Page 1

Denna bok bygger på berättelser från vardagen ute i olika organisationer – en vardag som förvånansvärt ofta varken är välordnad eller rationell. Berättelserna är skrivna av unga människor och speglar deras kontakter med arbetslivet i dagens Sverige. Tack vare detta underifrånperspektiv ges utrymme för vardagliga tankar och mänskliga känslor, något som lätt försvinner i de teoretiska framställningar som görs i traditionella läroböcker. Boken är indelad i sju tematiska kapitel: • Första kontakten med arbetsplatsen • Ordning och oreda • Ledare och chefer • Arbetskolleger • Makt och maktlöshet • Etik och arbetsmoral • Sista tiden på arbetsplatsen. Varje kapitel inleds med en teoretisk översikt med anknytning till kapitlets tema. Sedan följer ett antal berättelser som kommenteras utifrån kapitlets inledande modeller och begrepp. Kapitlen avslutas med diskussionsfrågor och tips för vidare läsning. Boken utgör ett unikt sätt att förbereda studenter, såväl praktiskt som teoretiskt, på de situationer som de kommer att möta i sin yrkeskarriär. I denna andra reviderade upplaga har referenslitteraturen uppdaterats för att återspegla den senaste utvecklingen inom olika delområden och en del av de konkreta fallbeskrivningarna har blivit ersatta eller kompletterade med nyare fall. Hervé Corvellec är professor i företagsekonomi och verksam vid institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds universitet. Leif Holmberg är docent i företagsekonomi och verksam vid Högskolan Kristianstad. Han har också mångårig praktisk erfarenhet av organisations- och ledningsarbete.

- sett underifrån

Bokens första upplaga fick priset ”Årets bokstöd – Akademiska priset 2004” av Centrum för personal och utveckling tillsammans med tidskriften Personal och ledarskap. Ur juryns motivering:

Hervé Corvellec Leif Holmberg ORGANISATIONERS VARDAG

ORGANISATIONERS VARDAG - sett underifrån

ORGANISATIONERS VARDAG

- sett underifrån

Uppl 2

”I stället för att skriva ännu en teoretisk organisationsbok med några pliktskyldiga fallbeskrivningar längst bak har dessa författare gjort något mycket uppiggande. De startar med alldeles sanna, verkliga och osminkade vardagsberättelser från unga människors första kontakt med yrkeslivet. Sedan hakas teorin elegant på. (…) En måste-bok för att skärpa den kritiska blicken.”

Hervé Corvellec Leif Holmberg

Best.nr 47-09568-1

Tryck.nr 47-09568-1-00

ga a l p p

2

U Org vardag - omslag.indd 1

10-07-08 14.20.36


Organisationers vardag – sett underifrån ISBN 978-91-47-09568-1 © 2010 Författarna och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Karin Landmér och Mia Ljunggren Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 2:1 Tryck: Graphycems, Spanien 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Org-vardag.indd 2

10-07-12 08.19.13


Innehållsförteckning Introduktion ......................................................................

7

Vägen till den här boken ........................................................... Underifrånperspektivet ............................................................. En narrativ ansats ...................................................................... Bokens upplägg.......................................................................... Referenser ..................................................................................

7 9 9 10 11

Kapitel 1. Första kontakten ...............................................

13

Att komma in i en organisation................................................. Erfarenheter av den första kontakten .......................................

14 16

Avslutande kommentarer .......................................................... Litterära illustrationer av de första kontakterna ....................... Diskussionsfall ...........................................................................

30 31 32

Rekommenderad läsning ........................................................... Referenser ..................................................................................

33 33

Kapitel 2. Ordning och oreda ............................................

35

Organisationsstruktur – en strävan efter ordning .................... Arbetsorganisation – en strävan efter effektivitet ..................... Ett erkännande av oreda............................................................ Erfarenheter av ordning och oreda ...........................................

36 37 38 40

Facklitteratur ................................................................................... Övrig litteratur ................................................................................

En vecka i möbelaffären .................................................................. Första arbetsdagen .......................................................................... Mina första arbetsveckor ................................................................. Att hålla sig på mattan..................................................................... Man behöver inte finna sig ............................................................. En bra början................................................................................... Positivt överraskad .......................................................................... En anställningsintervju med burk ...................................................

Mönstring ........................................................................................

Facklitteratur ................................................................................... Övrig litteratur ................................................................................

Dubbelfakturering........................................................................... Hierarki i all ära .............................................................................. Vart tog säcken vägen? .................................................................... Det viktigaste av allt! ....................................................................... Gamla checkar ................................................................................. Städning på torsdag ......................................................................... Specialordern .................................................................................. Ett överraskande informationsmöte ...............................................

11 12

17 18 21 22 24 26 26 28

32

33 34

41 42 43 45 46 48 49 51

3

Org-vardag.indd 3

10-07-08 08.05.30


Innehållsförteckning

Avslutande kommentarer .......................................................... Litterära illustrationer av ordning och oreda ........................... Diskussionsfall ...........................................................................

54 55 57

Rekommenderad läsning ........................................................... Referenser ..................................................................................

61 61

Kapitel 3. Ledare och chefer.............................................

65

Underställd personal eller medarbetare.................................... Olika syn på ledningsarbete ...................................................... Menings- och ordningsskapande beteende............................... Erfarenheter av chefer och ledare .............................................

65 66 68 71

Avslutande kommentarer .......................................................... Litterära illustrationer av ledarskap .......................................... Diskussionsfall ...........................................................................

86 87 88

Rekommenderad läsning ........................................................... Referenser ..................................................................................

91 92

Kapitel 4. Vi och De andra ................................................

95

Dagsrutiner ..................................................................................... Kassaskåpet ...................................................................................... Provkörning av pizza .......................................................................

Facklitteratur ................................................................................... Övrig litteratur ................................................................................

En hjälpsam chef ............................................................................. Chef med bristande kompetens ...................................................... Möte med en auktoritär chef .......................................................... En chef med auktoritet? .................................................................. Det förvirrande bageriet ................................................................. Den förändrade chefen ................................................................... Ett enkelt handslag.......................................................................... En kalender på väggen .................................................................... Toppchef på verkstadsbesök ............................................................ Inbjudan till angiveri .......................................................................

