9789140685537

henrik gustavsson

Retorik

100 p

Har du kloka åsikter och genomtänkta förslag, men vågar inte nämna dem högt av skräck för negativ respons? Ska du hålla tal på din brors bröllop, men vet inte hur man bygger upp ett hyllningstal?

Har du gjort bort dig och behöver be om ursäkt?

Retorik

Den här boken följer kursplanen för SVERET0 100p och behandlar hela det centrala innehållet och kunskapskraven i Gy 2011. Störst utrymme ges åt den retoriska arbetsprocessen, men även etik, samtal, lyssnande, talängslan, taltyper och talanalys behandlas ingående. Efter varje moment följer stimulerande och roliga övningar för att kunna omsätta teorin i praktik. Längst bak finns mallar för olika ändamål som går att kopiera upp och använda till förberedelser, analys och bearbetning av text och tal.

100 p

Henrik Gustavsson har i 15 år undervisat gymnasie­elever i idrott, svenska, geografi och retorik, för närvarande på Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg. Retorik är absolut det mest inspirerande ämnet att undervisa i, sällan ser han eleverna utvecklas så tydligt som under retorikkurserna. Skolans klart viktigaste ämne!

ISBN 978-91-40-68553-7

9

789140 685537

Retorik henrik gustavsson

100 p

Innehåll Retorikens användningsområden.................................................................................. 6 Dialektik, konsten att samtala.......................................................................................... 14 – Samtalsprinciper......................................................................................................................... 15 – Lyssna och ge respons............................................................................................................... 17

Talängslan och rampfeber................................................................................................... 26

– – – –

Förberedelser långt innan talet.......................................................................................... 28 Strax innan talet......................................................................................................................... 29 Du börjar tala................................................................................................................................ 30 Efter talet......................................................................................................................................... 31

Den retoriska arbetsmodellen, partesmodellen............................................. 34 – Intellectio: analysera talsituationen................................................................................ 35 – Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument............................................ 49 – Dispositio: att organisera stoffet........................................................................................56 – Elucotio: att välja språk och stil.......................................................................................... 64 – Memoria: manus, hjälpmedel och inlärningstekniker............................................ 74 – Actio: att välja framförande med språk och röst....................................................... 89 – Emendatio: att reflektera och värdera din prestation......................................... 109

Taltyper...............................................................................................................................................114 – Informerande tal....................................................................................................................... 116 – Argumenterande tal................................................................................................................ 120 – Hyllningstal.................................................................................................................................. 137 – Försvarstal................................................................................................................................... 144

Debatt................................................................................................................................................... 150

4

Talanalys............................................................................................................................................ 156

– – – –

Barack Obamas tacktal till nationen. Yes we can.................................................... 158 Alice Bahs tal på nationaldagen den 6 juni 2000..................................................... 165 Prins Daniels hyllningstal till Victoria på bröllopsdagen................................. 170 Analysera ett valfritt tal........................................................................................................ 174

Yttrandefrihet, etik, upphovsrätt och censur................................................. 176 – Etik och retorik..........................................................................................................................178 – Upphovsrätt................................................................................................................................. 180 – Censur............................................................................................................................................ 182

Källor..................................................................................................................................................... 185 Bildförteckning........................................................................................................................... 186 Bilaga 1 – Mallar och checklistor.................................................................................. 187

5

DEN RETORISKA PROCESSEN, PARTESMODELLEN 34

Demosthenes var från början en hånad blyg yngling med talfel. Med målmedveten träning blev han en av grekernas skickligaste talare på 300-talet f.Kr. Hans vältalighet ansågs som ett starkt hot av politiska motståndare.

Intellectio: analysera talsituationen Du har fått i uppgift att hålla ett tal. Du känner dig osäker och vet inte hur du ska lägga upp det. De gamla grekerna hade en lösning på problemet, en strukturerad mall som de kallade för partesmodellen. Det första steget i den retoriska processen som du genomgår för att bygga ett bra tal är att analysera talsituationen, intellectio. I förväg analyserar du den retoriska situationen och de faktorer som påverkar hur väl du kommer att lyckas med ditt tal. Du måste sätta åhörarna i centrum, det är för deras skull du talar! Det handlar om var, när, hur, varför och till vem jag ska tala.

åhöraranalys Ju mer du vet om dina åhörare, desto bättre kommer du att kunna anpassa ditt tal så att de förstår vad du vill säga. Alltså måste du göra en åhöraranalys innan du håller ditt tal. Det innebär inte att du ger upp dina egna åsikter, men det visar att du respekterar dina åhörares intressen och värderingar.

Tänk dig en skräddare som ska sy upp en kostym. Skräddaren vet visserligen precis hur en kostym ser ut, men för att kunden ska bli nöjd måste skräddaren veta vilken stil eller mode som önskas, vilket tyg och färg som passar bäst och vilken storlek kunden har. Ju bättre skräddaren känner kunden, desto nöjdare kommer denne att bli. Likadant är det när du ska hålla ett tal. Hur ska du göra då? Jo, det finns ett antal frågor du kan ställa dig.

Vem ska höra ditt tal?

Ska dina klasskamrater lyssna så vet du nog ganska väl vad som intresserar dem. Håller du ett tal på en kamrats studentfest så är det svårare, då får du anpassa innehållet så alla kan förstå, inte bara studenten. Hö, hö, kommer du ihåg när Tysk-Gerhard kastade kritor på oss när vi inte lyssnade eller Bertils bruna kofta som alltid luktade marsvin hö, hö... Om talet mest kretsar kring det ni upplevt i skolan kommer övriga åhörare att tröttna, även om din kompis kiknar av skratt. Är det dessutom äldre människor så får du anpassa ordval och stilnivå. Med jämngamla fungerar ditt vanliga språk bättre. Kom alltid ihåg att välja språk utifrån situation och åhörare!

35

Vilka slutsatser drar du om den här publiken?

Vi tänker oss lite olika scenarion:

• Anta att du är på väg till en förskola för att presentera ditt

projektarbete om barnkonventionen. Då är det viktigt att först ta kontakt med lärarna där för att skapa dig en bild över vad barnen redan kan så du kan anpassa nivån på ditt språk.

•

På studentfesten kan det vara bra att ta reda på om familjen kanske är djupt religiös så du inte skämtar alltför grovt om t.ex. religion eller sex. Viktigt är också att åhörarna får reda på vem du är och vilken relation du har till studenten.

•

Inför ett argumenterande tal eller i en debatt hjälper det dig om du vet vilka som står på din sida. Vid känsligare ämnen som t.ex. abort så är det värt att lägga lite tid på att noga kartlägga motargumenten och fundera över ditt förhållningssätt.

•

I en stor publik är det svårare att bygga talet på dialog och frågor. Dessutom måste du tänka på att artikulera tydligare och lägga in fler och längre pauser. Gör också talet kortare! I en liten grupp är det lättare att läsa av reaktioner och få bra kontakt. Det öppnar också för ett större utrymme till dialog.

Ta med det i tidsberäkningen.

Anpassa gärna din klädstil efter åhörarnas. Är du som elevrådsordförande ombedd att komma till ett föräldramöte så kanske du inte ska ta de trasigaste jeansen och en t-shirt med tvivelaktigt budskap. Om du besöker din gamla skola för att locka dem till din gymnasieskola så kan en alltför strikt kostym skicka fel signaler.

(Om det nu inte är kostym som är dress code på skolan.)

36

Vilka förkunskaper, förväntningar och åsikter har åhörarna?

Det är viktigt att försöka ta reda på åhörarnas förväntningar och kunskaper i ämnet för att kunna behålla deras uppmärksamhet och intresse för ditt tal. I din egen klass kan du t.ex. skicka runt en intresseundersökning innan talet där de kan fylla i kunskap, intresse och attityd till det du ska prata om. Är innehållet i talet för svårt tappar publiken tråden och tröttnar, likaså om du lägger det på alltför låg nivå, då kan det tas som en förolämpning. Hej! Jag tänkte prata om Sverige. I Sverige har vi en statsminister som bestämmer. Fortsätter du på den nivån i din klass så tappar du snart dina lyssnare.

Om publiken är inställd på ett särskilt ämne så håll dig till saken för att motsvara förväntningarna. Risken är annars att åhörarna blir besvikna, förvirrade och därmed missar ditt budskap. Det underlättar om du i förväg vet om många är negativt inställda till ditt ämne. Försök då att ta reda på orsaken. Är de i stället positiva så blir du peppad av det, känner stöd och kan gå in med ett bättre självförtroende i talet. Glöm inte att passa tiden! Drar du över så är det svårt att behålla publikens intresse. Åhörarna har ställt in sig på att lyssna en begränsad stund och det bör du respektera.

Varför har åhörarna kommit?

