du vill

Eleven har svårt att stödja och hålla sin egen kropp uppe.

2

Delta i rörelser till musik och i danser

Eleven vill inte vara på redskap i hög höjd.

ELEVEXEMPEL

HT: Strumpfotboll

ELEVEXEMPEL Godtagbara Mer än godtag- 1 Kommentar K Kommenta r kunskaper bara kunskaper Eleven ramlar och har svårt att hålla balansen.

Anpassa sina rörelser till aktiviteten

Otillräckliga lräckliga kunskaper skaper

HT: Redskapsstationer

Elevens namn

KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAV , FÖRMÅGA OCH CENTRALT INNEHÅLL

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina Datum rörelser till viss del för till kartläggningen: aktiviteten.

Eleven kan delta i lekar, spel och ch idrotter som innefattar former i olika miljöer och sammansatta motoriska grundformer elser till viss del till aktiviteten. varierar och anpassar sina rörelser Otillräckliga kunskaper Godtagbara kunskaper Mer än godtagbara kunskaper

Datum för kartläggningen:

Godtagbara Mer än godtag- Kommentar kunskaper bara kunskaper

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i lekar spel, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

Bedömningsstöd

Förmåga att utveckla – röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

Ta ställning till om eleven – stödjer sin egen kroppstyngd d – hoppar jämfota och på ett ben – håller balansen – hänger med sin kropp som tyngd – tar sig till högre höjder i rummet mmet – ålar och kryper utan passröresler resler

VT: Brännboll med vakt

HT: Redskapsstationer VT: Hinderbana

AKTIVITET

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Otillräckliga kunskaper

Kartläggningen ska visa hur eleven kan variera sina rörelser till aktiviteten.

Variera sina rörelser till aktiviteten

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

Elevens namn

Kartläggning

HT: Gäddan lurar i vassen

Ta ställning till om eleven – lyssnar – följer reglerna – samarbetar – växlar roller – samtalar, resonerar och utvecklar idéer

Kunskapsöversikt Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

HT: Gäddan lurar i vassen VT: Brännboll med vakt

Delta i lekar, spel och idrotter

Kartläggningen ska visa hur eleven kan delta i lekar, spel och idrotter.

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

Kartläggning

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

De teoretiska övningarna i Elevhäftet kan användas parallellt med de praktiska aktiviteterna för kartläggning på samma sätt som ovan.

13

7

7

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

Lekar, spel och idrotter Kunskapskrav för betyget E i slutet av åk 6 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

Förmågor att utveckla • röra

sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

Centralt innehåll i årskurs 1–3 Rörelse • Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra.

Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

• Enkla lekar och danser och deras regler.

Kartläggning och bedömning utifrån kunskapskrav som prövas I detta avsnitt kartlägger och bedömer vi hur eleven kan delta, variera och anpassa sina rörelser i olika lekar, spel och rörelser. Vi har valt att dela upp kartläggningen i följande moment: 1. Delta i lekar, spel och idrotter 2. Variera sina rörelser till aktiviteten 3. Anpassa sina rörelser till aktiviteten

Aktiviteter under perioden Delta i lekar, spel och idrotter HT: Gäddan lurar i vassen VT: Brännboll med vakt Variera sina rörelser till aktiviteten HT: Redskapsstationer VT: Hinderbana Anpassa sina rörelser till aktiviteten HT: Kast med vad du vill VT: Strumpfotboll

I elevhäftet finns teoretiska kartläggningsövningar kopplade till detta kunskapskrav.

8

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Elevhäfte

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

ht

Gäddan lurar i vassen Här får du möjlighet att kartlägga och bedöma i vilken utsträckning eleven kan delta i aktiviteten.

Plats idrottssal eller annat större område, till exempel gräsmatta avgränsad med koner, cirka 5x10 meter

Så här går det till 1. Dela in eleverna i par, varav ett par är kullare och kallas Gäddan.

2. Alla par ställer sig armkrok längs ena kortsidan av hallen/planen, vilket är frizon.

3. Gäddan, som också håller armkrok, är i starten placerad mitt på planen.

4. När Gäddan ropar ”Gäddan kommer!” försöker alla springa så fort de kan till motsatta kortsidan utan att bli kullade.

5. De par som blir kullade av Gäddan måste stanna på exakt den plats de blir kullade på och blir då Sjögräs, fortfarande i armkrok.

6. Gäddan placerar sig i mitten igen och ropar ”Gäddan kommer!”.

7. Sjögräsen hjälper nu Gäddan att kulla. Men Sjögräs får bara kulla med hjälp av armarna – inte röra på benen.

8. Paren som inte är kullade är tvungna att försöka springa förbi både Sjögräs och Gäddan utan att bli kullade.

9. Sista paret kvar blir Gädda i nästa omgång.

Regler • • •

FÖRSLAG PÅ FRÅGOR FÖR ELEVDELAKTIGHET

Vad händer med leken om man inte deltar?

Hur kullar man på ett bra sätt?