Hemlighetsmakerier ....................................................................... Den koleriske chefen....................................................................... Är sparsamhet verkligen en dygd? ..................................................

Facklitteratur ................................................................................... Övrig litteratur ................................................................................

57 58 60

61 64

72 73 74 75 77 79 80 82 83 84

88 89 90

92 94

Att komma in i och arbeta i en grupp ....................................... 96 Grupp-, organisations- och företagskultur ............................... 98 Erfarenheter av ”Vi” och ”De andra” ....................................... 100 Ett tufft arbetsklimat ....................................................................... Tio extra minuters rast .................................................................... Kolleger som ställer upp ................................................................. Uppläxning ......................................................................................

100 101 102 103

4

Org-vardag.indd 4

10-07-08 08.05.30


Innehållsförteckning

Utfrysning ....................................................................................... Den inhyrda kollegan ...................................................................... Befordran......................................................................................... Det blev ingen borrmaskin ............................................................. Jobb på fritiden................................................................................ Det nya kontrollsystemet ................................................................

105 106 108 109 110 111

Avslutande kommentarer .......................................................... 113 Litterära illustrationer av ”Vi” och ”De andra”........................ 115 Diskussionsfall ........................................................................... 116

Kläderna gör mannen ..................................................................... 116 Du-kultur med måtta ...................................................................... 117

Rekommenderad läsning ........................................................... 119 Referenser .................................................................................. 119

Facklitteratur ................................................................................... 119 Övrig litteratur ................................................................................ 120

Kapitel 5. Makt och maktlöshet ......................................... 121 Underordningsmakt .................................................................. Dagordnings-, problemformulerings- och propagandamakt ... Diskursmakt............................................................................... Genusordning ............................................................................ Erfarenheter av makt och maktlöshet .......................................

Den oumbärlige arbetaren .............................................................. Chefskap genom rädsla ................................................................... Det är bara att skriva på .................................................................. En verkstad som andas ordning och reda ....................................... Rektorns dilemma ........................................................................... Slit idag, rik imorgon ...................................................................... Telefontrakasserier .......................................................................... Lite får man väl tåla? ....................................................................... Mina egna grodor............................................................................

122 123 125 126 127

128 129 130 132 134 135 137 138 140

Avslutande kommentarer .......................................................... 142 Litterära illustrationer av makt och maktlöshet ....................... 144 Diskussionsfall ........................................................................... 146

Klockan nio prick ............................................................................ 146 Kontorsstädningen .......................................................................... 147

Referenser .................................................................................. 148

Facklitteratur ................................................................................... 148 Övrig litteratur ................................................................................ 150

Kapitel 6. Etik och arbetsmoral ......................................... 151 Etik och moral ........................................................................... Olika slags moral ....................................................................... Organisationsmoral ................................................................... Erfarenheter av (brist på) arbetsmoral ......................................

151 153 156 157 5

Org-vardag.indd 5

10-07-08 08.05.31


Innehållsförteckning

Att ljuga med finess ......................................................................... Betalningsovilja ............................................................................... Utökade förmåner ........................................................................... Städfirman där alla maskade ........................................................... Slarv med produktionen – skenet bedrar ........................................ När brandlarmet gick ...................................................................... En femtioöring ................................................................................ Fiffel med kassan ............................................................................. Svartjobb..........................................................................................

158 160 161 162 163 165 166 167 169

Avslutande kommentarer .......................................................... 170 Litterära illustrationer av moral ................................................ 171 Diskussionsfall ........................................................................... 173

Mutorna........................................................................................... 173 Oväntad produktionsökning ........................................................... 175 Att servera rätt ................................................................................. 176

Rekommenderad läsning ........................................................... 176 Referenser .................................................................................. 177

Facklitteratur ................................................................................... 177 Övrig litteratur ................................................................................ 178

Kapitel 7. Sista tiden på arbetsplatsen .............................. 179 Anställningstrygghet i förändring ............................................. 179 (Om)Socialisering ...................................................................... 180 Erfarenheter av sista tiden på arbetsplatsen ............................. 182 Barnledighet .................................................................................... Kassan .............................................................................................. Den vilda strejken ........................................................................... Rykten om nedläggning .................................................................. Sista dagen på jobbet .......................................................................

182 183 184 185 186

Avslutande kommentarer .......................................................... 188 Litterära illustrationer av sista tiden på arbetsplatsen .............. 189 Referenser .................................................................................. 191

Facklitteratur ................................................................................... 191 Övrig litteratur ................................................................................ 191

Sammanfattning ............................................................... 192 Personregister ................................................................. 196 Sakregister ...................................................................... 199

6

Org-vardag.indd 6

10-07-08 08.05.31


Introduktion Läroböcker i organisationsteori brukar betrakta organisationerna från ett teoretiskt perspektiv uppifrån och utifrån. Avsikten med den här boken är att komplettera det perspektivet med ett annat – ett som betraktar verksamheten nedifrån och inifrån. Det gör vi med utgångspunkt i berättelser från personer som arbetat längst ner i någon organisation.

Vägen till den här boken Vid en introduktionskurs i organisationsteori (vid Högskolan Kristianstad) fick studenterna bl.a. i uppgift att kortfattat beskriva en händelse som de varit med om i arbetslivet, och från denna händelse dra slutsatser om organisationen eller dess ledning. Uppgiften följde det mönster som används av Stephen Fineman och Yiannis Gabriel i boken Experiencing Organizations (1996), vilken också ingick som obligatorisk kurslitteratur. Kursuppgiften löd: ”Utgå från en organisation som du arbetat i och inte bara haft kontakt med som kund eller genom studiebesök. Försök att minnas någon händelse eller situation som visar på hur det är att arbeta i just den organisationen eller det företaget. Beskriv händelsen och försök analysera vad den egentligen säger om organisationen eller om dess ledning, medarbetare eller kultur. Beskriv också dina känslor, dels när händelsen ägde rum, dels nu när du tänker tillbaka på det som hände.” Vår idé var att studenterna skulle se tillbaka på sin egen erfarenhet och inse att de faktiskt har en hel del kunskap om hur organisationer fungerar. Tanken var dessutom att de skulle tränas i att beskriva och analysera en organisatorisk företeelse. Det var en färdighetsträning som vi också arbetade vidare med under kursens gång. Den grundläggande pedagogiska tanken var att kursen skulle ha sin utgångspunkt i 7