Om din publik har kommit frivilligt är det lättare att få dem att lyssna på dig. De vet förmodligen redan vem du är och vad du ska tala om. Är de ditkommenderade så lägg mer vikt vid att skapa ett ömsesidigt förtroende. Särskilt viktigt är detta om du ska hålla ett argumenterande tal och verkligen vill övertyga.

Grekerna kallade det att leda publiken uppför pististrappan (pistis = förtroende). Det betyder att chansen är större att du köper något av din kompis för att ni känner varandra än av en okänd. Här får du några råd:

•

Vi känner ofta misstänksamhet mot okända. Nämn därför gärna i början om du har något gemensamt med publiken, något som kan föra er närmare varandra. Du kan även bjuda på något personligt i inledningen så åhörarna lär känna dig.

Många professionella talare brukar berätta något om sin familj eller om något tokigt som hände på vägen till lokalen.

De vill visa att de är lika vanliga människor som åhörarna.

37

•

Berätta gärna en liten historia som ger en bakgrund, visa en intressant bild eller ställ några tänkvärda frågor så du får publiken att börja fundera och bli nyfikna på dig. Nu först kan du påbörja din argumentation!

när och var ska jag tala?

Det finns många arenor för retorik. TV, klassrum, vloggar, möte med klubbstyrelsen eller kanske ett vardagsrum. Upplägget som passar bra hemma i köket kanske inte alls passar när du ska tala för en stor publik. Retorik som upplevs live kan låta oerhört övertygande, men om du får läsa manuset eller se det igen på nätet så kanske det känns platt.

•

Tidpunkten för ditt tal är viktig och kan vara avgörande för resultatet. Är det snart lunch? Tisdag förmiddag är ofta lugn, medan helgstämningen trissas upp på fredag eftermiddag.

Hur känner du dig själv vid olika tidpunkter? Anpassa ditt tal därefter. Långa föreläsningar och abstrakta resonemang bör du undvika på fredagseftermiddagen.

• Är ni många som ska tala efter varandra så är de flesta

fokuserade på sitt eget tal i början av lektionen, i slutet däremot kan det vara svårt att hålla fokus. När passar det dig? Är det skönt att vara först för att sen kunna koppla av och lyssna på andra, eller vill du vänta och få inspiration av föregående talare? Stäm gärna av innehållet med de andra talarna för att variera och slippa upprepningar. Den gamle grekiske sofisten Gorgias sa: Vi bekämpar vår motståndares allvar med skämt och hans skämt med allvar. Försök alltså att inte tråka ut publiken med liknande tal efter varandra.

•

Var uppmärksam på signaler om att det kanske är dags att stänga fönstret.

38

Hur är lokalen utformad? Finns det störningsmoment? Är det öppen planlösning, stor lokal eller vägarbete utanför så kan det vara svårare att nå fram, då gäller det att höja volymen och synas väl. Om solen lyser rätt in eller om det är ballongflygning utanför så dra för gardinerna. Tänk även på ventilationen, om folk svettas eller fryser så kommer det att störa, var observant på åhörarnas reaktioner.

Vädra ur lokalen innan.

• Är det stökigt? Städa! Ibland kan en stökig lokal ge ett tråkigt intryck och en orolig publik.

Möblering Har du möjlighet att möblera om så kan du tänka på följande:

•

U-form. Du får ett stort utrymme att röra dig och alla ser varandra på lika villkor.

•

Fiskbensform. Alla är riktade snett framåt, och ser varandra bättre än i raka rader.

•

Öar. Om du vill ha smådiskussioner så kan bänkarna placeras i öar, fyra i varje. Se till så att ingen sitter med ryggen åt dig.

•

Salong. Om de inte behöver anteckna kan det vara en fördel att ta bort bänkarna för att efterlikna t.ex. en biosalong. Det tar lite mindre plats och åhörarna kommer närmare varandra. Dessutom kan ingen somna över bänken!

Det finns olika teorier om var i lokalen folk placerar sig. Ta det med en nypa salt, längst ner kanske var sista platsen? Generellt så antas de som är positivt inställda till dig eller ämnet sätta sig långt fram och de ointresserade och skeptiska längst bak.

Fokusera på de främre raderna för att känna stöd, men glöm inte bort dem som sitter längst ner, sök ofta ögonkontakt för att visa att du inte glömt bort dem! Ibland kan du gärna gå hela vägen ner i lokalen för att uppmärksamma bakersta raden.

39

Övningar 1. Dödsstraffet Du ska inför din klass hålla ett argumenterande tal om dödsstraff. Lektionen ligger sist på fredag eftermiddag. Ert vanliga klassrum är upptaget så ni ska vara i natur­ kunskapssalen i stället. I salen finns det uppstoppade djur, ett skelett, ett akvarium och flera spännande planscher som kanske kan distrahera dina klasskamrater.

Du är osäker på hur många som är för eller emot, men vet att det finns anhängare av båda sidor. Dina argument är genomtänkta.

1. Gör en åhöraranalys. Ta med alla faktorer som kan avgöra resultatet, t.ex. tidpunkt, lokal och åhörare.

2. Beskriv hur du tänker leda publiken uppför pististrappan innan du börjar argumentera.

3. Vad i naturkunskapssalen kan du använda för att göra ditt tal intressantare?

2. Högstadieskolan Du ska åka till din gamla högstadieskola och informera om ditt gymnasium. Du känner fortfarande många och dessutom går din lillasyster där. Aulan är bokad kl 8.10 på fredag morgon, då är sjuorna frivilligt inbjudna att komma och lyssna. Det kan bli allt från 15 till 120 som kommer. Kl. 11.00 är det niornas tur att lyssna, alla 120 är ditkommenderade. Hur förbereder du dig med tanke på de olika målgrupperna, lokalen och tidpunkterna?

1. Hur varierar du ditt framträdande beroende på om 15 eller 120 kommer på första passet?

2. Sjuorna har tre år kvar till gymnasiet. Vad tror du intresserar dem redan nu?

3. Aulan är en stor lokal. Vad bör du tänka på?

4. Om du erbjuds mikrofon, hur används den? Kan du sätta på den? Hur håller du den mot munnen, hur gör du för att inte trassla in dig i sladden? Går den att stänga av?

5. Niorna kommer strax innan lunch. Då är de förmodligen hungriga. Vad kan det innebära?

6. Vad vill niorna helst veta? Vad ville du själv veta i nian om gymnasiet?

7. Vad ska du säga i inledningen för att skapa förtroende hos publiken?

8. Vad för slags kläder tar du på dig? Motivera.

40

3. Studentmottagningen Din kusin bjuder till studentmottagning! Ni har haft tät kontakt, men oftast på Facebook eftersom ni bor långt ifrån varandra. Släkt och vänner kommer på till­ ställningen. Du har många roliga barndomsminnen att bjuda på och ser fram emot att hålla tal!

1.

2.

3.

4.

När under middagen är det lämpligt att du håller tal?

Hur bör du inleda?

Vilket språk väljer du med tanke på den blandade publiken?

Vilka barndomsminnen kan alla vara intresserade av?

4. Elevkåren Rökningen har blivit ett allt större problem i din skola. Skolledningen har i samråd med elevkåren beslutat att rökning blir förbjudet inom en radie av 200 meter från skolan. Som elevkårsordförande ombeds du att berätta för eleverna om beslutet.

De flesta kommer att hålla med dig, men några kommer att protestera kraftigt.

Rektorn tycker att ett lämpligt tillfälle kan vara den 10 december, då har alla sam­ lats i aulan för årets luciakonsert. I publiken sitter rökare, ickerökare, lärare, rektor och skolsköterska. Det här blir knivigt, hur anpassar du din information med tanke på omständigheter och publiksammansättning?

1.

2.

3.

4.

Är det bäst före eller efter konserten? Är det ett lämpligt forum och tidpunkt? Har du ett bättre förslag? Är du en lämplig budbärare?

Hur tror du att publiken reagerar?

5. Nyheterna Hur tror du att nyhetsredaktionerna anpassar sig efter sin målgrupp? Skriv ner hur du tror att en nyhet formuleras och visas i följande program:

• TV 3 direkt • Rapport eller Aktuellt. Kan det vara någon skillnad?

• Lilla Aktuellt Titta på ett inslag från varje kanal. Stämde det med hur du tänkte? Vilken är den tänkta målgruppen för respektive kanal?

6. Reklam Studera tre stillbildsannonser i en tidning och välj dessutom en reklamfilm på nätet.

1. Analysera vem reklamen vänder sig till och motivera. Tänk på språk, ålder på medverkande, vem som har behov av produkten osv.

41

2.

3.

4.

Sätt er in i hur copywritern har tänkt på målgruppen för att det ska vara så säljande som möjligt. Är det olika typsnitt och storlek på texten? Är bilderna retuscherade? Hur används ljud och musik i filmen?