Kan vi ändra reglerna så att leken blir bättre?

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

•

Alla par måste hålla armkrok hela tiden, även Gäddan.

Bara Gäddan får röra på benen och kulla.

Sjögräs får kulla, men måste stå still på samma ställe hela tiden.

Frizoner är endast kortsidorna av hallen/planen.

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

Delta i lekar, spel och idrotter

9

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

vt Brännboll med vakt Denna aktivitet ställer lite högre krav på elevens förmåga att delta.

Förmågan att samarbeta med kamrater är också i fokus här, även om vi inte ska bedöma själva samarbetet.

Plats idrottssal eller annat större område, till exempel gräsmatta avgränsad med koner

Material mjuk boll, 4 koner

Så här går det till 1. Deltagarna delas in i innelag och utelag.

2. Förste man i innelaget kastar eller sparkar ut en mjuk boll.

3. Den som kastade ska sedan försöka ta sig runt banan tillsammans med sin livvakt, vilken är den kamrat som står direkt efter i ledet.

4. Utelagets uppgift är att fånga bollen och försöka träffa kastaren.

5. Livvakten ska skydda kastaren från att bli träffad av bollen.

6. När kastaren kommit runt banan är det livvakten som blir ny kastare.

7. Man växlar förslagsvis inne- och utelag när alla i innelaget har kastat och sprungit.

Regler • • •

•

• •

•

Kastaren får inte springa bakåt.

Konerna är inte frizoner.

Deltagarna i utelaget får inte springa med bollen, utan bara passa till kamraterna i laget.

Innelaget får en poäng för varje kastare som tar sig runt utan att bli träffad av bollen.

Utelaget får en poäng för varje träffad kastare.

Livvakten är immun mot bollträffar, dvs. utelaget får inga poäng för träffad livvakt.

När kastaren kommit runt banan eller blivit träffad av bollen, går den och ställer sig längst bak i ledet. Livvakten går alltid längst fram och blir ny kastare.

FÖRSLAG PÅ FRÅGOR FÖR ELEVDELAKTIGHET

10

Delta i lekar, spel och idrotter

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Vad kan livvakten tänka på när den beskyddar?

Hur kan man bli snabb tillsammans?

Hur passar man på ett bra sätt?

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

Kartläggning Kartläggningen ska visa hur eleven kan delta i lekar, spel och rörelser.

HT: Gäddan lurar i vassen VT: Brännboll med vakt Ta ställning till om eleven • lyssnar • följer reglerna • växlar roller • samtalar, resonerar och utvecklar idéer

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

KOPIERING TILLÅTEN. Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 978-91-47-11077-3 © Författaren och Liber AB

Elevens namn

Datum för kartläggningen:

Otillräckliga kunskaper

Godtagbara Mer än godtag- Kommentar kunskaper bara kunskaper

Delta i lekar, spel och idrotter

11

Ç TUMMEN UPP!

&

TUMMEN UPP! IDROTT OCH HÄLSA KARTLÄGGNING ÅK 3 är en lärarbok för kartläggning och bedömning av elevernas kunskaper i idrott och hälsa.

Den innehåller förslag på praktiska aktiviteter utifrån centralt innehåll i åk 1-3 kopplade till kartläggningsmallar och bedömningsstöd utifrån kunskapskraven i åk 6. För att fortsätta utveckla elevernas ämnesspecifika förmågor finns förslag på framåtsyftande planering för läraren. Längst bak i boken finns en samlad översikt av ämnets kunskapskrav, förmågor och centrala innehåll i Lgr 11.

Tummen upp! kan med fördel användas som underlag för t.ex. skriftliga omdömen, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner.

I serien ingår följande titlar: SVENSKA

MATTE

SO

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 6 Ge/Sh

• Kartläggning åk 5

• Kartläggning åk 5

• Kartläggning åk 6 Hi

• Kartläggning åk 4

• Kartläggning åk 4

• Kartläggning åk 6 Re

• Kartläggning åk 3

• Kartläggning åk 3

• Kartläggning åk 3 SO

• Lärarhandledning åk 3

• Mål i matte åk 2

• Kartläggning åk 2

• Mål i matte åk 1

• Lärarhandledning åk 2

• Lärarpärm åk 1–3

• Kartläggning åk 1 • Lärarhandledning åk 1 • Kartläggning f-klass

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK • Kartläggning åk 6

NO

PRAKTISKA ESTETISKA ÄMNEN • Kartläggning åk 6 Idh

• Kartläggning åk 6

• Elevhäfte Idrott och hälsa åk 6

• Kartläggning åk 3

• Kartläggning åk 3 Idh • Elevhäfte Idrott och hälsa åk 3

TEKNIK

• Kartläggning åk 6 Bild

• Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 3

ENGELSKA • Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 4 • Kartläggning åk 3

Best.nr 47-11077-3 Tryck.nr 47-11077-3-01

Omslag_Tummenupp_idrott_ak_3.indd 2

2015-12-02 13:25