Org-vardag.indd 7

10-07-08 08.05.31


Introduktion

studenternas tidigare erfarenheter och att den insikten skulle hjälpa dem att bättre förstå den övriga, mer traditionella, kurslitteraturen. Vi var från början mest inställda på den pedagogiska aspekten av uppgiften och hade bara vaga förväntningar på vilka typer av händelser studenterna skulle beskriva. De berättelser som vi fick visar på en, för oss, delvis oväntad bild av dagens organisationer. Några berättelser har skrivits av studenter som hunnit skaffa sig en rejäl arbetslivserfarenhet innan de börjat studera, men de flesta berättelserna handlar om studenter som endast haft tillfälliga jobb i industriföretag, banker, sjukvården och skolan. En del berättelser handlar om hur de upplevt nonchalans och småaktighet. Andra handlar om utsatthet och bristande ansvar – som när unga vikarier exponeras för risker, blir hotade, tvingas ljuga eller till andra moraliskt tvivelaktiga handlingar. Några berättelser handlar också om manipulation och exploatering och hur de anklagas, fryses ut, antastas eller utnyttjas, medan andra berättelser visar på dåligt eller inkompetent ledarskap. Anmärkningsvärt nog så har knappast någon berättelse handlat om den fackliga verksamheten. Berättelserna är skrivna av unga människor som ofta har höga förväntningar på sitt första arbete. De ställer höga krav både på sig själva och på hur de blir bemötta. Visst kan man förstå deras besvikelse när kontaktpersonen eller handledaren inte dyker upp eller när arbetsinstruktioner saknas – men en del berättelser visar också på att de har helt orealistiska förväntningar. Det finns naturligtvis också berättelser om lärorika och allmänt goda erfarenheter. Det är dock sällan som studenternas berättelser handlar om generositet, förtroende eller öppenhet. De negativa upplevelserna är klart dominerande. Läser man den ena skildringen efter den andra om hur de minst synliga och mest sårbara medlemmarna i organisationen blir bemötta, så verkar bilden ganska mörk. Berättelserna ger en del överraskande beskrivningar av den organisatoriska vardagen för lågt rankade, oftast yngre, medarbetare i dagens Sverige. Skildringarna avviker starkt från vad man kan läsa i traditionella böcker om organisationsteori eller företagsledning och de kan därför vara ett viktigt komplement till den gängse organisationsteoretiska litteraturen. Vi valde ut några berättelser och sorterade dem efter organisationsteoriska teman. Det är studenter som har skrivit de ursprungliga berättelserna, men vi har förkortat och bearbetat dem i fråga om anonymitet, grammatik och språkliga otydligheter.

8

Org-vardag.indd 8

10-07-08 08.05.31


Introduktion

I denna upplaga har vi bytt ut några berättelser, som visat sig fungera mindre bra i undervisningssammanhang, mot andra berättelser som förhoppningsvis ska fungera bättre. Vi har också uppdaterat och kompletterat de teoretiska hänvisningarna.

Underifrånperspektivet De flesta läroböcker i organisationsteori redogör för teorier som olika forskare har formulerat. Teorierna utgår vanligen från ett ledningsperspektiv och betraktar det organisatoriska livet med utgångspunkt i det som är ledningens erfarenheter och problem. Inte sällan görs ledarna till hjältar. Den här bokens berättelser handlar däremot om upplevelser av lågt rankade organisationsmedlemmar. Berättelserna visar på att livet i organisationer sällan är särskilt välordnat eller rationellt och därmed utgör de en tydlig kontrast till de glättade beskrivningar av livet i organisationer som finns i t.ex. affärstidningar eller populära böcker om management. Studenternas berättelser kompletterar det vanliga uppifrån-och-utifrån-perspektivet på organisationer med ett nedifrån-och-inifrånperspektiv. Boken anknyter därmed till skildringar som baseras på ett underifrånperspektiv, t.ex. Robert Linharts (1979) Året i bilfabriken, där författaren som ung student tog anställning vid det löpande bandet i bilindustrin utanför Paris, Günter Wallraffs (1986) Längst därnere, där författaren maskerar sig till turkisk gästarbetare i åttiotalets Tyskland, eller Barbara Ehrenreichs (2002) Barskrapad – Konsten att hanka sig fram, där författaren prövar på att leva på minimilön i dagens USA. Dessa böcker är emellertid reportage. Den här boken för underifrånperspektivet in i undervisningen i organisationsteori.

En narrativ ansats Den här boken utgör ett exempel på berättelsebaserad analys av organisationer. En sådan analys har rötter i en forskningsinriktning som kallas för en narrativ ansats. Det är en teoretisk inriktning som utgår från att berättelser spelar en central roll för förståelse och kommunikation. Man ägnar stort intresse åt de berättelser som förekommer i organisationerna, exempelvis i form av myter, skrönor och skämt. Man intresserar sig också för hur studier av historiska beskrivningar och skön9

Org-vardag.indd 9

10-07-08 08.05.31


Introduktion

litteratur kan leda till bättre förståelse för organisatoriska förhållanden1. Även i andra situationer kan berättelser fungera som effektiva sätt att förmedla komplexa budskap och påverka beteendet. Vissa konsulter ser t.ex. berättelser som verktyg för att påverka en arbetsplats och rekommenderar därför ledare att använda sig av berättelser och sedelärande historier för att styra sina organisationer2. Berättelserna i den här boken fyller emellertid en annan funktion: att utvidga synen på livet i organisationerna. De berättelser som produceras av affärstidningarna och tv-nyheterna handlar mest om de högre cheferna i näringslivet och händelser som kan antas påverka börskurserna. Det ger en snäv bild av organisationernas liv – men ändå är det den bilden som styr debatten om t.ex. arbetsrätten, sjukskrivningar eller anställdas möjlighet att påverka företagens beslut. Genom att erbjuda en kontrast till affärstidningarnas berättelser kan den här boken bidra till en mer mångsidig och nyanserad syn på arbetslivet. I boken illustrerar vi också de företeelser som tas upp i berättelserna genom hänvisning till skönlitterära verk. ”Skönlitterära verk” bör här emellertid inte uppfattas alltför bokstavligt eftersom vi använder en blandning av historiskt vetenskapliga arbeten, berättelser med en historisk bakgrund, historiskt inspirerade skrönor och rena fantasier – dvs. alla former av berättelser kan bidra till att mångsidigt belysa det sociala spelet i organisationerna.