Visa annonserna och filmen, redovisa er analys inför klassen.

Dramatisera gärna reklamfilmen! Antingen efterliknar ni originalfilmen, eller så försöker ni ändra målgrupp eller byta ut produkten mot en som passar er bättre. Tänk på att använda kroppsspråket flitigt! Det går givetvis lika bra att dramatisera en bild, då gör ni en liten reklamsketch av den i stället. Dramatisera vad som kan ha hänt innan bilden togs, och vad som kan hända efter.

7. Reklamfilmsfestivalen Många av er har kanske en mobiltelefon som ni kan filma med. Inbyggt i mobilen eller i en app så finns det redigeringsverktyg. Spela in en egen reklamfilm om en påhittad vara! Gör det gärna i smågrupper.

1. Bygg upp en inledning och berättelse som fängslar tittarna.

2. Bestäm målgrupp.

3. Redigera filmen och lägg gärna på passande musik eller andra ljud.

4. Ordna en reklamfilmsfestival med bubbel och salta pinnar. Utse någon som hälsar välkommen och presenterar filmmakarna.

5. Innan ni visar filmen så presenterar ni den genom att ge en kort bakgrund.

6. Efter filmen förklarar ni hur ni tänkte rent retoriskt, och hur ni anpassade filmen utifrån målgrupp.

7. Utse några olika priskategorier: bästa film, bästa musik, bästa manliga/ kvinnliga skådespelare, bästa regi osv. Hitta gärna på så många kategorier att alla vinner någon.

8. När ni vinner någon av kategorierna så håller ni givetvis ett tårdrypande tacktal!

Läs kapitlet om hyllningstal för lite tips. Titta gärna på tacktal från t.ex.

Grammisgalan.

9. Ni som är extra nöjda med er film, lägg gärna ut den på nätet och sprid den över världen!

8. Arenor Skriv ett kort anförande. Låtsas att du ska hålla det i följande forum eller kom på ett eget:

• På TV • I radio • På torget • I kompisgänget • På Ullevis stora scen inför 50000 åhörare • I en domstol • I en vlogg

42

Hur bör du variera ditt tal med tanke på de olika lokalerna? Behöver du vara lika på­ läst i alla forum? Måste du använda olika argument? Håll anförandet inför klassen, låt dem gissa forum och förklara sen hur du tänkte.

9. Gristalet Förbered ett kort tvåminuterstal om vad som helst. Du har bara tre regler: 1. Din inspiration till talet ska komma från sagan De tre små grisarna på sid 102.

2. Du ska inlevelsefullt läsa upp minst en rad ur sagan som förstärker ditt budskap.

3. Välj en åhörargrupp ur listan nedan eller låt din lärare slumpvis dela ut tänkta lyssnare.

4. Låt dina klasskamrater gissa efteråt vilka dina åhörare var.

• Föräldrar • Småbarn • Ungdomar • Militärer • Sjuksköterskor • Kockar • Byggnadsingenjörer • Hemlösa • Direktörer • Jägare • Vargjaktsmotståndare • Bönder • Regeringen

10. Möblering Tänk dig själv som åhörare. Hur vill du ha möbleringen om ni ska: 1.

2.

3.

4.

5.

få mycket information på tavlan? delta i en debatt om dödstraff? få se en film eller bilder från en resa? diskutera sex och samlevnad? få en kurs i hur man viker pappersflygplan?

Gå fram till tavlan och rita upp den ultimata klassrumsmöbleringen för en vanlig lektion.

11. Improvisationsövning Alla i klassen plockar fram ett papper. Överst skriver ni ”När?” och sedan en tid­ punkt, t.ex. luciamorgon kl 8. Sedan viker ni bort det ni har skrivit och skickar det vidare till nästa person. Överst på nästa papper skriver ni ”Var?” och en plats, t.ex.

43

”På en militärförläggning”. Vik pappret igen och skicka det vidare. Denna gång skri­ ver alla ”Talaren” och en person, t.ex. ”En 18-årig bagarlärling”. Vik igen och skicka vidare. Nu skriver ni ”Publik” och t.ex. ”dagisbarn”. Vik och skicka vidare en sista gång. Alla har nu ett papper framför sig som de inte har skrivit någonting på själva.

En frivillig tar sitt papper och går ut någon minut. Denne ska nu i exemplet låtsas vara 18 år och förbereda en kort valfri presentation för dagisbarn på en militärför­ läggning tidigt en luciamorgon. Publiken får gissa talare, tidpunkt, plats och tänkt publik. Medan talaren håller sin presentation så kan nästa gå ut och förbereda.

12. Situationsanpassning Sätt er i par och skapa en realistisk talsituation genom att fylla i analysmallen på sidan 186. Be din lärare kopiera den. Fyll i den efter egen fantasi, men lämna raden för ämne blank. Lägg analyserna upp och ned i en hög och dra en analys som någon annan har fyllt i. Fortsätt att jobba i par och fundera ut tre ämnen som passar situationen. Motivera era val. Diskutera med paret som hittade på situationen och redovisa ert resultat inför klassen.

44

syfte Vi har nu analyserat åhörare och situation. Nu måste du bestämma dig för syftet. Vad vill du uppnå med talet? Ibland får du ett givet ämne och ibland helt fria händer. Vad passar bäst i situationen, dina egna eller åhörarnas intressen? Ett eget engagemang ger alltid ett bättre tal. Vill du informera, skapa attityder eller roa?

Att noga tänka igenom och pröva alla idéer mot ett huvudsyfte hjälper dig senare att målinriktat sätta ihop ditt tal. Har du lätt för att sväva ut och tappa tråden så är det ännu viktigare. Låt oss titta på några exempel på huvudsyften:

•

Du är aktiv i ett ungdomsparti som är mycket engagerat i miljöfrågan och går ut på torget för att väcka intresse för källsortering. Ni vill att det ska bli enklare för stadens invånare att sortera soporna. Allra helst vill ni ändra människors attityder så att de källsorterar självmant. Ert huvudsyfte är att övertyga.

•

I klassen får ni besök av skolans festkommitté. De vill berätta om olika alternativ för hur studenten ska gå till. De har förslag på mössornas utformning, hur utspringet ska gå till och i vilken lokal ni ska ha studentfest. Deras huvudsyfte är att informera.

•

Biblioteket söker en extraanställd som ska läsa sagor för barn. Du får jobbet och ska se till att barnen har roligt och mår bra, men också att de ska få tänka, känna och kanske lära sig något nytt. Huvudsyftet är dock att underhålla.

Välj rätt saga om syftet är att underhålla.

45

•

Din geografilärare brinner för världens ämne. Han älskar sitt jobb och är mycket mån om sina elever som han vill ska lära sig på ett lustfyllt sätt. Han vill inte bara roa och informera om jordskorpan eller överkonsumtion, han måste också vara pedagogisk så eleverna lär sig något under varje lektion. Huvudsyftet är att undervisa.

•

Studentfesten är här! Du har läst retorikkursen och fått i uppgift att hålla ”Talet till mannen”. Det finns mycket att säga om mannen och i synnerhet om killarna i din klass.

Självklart får talet vara roande och informerande om mannens underliga egenskaper, men huvudsyftet är att hylla.

Det är alltså viktigt, både för dig och för lyssnarna, att ha huvudsyftet klart. Det är den överordnade anledningen till att du ställer dig upp och talar. Delsyften är underordnade anledningar.

I exemplet med geografiläraren är huvudsyftet att undervisa, men han har också delsyften, t.ex. att underhålla, skapa attityder och informera. När du går ut på stan för att väcka intresse för källsortering så kan ett delsyfte vara att informera om hur det går till och att värva medlemmar till partiet. Det kan också ha ett internt socialt syfte, att stärka sammanhållningen i partiet.

Vi tar ett längre konkret exempel. Nätmobbningen har ökat på skolan och du bestämmer dig för att agera genom att hålla ett tal under en storsamling i aulan. Det är inte bara nätmobbarna du vill komma åt, du vill även få de passiva iakttagarna att reagera och säga ifrån. Huvudsyftet med ditt tal är att du vill stoppa nätmobbningen. Det delar du in i ett antal delsyften. Först vill du definiera och informera om nätmobbning för att de ska förstå omfattningen och hur det går till. Du vill även skapa attityder mot fenomenet, samt instruera hur ni kan gå tillväga för att få nätmobbningen att upphöra.

Tänk igenom hur du vill att de ska reagera på ditt tal. I publiken finns tre huvudgrupper av lyssnare. Mobbarna, det är dem du riktar dig till i första hand. I andra hand vill du visa sympati för de utsatta. Den tredje gruppen är de som upplever att de inte är inblandade. De sistnämnda vill du göra medvetna om problemet.

