9789144110196 by Smakprov Media AB

Psykologi i fรถrskolans vardag

Anna Hellberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39086 ISBN 978-91-44-11019-6 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Maja Neumann Printed by Dimograf, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 11 Av Kristin Hintze, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi Förord 13 Av Ingrid Hylander, docent i pedagogik, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi Författarens förord 15 1 Föräldrakontakt 19

Det professionella uppdraget i förskolan 19 När de professionella och privata rollerna krockar 20 Förskolan som arbetsplats 21 Att lägga grunden för en god föräldrakontakt i förskolan 22 Samverkan mellan förskolan och hemmet 23 Formella forum för samverkan med föräldrar 24 Föräldraråd 24 Föräldramöten 24 Utvecklingssamtal 24 Informella forum för samverkan med föräldrar 25 De dagliga mötena 25 Viktig information 25 Utmanande samtal med föräldrar 26 Det spontana samtalet 27 Det planerade samtalet 28 Att fundera på inför ett utmanande samtal 29 När man måste ta upp känsliga ämnen 30 Ny i rollen som pedagog 31 Det egna förhållningssättet i ett utmanande samtal 32 Den icke-verbala kommunikationen 32 Jag-budskap 33 © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

Lyssna aktivt och ställa frågor 33 Att kunna sätta gränser i samtalet 34 Stämma av och sammanfatta 34 Referenser 35 2 Anknytning 39

Vad är anknytning? 39 Anknytningens biologiska grund 39 Anknytningssystemet 40 Anknytningsteorin på vetenskaplig grund 41 Men andra faktorer då? 42 Arv och miljö 42 Anknytningsrelationen som skyddsfaktor 43 Hur utvecklas en anknytningsrelation? 43 Anknytningsmönster 44 Att studera anknytningsmönster 45 Organiserat respektive desorganiserat mönster 45 Tryggt respektive otryggt anknytningsmönster 45 Trygg anknytning 46 Undvikande anknytning 46 Ambivalent anknytning 46 Desorganiserad anknytning 47 Olika anknytningsmönster i olika anknytningsrelationer 48 Anknytningshierarki 48 Ytterligare forskning om anknytning 49 Anknytning i förskolan 50 Anknytning i förskolan kontra anknytning mellan förälder och barn 51 Anknytningsbehov vid olika åldrar 51 Anknytningsbehov i förskolan vid ett års ålder 52 Anknytningsbehov i förskolan vid ett och ett halvt års ålder 52 Anknytningsbehov i förskolan vid två års ålder 52 Anknytningsbehov i förskolan vid tre års ålder 53 Kompletterande anknytningsperson på förskola 53 Barn blir 54 Referenser 56 6

Innehåll

3 Inskolning 59

Vad syftar inskolningen till? 59 Inskolningsprocessen 61 Inskolning i praktiken 61 Inskolningssamtal 62 Den första inskolningsdagen 63 Inskolningsmodeller 64 Föräldraaktiv inskolning 65 Traditionell långinskolning 65 Lämning och hämtning 66 Efter inskolningen 68 Finns det någon bättre inskolningsmodell? 69 Inskolning av barn i olika åldrar 71 Reaktioner vid inskolningen hos barn med olika anknytningsmönster 72 När inskolningen inte blir bra 74 Referenser 75 4 Leken 79

Teorier om lek 79 Vad syftar lek till? 79 Leksignaler 80 Hur utvecklas leken? 81 Olika steg i lekutvecklingen 81 Skiftande typer av lek 82 Leken i förskolan 83 Social lek i förskolan 83 Leka och lära i förskolan 84 Fri lek och strukturerad lek 85 Lekramen 86 Skrämmande och läskiga lekar 86 När leken inte fungerar 88 Svårt att leka med andra 89 Den sociala leken hos barn med funktionsnedsättningar 90 Referenser 92

Innehåll

5 Barns sexualitet 95

Definition av sexualitet 95 Barns sexualitet 96 Att beröra och prata om barns sexualitet i förskolan 97 Förhållningssätt till barns sexualitet i förskolan 98 Varför är det viktigt att besvara barnens frågor? 99 Hemligheter – bra och dåliga 99 Att prata om hur ett barn blir till 100 Onani i förskolan 101 Föräldrarnas inställning kan påverka pedagogernas förhållningssätt 102 Om du blir orolig 103 Referenser 106 6 Barns reaktioner vid kris och sorg 109