Bokens upplägg Boken är en introduktion till ämnet organisationsteori. Som ett led mellan teoretisk och praktisk litteratur kan den också användas som en kontrast eller ett komplement till en mer traditionell kurslitteratur i organisationsteori, t.ex. Abrahamsson och Andersen (2005), Bakka, Fivelsdal och Lindkvist (2006), Bolman och Deal (2005), Bruzelius och Skärvad (2004), Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre (2006), Hatch (2002), Jacobsen och Thorsvik (2008), Røvik (2008) eller Wilson (2008). Boken är indelad i sju tematiska kapitel. Kapitel 1 handlar om studenternas första kontakt med sin arbetsplats och i kapitel 2 beskrivs den ordning och den oreda som de fått möta där. Kapitel 3 och 4 handlar om arbetsledning och arbetskolleger. Kapitel 5 handlar om makt 1 Boje (2001); Boje (2008); Czarniawska (2004); Gabriel (2000); Kostera (2008). 2 Allan, Fairtlough och Heinzen (2002); Amstrong (1991); Mossberg och Nissen Johansen (2006); Simmons (2007).

10

Org-vardag.indd 10

10-07-08 08.05.32


Introduktion

och maktlöshet, kapitel 6 om etik och arbetsmoral. Slutligen ges i kapitel 7 några exempel på den sista tiden på arbetsplatsen. Särskild noggrannhet har lagts ner på att belysa de skillnader som det innebär i en organisation att vara man eller kvinna. Genusperspektivet har dock inte behandlats som något separat, utan det är på olika sätt inbegripet i den tematiska framställningen. Ett undantag är dock kapitlet om makt och maktlöshet, där det funnits anledning att vara mer explicit. Boken avslutas med en sammanfattning av de huvudsakliga idéerna. I anslutning till varje kapitel finns diskussionsfall med tillhörande frågor som kan användas vid seminarieövningar.

Referenser Facklitteratur Abrahamsson, Bengt & Andersen, Jon Aarum (2005) Organisation – Att beskriva och förstå organisationer. Fjärde upplagan. Malmö: Liber. Allan, Julie, Fairtlough, Gerard & Heinzen, Barbara (2002) The Power of Tale – Using Narrative for Organisational Success. Chichester (UK): John Wiley and Sons. Amstrong, David (1992) Managing by Storying Around – A New Method for Leadership. New York: Doubleday. Bakka, Jörgen F., Fivelsdal, Egil & Lindkvist, Lars (2006) Organisationsteori – Struktur, Kultur, Processer. Femte upplagan. Malmö: Liber Ekonomi. Boje, David M. (2001) Narrative Methods for Organizational and Communication Research. London: Sage. Boje, David M. (2008) Storytelling organizations. London: Sage. Bolman, Lee G. & Deal, Terence E. (2005) Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. Bruzelius, Lars & Skärvad, Per-Hugo (2004) Integrerad organisationslära. Nionde upplagan. Lund: Studentlitteratur. Czarniawska, Barbara (2004) Narratives in Social Science Research. Los Angeles (CA): Sage. Eriksson-Zetterquist, Ulla, Kalling, Thomas & Styhre, Alexander (2006) Organisation och organisering. Andra upplagan. Malmö: Liber. Fineman, Stephen & Gabriel, Yiannis (1996) Experiencing Organizations. London: Sage. Gabriel, Yannis (2000) Storytelling in Organizations. Oxford (UK): Oxford University Press. Hatch, Mary Jo (2002) Organisationsteori – Moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Nya utgåvan. Lund: Studentlitteratur.

11

Org-vardag.indd 11

10-07-08 08.05.32


Introduktion

Jacobsen, Dag & Thorsvik, Jan (2008) Hur moderna organisationer fungerar – Introduktion i organisation och ledarskap. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kostera, Monika (2008) Organizational Olympians. Heroes and Heroines of Organizational Myths. New York: Palgrave Macmillan. Mossberg, Lena & Nissen Johansen, Erik (2006) Storytelling – Marknadsföring i upplevelseindustrin. Lund: Studentlitteratur. Røvik, Kjell Arne (2008) Managementsamhället: Trender och idéer på 2000-talet. Malmö: Liber. Simmons, Annette (2007) Whoever Tells the Best Story Wins: How to Use Your Own Stories to Communicate with Power and Impact. New York: Amacom. Wilson, Fiona (2008) Organisation, arbete och ledning – En kritisk introduktion. Andra upplagan. Malmö: Liber.

Övrig litteratur Ehrenreich, Barbara (2002) Barskrapad – Konsten att hanka sig fram. Stockholm: Leopard. Linhart, Robert (1979) Året i bilfabriken. Stockholm: Norstedt. Wallraff, Günter (1986) Längst därnere. Andra reviderade upplagan. Stockholm: Norstedt.

12

Org-vardag.indd 12

10-07-08 08.05.32


1. Första kontakten Den som söker sig till en idrottsklubb gör det för att utöva sin favoritidrott. Den som låter sig värvas av ett politiskt ungdomsförbund hävdar sitt politiska intresse, medan den som söker sig till en arbetsplats visar sin vilja att ha ett avlönat arbete. Att söka sig till en organisation är att ge en avsiktsförklaring. Genom att bli aktiv medlem i en organisation uttrycker man vad man just då avser att göra med sitt liv3. Steget in i en organisation utgör en viktig handling genom vilken man inte bara uttrycker sin vilja, utan också sina förväntningar och prioriteringar. Det är ett ställningstagande för hur man tänker förhålla sig till omvärlden. Organisationer kan betraktas som verktyg för att uppnå vissa mål. Men det vore fel att betrakta organisationer enbart som verktyg. Organisationer är också sociala arenor där människor med olika viljor, livserfarenhet och roller möts. I organisationer förekommer både strid och samarbete. Organisationer är inte bara abstrakta, juridiska konstruktioner genom vilka man försöker uppnå vissa resultat. De är också mötesplatser där folk hela tiden pratar med varandra, skriver, planerar och svettas – och ibland lider och gråter. Organisationer är platser där människor dagligen kämpar med oöverskådliga regler, rutiner och procedurer4.