Några har även föräldrar som är starkt engagerade i frågan. Åhörarna har olika kunskap och intresse av nätmobbningen.

De flesta ser mycket fram emot ditt anförande och andra tycker att du inte borde bry dig. Du kan dock vara säker på att ditt tal kommer att röra upp känslor.

46

Fundera igenom vilka olika förväntningar som kommer att finnas i publiken. Kommer någon att våga yttra sig? Kan du skapa en positiv inställning till diskussion? Förhoppningsvis så kommer de som anser sig stå utanför problemet att vilja samarbeta när de inser att mobbning faktiskt förekommer. Ditt mål är att mobbarna ska förstå vad de gör, att de ska inse hur ont det kan göra men framför allt att de ska ångra sig och vilja sluta. Försök att inte kränka, hota eller såra mobbarna, risken är att problemet kan bli värre.

Först måste du väcka publikens uppmärksamhet, få dem intresserade och få dem att förstå problemet. Visa gärna ett konkret exempel för att få dem att inse allvaret. Det är viktigt att alla förstår vad du säger så att du når ditt huvudsyfte. Presentera enkelt och med klara ord. Få dem att acceptera budskapet redan i inledningen, annars når du inte fram. Välj argument noga utifrån din åhöraranalys.

Förhoppningsvis har du väckt intresse, de förstår dig och har accepterat problemet. Då gäller det att få dem att vilja göra något!

Skapa engagemang och uppmana lyssnarna till att ta ställning till dina förslag.

Du hittar en mall för analys av talsituationer i bilaga 1, på sidan 186.

47

Övningar 1. Rangordna analyspunkter Fyll i talsituationsmallen på sidan 186. Diskutera parvis vilka frågor eller situationer som kan uppkomma i nätmobbningsexemplet.

1. Vad bör du särskilt förbereda dig på?

2. Vilka punkter i mallen är viktigast?

2. Hitta syftet Arbeta i smågrupper. Leta upp olika tal på nätet. Diskutera vilka huvud- och delsyf­ ten talarna har. Försök gärna att hitta andra syften än de du läst om. Redovisa vad ni kommit fram till för de andra grupperna! Om du har lust så kan du ändra syftet och skriva om talet. Låt de andra gissa vilket tal du har förändrat!

48

Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument Att inventera och samla information till ditt tal är nästa steg i den retoriska processen. I korta drag fungerar det så här: Du har gjort en åhöraranalys och känner till ämne, syfte och situation.

Det är dags att fundera ut vad du ska säga. Börja med dina egna erfarenheter. Ha huvudsyftet och dina delsyften framför dig för att inte tappa tråden. Brainstorma om vad du kan och vad du skulle vilja veta mer om. Konstruera en mindmap eller gör en lista och skilj på vad du vet och vad du behöver ta reda på. Gör det gärna i högt tempo så du håller igång hjärnan, tänk inte på språket. Det är svårt att komma igång, men när de första tankarna väl har dykt upp så brukar det automatiskt följa idéer på varandra. Hjärnan älskar att associera! I mindmapprocessen är kvantitet viktigare än kvalitet! Använd papper och penna, det går snabbast.

Därefter måste du sortera och rensa bland dina idéer. Markera bra tankar och stryk de dåliga. Rangordna genom att sätta en etta för bästa idén, en tvåa för nästa och så vidare. Var noga med att avgränsa så du inte hamnar utanför syftet. Efter första gallringen renskriver du dina viktigaste tankar på ett nytt papper.

Kontrollera dem mot ditt syfte och din analys av talsituationen så du inte jobbar i onödan. Se det som att dina tankar är olika delar av ett hus. Delarna måste höra ihop med varandra för att du ska kunna foga ihop dem så att huset reser sig. När du är klar så har du stommen till ditt tal! Innan vi går på informationsjakt så ska vi först gå igenom tre viktiga komponenter som en stabil stomme måste innehålla.

49

ethos, logos, pathos Platons elev Aristoteles var kanske den främste av de gamla grekernas retorer. (Retor betyder vältalare.) Hans lärobok Ars Rhetorica från 300-talet f.Kr. är den äldsta handboken vi har i retorik. I den formulerar han grunderna i talekonsten. Än i dag används den och så sent som 2012 översattes boken för första gången till svenska. 2300 år efter utgivandet! Aristoteles betonar att ett övertygande tal måste innehålla tre viktiga ingredienser: ethos, logos och pathos. Man skulle också kunna säga BQ, IQ och EQ. (Beteendekvot, intelligenskvot och emotionskvot.)

Ethos

Eventuellt tveksam ethosetablering för en bilförsäljare.

50

Ethos beskriver talarens karaktär och karisma. Varför ska publiken överhuvudtaget lyssna på dig? Varför är du lämpad att tala om ämnet? Du måste börja med att skapa förtroende hos åhörarna och det gör du bl.a. genom en ethosetablering. Misslyckas du här så tappar du dina lyssnare snabbt. Tala om för publiken vem du är och varför du kan din sak. Om du t.ex. ska hålla ett föredrag om Malawiciklider så kan det vara läge att inleda med en anekdot från när du under ett forskningsprojekt bodde i en hydda vid Malawisjön och studerade fiskarnas lekbeteende.

Dessutom hur inspirerande det är att vara ordförande i Nordiska Ciklidsällskapet. Då inser publiken att du troligen vet vad du talar om och lyssnar med ett knivskarpt fokus. En duktig försäljare är också vass på ethos. Varför köper du av vissa men inte av andra? Beteendet och personligheten hos en skicklig säljare skapar förtroende och tillit. Studera t.ex. en knivförsäljare på en marknad! Inom reklambranschen används ofta en kändis för att göra en ethosförstärkning. Björn Borg var världens bästa tennisspelare. Alltså måste han också vara världens bästa kalsongtillverkare. En slug ethosorienterad sol- och vårare lyckas bättre med sitt onda uppsåt. ”jag fattar inte hur jag kunde bli så lurad, han verkade ju så snäll och förtroendeingivande”. Lurendrejaren hade förmodligen läst sin Ars Rhetorica noga.

Logos I begynnelsen var logos. Logos betyder ord, förnuft eller fakta.

För att visa att du behärskar ditt ämne kan du med fakta, statistik och logiska resonemang stärka ditt tal. Med din ethosetablering har du visat att du borde veta vad du talar om. Det är med logos du nu bevisar att du verkligen vet. Ska du berätta om en nöjesparks fördelar så nämn att undersökningar visar att 95 % är lyckliga efter besöket och att flera framstående forskare har visat att berg- och dalbanor förbättrar det kinestetiska sinnet, kroppsuppfattningen, hos ungdomar. Logos förstärker alltså trovärdigheten i ditt resonemang.

Pathos Pathos är den mest publikorienterade delen av de tre. Om du fortfarande inte lyckats övertyga publiken genom ethos och logos så hade Aristoteles ytterligare en ingrediens; väck publikens känslor. Det är dags att fördjupa sig i åhörarnas sinnesnärvaro och få dem berörda av vad du säger. Har du gjort en väl utförd åhöraranalys så är det lättare att hitta saker som berör åhörarnas hjärtan. Här kan en berättelse, narratio, göra underverk.

Berätta om ett utsatt barn utan kompisar som blir lyckligast i världen när det åker karusell! Vill du samla pengar till fattiga barns skolgång så berätta om stackars nioårige Rama i Indien som tvingas jobba på fälten varje morgon och sen gå en mil till skolan om han orkar. Om publiken i stället lyssnar på dig för att kunna tjäna pengar så visa alla oumbärliga prylar de kan köpa!

Ciklidexemplet då? Hur kan man väcka känslor med akvariefiskar? Berätta om den närbelägna Victoriasjön där man planterade ut nilabborre som slog ut all annan fisk i sjön, ingen skyddade cikliderna och ekosystemet kollapsade. Så vill ni väl inte ha det?

Vi måste värna om cikliderna! Ditt eget äkta pathos för ämnet kommer att smitta av sig på åhörarna.

Sammanfattning: • Ethos. Beskriver din karaktär och trovärdighet. Varför ska vi lyssna på dig?

• Logos. Innehållet. Vad har du att säga? Kan du bevisa det?

• Pathos. Väcker publikens känslor. Berör det oss?

51

var ska du hitta fakta?

Nu är det dags att gå på jakt efter fakta! Undvik att börja på nätet, det är effektivare att först gå till biblioteket och hitta relevant, pålitlig facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Där har de redan sorterat och källgranskat det ofantliga utbudet av fakta och sorterat in det i bokhyllor. Utnyttja bibliotekarierna, de är fantastiska på att hjälpa dig att hitta rätt böcker och att söka efter artiklar i bibliotekets databaser.