Definitioner av begreppen kris och trauma 109 Kumulativa trauman 110 Hur reagerar barn i förskoleåldern på kris? 111 Barns förståelse för döden 113 När krisen sker hemma men märks i förskolan 113 Etablera kontakt med föräldrar 114 Traumamedveten omsorg 114 Stödja barnet i förskolans vardag 115 När krisen sker på förskolan 116 Barnens behov i det akuta skedet 116 Pedagogens roll i krisens akuta skede 117 Externt stöd i det akuta skedet 117 Att ha en genomtänkt krisplan 118 Vad brukar finnas med i en krisplan? 118 Efter det akuta skedet 121 Föräldrarnas reaktioner 122 Fortsatt bemötande när krisen lagt sig 122 Den egna upplevelsen av krisen 123 När kan ett barn behöva professionell hjälp efter en kris? 124 Referenser 125

Innehåll

7 Explosiva barn 129

Barn med ett utåtagerande eller explosivt beteende 129 Hur arbetar man med explosiva barn 130 Fem gånger mer kärlek 132 Känslomässig utveckling 133 Affektteori 133 Affektsmitta 134 Spegelneuron 135 Att förstå sina känslor 135 Att arbeta med ett låg-affektivt bemötande i förskolan 137 Traditionella förhållningssätt 138 Krav kontra förmåga 138 Affektsmitta hos barn med problemskapande beteende 140 Utgångspunkter och principer vid låg‑affektivt bemötande 140 Referenser 142 8 Blyga barn 145

Vad är blyghet? 145 Vanliga antaganden om blyga människor 146 Vad kan man tänka på vid bemötandet av blyga barn i förskolan? 147 Att lyckas locka till aktivitet 149 Hitta fasta stunder för uppmärksamhet 149 Referenser 150 9 Den stora barngruppen 153

Forskning kring barngrupper 153 Gruppaktiviteter 156 Stämningen i barngruppen 156 Maktpositioner i barngruppen 157 Konflikter i barngruppen 158 Att lösa konflikter 159 Mobbning i förskolan 160 Systematiskt arbete med att få ihop barngruppen 163 Referenser 166

Innehåll

10 Barns självkänsla 169

Vad är självkänsla och varför är det viktigt? 169 Daniel Sterns teori om barnets självutveckling 170 Sterns teori i förskolan 174 Hur kan man främja en god självkänsla hos barn? 174 Att vara lyhörd för barnet 175 Mitt namn och jag 176 Att som barn våga sätta gränser och säga nej 177 Skam och självkänsla 177 Det kompetenta barnet 178 Att bekräfta prestationer eller upplevelser 178 Timeout 179 Barns inflytande 180 Barns inflytande vid tillrättavisningar och skäll 181 Referenser 182 Person- och sakregister 183

KAPITEL 8

Blyga barn

Förskolan passar kanske generellt bäst de barn som är utåtriktade och sociala. Många blyga människor vittnar om en ständig uppmuntran från omgivningen att våga mer, ta mer plats, helt enkelt bli mer utåtriktade. I förskolan verkar de blyga barnen emellanåt glömmas bort lite. I FN:s barnkonvention artikel 29 står i första delen följande: ”Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga” (UNICEF Sverige, 2009). Bland annat utifrån detta kändes det angeläget att skriva ett kapitel om blyga barn, som har lika stor rätt till sin personlighet och sitt sätt att vara som alla andra.