3 Med undantag för situationer där institutionellt tvång dominerar, t.ex. att bli inkallad till militärtjänst eller att bli intagen som patient vid ett sjukhus. 4 Som Eriksson-Zetterquist (2009) poängterar kan man knappast förstå organisationer om man endast ser dem som rationella verktyg. Det kan därför vara lämpligt att, som Colarelli och Stumpf (1990), anlägga en social snarare än en mekanistisk syn på vad som händer när man kommer in i en organisation.

13

Org-vardag.indd 13

10-07-08 08.05.32


Organisationers vardag – sett underifrån

Att komma in i en organisation De första stegen in i en organisation innebär många förändringar, överraskningar och nya erfarenheter som man behöver förstå sig på5. De är början på en komplex och avgörande process vars betydelse över tiden, t.ex. för arbetstillfredsställelse, inte bör underskattas. Den som ansöker om medlemskap i en organisation har som regel tidigare erfarenheter som delvis styr förväntningar och beteende6. Han eller hon har däremot tidigare kanske bara haft avlägsna kontakter med organisationen. Man kanske känner någon som är medlem i den. Man kan också ha fått enstaka reklambroschyrer, hört något rykte eller kommit i kontakt med organisationens produkter och tjänster. Ett namn, några produktegenskaper, en eller annan anekdot har fastnat. Det kan räcka för att skapa sig en ungefärlig bild av organisationens storlek, vad den håller på med, hur den behandlar sina medarbetare eller förhåller sig till miljön. Den första kontakten sker genom att man svarar på en platsannons, kontaktar tränaren eller söker upp chefen. Den sociala anpassningsprocessen är redan påbörjad. Den som söker sig till organisationen verkar ha en proaktiv roll, men egentligen är det frågan om ett slags underkastelse7. När man kandiderar för medlemskapet i en organisation accepterar man att låta dess representanter utvärdera ens meriter (meritförteckning), värdera ens praktiska erfarenhet (prov), samt ställa personliga och ibland besvärliga frågor (intervju). Det är ett slags underkastelse därför att man överlåter åt andra att avgöra om man är tillräckligt kvalificerad för att bli medlem. Utrymmet för slump och godtycklighet är stort. Blir det ett nej har man föga chans att kunna överklaga, också i fall av grov diskriminering på grund av kön, handikapp, etniskt ursprung eller sexuell läggning. Oftast förblir man ensam med sin missräkning över att inte ha blivit förstådd eller uppskattad till sitt rätta värde. Att söka inträde till en organisation utgör på så sätt det första steget mot att man accepterar organisationens sociala kontroll. Flera steg som förstärker organisationens kontroll över individen kommer snart att följa. Denna kontroll sker oftast genom ett ”mjukt” tvång8, men det gör inte tvånget mindre effektivt. Den underordning som inletts under urvalsprocessen, och som senare förstärks genom bl.a. tidsschema, ar5 Louis (1980). 6 Adkins (1995). 7 Efter Foucault (1993); Se också diskussionen om makt i kapitel 5. 8 Courpasson (2006).

14

Org-vardag.indd 14

10-07-08 08.05.32


1. Första kontakten

betsbeskrivning och belöningar, innebär en disciplinering av den nyanställda. Denna har börjat anpassa sig till just den blandning av ordning och oreda som råder inom organisationen9. Än så länge innebär det dock inget problem. Har man blivit antagen så väcker det i början mest förväntningar. Frågan är vad som händer med dessa förväntningar när man gått över tröskeln till organisationen och blivit antagen som praktikant, vikarie, medlem eller anställd. Då förändras förhållandet till organisationen i grunden. Den sociala identitet förändras, liksom den psykologiska förståelse som man har av den10. Plötsligt börjar man medvetet lägga sjukvårdare, brevbärare eller mittfältare till sitt namn. Ändringen av ens status i förhållande till organisationen sker successivt. Vägen från att vara en utomstående till att bli en fullgod medlem i organisationen kantas av en rad inträdesriter. Att en ny medlem håller på att tas emot signaleras på olika sätt. Man kvitterar ut nycklar och passerkort, får ett eget skåp eller ett eget rum, blir tilldelad ett e-postkonto och andra nödvändiga verktyg. Man träffar också sina nya kolleger. Med beskrivningen av arbetsuppgifterna får man ett arbetsschema och en genomgång av några gällande rutiner. Ibland tar man på sig någon uniform eller något plagg med organisationens logotyp. I personalköket väntar kanske en mugg med ens namn på. Kanske blir man bjuden till ett informationsmöte där någon håller tal och de nyanställda visas runt. Ibland får man en mentor eller får gå på någon form av internutbildning. Det är svårt att skilja mellan vad som hör till den konkreta arbetsuppgiften och vad som mer allmänt är en del av de sociala relationerna i organisationen. Inträdesriterna bidrar till att nykomlingen identifierar sig själv som en del av organisationen. När man väl börjat arbeta blir behovet av att kunna orientera sig i organisationens sociala kontroll alltmer påtagligt. Nu gäller det att visa att man förstått vad som förväntas av en, vad man ska göra och vem man ska vända sig till. Som nykomling behöver man utveckla taktiker11 för att söka information så att man kan hantera såväl konflikter som tvetydigheter och reducera sin osäkerhet12. Organisationsschemat blir som en övergripande karta över organisationen. Precis som en karta redogör organisationsschemat för vad som motsvarar organisationens viktigaste ortsnamn (t.ex. Produktions9 Se kapitel 2; Se även kapitel 4, i synnerhet stycket om socialisering. 10 Se t.ex. Fournier och Payne (1994). 11 Saks, Uggerslev och Fassina (2007). 12 Miller och Jablin (1991); Holder (1996) påpekar att det gäller inte minst kvinnor som träder in i mansdominerade yrken.