När du läst in dig på ämnet och har bra grundkunskaper kan du söka ytterligare information på nätet. Nu går det lättare att specificera sökorden bättre och snabbare avgöra vilka sidor som är relevanta så du inte offrar massa tid bara för att till slut inse att du hamnat på någon mellanstadieelevs dinosaurie­ arbete. Det är viktigt att du använder pålitliga källor. Vem som helst kan publicera på nätet och ibland är det mycket svårt att avgöra trovärdigheten. Du bör vara observant på stavfel, tydligt sponsrade reklambilder eller vilka andra sidor som länkas till.

Dubbelkolla gärna informationen med några andra källor. Spara alltid länkarna så du kan återvända eller källhänvisa vid behov.

Glöm aldrig av att vara källkritisk! Ställ dig följande frågor:

• •

När är texten skriven? När är hemsidan senast uppdaterad?

Vem har skrivit texten? Är det ett företag eller privatperson?

Finns det kontaktuppgifter?

• Är det personliga åsikter eller neutral fakta?

• Varför är den skriven? För att tjäna pengar, skapa debatt eller informera?

•

Vad föreställer bilderna och var kommer de ifrån? Kan någon ha sponsrat sidan?

• •

Vilka länkar finns? Fungerar de?

Finns det källhänvisningar? Verkar de pålitliga?

Ett annat intressant sätt att samla information och attityder är att intervjua människor. Det ger tyngd åt dina argument om du kan hänvisa till andra. Om du t.ex. vill hålla ett argumenterande tal för införandet av skoluniform så åk gärna till en skola som har det. Intervjua eleverna, lärarna och kanske rektorn om skälen för att införa uniform. Sätt dig på rasten och se hur eleverna agerar. Om de inte kan visa status genom kläder, hur gör de då?

52

När du lyckats bestämma träff med någon så kom väl förberedd! Gör frågorna i förväg men försök att inte låsa dig för hårt vid dem och glöm inte följdfrågor! Gå inte direkt in på svåra frågor utan försök att först skapa en relation för att ni båda ska känna er bekväma. Använd gärna lite humor. Ska du intervjua en expert på ämnet så läs gärna på om denne i förväg och se om ni har något annat gemensamt. Om du lyckas glida in på att ni båda är helt frälsta av längdskidåkning men har svårt för att stava, så kan det innebära att personen öppnar sig mer och du får en intressantare intervju. Ställ öppna frågor som inte går att besvara med bara ett ja eller nej.

Glöm inte att lyssna! Det är alltid intervjupersonen som är i fokus, aldrig du själv! Fråga om det är ok att spela in intervjun och förklara varför. Om du skriver anteckningar för hand, fråga efteråt om du uppfattat svaren rätt och renskriv dem sen snarast möjligt. Att kombinera intervjun med att göra studiebesök kan bli både intressant och givande! Museer, kommunkontor, företag eller andra institutioner som kan ge dig ytterligare inspiration och information.

Gerillastickning, street knitting, stickgraffiti, kravallslöjd eller gatustickare. Kanske är det ett specialintresse ni delar.

53

Övningar 1. Brainstorm Sätt er i smågrupper. Kom överens om ett ämne och ett syfte, t.ex. skoluniform med syfte att övertyga. Utse en sekreterare som antecknar alla idéer runt ämnet som dyker upp. Idéerna får inte kritiseras eller värderas i det här skedet. Håll gärna på tills ni har 25 uppslag. Låt pappret sen gå runt bordet så att alla kan markera de fem idéer de tycker är bäst. Sekreteraren skriver upp de fem viktigaste på ett nytt papper och nu får alla försöka utveckla eller förklara dem. När ni enats om innehållet så kör ni en ny brainstorming om var ni kan hitta information.

2. Ethos I ämnet geografi har du fått i uppdrag att hålla en muntlig redovisning om den geo­ logiska tidsåldern Jura då dinosaurierna vandrade runt på jorden. Det blir klurigt, du levde ju inte ens på den tiden. Hur gör du en effektiv ethosetablering så både dina klasskamrater och din lärare spetsar öronen?

3. Logos Dina föräldrar vill att du byter skola för att det är för stökigt, lärarna är obehöriga och du får för låga betyg. Du vill inte byta. Hur använder du logos för att överbevisa dem om att du ska få gå kvar?

4. Pathos Dina kompisar ska åka på skidresa till St Anton och vill att du följer med. Familjen måste bearbetas, du vet att de är motståndare till resan, men du har redan ett hyfsat ethos. Du bestämmer dig för att Aristoteles pathoslära passar bäst i sammanhanget. Hur lägger du upp argumentationen med fokus på pathos?

5. Källinventering Leta efter fakta om den retoriska arbetsprocessen.

1.

2.

3.

4.

5.

54

Gå till ditt lokala bibliotek. I hur många olika källformer (t.ex. bok, tidning, uppslagsverk, nätet m.m.) kan du hitta fakta?

Leta på nätet. I hur många olika forum hittar du info där?

Vilka källor är mer tillförlitliga än andra? Motivera.

Vilka källor är mindre tillförlitliga? Motivera.

Jämför era resultat med varandra och diskutera källornas tillförlitlighet.

6. Intervju Du har i uppdrag att göra en undersökning om lokaltrafiken där du bor och be­ stämmer dig för att göra två intervjuer. En med en nära vän och en med en okänd människa på stan.

1.

2.

3.

4.

På vilka sätt skiljer sig situationerna åt?

Förbered frågorna och genomför intervjuerna. Gick de som du tänkt? Fick du svar på det du sökte?

Berätta för klassen hur du la upp din taktik och hur det gick. Nämn även hur du eventuellt skulle gjort annorlunda.

Glöm inte att anteckna goda tips när de andra redogör för sina intervjuer!

7. Boka studiebesök Er energiske retoriklärare ber er att boka in ett studiebesök på ett företag för att ta reda på hur de lägger upp sina reklamkampanjer med tanke på ethos, logos och pathos. Du läser på om företaget och tittar på dess reklam. Naturligtvis har de inte tid med skolelever, men med en skickligt genomförd ethosetablering lyckas du få dem att ta emot hela klassen på ett studiebesök med föreläsning av företagets högste reklamansvarige. Hur bar du dig åt? Inte ens din lärare har ju lyckats med detta!

55

Dispositio: att organisera stoffet Försök att minnas en spännande film du sett. Först kommer ofta en rafflande inledning för att fängsla publiken. Den följs av presentationer av karaktärer, en konflikt fördjupas, det löser sig och filmen slutar oftast bra, kanske med någon sensmoral.

Regissören har noga tänkt igenom i vilken ordning scenerna ska komma för att biopubliken ska hänga med och tycka att filmen är spännande. Du som talare är också en regissör, du måste ordna de olika delarna i rätt ordning, strukturera och sortera.

Det kallas att du disponerar ditt tal. I partesmodellen kallas det dispositio. Vanligast är en intresseväckande inledning där du presenterar ämnet och ger en överblick, sen en huvuddel där dina synpunkter fördjupas och till sist en avslutning där du summerar vad du sagt och kanske uppmanar till handling. Du måste noga tänka igenom hur delarna ska hänga ihop till en helhet och hur övergångarna ska ske. Ibland liknas upplägget vid en gädda: inledningsvis hugger käften med sina 700 bakåtriktade tänder snabbt tag i och håller fast publiken, den lite tjockare slingrande kroppen för talet framåt och stjärten avslutar med en snärt. Undvik dock att lämna publiken i ett uppvirvlat oklart slammoln!

En skicklig gädda griper snabbt tag i sitt byte och har en god magkänsla efteråt.

56

inledning Vi ska titta närmare på de olika delarna och vi börjar med den viktiga inledningen. Den utgör en liten del av ditt tal men sätter standard för hela framställningen. Det är alltså värt att lägga möda på den och anpassa den efter din åhöraranalys. Den har tre huvudsakliga syften: fånga åhörarnas uppmärksamhet, väcka intresse och ge en översikt av ditt tal. Om du redan i början ger ett gott intryck och väcker publikens nyfikenhet så har du igen det under hela talet. Det är också här du bevisar din trovärdighet, ditt ethos, så du får publikens förtroende att fortsätta tala. Återkom gärna till inledningen i dina föreberedelser när talet är klart för att bearbeta den. Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij skrev bland annat en roman som hette Idioten. Huvudpersonen, furst Mysjkin, är en naiv och genomgod människa som möter en egoistisk och brutal omgivning. Dostojevskij själv blev utsatt för en omskakande skenavrättning när han var anklagad för att vilja föra in västerländska idéer i Ryssland. Straffet blev omvandlat till straffarbete i Gulag, Rysslands ökända arbetsläger i Sibirien.

Han berättar om skenavrättningen i sin roman. Att presentera en författare kan låta tråkigt, men om du tänker efter lite kan du göra fantastiska inledningar genom att göra kopplingar till din publiks erfarenheter. Här följer några exempel på hur du kan inleda ett föredrag om Dostojevskij och hans roman Idioten.

•

Traditionellt. Kort och koncist, publiken får relevant info om vad föredraget ska handla om. Lite tråkigt och vanligt kanske, men funktionellt. Du kan presentera dig och ditt ämne t.ex. så här: Hej! Jag heter Henrik och ska prata om den ryske författaren Fjodor Dostojevskij och hans världs­ berömda roman Idioten som kom 1869.

•

Inled med en fråga. Att engagera publiken med en inledande fråga är ett bra sätt att få igång deras tankeverksamhet. Ofta använder man sig av så kallade retoriska frågor, frågor som man inte förväntar sig något svar på men som man vill att publiken ska fundera över.

Känner ni någon som är genomgående god, alltid säger sanningen och gör allt för sina medmänni­ skor utan att ha baktankar? Fungerar det i dagens

57

samhälle? Förmodligen skulle denne bli kallad ett miffo eller en idiot. Idag ska ni få lära känna en sån idiot. Furst Mysjkin heter han.

• Citat. Börja med ett ordspråk eller ett tankeväckande citat:

Liv är liv överallt, livet finns inom oss – inte i det yttre. Att vara människa bland människor, inte låta sig knäckas, inte falla, - det är livets mål och mening!

Så skrev den ryske författaren Dostojevskij i ett brev till sin bror strax efter att han blivit sken­ avrättad en iskall vinterdag 1849.

En scen ur Idioten på Stockholms stadsteater.

•

Du kan också använda mer allmängiltiga citat som passar i sammanhanget, t.ex. Voltaire: De levande är man skyldig hänsyn, de döda endast sanningen. Vad tror ni Voltaire vill säga med det?

Inled med en diskussion. Du inbjuder till dialog och du får vara beredd på att publiken kanske avbryter dig senare och ställer frågor mitt i föredraget.

Brukar du säga sanningen till dina kompisar? Om du tycker att de har fula kläder, har du sagt det då? Har du sagt att du inte tror på förklaringen till varför någon kom sent till en träff? Om du inte har gjort det, varför säger du inte sanningen? Prata en stund med din granne. Fråga varandra saker och svara enbart med sanningen! (paus för diskussion) Hur gick det? (låt några komma till tals, var beredd på uppföljning) En världsberömd roman av Fjodor Dostojevskij handlar om en sådan sanningssägare.

Romanen heter Idioten. Sanningssägaren heter Furst Mysjkin.

58

•

Väck publiken genom att exemplifiera. Ropa ut ett påstående, låtsas antingen vara Furst Mysjkin som är romanens huvudperson eller någon som träffar honom.

Era naiva idioter! Hur kan ni någonsin tro att alla människor är genomgoda och inte alltid har en tanke om egen vinning för allt de gör?

•

Berätta en historia. Det kallas narratio och är mycket effektivt för att publiken ska komma ihåg i bilder. Oftast följer narratio på en mer effektfull inledning som väcker åhörarnas intresse. Återvänd gärna till din berättelse senare under föredraget.

Det var en gång en märklig man som alltid sa sanningen. När en vän frågade vad han tyckte om en ny frisyr så svarade han att den var ful. När frun frågade om mannen tyckte att hon var tjock så svarade han ja. När mannen var på arbetsintervju och ombads att berätta om sina svagheter så berättade han allt. Han fick inte jobbet, han förlorade sin vän, frun övergav honom och han blev kallad idiot.

Varför tror ni att det blev så? Kanske Dostojevskij har svar på den frågan?

•

Visa en bild. Visa en väl vald bild t.ex. av Gulag och be publiken att begrunda och reflektera över vilka känslor den väcker.

Efter din intresseväckande inledning kan du slå vakt om din trovärdighet, ditt ethos. Berätta att du läst alla Dostojevskijs böcker, skrivit en uppsats i ämnet eller kanske varit på torget i Sankt Petersburg och studerat skenavrättningsplatsen. Åhörarna måste bli övertygade om att du vet vad du talar om. Därefter kan du kort ge en översikt om vad talet kommer att innehålla så alla vet vad de kan förvänta sig.

huvuddel I själva huvuddelen är det viktigt att delarna kommer i rätt ordning och att du har en naturlig övergång mellan dem. Man brukar säga att talet bör följa en röd tråd. Tänk noga igenom vilka delar du vill ha med. Sortera bort sådant som ligger långt ifrån ämnet. Det ska vara ordning och reda, kommer informationen huller om buller så kan inte ens den mest entusiastiska

59

En rak väg är lätt att följa.

publik följa med i dina tankegångar. Fundera på vilka samband delarna ska ha, hur de ska följa på varandra och hur de hör ihop för att åhörarna lätt ska kunna hänga med i dina tankegångar.

Det enklaste sättet att tydligt markera övergångarna är att säga: För det första… för det andra… och för det tredje… Små markörer eller fraser gör underverk för att åhörarna ska förstå sambandet. Tre huvudpunkter brukar vara lagom för att åhörarna ska kunna hänga med.

Tänk återigen igenom ditt syfte för att du ska nå dit du vill.

Dispositionen hjälper dig att föra talet framåt. En tydlig disposition gör också att du kommer ihåg talet lättare. Oftast jobbar man med den här delen först. Då är det lättare att anpassa inledning och avslutning senare. Det finns många olika dispositionsprinciper och du kommer här att få hjälp med fyra av de vanligaste.

Vi tar ett exempel där du ska hålla ett anförande om jordens befolkning.

•

Kronologiskt En gång för länge sen föddes en… Enklast är att du börjar med en rak disposition, dvs. i tidsordning. Redogör för människans utveckling och utbredning över jordklotet genom

60

århundradena. Det är lätt för åhörarna att hänga med och de får en tydlig helhetsbild av varje del. Det kan vara en retorisk poäng med att i stället utgå ifrån en omvänd disposition, att börja med en dagsaktuell händelse och sen backa tillbaka för att ge det historiska perspektivet. Visa en tickande befolkningsklocka, ge publiken en skrämmande bild av dagsläget och backa tillbaka för att visa var, när och hur befolkningsexplosionen började. Sagor och berättelser är oftast ordnade kronologiskt, t.ex. Valans spådom i den poetiska eddan: Arla i urtid fanns ingenting.

•

Geografiskt I en geografisk eller rumslig disposition utgår du ifrån olika platser som du sen knyter ihop. De olika platserna som du väljer ligger nära varandra och det blir lätt att memorera innehållet. Du kan i vårt exempel börja med människans ursprung i Afrika och sen följa hur vi spred oss över jordklotet.

Du kan också välja att gå från världsdel till världsdel för att kunna göra jämförelser dem emellan. Meteorologerna i TV använder sig av denna disposition för att presentera vädret.

De går från en geografisk plats till en annan.

•

Orsak - verkan - lösning I den här typen av disposition kan du peka på ett problem, i det här fallet överbefolkning, och redogöra för orsakerna och visa vilka effekterna blir. Lägg fram hur ett problem leder till ett annat. Lättast är om du tar det i tidsföljd: orsaken kommer alltid före verkan. Verkan är alltså den enorma befolkningsexplosion vi upplever idag och orsakerna kan t.ex. vara kulturella, medicinska, ekonomiska eller politiska. Du kan förklara orsak och verkan av olika lösningar som redan finns, t.ex. ettbarnspolitiken i Kina eller komma med egna lösningar. Denna disposition lämpar sig bäst för argumenterande tal.

•

Tematiskt I det tematiska upplägget tar du ett ämne i taget som på något sätt ska höra ihop med varandra. Du kan utgå från en övergripande helhet och sen närma dig kärnan för varje led. Eller så använder du dig av exemplen i orsak-verkan­ dispositionen och kommer fram till vilken orsak du anser har störst betydelse för befolkningsökningen. Andra teman kan vara tillgång till naturresurser, livsmiljö, odlingsmöjligheter eller infrastruktur.

61

avslutning I vilket skick vill du lämna publiken när din röst tystnat?

Avslutningen av ditt tal har flera funktioner förutom markeringen att talet snart är slut. Börja med att säga något i stil med avslutningsvis, slutligen eller till sist skulle jag vilja säga. Det här är sista chansen att uppnå ditt huvudsyfte. Avrunda med en sammanfattning eller en slutsats för att säkerställa att åhörarna verkligen har uppfattat din huvudtanke. I ett argumenterande tal kan du upprepa ditt starkaste argument och mana publiken till handling. Knepen du lärde dig för att inleda kan du även använda som avslutning. Ett vanligt förekommande grepp är att använda sig av en cirkelkomposition. Då återvänder du till inledningen för att sluta cirkeln. Förhoppningsvis ger det publiken en aha-upplevelse som gör att de minns ditt tal för all framtid!

Det finns dock ett viktigt råd som du måste följa. När du flaggar för avslutningen så måste du strax avsluta. Du kan inte påbörja något nytt resonemang. Då faller hela föredraget och åhörarna kommer att bli helt förvirrade!

Allra sist vill du sätta punkt och lämna ditt ämne. Du kan tacka för intresset, smickra publiken, önska dina åhörare något och kanske ge dina kontaktuppgifter om någon vill ställa fler frågor i efterhand.

62

Övningar 1. Inledning Sitt i smågrupper. Välj ett valfritt, gärna lite tråkigt ämne och kom på fem olika spännande sätt att inleda på.

1. Välj ut den bästa och håll inledningen inför klassen!

2. Berätta sen om de andra inledningarna och varför ni valde bort dem. Alternativt kan ni göra tre olika inledningar och be kamraterna att motivera vilken de tycker är bäst.

3. Anteckna kamraternas motiveringar i din bok.

Tips på ämnen: Potatisodling, blåvalar, derivata, konjunktioner, konditionstest, Danmark, kommunstyrelsen, tomatjuice, trumpeter, facebook, sneakers.

2. Avsluta med inledningen Använd de olika inledningsteknikerna vi lärde oss tidigare och gör om dem till avslutningar! Vilka ändringar behöver du göra? Kan du få dem att summera vad du sagt?

3. Sinnrik avslutning Du har argumenterat mot regeringens arbetsmarknadspolitik. I avslutningen vill du väcka en viss sinnesstämning hos publiken. Skriv ner olika avslut som väcker följande känslor hos åhörarna: Vrede, glädje, hoppfullhet, uppgivenhet, rädsla, kampvilja.

Kan du komma på någon mer känsla?

4. Temahyllning Vi tar oss tillbaka till studentmottagningen. Skissa på fyra olika upplägg till ett hyll­ ningstal. Använd kronologisk, geografisk, orsak-verkan och tematisk disposition.

Hitta gärna på ytterligare en. Vilken skillnad blir det på talet och vilken passar bäst?

Jämför era tankar i smågrupper.

63

Elocutio: att välja språk och stil Att leva är att simma från stranden jag till stranden du i havet vi.

Björn Ranelid

Plötsligt behöver du gå på toaletten. På hur många olika sätt kan du säga det? Varför uttrycker du dig olika beroende på vem som ska ta del av denna viktiga information? Om du tycker att sopgubbe låter lite nedsättande så upphöj honom till avfallskosmetolog!

När någon dött väljer man ofta att säga att denne gått bort eller gått vidare till de sälla jaktmarkerna. Det är ett lite mjukare sätt att formulera sig för att inte låta så hård. Elocutio handlar om att smycka språket. Det roliga är att du själv bestämmer exakt vilka ädelstenar som ska ingå i smycket!

Människors tankar går att styra med dina ordval! Hur stort är inte det? Läs meningen igen. Orden du väljer har enorm betydelse

I vissa lägen kan det vara bättre att bräka än att yla.

64

för hur du uppfattas och hur ditt budskap tas emot. Ofta är det enkla och lättförstådda bäst, men ibland behöver du uttrycka dig annorlunda. Du vill att det ska hända saker i åhörarnas hjärnor, att de ska tänka i bilder och minnas dina ord bättre.

Elocutio ligger nära intellectio, en noggrann åhöraranalys ger ett träffsäkrare ordval.

Undvik dock att sprida floskler omkring dig som inte riktigt betyder något. Var så konkret du kan och förklara specifikt vad du menar. En av de gamla grekerna, Quintilianus, hävdade att elocutio var det svåraste i processen. Han menade att om du inte kan uttrycka dig så att åhörarna förstår så är resten överflödigt.

För att kunna variera språket så används olika stilmedel. De kallas retoriska figurer, troper eller stilfigurer. Du kan försköna, dekorera och paketera in ditt budskap i väl valda ord. Man brukar säga att texten kläs i en språklig dräkt som ger dina ord liv. Ibland ska det vara frack och långklänning och ibland gäller flipflops och slitna jeansshorts. Förutom att kläderna ska passa i sammanhanget bör de dessutom matcha varandra. En orange kostym med gröna gummistövlar får kanske folk att tvivla på ditt förstånd, men samtidigt lägger de ju märke till dig! Klä orden i den dräkt som passar bäst för tillfället. Glöm dock inte att puritas, ett klart och korrekt språk, är en grundregel. Esaias Tegnér skrev att ”det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta”. Elocutio hjälper dig att ge klarhet.

•

Överdriv inte stilmedlen, lagom är bäst. Folk måste förstå vad du menar. Om du t.ex. skriver När bubblan brister så står du där med askan i dina tomma händer, då kommer ingen att hänga med.

• Anpassa stilen efter publiken!

• Ha det inte som självändamål att virka in ditt budskap i så

vackra ord att folk blir bländade och inte ser ljuset i din ordblinda mörka tunnel. (Hoppsan, det där blev ju lite otydligt…)

•

Rensa språket på onödiga småord som typ, liksom, ba. Ibland fungerar orden som smörjolja för meningarna, men sträva efter en stomme med ett klart och rent språk.

• Använd slang och svordomar om det är motiverat och har ett

syfte. Skippa det annars. Inför publiken måste du framstå som en god och välvillig människa – ett alltför grovt språk kan ge fel signaler om din karaktär och trovärdighet.

65

•

Var ytterst försiktig med att tala nedlåtande om andra. Det går nästan aldrig hem hos lyssnarna som istället får sympati för de utsatta.

•

Ge ofta förtydligande exempel på det du säger. Då är det lättare att förstå och att minnas.

stilfigurer Vi ska gå igenom några av våra vanligaste och kanske mest effek­tiva retoriska figurer. Du kan hitta många fler på nätet. De går att dela upp i en mängd underkategorier, men här tar vi ett urval i bokstavsordning.

Allegori Berätta en historia med en dold undermening. Ett effektivt sätt att få ut ett budskap utan att säga det rent ut. Ingen kan egentligen anklaga dig för eventuell kritik.

•

Det var surt sa räven om rönnbären. En fabel som egentligen handlar om att man låtsas att man ändå inte vill ha det man inte kan få.

•

Djurfarmen. Orwells kritik av Sovjetunionens ledare. På ett ytligt plan handlar boken om en flock grisar som tar över en bondgård.

•

I samma veva tröttnade mor på att bara vara rar: Hon ville vara med och ro båten och slet åt sig ena åran. (Alice Bahs nationaldagstal, se sidan 165)

Alliteration En typ av rim där samma ljud upprepas i början av ord. Ger rytm i ditt språk och gör det behagligt att lyssna på.

• • • •

66

Fördomarna frodades febrilt.

Till punkt och pricka.

Kvinnor kan.

Bagare Bengt bortom bergen bakar betydligt bättre bullar.

Allusion Syftar på något känt som läsaren förmodas känna till. Ger samhörighet.

•

Han gjorde en Zlatan. (Tog livet med en klackspark eller gjorde mål efter 27 sekunder.) Alternativt: Frölunda zlatanerade fullständigt. (Dominerade)

• Att svara eller att inte svara. Det beror på frågan.

• ”A preacher from Atlanta who told people that we shall overcome.” (I Obamas segertal efter presidentvalet nämner han inte Martin Luther King, men alla vet exakt vem han menar.

Se sidan 162)

Anafor Inleder med samma ord eller fras. Ordet betyder ”jag upprepar”.

Det är ofta detta som publiken kommer ihåg, så välj med omsorg!

Ordet ”vi” som anafor är vanligt för att skapa samhörighet. Om anaforen kommer sist så kallas det epifor. T.ex. ”Vill du välja rätt skola? Välj oss. Vill du ha bra lärare? Välj oss. Vill du trivas?

Välj oss.”.

• • •

I have a dream. Den mest välkända anaforen.

Låt oss komma ihåg … låt oss motstå ... låt oss minnas …

Jag hör det och jag glömmer. Jag ser det och jag kommer ihåg. Jag gör det och förstår.

67

Antites Uttrycker ett motsatsförhållande.

• • •

Leva låta dö.

Svart eller vitt.

Vi reser oss som en nation och vi faller som en nation.

Besjälning Tala om döda ting som om de vore mänskliga.

• • •

De hotande molnen kröp allt närmare.

Pennan visslade förnöjt när den gled över whiteboarden.

Solens sista strålar letade sig in emellan ladans åldrande brädor och fick dammkornen att ystert dansa tango i den inbjudande augustikvällningen. (Hur många besjälningar hittar du?)

Eufemism Omskrivningar som är förskönande. Ett mjukare sätt att presentera obehagliga nyheter.

68

•

Hissen går inte ända upp. (Om någon som inte förstår, om det inte klickar.)

