9789147090129 by Smakprov Media AB

Omslag - Comp sma?f A:Omslag - Comp småf A

08-12-09

11.43

Sida 1

S M ÅF ÖR ETA GA ND E A

compact

compact SM ÅFÖRETA G ANDE A innehåller både fakta och övningar: • Faktaavsnitten förklarar de viktigaste begreppen, sambanden och metoderna, belysta med många praktiska exempel, checklistor etc utifrån företagande men även privatekonomi. • Övningsuppgifterna är verklighetsförankrade och varierade – och de fungerar i undervisningen! Du hittar även IT-uppgifter och praktikfall. Du kan också träna den dubbla bokföringens grunder – manuellt eller på dator. • Snabbrepetition i handelsräkning, formelsamling, affärsordlista (även på engelska) m m finns som stöd.

Författarna till E2000 och E2000 Compact Småföretagande A Jan-Olof Andersson (nere t h) och Cege Ekström (uppe t h) är lärare och konsulter i Göteborg. De har skrivit ett flertal läroböcker inom ekonomi och juridik. JöranEnqvist (nere t v) är metodiklektor inom ekonomisektorn vid lärarhögskolan i Uppsala. Rolf Jansson (uppe t v) är koncernchef i Cordovan Group, ett management- och kommunikationsföretag.

compact

S MÅFÖRETA G AND E A

ingår i läromedelsfamiljen

compact

3 uppl

Dessutom ingår i paketet Lösningshäfte med utförliga lösningar (best.nr 47-09013-6) samt en fyllig Lärarhandledning med cd, innehållande planeringsförslag, pedagogiska tips, OH-bilder, provuppgifter m m (best.nr 47-09014-3).

compact SMÅFÖRETAGANDE A används i kurser med samma namn på gymnasieskolan och komvux. Läromedlet fungerar utmärkt även i andra grundkurser i småföretagande och entreprenörskap, starta och driva eget samt vid självstudier.

FAKTA & ÖVNINGAR

COMPACT FAKTA & ÖVNINGAR I SMÅFÖ RETAGANDE A

SMÅ FÖ RETA GANDE A har ett välbalanserat och matnyttigt innehåll som täcker det mesta från affärsidé och kalkylering till marknadsföring och försäljning samt bokföring och lönsamhetsbedömning. Den speglar väl entreprenörskapet och småföretagandets villkor samt ger många praktiska inblickar och exempel i att starta och driva företag. Helt enkelt en praktisk handbok i företagande!

E2 0 00

compact – för tjugohundratalets ekonomer

– för tjugohundratalets ekonomer

SMÅFÖR ETA GANDE A

Best.nr 47-09012-9 Tryck.nr 47-09012-9-00

789147 090129

3 uppl

LIBER

Omslag - Comp sma?f A:Omslag - Comp småf A

08-12-09

11.43

Sida 2

Formelsamling Med angivelse av i vilket kapitel formlerna behandlas

1 Planera din ekonomi Överskott/underskott (budget) Inkomster – Utgifter = Överskott eller underskott

4 Räkna resultat Resultat (-budget) Intäkter – Kostnader = Resultat (vinst eller förlust) Värdeminskning Utgift för utrustning / Ekonomisk livslängd = = Årlig värdeminskning Varukostnad Lager vid årets början (ingående lager) + Årets inköp av varor (anskaffning = utgift) – Lager vid årets slut (utgående lager) = Årets varukostnad (förbrukning = kostnad) Resultatbudget – uppföljning Budget – Utfall = ⫾ Avvikelse Bra för resultatet: +, Dåligt för resultatet: –

Moms Försäljningspris · (1 + Momspålägg i %) = = Butikspris (inkl moms) Butikspris (inkl moms) – Momsavdrag i % = = Försäljningspris (exkl moms)

Nödvändigt pris Önskade intäkter / Försäljningsvolym = Pris/st

Försäljningsmoms (utgående moms) – Inköpsmoms (ingående moms) = Att betala till skattemyndigheten (eller få tillbaka)

Nödvändig försäljningsvolym Önskade intäkter / Pris/st = Nödvändig försäljningsvolym

8 Skapa lönsamhet

Nollpunktsvolym Intäkt/st – Rörlig kostnad/st = Överskott/st

Önskad vinst Ägares arbetsersättning + Ränta på insatt kapital + Framtida investeringar + Framtida reserver = Önskad vinst

Fasta kostnader / Överskott/st = Nollpunktsvolym

9 Bokför och följ upp ekonomin

Ränta Ränteprocent · Tid (del av år) · Belopp = = Räntebelopp

Dubbel bokföring Kontotyp Tillgångar Eget kapital & Skulder Inkomster/Intäkter Utgifter/Kostnader För varje affärshändelse:

Likviditetsbudget Inbetalningar – Utbetalningar

Resultatrapport Intäkter – Kostnader = Resultat (vinst eller förlust)

5 Skaffa pengar – spara eller låna?

Intäkter Försäljningsvolym · Pris/st = Intäkter

Debet Ökar Minskar Minskar Ökar Summa debet

Kredit Minskar Ökar Ökar Minskar = Summa kredit

Balansrapport Tillgångar (T) Summa T

Avslutas mot Balansrapport Balansrapport Resultatrapport Resultatrapport

Skulder (S) Eget kapital (E) = Summa S + E

= Över-/underskott + Ingående likviditet = Utgående likviditet

6 Inköp och handel Anbudskalkyl Fakturakostnad + Hemtagningskostnad – Rabatt = Sammanlagd varukostnad

Eget kapital Eget kapital vid årets början – Ägarens privatuttag + Årets vinst eller … – Årets förlust = Eget kapital vid årets slut

Räkna med ekonomi Andelsprocent Del / Helhet = Andelsprocent

Ränteprocent

Andelsprocent · Helhet = Del (i antal eller kr)

Ränteprocent (Antal dagar / 360) · Kapitalbelopp = = Räntebelopp

Förändringsprocent

Räntebelopp / Kapitalbelopp = Ränteprocent

7 Marknadsföring och prissättning

Förändring / Ursprungligt tal = Ändringsprocent

Påläggsprocent (Periodens rörelsekostnader + Önskad vinst) / / Periodens totala varukostnad = Pålägg i %

Ändringsprocent · Ursprungligt tal = Förändringen Summan av alla värden / Antalet värden = Medel-

Försäljningspris (1 + Pålägg i %) · Varukostnad för en produkt = = Försäljningspris exkl moms

Genomsnitt

(1 ⫾ Ändringsprocent) · Ursprungligt tal = Nya talet

värde/genomsnitt

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 3

Detta är E 2000 Compact Småföretagande A! E2000 Compact Småföretagande A är i första hand avsedd för kursen Småföretagande A på gymnasieskolan och komvux. Den kan också användas i andra grundkurser i småföretagande och entreprenörskap, starta och driva eget.

Vad boken innehåller i stort E2000 Compact Småföretagande A har ett innehåll som väl uppfyller kursplanen i Småföretagande A – se innehållsförteckningen på följande sidor. Det sista kapitlet innebär en direkt koppling till arbetslivet. Bak i boken finns också ett sammanfattande praktikfall, en formelsamling samt en svensk-engelsk och engelsk-svensk affärsordlista. Där finns även ett avsnitt för träning i grundläggande handelsräkning.

Vad varje kapitel innehåller Varje kapitel i E2000 Compact Småföretagande A har en faktadel och en uppgiftsdel. Faktadelarna börjar med intresseväckande ingresser. Sedan följer en text som går rakt på sak och förklarar de viktigaste begreppen, sambanden och metoderna, belyst av praktiska exempel och punkter att tänka på i marginalen. Där finns också viktiga marginalord markerade på svenska och ibland även på engelska. Faktadelarna avslutas med diskussionsuppgifter före sammanfattningarna. I uppgiftsdelarna får du på ett aktivt sätt ta ställning till ekonomiska frågor och problem. Du ska bl a göra ekonomiska beräkningar, utarbeta och presentera förslag samt göra egna bedömningar. Mer krävande uppgifter har märkts med *. Uppgiftsdelarna inleds med korta repetitionsuppgifter på faktatexten.