15

Org-vardag.indd 15

10-07-08 08.05.32


Organisationers vardag – sett underifrån

avdelning, Ekonomikontor, IT-avdelning). Schemat visar vem som bestämmer över vem (hierarkin), vem som gör vad (arbetsfördelningen) samt vem som rapporterar till vem (informationsflödet). Det visar också hur organisationens ledning vill att man ska uppfatta organisationens verksamhet och formella uppbyggnad samt dess språk- och maktstrukturer. För att klara av vardagen behöver man emellertid mer detaljerade kartor. Finns det inga sådana kartor i form av detaljerade procedurbeskrivningar, får man vända sig till sina arbetskolleger eller till sin överordnade – vilket å andra sidan kräver att man redan vet vem det är man kan fråga om vad. Det är krävande att komma till en ny arbetsplats, börja spela i ett nytt lag eller att bli invald i en kommitté. De första gångerna när man använder företagets blåställ, telefon eller visitkort känner de flesta en viss nervositet. Den första tiden på en arbetsplats innebär påfrestningar, överraskningar och osäkerhet som testar nykomlingens motivation och förmåga att orientera sig i organisationen. Ändå visar flera av de insamlade berättelserna på en entusiastisk vilja i den första kontakten. De visar också på en vilja att lära sig och göra rätt för sig. Förväntningarna inför det kommande arbetet är oftast höga. Problemet är att den verklighet som berättarna möter på sin nya arbetsplats inte alltid motsvarar förväntningarna. Alla arbetsplatsintroduktioner är inte välgenomtänkta eller välplanerade. Men även när det fungerar så har det visat sig att tillfredsställelsen med ett nytt arbete inte håller i sig. När man just börjat på det nya jobbet upplevs ofta en stark tillfredsställelse – men den tenderar att minska ganska snart13.

Erfarenheter av den första kontakten Den första berättelsen, ”En vecka i möbelaffären”, återger hur man kommer till ett arbete som inte motsvarar det som utlovats. Den andra berättelsen, ”Första arbetsdagen”, skildrar hur handledaren glömmer bort en nyanställd vikarie, som i brist på stöd från den ordinarie personalen får lära sig arbetet från en annan vikarie. Att slarva med introduktionen kan ge negativa känslor för ganska lång tid, vilket visas i ”Mina första arbetsveckor”. Berättelsen ”Att hålla sig på mattan” visar hur den nyanställde omedelbart sätts på prov. Alla berättelser är dock inte lika negativa. Den femte berättelsen, ”Man behöver inte finna sig”, visar hur någon lyckats bättra på sin ar13 Boswell, Shipp, Payne och Culbertson (2009).

16

Org-vardag.indd 16

10-07-08 08.05.33


1. Första kontakten

betspraktik, den sjätte, ”En bra början”, beskriver ett trevligt och genomtänkt bemötande, medan den sjunde, ”Positivt överraskad”, beskriver hur låga förväntningar oväntat förvandlas till en viss respekt och tillfredsställelse. Ibland ger man dock upp redan innan man har startat. Det illustreras i den sista berättelsen, ”En anställningsintervju med burk”, där berättarens uppmärksamhet vid anställningsintervjun styrs åt helt fel hål av en besvärande colaburk. Alla berättelser visar att både förtroendet för organisationen och det egna självförtroendet grundligt påverkats av den första tiden på arbetet.

En vecka i möbelaffären Den här berättelsen handlar om bristfällig introduktion och om alltför stora, och därmed svikna, förväntningar. Jag hade fått jobb som butikschefsaspirant i en butik som ingick i en större butikskedja. Regionchefen hade sagt att jag skulle få gå vid sidan av den ordinarie butikschefen för att lära mig vad en butikschef gör. Jag skulle också lära mig hur kedjans logistikprogram fungerade. Lönen var hyfsad och jag skulle få provision på butikens omsättning. Dagen då jag skulle börja hade äntligen kommit. Jag anlände till butiken vid den tidpunkt jag fått av regionchefen, men då var det ingen där. Efter ca en halvtimme dök butikschefen upp. Hon undrade vem jag var och vad jag gjorde där. Jag fick förklara att jag skulle börja i butiken som ställföreträdande butikschef och att jag fått tid och plats av regionchefen. Det visade sig att hon inte var medveten om att jag skulle komma den dagen och hela introduktionen blev ganska improviserad. Jag blev emellertid snabbt introducerad för de övriga anställda och fick mina första arbetsuppgifter. Det visade sig också ganska snart att jag inte skulle få någon vidare utbildning av henne eftersom de var konstant underbemannade. Så, om jag skulle lära mig något fick jag göra det på egen hand och utan hjälp av butikschefen. Mina arbetsuppgifter blev att packa upp beställda varor och att försöka organisera deras lager som såg ut att vara ett enda stort ”kaosområde”. Någon större hjälp att utföra arbetet fick jag inte, varken från butikschef eller från de övriga anställda. När jag senare frågade om mitt anställningskontrakt och den utlovade utbildningen jag skulle få, så fick jag till svar att det skulle komma senare.

17

Org-vardag.indd 17

10-07-08 08.05.33


Organisationers vardag – sett underifrån

Hon skulle ta tag i den biten när hon hade tid. Det stod ganska klart för mig att detta inte var organiserat överhuvudtaget och att jag troligen skulle arbeta som vanlig anställd under den tid som jag skulle vara där. Jag tog då kontakt med regionchefen, men han svarade att jag skulle ta upp det med butikschefen. Detta hade jag givetvis redan gjort flera gånger, men utan resultat. En vecka senare så slutade jag jobbet. Kommentar: Berättaren hade från regionchefen fått en arbetsbeskrivning som han uppfattade som ett löfte. När butikschefen inte visade sig vara beredd att ta emot, utbilda och lyssna på honom valde han att säga upp sig. Berättelsen kan därför ses som ett praktexempel på hur ogynnsamma startvillkor (t.ex. på grund av en oklar ansvarsfördelning och bristande kommunikation mellan butikerna och den regionala ledningen) lätt kan vända entusiasm och motivation till frustration och besvikelse. Men berättelsen kan också tolkas som att berättaren blir överrumplad av den verklighet som han möter därför att han förväntat sig något helt annat. Han kanske inte känner till att vissa företag använder sig av titlar och arbetsbenämningar som knappast motsvarar vad man faktiskt förväntas göra. Hans beslut att säga upp sig kan också vara frågan om en oförmåga att hantera den skillnad som uppstår mellan hans idealbild av arbetslivet (som regionchefen också hade förstärkt) och den verklighet som han möter när han börjar arbeta i butiken.