• •

Oj, vad du transpirerar! (Fy, vad du är svettig!)

Han valde att lämna oss. (Han tog livet av sig.)

Hyperbol Överdrift. Förstärker ditt budskap, publiken förstår undermeningen.

• • •

Jag är dödstrött.

Det var det värsta jag sett.

Jag slår ihjäl honom om han säger ”typ” igen. (Ingen tror på det, men fattar hur störande det är.)

Ironi En lurig stilfigur som lätt kan missuppfattas. Du säger motsatsen till vad du egentligen menar. Ibland kan man lägga till ett ”not” eller ”inte” för att tydliggöra att det är ironi.

• • •

Du verkar kunna din sak. (Om någon inte verkar kunna) Vad härligt att det började regna nu också! Not. Jag kommer att vinna! – Ja, säkert. (Ytterst osäkert alltså)

Liknelse Som metafor fast med jämförelseord, t.ex. ”likt” och ”som”. En omskrivning som får publiken att se i bilder. I Bibeln är denna stilfigur vanlig.

• • •

Likt ett åskmoln tornade Carl upp sig i klassrummet.

Som en pisksnärt träffade hans ord Petter rätt över öronen.

Liknelsen om den barmhärtige samariten eller den förlorade sonen. (Bibeln)

Litotes Underdrift. Gränsar till ironi och får folk att tänka efter. Kan också användas om du inte vill låta skrytsam.

• •

Kamprad behöver knappast bekymra sig över dagisavgifter.

Har du hört att böldpesten är på väg tillbaka? – Det lät inte så kul.

• – Jo, det gick helt okej, sa Bolt efter det nya världsrekordet.

69

Metafor Som liknelse men utan jämförelseord. Kanske vår främsta och mest använda stilfigur. Få publiken att tänka efter och se i bilder för att komma ihåg bättre.

• • •

Vi ger Sverige vind i seglen igen!

Ni går mot gymnasiets afton och livets gryning.

Från den orättfärdiga rasismens kvicksand till broderskapets trygga klippa.

Metonymi Ordet betyder namnbyte. Förenklar och förskönar.

• •

Hon älskar Dostojevskij. (Men menar hans böcker)

•

Sverige slog Österrike. (I fotboll)

Ska vi ta oss ett glas? (Inte stjäla, men dricka ur det. Dessutom är ”ett glas” en eufemism för hejdlöst supande …)

Personifikation Som besjälning, men tankar och idéer får levande egenskaper.

• •

Omogenheten har förgiftat våra ungdomar.

•

Ondskan har slagit sina klor i honom.

Samvetet rufsade Karin lätt i håret och uppmanade henne att besinna sig.

Retorisk fråga Väcker publiken och får den att tänka till. Svaret är självklart och du förväntar dig inga svar.

Används för att skapa samhörighet och för att lyssnaren själv ska formulera svaret utan att få det serverat.

Ondskans klor

70

•

Det har varit mycket skadegörelse här. Är det så vi vill ha det?

•

Vad skulle du själv tänka om någon tog din hink och spade?

•

Du vill väl ha det bästa för ditt barn?

Synekdoke Du använder en detalj som får representera en helhet. Hör till kategorin metonymi. Kallas även pars pro toto på latin.

•

Vi kan inte gynna Wall Street när mannen på gatan svälter.

(Wall Street står för aktiespekulationer och mannen på gatan folket)

• •

Vi måste satsa på morgondagen! (Framtiden) I Sverige har vi alltid haft smör på bordet. (Välstånd)

Tretalet Alla goda ting är tre. Klassisk helig upprepning som förekommer i en mängd berättelser som t.ex. de tre små grisarna eller de tre vise männen. Det skapar rytm och struktur i talet.

•

If there is anyone out there who still doubts … who still wanders … who still questions … (Inledningen på Obamas segertal, se sidan 158)

•

I år satsar vi på jobben, skolan och äldreomsorgen. (Alla politiska partier)

•

Champagne skall vara kall, torr och gratis. (Churchill)

71

Övningar 1. Försköning Kom på eufemismer till följande meningar:

• Fången rymde från kåken.

• Pigan spydde på mattan.

• Städaren är så snål!

• Bambatanten är en fegis.

• Pundaren har inget jobb längre för han fick kicken.

• Dödgrävaren dog igår.

• Bonden är så slösaktig!

2. Egna exempel Kom på egna exempel till tio av stilfigurerna vi gick igenom. Sätt er sen i smågrup­ per och jämför era meningar. Välj ut de bästa och redovisa för resten av klassen. Låt dem gissa stilfigurer!

3. Allitterationssaga Skriv en ramsa där alla ord börjar på samma bokstav som i exemplet med Bagare Bengt. Läs upp för varandra i smågrupper. Vem kommer på den längsta?

4. Nätsök Sök på stilfigurer, troper eller retoriska figurer på nätet. Wikipedia duger. Ta fram din anteckningsbok och skriv ner ytterligare fem användbara stilfigurer som inte finns med i boken. Skriv exempel till var och en av dem. Gå fram och läs upp dem för klassen.

5. Ironi Håll ett ironiskt samtal med varandra. Försök att använda ironi i varje mening. Hur fungerade det? Skriv tillsammans ner två exempel där ironi fungerar och två där det inte fungerar. Spela upp för resten av klassen.

6. Synonymmatchen En enkel övning i syfte att utöka ordförrådet. Dela in er i två lag. Det ena laget börjar med att säga ett ord. Det andra laget kontrar med att säga en synonym till ordet.

72

Läraren eller motståndarlaget får vara domare och avgör om det är en godtagbar synonym. Matchen fortsätter tills det ena laget inte kommer på någon mer sy­ nonym eller tills att läraren bryter och det andra laget får börja med ett nytt ord.

Stilpoäng kan utdelas.

7. Obamas segertal Plocka ut så många stilfigurer du kan i utdraget ur Obamas tal nedan (för hela talet - se sidan 158). Välj om du vill läsa på engelska eller svenska. Jämför med varandra.

Hur många hittar ni?

Låt oss komma ihåg att om finanskrisen lärt oss något, så är det att vi inte kan blomstra när mannen på gatan blir lidande. I det här landet reser vi oss som en nation och faller som en nation. Låt oss motstå lockelsen att falla in i den partipolitiska, småaktiga omogenhet som förgiftat vår politik under så många år. Låt oss minnas att det var en man från den här staten som först bar det republikanska baneret till Vita huset, ett parti som är grundat på värderingar om självstyre och individuell frihet och nationell enighet.

Let us remember that if this financial crisis taught us anything, it’s that we cannot have a thriving Wall Street while Main Street suffers – in this country, we rise or fall as one nation; as one people.

Let us resist the temptation to fall back on the same partisanship and pettiness and immaturity that has poisoned our politics for so long. Let us remember that it was a man from this state who first carried the banner of the Republican Party to the White House – a party founded on the values of self-reliance, individual liberty, and national unity.

8. Stilfigurstalet Skriv ett tal som tar max tre minuter att framföra. Packa det med minst tio olika stilfigurer, gärna fler.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Håll talet för en kompis som hjälper dig att finslipa det.

Sätt er sen i tre lite större grupper och håll talen för varandra.

Diskutera vad som är lagom antal stilfigurer. Kan det bli för mycket?

Vilka stilfigurer vill ni ta bort?

Skriv ett nytt, gemensamt tal. Fyll det med lagom många, träffande stilfigurer.

Håll ert gemensamma tal för de andra två grupperna.

Anteckna fyndiga stilfigurer i din anteckningsbok.

73

henrik gustavsson

Retorik

100 p

Har du kloka åsikter och genomtänkta förslag, men vågar inte nämna dem högt av skräck för negativ respons? Ska du hålla tal på din brors bröllop, men vet inte hur man bygger upp ett hyllningstal?

Har du gjort bort dig och behöver be om ursäkt?

Retorik

Den här boken följer kursplanen för SVERET0 100p och behandlar hela det centrala innehållet och kunskapskraven i Gy 2011. Störst utrymme ges åt den retoriska arbetsprocessen, men även etik, samtal, lyssnande, talängslan, taltyper och talanalys behandlas ingående. Efter varje moment följer stimulerande och roliga övningar för att kunna omsätta teorin i praktik. Längst bak finns mallar för olika ändamål som går att kopiera upp och använda till förberedelser, analys och bearbetning av text och tal.

100 p

Henrik Gustavsson har i 15 år undervisat gymnasie­elever i idrott, svenska, geografi och retorik, för närvarande på Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg. Retorik är absolut det mest inspirerande ämnet att undervisa i, sällan ser han eleverna utvecklas så tydligt som under retorikkurserna. Skolans klart viktigaste ämne!

ISBN 978-91-40-68553-7

9

789140 685537

Retorik henrik gustavsson

100 p