Vad är blyghet? Att vara blyg innebär generellt att man kan bli nervös och känna obehag i sociala situationer som är nya för en eller på något annat sätt utmanande. Man kan ha svårt att ta kontakt med andra och inleda samspelet, vilja undvika ögonkontakt och svara fåordigt på tilltal. Detta är en allmän beskrivning av blyghet, och hur det ter sig specifikt för barn är kopplat till deras utvecklingsnivå. I vissa utvecklingsfaser i livet är det mer naturligt att känna sig blyg. Det är också så att man kan känna sig väldigt blyg i vissa situationer, till exempel i den stora barngruppen, men inte alls i andra, till exempel hemma. De flesta barn som är blyga utvecklar inte svårigheter kopplade till detta. Men för en del kan blyghet, särskilt extrem sådan, vara föregångare till rädslor och ångestbesvär. Man ska alltså inte betrakta blyghet som en orsak till ångest, men det kan vara en möjlig riskfaktor tillsammans med andra. För ett blygt barn är nya intryck och stimuli kanske inte en naturlig källa till © F ö r fa t t a r e n och S t ud e n t li t t e r a t u r

145

8 Blyga barn

nyfikenhet utan snarare något som i början framkallar oro eller rädsla. Att ha nära till blyghet kan innebära att man också har nära till att känna skam. Så är det för både vuxna och barn. Vi vuxna kan känna att vi tappar talförmågan när vi ska hålla ett tal och vi tycker att vi granskas av alla runt omkring oss. Sådana känslor kan även barn som har lätt för att bli blyga eller skamsna få.

Vanliga antaganden om blyga människor Ibland antas blyga barn ha en svag självkänsla eftersom de kanske är försiktiga, tillbakadragna och tar tid på sig. Givetvis kan ett blygt barn ha svag självkänsla, precis som ett utåtriktat barn kan ha det. Men blyghet är ett personlighetsdrag och inte något man behöver uppmuntra barnet att bli av med. Snarare behöver man acceptera att vissa barn, liksom vuxna, fungerar på detta sätt. Vissa människor föds med genetiska förutsättningar för att bli just blyga i sin personlighet, även om detta på olika sätt påverkas av miljön och av hur man blir bemött. Det talas i sociala medier om att man i samhället och förskolan idag premierar utåtriktade barn och att man på något sätt försöker uppmuntra alla barn att bli sådana, som om det vore ett bättre sätt att vara. En hel del blyga människor berättar att de inte själva lider av att vara blyga, men att de känner att de inte kommer till sin rätt utan ständigt uppmuntras till att ”prata lite mer …”. Människor är dock olika och behöver få lov att vara det. Att skilja på personlighet och självkänsla och uppmuntra varje barn utifrån hur det är, är således det man behöver sträva efter. Många blyga barn kan vara minst lika sällskapliga som sina jämnåriga, fast kanske på ett annat sätt, även om ett vanligt missförstånd är att blyga barn är mindre sociala och har sämre social kompetens. Det blyga barnet kan ofta tycka bättre om att fördjupa leken med en kompis i taget i stället för att leka med halva barngruppen på en gång. Många blyga barn utvecklar en stor förståelse för det sociala samspelet i gruppen och vet exakt hur man ska närma sig de olika barnen, eftersom de ofta finns med lite i utkanten och iakttar de andra (Lagerblad, ”Det blyga barnet har ofta stenkoll”, 2009).

146

8 Blyga barn

Vad kan man tänka på vid bemötandet av blyga barn i förskolan? Det som kan vara klurigt vid bemötandet av blyga barn är det faktum att många blyga barn kan känna sig osynliggjorda samtidigt som de skickar signaler om att de inte vill ha någon uppmärksamhet. Men även blyga barn har behov av att bli sedda av de vuxna i förskolan, få känna sig värdefulla och ges förutsättningar för att utvecklas. Det kan vara svårt för en pedagog att veta hur man ska bemöta barn som har lätt till blyghet och skam. Barn som har lätt till andra känslor, såsom glädje, ilska eller ledsenhet, kan man ofta bekräfta i just den känslan. Men skam behöver man möta med en annan känsla, speciellt när det gäller barn som även är blyga. Det kan bli för mycket för barnet om skamkänslan förstärks, och därför krävs det att man som pedagog är lyhörd för att möta barnet med alternativa känslor. Om man endast bekräftar skamkänslan eller lägger väldigt stor vikt vid just blygheten och hela tiden inför andra beskriver barnet som blygt, är risken att man befäster denna egenskap som speciellt utmärkande för barnet. Barnet kan känna att det har fått den ”blyga” rollen, trots att det har många andra personlighetsdrag som tillsammans blir till barnets ”jag”. Det är värdefullt att tänka på att barnet aldrig ska behöva känna eller uppleva att det måste stå till svars för sin blyghet, vilket kan bli fallet om man lägger väldigt stor vikt vid denna och ofta frågar barnet om varför det känner och beter sig som det gör. Även om avsikten är god kan detta snarare skapa känslor av misslyckande hos barnet. Nedanstående är generella tips på vad man kan tänka på i bemötandet av blyga barn, tips som behöver anpassas till den enskilda individen. Man kan ta utgångspunkt antingen i gruppen eller i det enskilda barnet, men kanske allra helst i båda. Vad gäller barngruppen så gynnar det barn i allmänhet och blyga barn i synnerhet att klimatet i gruppen präglas av trygghet och respekt för varandra och varandras olikheter. Som pedagog är det viktigt att lägga märke till om andra barn på ett öppet eller subtilt sätt visar negativa reaktioner mot det blyga barnet och då markera att det är oacceptabelt. Det är olika vad ett blygt beteende väcker hos oss vuxna, en del känner igen sig och andra blir stressade av att ge barnet tid och tar kanske över och pratar för barnet. Genom att vara medveten om sina egna reaktioner och känslor

147

8 Blyga barn

kan man som vuxen styra dessa, vilket är ett ansvar i den professionella rollen i förskolan. Exempel Sofia är två och ett halvt år och har precis kommit till Skräddarens förskola. Hon har gått på en annan förskola innan men inte alls trivts. Hon var så ledsen där att hennes föräldrar till sist bestämde sig för att byta förskola. Vid inskolningssamtalet som de har haft med Liselott, som ska vara ansvarspedagog för Sofia, har föräldrarna berättat att Sofia är blyg och att personalen på den första förskolan hade svårt att acceptera detta. Liselott är tack och lov en extra lyhörd pedagog och på den första inskolningsdagen tar hon varsamt emot Sofia som är avvaktande till i princip alla nya människor. Liselott sätter sig på golvet en bit från Sofia och hennes pappa och tar fram en ring som hon kikar försiktigt igenom mot Sofias håll. Sakta väcks Sofias nyfikenhet och efter en stund vågar sig Liselott på att viska tittut. Sofia tittar storögt och på hennes läppar sprider sig ett försiktigt leende, som gradvis, efter några stycken tittut, övergår till ett skratt. Pappa tittar chockad på sin flicka, och under hela Sofias förskoletid fram till skolstart återkommer han till denna situation som det tillfälle när Liselott vann Sofias (och hans) tillit. Detta blev på något sätt avgörande för en lyckad start på förskolan och gjorde att föräldrarna kunde slappna av och känna att deras barn hade det bra och blev förstått i förskolan när de inte var där.

Man kan arbeta aktivt för att uppmuntra alla barn att våga hävda sig och säga ifrån, och särskilt stödja de blyga barnen i detta. Utgångspunkten är inte att ändra personlighetsdrag, utan att stärka integriteten så att ingen blir överkörd. Många blyga barn är också lyhörda, omtänksamma och känsliga för hur andra mår och detta är sidor som man med fördel kan uppmuntra och lyfta. Man kan som vuxen själv behöva gå varsamt fram och vara mycket lyhörd för barnets signaler och reaktioner för att skapa en tillitsfull relation. Kanske måste man lägga band på sig, eller påminna en kollega att göra det, och låta barnen få prova att lösa konflikter själva. Man kan ge barnen tid för att lyssna in svar eller åsikter, så att det blyga barnet får en chans att tala för sig själv, utan att man på något sätt tvingar fram det. Att hitta en balans mellan att låta barnet få vara som det är och samtidigt, när rätt tillfälle ges, puffa det i små steg framåt, uppmuntra det att våga och heja på är den bästa metoden att på ett respektfullt sätt låta barn få utvecklas. Att man som pedagog ställer rimliga krav där barnet får lyckas och känna sig kompetent är viktigt både för blyga barn och för alla andra barn.

148

8 Blyga barn

AT T LYCK AS LOCK A TILL AK TIVITET

Det finns många sätt som man som pedagog kan använda för att locka ett mer avvaktande barn in i en aktivitet. Samtidigt är det svårt att beskriva konkret hur man ska göra. Med tillitsfulla relationer i grunden blir det lättare att skapa situationer där nyfikenheten hos barnet tar över. Exempel På avdelningen Humlan sitter alla barnen utom Theo och målar påskpynt. Theo säger att han inte vill vara med, vilket händer ganska ofta, men står och sneglar på de andra barnen. Hans pedagog Linnea tycker att det mer ser ut som att han inte vågar än att han inte vill. Hon tar Theo i handen och går tillsammans med honom och tittar på de andra barnens pynt. ”Wow, vilket fint blått ägg Anton har målat”, säger Linnea. Då fnissar Theo till, för ägget är inte blått, utan rött. Och så börjar de prata om olika färger och det hela mynnar ut i att Theo gärna också vill måla ett ägg, men det ska vara grönt.

HIT TA FASTA STUNDER FÖR UPPMÄRKSAMHET

Oavsett vad man har för ambitioner och önskningar med sitt pedagogiska uppdrag är det lätt i den intensiva verksamheten att de blyga barnen hamnar i skymundan i barngruppen. Särskilt i stora barngrupper med många barn blir det lätt fokus på de barn som syns och hörs mycket och tar mycket plats. Därför kan det vara bra att ha som rutin vid till exempel alla matsituationer att man lägger vikt vid att tilltala och se alla barn vid sitt bord och kanske allra helst de som är blyga och inte tar så mycket plats. Man kan ställa frågor, påbörja samtal, söka ögonkontakt och visa intresse. Sedan handlar det inte om att kräva att barnet måste besvara detta på ett visst sätt eller ens alls, och självklart ska man inte tvinga barnet till att besvara ögonkontakten om det inte vill. Men genom att systematiskt varje dag visa barnet att man ser och är intresserad av det, bygger man en relation som på sikt kan vara väldigt viktig när barnet står på tröskeln i olika situationer och inte vet om det ska våga delta och prova eller inte.

149

8 Blyga barn

Referenser Bergström, M. (2013). Lyhört föräldraskap. Stockholm: Bonnier fakta. Brodin, M. & Hylander, I. (2002). Själv-känsla: att förstå sig själv och andra. Stockholm: Liber. Lagerblad, A. (den 9 november 2009). Fem frågor om blyghet. Tillgänglig från: www.svd.se. Lagerblad, A. (den 16 november 2009). Det blyga barnet har ofta stenkoll. Tillgänglig från: www.svd.se. Lagerblad, A. (den 31 mars 2015). Synas och ta plats skräck för blyga. Tillgänglig från: www.svd.se. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny rev. utg.) Stockholm: Skolverket. Socialstyrelsen (2010b). Blyga och ängsliga barn. Stockholm: Socialstyrelsen. Waldenström, U. (2014). Mår barnen bra i förskolan? Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

150

Anna Hellberg är legitimerad psykolog och verksam inom förskolan i Trelleborgs kommun. Anna har tidigare arbetat inom förskola, grundskola och särskola i flera andra kommuner, men är i huvudsak intresserad av de allra minsta barnen och hur man värnar deras behov och utveckling i förskolan. Foto: Rickard Björklund

Psykologi i förskolans vardag Psykologi i förskolans vardag är den första boken som på ett överskådligt och heltäckande sätt belyser psykologiska teorier och infallsvinklar kring barnen i förskolan. Boken syftar till att introducera läsaren i olika relevanta ämnen och teorier samt till att kunna fungera som en handbok i förskolan när man snabbt vill få grepp om ett visst ämne. Psykologi i förskolans vardag kompletterar pedagogiskt inriktad litteratur genom att belysa psykologiska aspekter kring välkända fenomen i förskolans värld. Boken kommer förhoppningsvis att bidra till en mer mångfacet terad förståelse för de små barnen och deras sätt att vara. Teorier och perspektiv konkretiseras genom exempel och checklistor i bokens tio kapitel om föräldrakontakt, anknytning, inskolning, leken, barns sexualitet, barns reaktioner vid kris och sorg, explosiva barn, blyga barn, den stora barngruppen samt barns självkänsla. Boken riktar sig till studenter på förskollärarutbildningen samt personal som redan arbetar i förskolan och är nyfikna på att lära sig mer eller uppdatera sin befintliga kunskap.

Art.nr 39086