Första arbetsdagen Även den andra berättelsen handlar om en misslyckad arbetsplatsintroduktion. I det här fallet är dock berättaren van vid att komma in på olika nya arbetsplatser. Man kan därför inte i lika hög grad som i den tidigare berättelsen tillskriva hennes besvikelse för högt ställda ambitioner. I stället handlar det om hur hon blir bemött av sina arbetskolleger. Det började med att jag på våren ringde till ålderdomshemmet och frågade om det fanns något ledigt sommarjobb. Jag åkte dit för att prata med avdelningsföreståndarinnan och lämnade mina papper (tjänstgöringsintyg och betyg). Allt var i sin ordning och jag fick jobb. Jag skulle gå bredvid Inger ett par dagar för att lära mig rutinerna, träffa vårdtagarna och få reda på deras hjälpbehov. Före-

18

Org-vardag.indd 18

10-07-08 08.05.33


1. Första kontakten

ståndaren och jag gick igenom schemat och bestämde vilka dagar som passade. När jag åkte därifrån var det med en inre känsla av att det skulle bli roligt att börja jobba där. Första dagen kom. Trots att jag hoppat runt på ganska många olika arbetsplatser och tyckte att jag var ganska van, så började jag bli nervös på vägen dit. När jag kom fram hade jag lugnat ner mig och glad i hågen infann jag mig i god tid på arbetet. Jag gick in och satte mig på en soffa inne på kontoret. Det var ett litet rum med fönster ut till korridoren. På morgonen samlades alla där för att få rapport från nattpersonalen. Snart började alla de övriga droppa in, klädda i färgglada kläder. De flesta mumlade bara tyst godmorgon och satte sig sedan utan att säga något mer. Att sitta där, klart urskiljbar i jeans och en vanlig tröja, och ingen som säger något, gjorde mig besvärad och gav mig tunghäfta. Jag försökte göra mig så osynlig som möjligt medan jag hela tiden sneglade på klockan. När klockan hade blivit sju hade alla kommit – utom Inger som jag skulle gå bredvid. Vid det laget började jag tro att jag gjort mig bort rejält och tagit fel på dag. Det var en tryckande stämning i rummet som gjorde att man inte kände sig välkommen. Jag kände mig en aning dum där jag satt och jag undrade för mig själv vad jag hade där att göra. När alla närvarande fick klart för sig varför jag var där, blev de förvånade och bara stirrade på mig. Ingen hade fått någon form av information om att jag skulle komma och gå bredvid. Till sist fick jag så veta att Inger hade tagit ut semester just den dagen. Min tanke var att hon inte hade tyckt att det var lönt att offra möda på att ringa till mig och ändra datum. Föreståndarinnan tycktes inte heller ha tänkt på saken när hon godkände Ingers semesteransökan. Förmodligen tog hon det som en självklarhet att Inger skulle informera mig. Först blev jag mest generad av att stå där inför alla och få veta hur lite jag var värd. Sedan blev jag vansinnigt arg för att jag, som faktiskt var här för att hjälpa dem, skulle bli så nedlåtande och nonchalant behandlad. Eftersom misstag kan hända vem som helst och överallt, beslöt jag mig för att bita ihop och inte döma direkt. Eftersom ingen visste var jag skulle vara, bestämde den övriga personalen att det var bäst att jag gick med Pernilla som vikarierade för Inger den här dagen. Tyvärr var det första dagen som Pernilla arbetade utan handledare, och eftersom hon inte ens arbetat inom vården tidigare så blev det mest jag som fick visa henne. Just då kändes det inte alls särskilt lustigt. Det var inte mycket som

19

Org-vardag.indd 19

10-07-08 08.05.33


Organisationers vardag – sett underifrån

blev rätt och jag blev bara mer förvirrad hela tiden. Dagen som skulle vara till hjälp för mig under resten av sommaren blev ett enda stort kaos. Första dagen på ett arbete tror man att den övriga personalen har lite överseende och hjälper en, men redan efter en timme hade jag klart för mig att det inte var så det fungerade här. Givetvis hann Pernilla och jag inte med allt det som vi skulle. Det resulterade i att några av den fasta personalen blev ganska irriterade och sura. Nu efteråt kan jag också tycka att det var ganska komiskt när jag tänker på hur vi, två tokiga vikarier, sprang runt som små yra höns och försökte tyda de anteckningslappar som Pernilla gjort när hon gått bredvid. Just de där lapparna visade sig vara oumbärliga eftersom det inte fanns någon form av arbetsbeskrivning. Dessutom fanns det bara mycket dåliga journaler över vårdtagarna och deras behov. Tyvärr fortsatte resten av sommaren i samma röriga stil. Ingen verkade ha någon kontroll över läget. Någon ursäkt för den usla mottagningen den första dagen fick jag förstås inte. När jag berättade vad som hänt för föreståndarinnan så sa hon bara: ”Jaha, det var ju lite otur.” Kommentar: Berättaren blir rejält besviken på sin första dag. Hon rea-

gerar mest på den ordinarie personalens bristande vilja att leva sig in i hennes situation som nyanställd. Någon ordinarie anställd borde ha tagit på sig ansvaret för att ta hand om henne i stället för att låta en oerfaren vikarie få göra det. Hon känner sig hjälplöst utlämnad. Den ordinarie personalen markerar tydligt att den inte anser att det är deras ansvar att ta hand om henne. Deras avståndstagande är kanske mer riktat mot föreståndarinnan och organisationens hierarki än mot berättaren, men det är hon som får leva med känslan av utanförskap. Föreståndarinnan i sin tur verkar inte bry sig eller ha förmåga att få in henne i arbetsgemenskapen. Det kan tyda på allmänt svagt ledarskap eller på att hon hellre offrar vikarierna (som ändå inte stannar så länge) än stöter sig med den ordinarie personalen. Berättelsen visar hur nya medarbetare ofta kastas rakt in i verksamheten utan introduktion eller någon information om vad som faktiskt förväntas av dem. Att lära sig handskas med den rådande sociala ordningen blir lätt till en enda lång serie av försök och misslyckanden.