Internetuppgifter. Dessutom finns i slutet av kapitel 3, 5 och 7 en projektuppgift, som täcker kapitlen 1–7.

Arbetssätt E2000 Compact Småföretagande A kan användas på olika sätt och är flexibel i sin utformning. Den kan självklart läsas som en vanlig lärobok med faktatext först och därefter anslutande övningar.

Arbeta på datorn Datorn kan vara ett bra komplement i arbetet med E2000 Compact Småföretagande A: • I några kapitel finns uppgifter som är kopplade till användning av Internet. • I kapitel 10 kan valfritt datorbokföringsprogram användas. • Som komplement till kapitel 10 kan CD:n WinKonto 2008 (Liber) brukas för ytterligare konteringsträning. • Det datoriserade företagsspelet E2000 Företagsspel Light (Liber) kan också användas (se s 140). • Avsnittet ”Räkna med ekonomi” finns även i vidareutvecklad form som E2000 Handelsräkning CD (Liber), utökat med bl a slumptalsfaktor (övningarna förnyas hela tiden) och test.

Till sist Vi tar gärna emot synpunkter på E2000 Compact Småföretagande A. Kontakta Liber – adressen finns på föregående sida. Lycka till med dina studier! Författare & redaktion

Tredje upplagan Kontakt med företag I slutet av uppgiftsdelarna finns frågor för kontakt med företag/APU (APU = arbetsplatsförlagd utbildning). Bak i boken finns en lista över nyttiga adresser. I vissa kapitel finns också förslag till fältuppgifter och

I denna tredje upplaga 2009 har uppdateringar och aktualiseringar gjorts genomgående beträffande såväl faktastoff som övningar. Dessutom mer om bl a praktiska råd vid företagsstarten, nya redovisningsregler, den nya marknadsföringslagen och nyheter på personalsidan.

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 4

Innehåll Ekonomi – att hantera resurser Våra resurser 7 Samhällsekonomin

Olika slags företag

Olika juridiska företagsformer Att registrera företag 60

Företag och hushåll beslutar själva

Privatekonomin 10 Företagsekonomin 10 Marknadsekonomi – ett sätt att fördela resurserna Konkurrensen är viktig • Offentlig sektor – politiska beslut eller konkurrens?

Din åsikt?/Sammanfattning

1 Planera din ekonomi Att vara ekonomisk

Egna företagare har osäker ekonomi

Alla kan inte vara lika som bär… 35 Varje företag har en affärsidé 36 Enkelt och tydligt • Det unika kan skapas på många sätt

Affärsidéns olika delar 37 Företagets intressenter 39 De närmast berörda • Omvärlden

Lönsamhet och tillväxt – ekonomiska mål

Din åsikt?/Sammanfattning Uppgifter 43

3 Starta företag Drivkraften

Ekonomin måste gå ihop 75 Hur beräknas resultatet? 76 Inkomster och intäkter • Utgifter och kostnader Utrustning delas upp • Alla varor går inte åt

2 Företagets profil och affärsidé

Din åsikt?/Sammanfattning Uppgifter 65 Projektet – del 1 73

Hur räknar man kostnader? 78

Att ha ett gemensamt intresse…

Din åsikt?/Sammanfattning Uppgifter 24

Registrera domän på Internet • Hobby eller näringsverksamhet? • F-skattebevis och firmaregistrering • Enskild näringsverksamhet – ensam eller inte?

4 Räkna resultat

Ekonomi är planering • Självständighet kostar pengar och kräver planering • Den som spar han har… • Föra kassabok

Företagets mål

Tillverkande företag • Varuhandelsföretag • Tjänsteföretag • Franchising

Resultatbudget 81 Din åsikt?/Sammanfattning Uppgifter 84

5 Skaffa pengar – spara eller låna? Kapitalbehov 91 Spara eller låna? 92 Hur lånar man? 93 Vad kostar kapitalet? 95 Kan du alltid få lån? 96

Borgen • Företagshypotek • Riskkapital – pengar på tillväxt

Räcker pengarna?

Likviditetsbudget

100

Din åsikt?/Sammanfattning Uppgifter 101 Projektet – del 2 105

Många plus och några minus

Vem blir egen företagare? 52 Vad bör man tänka på? 54 Många vill hjälpa till

Fritt att starta företag 55 Vad är ett företag? 55

6 Inköp och handel

106

Konsumentköp 108 Vilka inköpsställen finns det?

108

Olika kedjor

Hur bestämmer vi våra inköp?

109

Butiken är också köpare • Inköpsrutin i ett företag • Anbudskalkyl • Du måste också betala

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Varifrån kommer varorna till butiken? Mycket importeras 116 Din åsikt?/Sammanfattning 117 Uppgifter 118

Sida 5

114

Kontering med moms • Så ska momsen redovisas • Rapporter vid bokföring med dator

7 Marknadsföring och prissättning Vad är en marknad?

124

11 Lagar och avtal på marknaden Avtalslagen

125

Konkurrens med alla medel?

Köplagar

128

Produkter och sortiment konkurrerar • Marknadsmix – att samordna konkurrensmedlen

207

Att lägga på ett pålägg • Med eller utan moms?

Reklam – att nå många på en gång

132

Ett slagkraftigt budskap • Om du mixat rätt – AIDA!

Relationsmarknadsföring = kundvård Vi exporterar till andra länder 137 Din åsikt?/Sammanfattning 140 Uppgifter 141 Projektet – del 3 151

209

Företag eller privatperson? • Felaktig vara • Reklamation • Skadestånd

Distans- och hemförsäljningslagen 212 Öppet köp 213 Om man inte kommer överens 213 Marknadsrätt 214

129

135

Marknadsföringslagen • Konkurrenslagen

Din åsikt? 218 Sammanfattning Uppgifter 220

219

12 Arbeta i företag 8 Skapa lönsamhet

152

Företag måste vara lönsamma 153 Hur stor försäljning behövs? 155 Ibland räknar man på priset… • …och ibland räknar man på volymen • Kostnaderna ändras ibland

Din åsikt?/Sammanfattning Uppgifter 161

160

226

Anställningstrygghet i olika former 227 Anställda och arbetsgivare träffar avtal 228 Löner, skatter och sociala avgifter 230 Arbetsmiljö och semester 232 Företaget inifrån – introduktion 233 Hur ska arbetet fördelas och organiseras? 233 Vilka arbetsuppgifter finns det?

Beslut på gräsrotsnivå – decentralisering

9 Bokför och följ upp ekonomin

Kontotyp

Praktikfall

172

Finansiella händelser • Försäljning • Varuinköp

Manuell bokföring 178 Avsluta bokföringen 179 181

10 Bokföring med dator BAS-kontoplanen Kontering 192

191

238

243

Räkna med ekonomi

245

Huvudräkning • Omvandla sorter • Jämförpris • Hur mycket ska kunden betala? • Procenträkning är vanligt i ekonomi • Räkna med genomsnitt • Räkna med valutor

Förenklad bokföring

Din åsikt?/Sammanfattning Uppgifter 182

168

235

Personalutveckling • ”Hemma på vårt företag…”

Din åsikt?/Sammanfattning Uppgifter 239

Registrera verkligheten 169 Affärshändelser bokförs 170 Dubbel bokföring

206

Anbud och accept • Ogiltiga avtal

Marknaden – en mötesplats

Konkurrera med priset

198

Sammanfattning Uppgifter 199

190

Kortfacit 253 Affärsordlista svensk-engelsk 255 engelsk-svensk 258 Nyttiga adresser 261 Sakregister 262 Formelsamling omslagets tredje sida

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 6

I tidernas begynnelse fanns naturen och sedan kom människan. Dessa två krafter har fört oss genom historien och är grundstenar även nu i början av 2000-talet. Naturen står för resurser att utnyttja och en miljö att leva i. Vi kan under ansvar bearbeta naturen – eller försnilla och förgöra den. Människa och natur kan tillsammans sträva efter överlevnad och sträva att gå vidare. Strävan efter överlevnad ledde också till att människan ur naturen skapade sitt första redskap. Kanske var det ett spjut av en trädgren, kanske en enkel yxa av flintsten. Därför har vi också idag skapat oss kylskåp och hus, svarvar och fabriker. Nu i början av 2000talet bygger redskapet datorn fortfarande på kiselkristaller och koppartråd, material från naturen. Och på mänsklig uppfinningsrikedom…

0 1 0 0 1 1

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 7

Ekonomi – att hantera resurser INNEHÅLL Våra resurser 7 Samhällsekonomin 8 Privatekonomin 10 Företagsekonomin 10 Marknadsekonomi – ett sätt att fördela resurserna 10 Din åsikt?/Sammanfattning 13

…På det viset är det också med dig själv. Du strävar hela tiden efter självkännedom och att utvecklas vidare som människa. Du överlever genom att äta mat, klä dig i ylle eller syntetfibrer, läsa på papper. Allt från naturen. Och du använder redskap som kniv och gaffel, penna, cd-spelare, dator och cykel för att underlätta och förgylla tillvaron. Så även i ett företag! Företag finns för att skapa vad vi människor behöver för att leva och överleva – genom att utnyttja olika resurser på bästa möjliga sätt. Och resurserna i ett företag är i grund och botten just dessa tre, människan, naturen och olika redskap. Det hela handlar egentligen bara om att fatta kloka beslut!

Våra resurser Ekonomi är att hushålla med sina resurser på bästa sätt, och de resurser vi har är alltså av tre slag: • Människan – arbete och kunnande • Naturen – och dess tillgångar, som ger råvaror av olika slag, material, vattenoch vindkraft, livsmedel etc • Realkapital – av naturen och genom människan skapade tillgångar (byggnader, kommunikationer, maskiner och annan utrustning m m) som blir redskap vid produktion av varor och tjänster. Man brukar tala om att man investerar i realkapital. När det gäller ett helt samhälles ekonomi kallas resurserna ofta produktionsmedel eller produktionsfaktorer. Namnet anknyter också till hur de används i ett företag – att producera, dvs tillverka varor eller utföra tjänster. Ekonomiska beslut fattas dagligen – överallt och på alla nivåer runt om i världen, i vårt samhälle, i företag och av oss som privatpersoner.

EKONOMI – ATT HANTERA RESURSER

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 8

Samhällsekonomin

Det finns flera olika ekonomiska nivåer, där beslut fattas på olika sätt.

Samhällsekonomi /Public economy/

Statsbudget

Samhällsekonomi, den gemensamma ekonomin, handlar om hur ett visst samhälle, t ex Sverige, hushållar med sina resurser. När vi talar om användningen av jordens totala resurser kallas det en global ekonomi. Den globala ekonomin sätter gränser för nationernas samhällsekonomiska beslut. Samhällsekonomin ger den ram inom vilken företagens och hushållens ekonomiska beslut fattas. I Sverige presenterar finansministern varje år ett förslag till statsbudget, den ”nådiga luntan”. Där anges vilka utgifter som regeringen anser nödvändiga och önskvärda för den svenska staten, men också vilka inkomster i form av skatter och avgifter som krävs från företag och privatpersoner. Bakom statsbudgeten ligger politiska idéer om hur våra gemensamma resurser ska användas och fördelas. Den bygger också på en bedömning av hela samhällsekonomin, av våra gemensamma inkomster och utgifter, idag och för några år framåt. Statsbudgeten debatteras och fastställs av riksdagen, med små eller stora ändringar. Den ger en ram som företag och privatpersoner får hålla sig inom, men ger naturligtvis inga detaljer om vad varje svensk ska använda sina pengar till. Riksdagen stiftar också en del lagar som berör din ekonomi, t ex om skatter, studiebidrag och sjukförsäkring.

Från riksdagens hemsida på Internet.

E 2000 COMPACT SMÅFÖRETAGANDE A

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 9

Ta ett dopp, vi betalar kommunalskatt för det!

Offentlig verksamhet /Public service/

Motsvarande ekonomiska beslut fattas också i din kommun av kommunstyrelse, kommunfullmäktige och olika kommunala nämnder. Stat och kommun förser medborgarna med vissa typer av tjänster och varor. Sådan offentlig verksamhet består främst av tjänster som anses så viktiga att alla medborgare ska ha tillgång till dem, t ex undervisning, barnomsorg, äldrevård, sjukvård, rekreation och fritid.

Företag och hushåll beslutar själva

Hushåll /Household/

Lagar

I de flesta länder är det vanligen inte samhället, dvs staten eller kommunen, som direkt bestämmer hur de olika resurserna ska användas. Det är i stället enskilda företag och enskilda hushåll som fattar sådana beslut. Det är ju hushållen som väljer vilka varor man vill köpa, men det är företagen som avgör på vilket sätt de ska tillverkas. Samhället har dock möjligheter att stifta lagar som bl a motverkar skadliga utsläpp, skogsskövling, vanvård av djur, dåliga arbetsförhållanden, långa arbetstider och barnarbete. Det finns också lagstiftning som skyddar fackliga organisationer som bl a arbetar för acceptabla minimilöner. Sådana lagar finns i många länder, men efterföljs inte alltid. På så sätt kan en del företag ha lägre kostnader och därigenom hålla lägre priser än företag i länder med strängare lagstiftning. EKONOMI – ATT HANTERA RESURSER

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 10

Privatekonomin

Kalkyl Budget

Ett hushåll kan vara en ensam tonåring, som just flyttat till sin första egna lya. Men det kan också vara en familj med mamma, pappa, fem barn och inneboende mormor. Vi har lärt att även hushållen måste hushålla med sina resurser. Som privatperson bör du också planera så att de pengar du får in, inkomsterna, räcker till utgifter för allt du vill köpa. Den vanligaste inkomsten för en privatperson är lön. Utgifterna är oftast flera olika, t ex hyra, mat, telefon, kläder, resor och nöjen. För att se om ekonomin går ihop gör man en ekonomisk beräkning, en kalkyl. Den typ av kalkyl som är en ekonomisk plan, t ex för ett år, kallas för budget. Som privatperson gäller det alltså att kunna överblicka ekonomin till dess nya pengar kommer. Därför är en budget för den närmaste månaden vanlig. Men du kan också göra en kalkyl inför ett köp av en cykel eller bil. Eller budget inför en semesterresa.

Företagsekonomin Produkter

Företag är alla de ställen där resurser samlats för att producera vad vi behöver av varor och tjänster – olika produkter! Det betyder att företagsekonomi inte bara handlar om gatukök och bilfabriker, utan också om t ex idrottsklubbar och skolor! Alla företag, i vid bemärkelse, måste också hushålla med sina resurser. Även företag måste göra kalkyler och budgetar. I senare kapitel får du läsa mer om företagens planering av sin verksamhet.

Marknadsekonomi – ett sätt att fördela resurserna Marknadsekonomi /Market economy/

Hur vet företagen exakt vilka produkter de ska tillverka och sälja? Hur kommer det sig att det finns varor som passar just mina behov i butikerna? Svaret har att göra med det vi kallar marknadsekonomi. När du är ute och handlar och väljer vad du vill köpa, talar du också om – tillsammans med alla andra köpare – vad som behövs. Ditt köp är alltså ett sätt att rösta på de bästa varorna – men rösterna mäts i kronor. Kundernas ”omröstning” pågår varje timme, varje dag, år ut och år in.

E 2000 COMPACT SMÅFÖRETAGANDE A

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 11

Aktörerna på marknaden i ständig tävlan…

Kundernas ”omröstning” pågår ständigt…

Konkurrensen är viktig Blir du missnöjd med kläder du köpt i en viss butik, väljer du kanske nästa gång en annan. En företagare kan aldrig ta sin existens för given. Kunden har alltid en möjlighet att byta inköpsställe för att få bättre kvalitet, vänligare betjäning eller ett lägre pris eller helt enkelt andra varor. Konkurrens är en viktig drivkraft i marknadsekonomin. Den gör att företagen tävlar med varandra om kundernas popularitet och pengar. De måste anstränga sig hela tiden för att bli bättre. Nedläggningar och konkurser är oundvikliga inslag i denna tävlan. Man kan säga att naturen har sin gång, ineffektiva företag slås ut och andra får chansen. Så fungerar marknadsekonomin. Det är vanligen en sund utveckling för samhället, om än smärtsam för många drabbade. EKONOMI – ATT HANTERA RESURSER

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 12

Offentlig sektor – politiska beslut eller konkurrens? Inom den offentliga sektorn, dvs staten, kommunerna och landstingen, fattar politikerna många beslut för vår räkning. Politiker röstas fram vart fjärde år. Däremellan får vi lita på att politikerna tillgodoser våra behov i form av utbildning, sjukvård, barnomsorg, kommunikationer, bostadsplanering etc. Men idag utsätts också många offentliga verksamheter för konkurrens för att tvingas att hushålla effektivt med våra resurser. Och en del visar sig klara det bra, andra sämre.

”Kunden har alltid rätt”– men kan marknaden ha fel ibland?

Att köparna röstar med sina pengar på de varor de vill ha, fungerar som en bra grundprincip. Till och med i Kina talar man om en ”socialistisk marknadsekonomi”. Men inom vissa områden kan det uppstå konflikter mellan marknadsekonomiskt tänkande och samhällsintressen.

att resurserna måste användas på annat sätt. Detta gäller många övergripande, långsiktiga beslut, t ex miljöfrågor. Även om företagen blivit bättre på att ta sitt ansvar, måste vi ändå på många områden i samhället ha vissa spelregler och ramar för marknadernas verksamheter.

Har framtiden någon rösträtt på marknaden?

Finns det någon rättvisa?

Marknaden fungerar sämre – eller inte alls – där det inte finns tillräckligt med prislappar. Vem säljer frisk luft? Och vem köper den? Hur kan jag med min köpkraft idag framhålla att mina ofödda barnbarn också behöver en vacker och oförstörd natur? Inom sådana områden får företagen inte tillräckligt klara signaler, eftersom ”miljön är gratis”. De väljer därför i regel det för dem själva mest ekonomiska alternativet – vilket oftast innebär kortsiktiga lösningar. Eller lösningar som i och för sig är bra inom en viss marknad, men sämre om man ser till helheten. Marknaden köper här och nu! När vi lägger våra kloka huvuden ihop inser vi ibland

Många upplever också en annan brist hos marknadsekonomin – den kan medföra att pengar blir ojämnt fördelade. En företagare som lyckas bra tjänar mer än många andra. En anställd i ett framgångsrikt konsultföretag kan ha miljoninkomster. Detta kan upplevas som orättvist av andra företagare och anställda. En marknadsekonomi kan inte ha både vinstmöjligheter och en helt jämn inkomstfördelning. Strävan efter att tjäna bra hör till det som får den att fungera. Däremot kan samhället till viss del utjämna skillnaderna genom inkomstbeskattningen. Den som har högre inkomst betalar mer skatt till stat och kommun. Utjämning sker också genom politiska beslut om stöd och bidrag.

E 2000 COMPACT SMÅFÖRETAGANDE A

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 13

Din åsikt? 1 Ekonomi handlar om tre slags resurser. Vilka resurser anser du att man hushållar särskilt dåligt med…hemma hos dig? …på din skola? …i din kommun?

4 Anser du att det marknadsekonomiska tänkesättet går bra att använda vad gäller skolan? …sjukvården? …det militära försvaret? Vem är t ex kunden?

2 Finns det rättvisa inkomstskillnader? Ska marknadsekonomin styra helt, eller ska samhället försöka utjämna och omfördela?

5 Har inte kunden alltid rätt? Kan man då över huvud taget tala om att en konsument fattar ”dåliga inköpsbeslut”?

3 Vilka anser du vara de viktigaste drivkrafterna i en marknadsekonomi?

S a mm a n fattning ✔ Ekonomi är att hushålla med begränsade resurser. Dessa resurser är mänskligt arbete och kunnande, råvaror och material samt realkapital i form av investeringar i byggnader, maskiner, utrustning etc.

tags ekonomi handlar om att effektivt skapa produkter (varor och tjänster) av olika resurser – där hushållsmedlemmarnas arbetsinsatser (som anställda eller egna företagare) är ett viktigt inslag.

✔ Global ekonomi handlar om hushållning med hela jordens resurser.

✔ Marknadsekonomi innebär att kunderna med sina pengar ”röstar” fram de produkter som bäst fyller deras behov. Marknadsekonomi förutsätter konkurrens. Mindre effektiva företag slås ut, eftersom kunderna väljer andra. Nackdelar kan vara en ojämn inkomstfördelning och risk för arbetslöshet, samt att kortsiktigt ekonomiskt tänkande går före långsiktiga miljöhänsyn.

✔ Samhällsekonomi handlar om hur ett samhälle som Sverige hushållar med sina resurser. Statsbudgeten är ett politiskt medel att fördela vissa gemensamma resurser. ✔ Privat ekonomi handlar om att hushållen planerar och väljer vad man har råd att köpa utifrån sina behov. Helst också kunna spara. Ett före-

EKONOMI – ATT HANTERA RESURSER

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

1 Vart är vi på väg? Hur långt är det dit? Har vi pengar nog? Planering är A och O!

Sida 14

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Sida 15

Planera din ekonomi INNEHÅLL Att vara ekonomisk 16 Egna företagare har osäker ekonomi 20 Din åsikt?/Sammanfattning 23 Uppgifter 24

Ordet ekonomi förknippar många med bekymmer. Hur ska jag få pengarna att räcka till? Men ekonomi kan ju också stå för möjligheter att förverkliga drömmar, t ex en tågluffarsemester Europa runt. Du vill väl ha ut mesta möjliga nytta och nöje av dina pengar? Ekonomi kan vara att fundera över hur du ska få in pengar på olika sätt. Men också om hur du ska använda dem klokt! Gör du det kan din ekonomi bli ett lyft i stället för att vara en börda. Ekonomi handlar mycket om att tänka efter före – att planera! Samma sak gäller i ett företag. Där måste man köpa och sälja på ett sätt som gör att företaget överlever. Det handlar också om att skaffa pengar och anställa folk. Det blir svårare – och därför kanske ännu viktigare – att planera ekonomin i företag.

Ekonomi är viktigt för alla… Lasse hade tänkt följa med på rockkonsert nästa helg. Men det är i slutet av april och plånboken är tom. Han får till sin glädje veta att han kan få arbeta i en dagligvarubutik några timmar på lördagsförmiddagarna. Men han inser snabbt att han inte får lönen förrän långt senare. ”Det får bli ett lån av kompisarna igen”, suckar Lasse. Och ler! Lisa driver ett litet företag för konsthantverk. I augusti får hon en beställning från butikskedjan Wahlströms Bohag. Före december vill de ha 700 träljusstakar av Lisas egen julmodell. Lisa inser snabbt att hon inte hinner. Ska hon avstå? Eller är det här chansen att få bättre fart på verksamheten? Hon har funderat på att anställa en medhjälpare, men vet att det innebär ett stort ekonomiskt ansvar. Och kanske behöver hon låna pengar till en ny och snabbare svarv? ”Jag har ju hittills klarat mig med egna resurser fast det knappt gått ihop…”, suckar Lisa. Men det lyser redan i hennes ögon!

PLANERA DIN EKONOMI

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Sida 16

Att vara ekonomisk Ekonomi /Economy/

Hushållning /Housekeeping, economizing/

Inkomst /Income/

Utgift /Expense, expenditure/

Om någon sägs vara ”ekonomisk” menar man ofta att han eller hon är snål! Men själva ordet ekonomi är från början grekiska och betyder hushållning. Att hushålla innebär att på bästa möjliga sätt utnyttja vad man har. Och tanken med ekonomi är just att man ska kunna få ut mesta möjliga nytta av sina pengar. Hur får man då pengar? Ungdomar kan ha egna inkomster av helg- och sommarjobb. Många disponerar sitt studiebidrag eller får på andra sätt pengar från sina föräldrar. Vuxna tjänar pengar genom att arbeta, antingen som anställd eller som egen företagare. Andra exempel på inkomster är barnbidrag, arv, gåva, ränta på sparande, arbetslöshetsersättning och lotterivinst. Att sedan göra av med pengar, det är ju ingen konst! Det finns gott om olika slags utgifter att välja på. Hyra, mat, kläder, nöjen, resor, låneräntor är exempel på vanliga utgifter i vanliga familjer. Men det kan skilja mycket mellan olika hushåll och individer beroende på vilka intressen och vilka resurser man har. En del lyckas få pengar över att spara för framtiden.

Ekonomi är planering Planering /Planning/

Plan /Plan/

Exempel

Ekonomi innebär att planera så att inkomsterna räcker till de nödvändigaste utgifterna i första hand. Och i andra hand till utgifter du själv tycker är viktiga. Ekonomi är alltså att tänka efter före vilka utgifter du klarar av att betala den närmaste tiden. Ju mer pengar du gör av med på en sak, desto mindre pengar kan du lägga på något annat. Det gäller bara att bestämma i förväg vad du tycker är viktigt.

1 Susanna går sista året på gymnasiet. Hon får själv disponera studiestödet på 1 050 kr i månaden. Detta ska räcka till att betala hennes utgifter för bl a kläder, nöjen, tidningar och idrott. Men det räcker inte! Hon arbetar därför extra i en livsmedelsbutik några timmar på helgerna. Det ger inkomster på ungefär 1 000 kr i månaden. Hon försöker att spara cirka 400 kr i månaden till sitt körkort. Om Susanna t ex sparar in på godis och fika kan hon köpa mer kläder. Eller spara mer till körkortet. Om hon väljer att inte gå på disco kan hon gå mer på bio. Eller återigen spara mer! Susanna väljer själv vad hon vill satsa på.

E 2000 COMPACT SMÅFÖRETAGANDE A

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Sida 17

Susannas ekonomi kan en månad se ut så här:

Inkomster Studiestöd Lön Utgifter Kläder Disco Bio, video Tidningar Diverse (godis, fika)

Överskott, till sparande

1 050 1 000 2 050 kr

600 300 100 100 200 1 300 kr 2 050 –1 300 750 kr

Det känns naturligt för de flesta att se sparandet som ”det som blir över”. Susanna är väldigt beslutsam i sitt sparande. Hon ser det som ett sätt att betala sitt körkort, en utgift längre fram i tiden. Då kan hon välja att ta upp det som en utgift bland andra utgifter. Enligt detta sätt att se blir det alltså ingenting kvar som överskott.

Styra utgifter Budget /Budget/

En ekonomisk plan, uppställd med siffror för inkomster och utgifter, kallas budget. Att ställa upp en budget är ett bra sätt att låta sitt förnuftiga ”bättre jag” styra och kontrollera sitt lite slarviga ”sämre jag”. Att själv bestämma om sina utgifter är god ekonomi. Att låta slumpen avgöra vad man ska lägga pengar på är dålig ekonomi.

Öka inkomsten Ekonomi är självklart också att försöka skaffa mer inkomster. Du kan till exempel arbeta extra eller på längre sikt fondspara i aktier etc. Ökade inkomster kan du också få genom att satsa på ett arbete som är bättre betalt. Utbildning syftar i regel till bättre framtida inkomster. Ökade inkomster ger större valfrihet att bestämma vilka utgifter man kan lägga pengar på. Eller hur mycket man kan spara. PLANERA DIN EKONOMI

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Sida 18

Självständighet kostar pengar och kräver planering Självständighet /Independence, self-government/

Hyra lägenhet /Rent a flat/

Köpa bostadsrätt /Buy a tenant owner’s flat/

Ränta /Interest/

Amortering /Amortization/

Exempel

Många människor strävar efter att vara självständiga och klara sig själva. Men även om du är fri att fatta dina egna beslut, kan din frihet begränsas genom besluten. Ju större beslut, ju mer du skaffar, ju mer du binder upp dig, desto bättre ekonomisk planering krävs! Att ”flytta hemifrån” är exempelvis det stora steget mot större självständighet för de flesta. Men med den större frihetskänslan följer samtidigt ökade utgifter. Om du hyr lägenhet måste du betala hyra. Och skaffa pengar till möbler, husgeråd, gardiner etc. Du behöver telefon, försäkring, morgontidning och elektricitet. Dessutom måste du köpa maten själv. Det kostar att vara självständig! Och du blir alltmer bunden till att regelbundet skaffa pengar! Vill du köpa egen bostad i stället för att hyra, blir du än mera bunden. Du har fortfarande samma utgifter, men nya tillkommer. Du betalar hyra (avgift) till bostadsrättsföreningen men får betala reparationer i lägenheten själv. De flesta har inte sparpengar nog, utan tar också lån. Det innebär utgifter för ränta och eventuell amortering (avbetalning på lånet). Amorteringen upplevs som en utgift. Men den kan egentligen ses som ett slags sparande – i efterhand! Du återbetalar pengar du lånat för att t ex köpa en lägenhet, eftersom du inte hade sparat ihop tillräckligt i förväg!

2 Alexander har flyttat hemifrån – strax efter det att han fick arbete. Han har köpt en liten, centralt belägen bostadsrättslägenhet. Priset Alexanders inkomster och utgifter för en månad kan se ut på följande sätt:

Inkomster Nettolön (efter skatteavdrag)

14 000 kr

Utgifter Månadsavgift Matinköp Elektricitet Tidningar Telefon TV-avgifter Busskort Ränta Försäkringar Kläder Nöjen, träning Diverse Summa utgifter

2 500 2 000 250 200 400 250 500 2 000 200 1 200 1 200 400 11 100 kr

Överskott före amortering Amortering Överskott efter amortering

2 900 – 1 500 1 400 kr

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Att tänka på

vid budgetering för privatperson ✔ Vilka fasta inkomster har jag (per månad)? ✔ Vilka extrainkomster kan jag få? ✔ Vilka är mina fasta utgifter (hyra, el, tele, försäkring, ränta etc)? ✔ Vilka är mina rörliga utgifter (mat, kläder, nöjen, sport etc)? ✔ Vilka större utgifter vill jag spara till (resor, möbler, bil etc)? ✔ Hur mycket vill jag spara?

Köpa hus /Buy a (private) house, villa/

Sida 19

var 450 000 kr. Han satsade 50 000 kr själv med hjälp av sina föräldrar och egna sparade pengar. För att klara köpet tog Alexander ett banklån på 400 000 kr med 6 % ränta per år. Han ska också amortera 18 000 kr varje år. Månadsavgiften för lägenheten är 2 500 kr. Alexander ska använda sitt sparande till en semesterresa. För att få mer pengar till den och till nöjen och kläder, händer det fortfarande att han arbetar extra, även om den mesta fritiden går åt till basketbollträningen. Många av posterna i månadsbudgeten betalar Alexander i själva verket inte varje månad. TV-avgift betalas till exempel med 480 kr per kvartal. Det blir i genomsnitt 480/3 = 160 kr per månad samt 90 kr per månad för kabel-TV. Matinköpen kan variera en hel del, och försäkringar betalas en gång per år. Beloppen är alltså beräknade som genomsnitt per månad.

På ett sätt är du mest självständig i ett eget hus. Men samtidigt blir du också mera uppbunden. Det kostar en hel del att köpa. Därför blir det i regel stora lånebelopp och därmed stora ränteutgifter. Du har även nya eller större utgifter för vatten, el, värme, sophämtning, reparationer osv. Du får på så sätt en mer komplicerad ekonomi än om du bor i lägenhet. Och kravet på ekonomisk planering blir ännu större. Få köper lägenhet och ännu färre villa utan att ha försökt räkna på vad det kostar – och vad man har för möjligheter att klara detta med sina inkomster. Men många gör ändå felbedömningar. Man bygger gärna sin kalkyl på önsketänkande i stället för på verkligheten.

Den som spar han har… Spara /Save/

Konsumtion /Consumption/

Investera /Invest/

Investering /Investment/

En förutsättning för att bli riktigt självständig ekonomiskt är att ha ett sparkapital. Detta får du vanligen genom att avsätta en del av din inkomst till sparande, i stället för att omedelbart sätta sprätt på pengarna. Du avstår från utgifter idag, s k konsumtion (förbrukning), för att spara till större utgifter i framtiden, t ex en stereoanläggning eller en bil. Sådant som främst i företagen kallas för investeringar. Ett motiv för sparandet är också att ha det som en säkerhet om något oförutsett skulle hända. I ekonomiskt osäkra tider blir det motivet tydligare. Men det är egentligen innan dess du ska ha sparat! Man bör låna enbart till sådana investeringar vars värde varar länge, såsom bil, lägenhet och villa. Det är dessutom svårt att spara ihop till hela utgiften för dessa. Det anses däremot ekonomiskt ohälsosamt att låna till konsumtion, dvs dagliga utgifter.

PLANERA DIN EKONOMI

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Sida 20

Föra kassabok Kassabok /Cash-book/

Behållning /Holding/

Utdrag ur kassabok

Dat

1/9

Text

Inkomster Lön Diverse

Hyra

För att få en bra uppföljning av din privatekonomi kan du föra kassabok. I en sådan bokför du alla inkomster och utgifter dag för dag. På så sätt kan du se varje månad hur stora inkomsterna och utgifterna är. En kassabok är uppbyggd med ett antal kolumner. De allra enklaste kassaböckerna har enbart var sin kolumn för inkomster och utgifter. Och kanske en för behållning, dvs vad du har kvar. Vill du kunna följa upp din ekonomi mer i detalj, väljer du en kassabok med flera kolumner. Där kan du skriva upp olika slag av inkomster och framför allt olika typer av utgifter. Vid månadens slut summerar du de olika kolumnerna. Då kan du sedan jämföra beloppen med vad du har budgeterat eller kalkylerat med i förväg.

Hyra

Mat

Resor

Räntor

Div

380

300

1 500

390

Mat

310

Bio mm 30/9

Tele

2 540

Strumpor 2/9

Kläder

Utgifter Nöjen

Summa

80 8 200

2 540

1 260

900

720

Egna företagare har osäker ekonomi Egen företagare /Self-employed (person)/

Den som är egen företagare är kanske mest självständig. Han är fri att bestämma över sig och sitt företag. Ingen annan säger åt honom vad han ska göra. Men samtidigt begränsas denna frihet av att hans ekonomi är ännu mera komplicerad, uppbunden – och osäker. Han måste kunna betala sina leverantörer och avlöna eventuella anställda hela tiden. Men företagaren själv kan inte vara säker på att få samma lön varje månad. Om företaget går bra kan han också få en bra lön, om det går dåligt måste han vanligen minska sin lön. Ägarens privata ekonomi är nämligen helt beroende av företagets ekonomi. Och företagets ekonomi är helt beroende av att kunderna vill köpa företagets varor eller tjänster. Detta kan naturligtvis även på lång sikt beröra de anställda i ett företag. Om företaget går dåligt en längre tid kan uppsägningar bli nödvändiga. Kanske hela företaget måste läggas ned. Men detta upplevs inte lika snabbt och påtagligt som för en egen företagare. Anställda har oftast regelbundna, avtalsenliga löner. Den egna företagarens lön är i regel direkt beroende av hur företaget går. Men många uppskattar ändå friheten att kunna påverka sin egen situation och ekonomi.

E 2000 COMPACT SMÅFÖRETAGANDE A

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Sida 21

Maurits Carlsson, Per Sunding och Patrik Bartosch i bandet Eggstone ville spela in ett album och letade efter en lämplig studio att hyra in sig i, men hittade ingen som kändes rätt. När de räknade på vad kostnaderna skulle bli att hyra studiotid, kom de ganska snabbt fram till att de lika gärna kunde bygga en egen studio. Tillsammans med musikerkollegorna Anders Nordgren och Tore Johansson startade de Tambourine Studios för ett tiotal år sedan. De köpte en begagnad studioutrustning och började fixa till lokalerna i en gammal fabriksbyggnad. Efter ett halvårs byggande fick de så äntligen sin studio och året därpå släppte Eggstone vinylalbumet ”in San Diego”. Även om delägarna i Tambourine Studios försökte lösa så mycket som möjligt på egen hand, påverkades den privata ekonomin när de startade upp företaget. Alla levde med knappa medel, något som de som musiker i och för sig var vana vid. Cirka 50 000 kr lånade var och en genom bank eller familj. Under en period bodde två av killarna i studion för att slippa hyran för bostad. Skillnaden blev inte så stor, eftersom de redan tillbringade större delen av dygnet där! Företaget utvecklades sedan till en välkänd inspelningsstudio dit många band sökt sig för att spela in, bl a Cardigans. Tambourine Studios blev något av en popfabrik i

Malmö och en plantskola för kommande framgångsband och soloartister. Ett eget skivbolag, Vibrafon – med ett antal släppta album per år, kopplades till verksamheten. Företaget har bl a tilldelats pris på den årliga Grammisgalan i Stockholm. PLANERA DIN EKONOMI

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

Exempel

08-12-12

13.01

Kellys inkomster och utgifter för en månad (från moms bortses): Inkomster Försäljning av frallor (20 000 st · 2,00 kr) Utgifter Inköp av mjöl, jäst m m (20 000 st · 0,50 kr) Hyra för lokalen Hyra för bakugn Elektricitet Telefon, försäkring m m Bilkostnader Överskott

Sida 22

40 000 kr

10 4 2 1 1 6 24

000 000 000 000 000 000 000 kr

Kelly är egen företagare. Hon har ett litet bageri som bakar frallor. Dessa säljer hon själv direkt till några lunchrestauranger. Hon börjar arbeta i bageriet kl fyra på morgonen. Sedan kör hon ut frallorna i god tid före lunchen. Hon säljer ca 1 000 stycken per arbetsdag. Kellys förtjänst är 16 000 kr per månad. Av denna summa går ca 4 000 till sociala avgifter. Sedan måste hon betala skatt som alla andra. Lyckas hon sälja fler frallor får hon högre lön. Går försäljningen sämre blir lönen också sämre. Så är det att vara egen företagare. Kelly tjänar i genomsnitt 1,50 kr på varje fralla hon säljer (2,00 – 0,50 = 1,50 kr). Hon kanske vill förbättra sitt överskott med 1 500 kr/månad. Då måste hon sälja ytterligare 1 000 frallor under denna månad (1 000 · 1,50 = 1 500 kr).

16 000 kr

Att ha ett gemensamt intresse… Förening

I ett företag kan många människor arbeta tillsammans. Men den som äger företaget är också den som fattar besluten. I en förening har många människor frivilligt gått samman för ett visst ändamål, t ex för att spela fotboll eller schack, sköta en privat väg eller för att som föräldrar driva ett dagis. Entusiasmen är ofta stor, och medlemmarna kan bidra med stora personliga arbetsinsatser i verksamheten – ofta utan ersättning. Alla medlemmar har rätt att delta i de viktiga besluten – som också handlar om ekonomi. Inkomsterna i en förening är bl a medlemsavgifter. Men många föreningar får också bidrag från t ex kommunen och privata sponsorer. En förening kan dessutom få inkomster genom entréavgifter till sina evenemang. Föreningar måste också se till att inkomsterna räcker till utgifterna. Föreningens utgifter speglar i regel vilken verksamhet den har. Vad kan det vara för en förening som köper in pingisracketar och pingisbollar? Det kan vara en bordtennisklubb. Men det kan också vara en kyrklig ungdomsorganisation som har fritidsverksamhet.

Exempel

Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala drivs av ungdomarna själva med kommunalt stöd. I ett trevåningshus i centrala Uppsala finns det nu, med café och biljard i bottenvåningen. Men mest handlar det om musik, både konserter och replokaler för ungdomsgrupper. Föreningen har flera hundra medlemmar, och årsmötet utser styrelse och olika arbetsgrupper som ansvarar för verksamheten. Några ungdo-

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

Inkomster Medlemsavgifter Caféinkomster Konsertinkomster Uthyrning av replokal m m Bidrag från kommunen Div småinkomster Summa

08-12-12

10 72 67 19 374 6 550

700 100 600 600 300 400 700 kr

13.01

Sida 23

Utgifter Medlemstidning Caféutgifter Konsertutgifter m m Film, teater m m Kurser Personal Administration (tele, tryck) Städutrustn och renovering Discolampor m m Larm Stöld och försvunnet Diverse utgifter Summa

7 73 116 4 5 120 25 21 10 9 5 21 420

Överskott

130 200 kr

200 000 900 700 100 900 300 000 700 300 000 400 500 kr

mar arbetar deltid. Föreningens ekonomi kan för ett år se ut som här till vänster. Medlemsavgifterna utgör en liten del av inkomsterna. Den stora inkomstposten är bidraget från kommunen. Överskottet kan ses som en reserv för att trygga verksamheten en tid framåt.

Din åsikt? 1 Det sägs att vi lever i ett överflödssamhälle! Då kan man väl inte säga att resurser alltid är begränsade? 2 Är det inte motsägelsefullt att påstå att det innebär både större frihet och större bundenhet att flytta hemifrån?

3 Hur kan en amortering påstås vara ett sparande? 4 Är det sant att man inte bör låna pengar till konsumtion? Varför?

S a mm a n fattning ✔ Ekonomi är att planera så att inkomsterna i första hand räcker till nödvändiga utgifter, i andra hand till utgifter du själv tycker är viktiga. Mer pengar till en utgift medför mindre till en annan. ✔ En budget är en ekonomisk plan, uppställd med siffror för inkomster och utgifter. Ett eventuellt överskott kan ses som ett sparande för planerade större utgifter längre fram. ✔ Ökad självständighet och personlig frihet binder också upp din ekonomi och ökar krav på ekonomisk planering. Egen lägenhet eller hus ger större utgifter och ställer därmed större krav på regelbundna inkomster och planerad ekonomi. ✔ Självständighet underlättas av att ha ett sparkapital. Du avstår från konsumtion idag och sparar en del av din inkomst till framtida större utgifter,

investeringar. Saknas tillräckligt sparkapital krävs lån till större utgifter. Det medför ränteutgifter men även amorteringar (avbetalningar). ✔ En egen företagare bestämmer över sig och sitt företag. Men hans ekonomi binds upp av ansvar mot leverantörer och anställda och är beroende av att kunderna vill köpa. Går företaget bra kan ägaren också få en bra lön. Går det dåligt får han kanske inget alls. Anställda har en mer regelbunden inkomst. Men på lång sikt är alla beroende av att företaget går bra och överlever. ✔ Även en förening har inkomster, t ex medlemsavgifter, och utgifter för att driva sin verksamhet. Medlemmarna deltar i viktiga beslut, men också med egna frivilliga arbetsinsatser.

PLANERA DIN EKONOMI

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Sida 24

Uppgifter Repetera 1 Vad betyder ordet ekonomi? 2 Vilka olika sätt finns det ”till vardags” att skaffa pengar? 3 Vad bör du se till att inkomsterna räcker till i första respektive andra hand? 4 Vad innebär en budget? 5 Vad har utbildning med ekonomi att göra? 6 Vad menas med en amortering? 7 Hur är beloppen för Alexanders ränta och amortering framräknade i Exempel 2?

8 Vilka utgifter kommer till om du flyttar från hyreslägenhet till villa? 9 a) Vad innebär sparande? b) Varför bör man spara av inkomsterna? 10 På vad sätt är en egen företagares ekonomi osäkrare än en anställds? 11 Vilka olika inkomster kan en förening ha? Och vilka utgifter?

I avsnittet finner du först tio privatekonomiska uppgifter, sedan tre som gäller småföretagare och sist två angående föreningsekonomi. Några av de privatekonomiska berör studerande, några handlar om ensamstående förvärvsarbetande och några om unga familjer etc. Välj utifrån intresse!

1:1 Hannas budget Hanna Heed arbetar som försäljare på Flower Pick AB. Hon har nyss flyttat till en egen bostadsrättslägenhet som hon har köpt med hjälp av banklån. Hanna har gjort månadsbudgeten nedan. A Beräkna månadens överskott för Hanna. B Vad kan detta överskott användas till? Ge exempel!

Inkomster Lön efter skatt Utgifter Hyra, el Resor Mat, hygien Telefon, tidningar Nöjen Kläder TV-avgifter Räntor Försäkringar Diverse Summa utgifter Överskott

14 200 3 000 600 1 800 600 1 000 1 000 250 2 000 200 400 ? kr ? kr

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Sida 25

1:2 Småbarnsfamiljens budget Uppgift 1:1–10 handlar om privata budgetar och uppföljning.

Amortering är ingen utgift Amortering är en återbetalning av pengar du tidigare fått. Därför är amortering ingen direkt utgift, även om den kan kännas betungande när den ska betalas. Men egentligen ska du ju se till vad du har köpt för lånet, t ex ett hus. Då kan du betrakta amorteringen som ett sparande. Lånet blir mindre och du har huset kvar.

Ann-Sofi och Martin träffades redan i högstadiet. De hann knappt sluta gymnasiet innan de fick sitt första barn. Martin jobbar nu på en bensinmack och Ann-Sofi är hemma med barnet. Hon arbetar också deltid som dagmamma åt två andra barn. AnnSofi och Martin har under en månad de inkomster och utgifter som du kan se till höger. A Beräkna månadens överskott för familjen.

Inkomster Löner efter skatt Barnbidrag Utgifter Hyra, el Mat, hygien Kläder Nöjen Bilkostnader Busskort Telefon, el, TV Sjukvård Försäkringar Diverse

20 000 1 050 7 200 3 800 1 500 400 1 500 700 1 100 500 300 400

B Vad kan detta överskott användas till? Ge exempel!

1:3 Patriks ekonomi Patrik är studerande. Hans studiestöd på 1 050 kr överförs direkt till hans bankkonto. Patrik får också 400 kr per månad som ledare för biljardverksamheten på ungdomsgården. Han vill helst spara 400 kronor i månaden för att köpa en kamera. Patriks utgifter är i genomsnitt per månad: kläder, hygienartiklar m m 400 kr, han roar sig (bio, video, disco) för ca 350 kr. Han klipper sig en gång i månaden för 200 kr. Inköp av godis, tidningar m m blir ca 250 kr. A Ställ upp en månadsbudget över Patriks inkomster och utgifter. Vilket blir budgetens överskott? B Patrik sätter obevekligt in 400 kr i månaden på ett sparkonto – för kameran. Gör om budgeten och ta nu med sparandet som en utgift. Vilket blir över/underskottet? C Vad kan Patrik göra för att förbättra sin ekonomiska situation?

PLANERA DIN EKONOMI

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.01

Sida 26

1:4 Pernillas budget Pernilla Schmidt bor hos sina föräldrar och får 1 200 kr per månad att ta hand om. Pernilla har haft problem med att pengarna inte räcker till och vill därför pröva att göra en budget för mars, april och maj. Pernilla ska köpa gympaskor i mars och ett par jeans i maj. I april ska hon gå på en rockkonsert på Globen. Samma månad fyller en vän år och hon tänker köpa en CD-skiva som present. Pernilla räknar med att gå på bio två gånger i månaden. Varje vecka brukar hon fika för 50 kr. Hon brukar också köpa en veckotidning. Smink och vissa hygienartiklar räknar hon att köpa för 100 kr per månad. Du ska ställa upp en budget åt Pernilla. Den ska visa hennes inkomster och utgifter varje månad för sig. Hennes målsättning är att kunna spara ca 1 000 kr sammanlagt under de tre månaderna. Tänk först igenom hur stora de olika utgifterna normalt är.

1:5* Budget för par och familj på fyra Tabellen på nästa sida är framtagen av Konsumentverket och visar hushållsutgifter. (Koll på pengarna utges årligen – skaffa gärna den senaste.) Med hjälp av tabellen kan man beräkna vad varje familjemedlem kostar. Om man lägger till gemensamma kostnader för t ex hyra och bil, så får man den totala familjebudgeten. A Gör en månadsbudget för Ann-Sofie, 28 år, och Göran, 31 år, som bor i en hyreslägenhet i en mindre tätort. Hyran är 5 200 kr per månad. Ann-Sofie och Göran har med sig matlåda till lunch och äter övriga mål hemma. Resorna kostar 1 200 kr per månad för vardera, och man lägger ut ca 2 500 kr på nöjen tillsammans per månad. De betalar 1 kr per kWh i elkostnad. Övriga utgifter beräknas till 1 500 kr per person och månad. Ann-Sofie får ut 13 800 kr och Göran 13 600 kr i månadslön efter skatt. B Gör en månadsbudget för familjen Lysell, som bor i en storstad. Familjen består av Rolf, 38 år, och Stina, 36 år, samt barnen Erik, 12 år, och Lena, 11 år. Rolf får ut 21 100 kr och Stina 12 200 kr i lön per månad efter skatt. Boendekostnaden är på 8 600 kr per månad. Resorna kostar 2 200 kr tillsammans för de båda. Rolf äter lunch på arbetet, vilket kostar 60 kr per dag. Man räknar med ca 22 arbetsdagar per månad. Stina äter alla sina mål hemma, eftersom hon arbetar deltid. Familjens nöjeskonto räknar man till totalt 3 000 kr per månad. De betalar 1 kr per kWh i elkostnad. Övriga utgifter beräknas till 800 kr per hushållsmedlem. Barnbidraget är tillsammans 2 200 kr/mån för två barn.

E 2000 COMPACT SMÅFÖRETAGANDE A

CompactSmåfA k 01 sid 14-33

08-12-12

13.02

Sida 27

Hushållet Individuella kostnader per månad Livsmedel, utom lunch 5 dagar/vecka Livsmedel, alla mål äts hemma eller matlåda

Flickor 10 –13 år 1 020 1 340

14 –17 år 1 180 1 560

Kläder/skor Fritid/lek (inklusive mobil) Hygien (personlig) Barn-/ungdomsförsäkring (sjuk & olycksfall)

11–14 år 500 540 220 60

15–17 år 510 530 290 60

1 320

1 390

Summa kostnader, exklusive livsmedel

Kvinnor 18–30 år 31–60 år 1 140 1 110 1 480 1 440

Pojkar 10 –13 år 1 150 1 530

14 –17 år 1 440 1 890

18–30 år 31–49 år 530 530 480 480 320 320

11–14 år 490 540 150 60 1 240

1 330

Gemensamma kostnader per månad Förbrukningsvaror Hemutrustning (inklusive dator) Media, fast telefon, Internet m m Hemförsäkring storstad mellanstor stad mindre tätort

Källa: Koll på pengarna, Konsumentverket (utdrag)

Se hur Konsumentverket beräknar kostnaderna per månad. Prognos för år 2008

Summa gemensamma kostnader storstad mellanstor stad mindre tätort Hushållsel, förbrukning/ månad i kilowattimmar

1 330

Män 18–30 år 1 480 1 920

31–60 år 1 420 1 820

15–17 år 520 530 190 60

18–30 år 520 480 250

31–49 år 520 480 250

1 300

1 250

1 person

2 personer

3 personer

4 personer

100 510 760

120 600 790

210 720 830

240 790 840

150 100 80

160 110 80

170 120 90

180 120 90

1 520 1 470 1 450

1 670 1 620 1 590

1 930 1 880 1 850

2 050 1 990 1 960

150 kWh

220 kWh

270 kWh

310 kWh

1:6 Är det någon idé att spara? A Hur stora blir de sammanlagda utgifterna under ett år om du går på bio i genomsnitt en gång varannan vecka? Anta att ett biobesök kostar 70 kr. B Hur mycket kostar det per år om du i genomsnitt två gånger per vecka äter hamburgare på stan i stället för maten i skolan? Hamburgermåltiden kostar 42 kr och skolåret antas vara 34 veckor. PLANERA DIN EKONOMI

CompactSmåfA k 12 sid 226-264

08-12-12

skyddsombud 232 slutkonsument 108 slutkund 38 småmål 213 sociala avgifter 230 sorter 245 sortiment 127 sortomvandling 245 spara 19, 91 specialisering 116 sponsor 22 staten 9, 12, 40 statsbudget 8 stormarknad 108 styrelse 59, 233 såddfinansiering 95 säkerhet 96 sällanköpsvara 108 T tekniskt kunnande 116 tidsbegränsad anställning 227 tillsvidare-anställning 227

15.16

Sida 264

tillverkande företag 57 tillväxt 41 Tillväxtverket 55 tingsrätt 96, 217 tjänst 113 tjänsteföretag 58 trafikbutik 108 tvingande regel 209 tvistemål 213 TV-reklam 134 tvärkontroll 178 U underleverantör 235 underskott 98 uppläggningsavgift 96 uppmärksamhet 135 uppsägningstid 228 utbetalning 98 utfall 81 utgift 16, 20, 76, 78 utgående behållning 98 utgående lager 80

Å ångerrätt 212 årsredovisning 59 återtaganderätt 96

utgående moms 194 utomhusreklam 134 utrustning 79, 111 V valuta 252 valutakurs 252 valutaräkning 252 vara 57, 114 varuhandelsföretag 57 varuhus 108 varuinköp 176 varukostnad 80, 130 VD 233 verifikation 170, 192 verifikationsnummer 178, 192 verkställande direktör 233 villa 19 vinst 56, 76, 130, 153 volym 129, 155, 157 värdeminskning 79

Ä ägare 39, 153 ägarens arbetsinsats 153 Ö öppet köp 213 önskan 135 överleva 41 överskott 56, 98, 153, 158

Bildförteckning Ablestock s 230 Adamson, Peter s 86 Andersson, Jan-Olof s 72 Aq-va-kul s 9 Banana Stock Business minds s 201, 202, 234: 2, 245 BMW s 208 Brio s 28 Candelia s 84 Ekström, Cege s 148, 149, 150 Elvander, Anita s 186 Enqvist, Jöran s 111 Fancy s 64 Glave, Cissi s 11, 15, 25, 36, 52, 53:1-2, 56, 58, 77, 82, 95, 104, 105, 115, 120, 142, 155, 156 Great Shots/Ron Dahlqvist s 196

H&M/ Joakim Frick-Meijer s 109 IBL AB/ Lennart Månsson s 221 Ingram Business Space s 113 Istock s 217 KO/ Oyvind Lund s 216 Levi Strauss Norden s 146 Lindex s 223 Lindqvist, Ingela s 17, 207, 209, 211 Lundstedt, Tomaz s 214 Magntorn, Martin s 21, 34, 39, 40, 74, 106, 128, 138, 157, 168, 171, 178, 190, 198, 206, 211, 223, 226, 237, 247 Nordström, Lars s 10, 22, 27, 53:3, 79, 108, 110, 121, 122, 125, 175 Paradiset s 129

Photodisc s 8, 12, 18, 24, 30, 31, 46, 47, 48, 67, 81,85, 87, 99, 101, 107, 121, 137, 148, 154, 158, 161, 163, 164, 165, 170, 173, 176, 180, 185, 188, 194, 206, 209, 210, 212, 220, 224,228, 229, 231, 232, 234:1, 239, 241 Pressens Bild/ Peter Christopher s 6 Fredrik Funck s 14 Rent a cooler s 43 Scandia Photopress/ Ove Jonsson s 90 Björn Larsson s 33 Stockholm Label Group/ Nitin Vadakul s 124 Stockholmsmässan s 126 Svenska Äventyr/ Oscar Kihlborg s 50 Schwartzkopf s 193 Tetra Pak s 152 Tumba Bruk s 97 Önos s 114

CompactSmåfA k 0 sid 1-13

08-12-12

12.50

Sida 2

E2000 Compact Småföretagande A Fakta & övningar ISBN 978-91-47-09012-9 © 2000, 2005, 2009 Författarna och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten Bildredaktör: Cissi Glave, Ingela Lindqvist Formgivning och omslag: Daniel Sjöfors Teckningar: Leif Zimmer Layout och bildbehandling: Grafisk Form LNHB Sättning: FaktorsTjänst i Malmö AB Typografi: Janson 10,7/13,4 Upplaga 3:1 Tryck: Elanders 2009

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → produktstöd/komplettering). Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö Tfn: 040-25 86 00, fax: 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Omslag - Comp sma?f A:Omslag - Comp småf A

08-12-09

11.43

Sida 1

S M ÅF ÖR ETA GA ND E A

compact

S MÅFÖRETA G AND E A

ingår i läromedelsfamiljen

compact

3 uppl

FAKTA & ÖVNINGAR

COMPACT FAKTA & ÖVNINGAR I SMÅFÖ RETAGANDE A

E2 0 00

compact – för tjugohundratalets ekonomer

– för tjugohundratalets ekonomer

SMÅFÖR ETA GANDE A

Best.nr 47-09012-9 Tryck.nr 47-09012-9-00

789147 090129

3 uppl

LIBER