20

Org-vardag.indd 20

10-07-08 08.05.33


1. Första kontakten

Mina första arbetsveckor Man har bara en chans att göra ett gott första intryck. Detta gäller naturligtvis även för arbetsgivare. Att som nyanställd inte bli uppmärksammad och inte tagen på allvar kan påverka inställningen till arbetsplatsen för en lång tid framåt, vilket det här fallet tydligt visar. Den första arbetsdagen kom jag till arbetet klockan 07.00 och stämplade in. Ingen var där, så jag satte mig och väntade vid receptionen. Assistenten kom vid åttatiden och berättade att chefen satt i möte och att mitt kontorsrum inte var riktigt klart ännu. Jag fick följa med assistenten runt och hälsa på de andra arbetskamraterna. De följande två veckorna fick jag sitta hos olika arbetskamrater, i väntan på att mitt så kallade kontor skulle bli klart. Kontoret bestod av ett åtta kvadratmeter stort rum med ett litet fönster. Väggarna hade stora rivmärken och missfärgningar bakom ett kassaskåp och hyllorna. Golvet var smutsigt och slitet. Möblerna fick jag ”ärva” från olika arbetskamrater. Det var möbler som ingen annan ville ha och det syntes tydligt att de var ett hopplock: två olika nyanser på skrivbordsskivorna, två olika modeller av besöksstolar och en gammal bokhylla som säkert var äldre än jag. På nästa arbetsplatsträff beklagade jag mig. De flesta höll med mig och tyckte att ledningen misskött introduktionen. En introduktionspolicy upprättades senare samma månad. Som plåster på såren blev jag uppvaktad av ledningen och arbetskamraterna när jag fyllde år en månad senare. På förmiddagen fick jag en blomma och på eftermiddagen en tårta. Det kändes naturligtvis väldigt bra, men jag kan fortfarande inte glömma mina första arbetsveckor. Kommentar: Den här berättelsen visar på ett tydligt sätt hur utlämnad

man kan känna sig (och faktiskt också är) när man kommer ny till en arbetsplats och varken känner till rutiner, arbetskamrater, lokaler eller själva arbetet. I egenskap av nyanställd kan det också vara påfrestande att hela tiden behöva fråga arbetskamraterna om sådana saker som ”alla andra” ser som självklara, t.ex. hur dags det är lunchrast, vem som är vem, eller var man ska sitta i fikarummet. Som nyanställd kan man vara uppfylld av en mängd förväntningar. Det är viktigt att det finns en väl fungerande arbetsplatsintroduktion, eftersom den kan komma att påverka den nyanställdes syn på arbetsplatsen för en mycket lång tid – ”Jag kan fortfarande inte glömma mina 21

Org-vardag.indd 21

10-07-08 08.05.33


Denna bok bygger på berättelser från vardagen ute i olika organisationer – en vardag som förvånansvärt ofta varken är välordnad eller rationell. Berättelserna är skrivna av unga människor och speglar deras kontakter med arbetslivet i dagens Sverige. Tack vare detta underifrånperspektiv ges utrymme för vardagliga tankar och mänskliga känslor, något som lätt försvinner i de teoretiska framställningar som görs i traditionella läroböcker. Boken är indelad i sju tematiska kapitel: • Första kontakten med arbetsplatsen • Ordning och oreda • Ledare och chefer • Arbetskolleger • Makt och maktlöshet • Etik och arbetsmoral • Sista tiden på arbetsplatsen. Varje kapitel inleds med en teoretisk översikt med anknytning till kapitlets tema. Sedan följer ett antal berättelser som kommenteras utifrån kapitlets inledande modeller och begrepp. Kapitlen avslutas med diskussionsfrågor och tips för vidare läsning. Boken utgör ett unikt sätt att förbereda studenter, såväl praktiskt som teoretiskt, på de situationer som de kommer att möta i sin yrkeskarriär. I denna andra reviderade upplaga har referenslitteraturen uppdaterats för att återspegla den senaste utvecklingen inom olika delområden och en del av de konkreta fallbeskrivningarna har blivit ersatta eller kompletterade med nyare fall. Hervé Corvellec är professor i företagsekonomi och verksam vid institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds universitet. Leif Holmberg är docent i företagsekonomi och verksam vid Högskolan Kristianstad. Han har också mångårig praktisk erfarenhet av organisations- och ledningsarbete.

- sett underifrån

Bokens första upplaga fick priset ”Årets bokstöd – Akademiska priset 2004” av Centrum för personal och utveckling tillsammans med tidskriften Personal och ledarskap. Ur juryns motivering:

Hervé Corvellec Leif Holmberg ORGANISATIONERS VARDAG

ORGANISATIONERS VARDAG - sett underifrån

ORGANISATIONERS VARDAG

- sett underifrån

Uppl 2

”I stället för att skriva ännu en teoretisk organisationsbok med några pliktskyldiga fallbeskrivningar längst bak har dessa författare gjort något mycket uppiggande. De startar med alldeles sanna, verkliga och osminkade vardagsberättelser från unga människors första kontakt med yrkeslivet. Sedan hakas teorin elegant på. (…) En måste-bok för att skärpa den kritiska blicken.”

Hervé Corvellec Leif Holmberg

Best.nr 47-09568-1

Tryck.nr 47-09568-1-00

ga a l p p

2

U Org vardag - omslag.indd 1

10-07-08 14.20.36

Profile for Smakprov Media AB

9789147095681  

Uppla ga 2 Hervé Corvellec Leif Holmberg - sett underifrån ISBN 978-91-47-09568-1 © 2010 Författarna och Liber AB Tryck: Graphycems, Spanien...

9789147095681  

Uppla ga 2 Hervé Corvellec Leif Holmberg - sett underifrån ISBN 978-91-47-09568-1 © 2010 Författarna och Liber AB Tryck: Graphycems, Spanien...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded