är en praktisk handbok för alla som hanterar semester frågor och frågor kring personalens sjukfrånvaro. Semesterdelen innehåller praktiska exempel på beräkningar av semesterlön, semesterersättning, betalda och obetalda semesterdagar, sparad semester, mm. Boken innehåller de nya semesterreglerna som gäller från 1 april 2010. Sjukfrånvarodelen visar bland annat hur du beräknar sjuklön för anställda med olika anställningsvillkor, till exempel timlön, månadslön och resultatbaserad lön.
UR INNEHÅLLET
ANETTE BROBERG
Semesterledighet • Semesterlön enligt procentregeln och sammalöneregeln • Semestersättning • Semester tillägg • Beräkningar och formler • Intjänandeår och semesterår • Sparad semester • Obetald och betald semester • Sjuklöneberäkning • Rätt till sjuklön • Sjukanmälan • Karensdag • Läkarintyg och tystnads plikt • Sjuklönegaranti.
FörfattarEN Anette Broberg arbetar med personal- och skatte frågor på Björn Lundén Information AB. Hon har skrivit ett flertal böcker om personal, skatt och e konomi.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
blinfo.se
Semester & sjukfrånvaro
SEMESTER & SJUKFRÅNVARO
ANETTE BROBERG
Semester& sjukfrånvaro En praktisk handbok för arbetsgivare
Semester och sjukfrĂĽnvaro En praktisk handbok fĂśr arbetsgivare av Anette Broberg
Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken tel: 0650-54 14 00, fax: 0650-54 14 01. info@blinfo.se www.blinfo.se Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2010. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 2 000 exemplar hos Elanders AB i Vällingby.
Första upplagan, april 2010. ISBN 978-91-7027-615-6
Innehåll Om boken.......................................................................................... 7
Semester
9
Semesterlagen................................................................................ 10 Avsteg från lagen genom avtal.......................................................... 20 Intjänandeår och semesterår............................................................ 22 Semesterledighet............................................................................. 28 Betalda och obetalda s emesterdagar................................................ 42 Semesterlön enligt lag...................................................................... 50 Semesterlön enligt procentregeln...................................................... 60 Semesterlön enligt sammalöneregeln................................................ 69 Semesterlönegrundande frånvaro...................................................... 75 Semesterlön och semesterersättning enligt kollektivavtal................... 84 Semesterersättning......................................................................... 96 Förläggning av semesterledigheten................................................. 104 Sparad semester........................................................................... 119 Byte av arbetsgivare....................................................................... 124 Preliminärskatt.............................................................................. 128 Skadestånd mm............................................................................ 133
Sjukfrånvaro
137
Sjuklönelagen ............................................................................... 138 Rätt till sjuklön................................................................................141 Sjuklöneperiod............................................................................... 146 Sjuklön.......................................................................................... 153
Särskilt högriskskydd......................................................................176 Sjukanmälan, intyg och tystnadsplikt................................................179 Arbetsgivarens anmälningsplikt . .................................................... 188 Försäkring mot sjuklönekostnader................................................... 192 Ersättning vid tvist om sjuklön........................................................ 196 Omprövning och överklagande......................................................... 203 Rehabilitering................................................................................. 206 Sjukpenning................................................................................... 212 Uppsägning på grund av sjukdom.................................................... 223 Sökordsregister...............................................................................231
Om boken Det här är en praktisk handbok för dig som arbetar med löneadmi nistration eller som på något annat sätt kommer i kontakt med semester- och sjuklönefrågor. Boken vänder sig både till stora och små företag; semester- och sjuklönereglerna är nämligen desamma oavsett hur många anställda företaget har.
Kollektivavtal och enskilda avtal I boken utgår vi från reglerna i semesterlagen och sjuklönelagen. Lagarna är tvingande till den anställdes förmån. Vissa bestäm melser är dock dispositiva. Det innebär att lagens bestämmelser kan ersättas av andra bestämmelser även om de är sämre för den anställde. Vissa bestämmelser är dispositiva på så sätt att det går att avtala om andra bestämmelser i ett enskilt avtal med den anställde medan det går att avvika från andra bestämmelser endast med stöd av kollektivavtal. Det är dock alltid tillåtet att ge den anställde bättre förmåner än bestämmelserna i semesterlagen och sjuklöne lagen. I boken har vi valt att i vissa fall ta med exempel från några av de vanligaste kollektivavtalen. Avtalen är skrivna på ett byråkratiskt och inte alltför begripligt språk, varför vi har tagit oss friheten att redigera texterna något för att göra dem mer lättbegripliga. Om ditt företag är anslutet till något kollektivavtal är det viktigt att du kontrollerar vad just ditt kollektivavtal säger. Om du inte är ansluten till något kollektivavtal gäller lagens bestämmelser, men exemplen från kollektivavtalen kan ändå i vissa fall vara till hjälp. Kom dock alltid ihåg att om du gör avsteg från lagen så får det inte vara till nackdel för den anställde. Vi har löpande lagt in hänvisningar till lagtexterna och till för arbetena till lagarna.
Hänvisningar Hur semesterlagen och sjuklönelagen ska tolkas har i vissa fall avgjorts av Arbetsdomstolen (AD). AD är den högsta instansen när det gäller arbetsrättsliga tvister. I de fall AD har avgjort hur en fråga ska tolkas hänvisar vi därför till de aktuella domarna. | 7
Om boken
Bokens webbplats På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Du hittar även uppdaterade lagtexter, bl a semes terlagen och sjuklönelagen. Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter boktiteln Semester & sjukfrånvaro.
Tips mottages tacksamt Det här är den första upplagan av boken. Tips och förslag till förbätt ringar inför kommande upplagor mottages tacksamt. Näsviken i april 2010 Anette Broberg
8 |
Semester
|  9
Semesterlagen Semesterlagen ger den anställde en lagstadgad rätt till vila och rekreation. Tanken är att den anställde ska få en chans att åter hämta sin krafter och utöva sina fritidsintressen under semester ledigheten. Semesterlagen reglerar följande förmåner: • semesterledighet • semesterlön • semesterersättning
Semesterledighet Enligt semesterlagen har en arbetstagare rätt att vara ledig i 25 dagar under ett år. Rätten till ledighet är inte kopplad till intjän ande vilket innebär att arbetstagaren har rätt till semesterledighet även under det första anställningsåret. Det finns dock en begräns ning i semesterlagen för dem som har påbörjat en anställning efter den 31 augusti. Den anställde har då endast rätt till 5 dagars semesterledighet under det innevarande semesteråret. Se kapitlet Semesterledighet sidan 28. Semesterlagen är en skyddslag och det är arbetsgivaren som ska se till att den anställde tar ut semesterledighet. Arbetsgivaren är skyldig att se till att den anställde tar ut minst 20 semesterdagar varje semesterår (5 dagar får sparas). Det gäller under förutsättning att den anställde har 20 betalda semesterdagar att ta ut.
Semesterlön Semesterlön är den ersättning som arbetstagaren får under sin semesterledighet. Rätten till betald semesterledighet är k opplad till intjänandet till skillnad mot rätten till ledighet, dvs för att arbets tagaren ska ha rätt till semesterlön måste han genom arbete ha tjänat in den. Intjänandet av semesterlönen görs enligt semester lagen under intjänandeåret, det vill säga året före semesteråret. En person som har varit anställd endast under en del av intjänande året eller haft frånvaro som inte är semesterlönegrundande har inte tjänat fullt antal betalda semesterdagar. Den anställde kommer då 10 |
Semesterlagen att ha både betalda och obetalda semesterdagar under det kom mande semesteråret. Det är dock frivilligt för arbetstagaren att ta ut obetald ledighet. Se kapitlet Semesterledighet sidan 28.
Semesterersättning Observera att semesterlön och semesterersättning inte är samma sak. Semesterersättningen är den ersättning som arbetstagaren får i samband med att anställningen avslutas. Semesterersättning kan även förekomma vid ändrade anställningsvillkor. Se kapitlen Semesterledighet (sidan 28), Semesterlön enligt lag (sidan 50) och Semesterersättning (sidan 96). §§ Semesterlagen 1 §
Både stora och små företag omfattas Alla företag omfattas av samma semesterregler, oavsett hur många anställda företaget har och oavsett vilka förhållanden som råder på olika arbetsplatser. Semesterreglerna kan upplevas som krångliga, även om de nyligen har förenklats i vissa avseenden. Men tänk då på att semesterlagen tillhör gruppen sociala skydds lagar och innehåller minimibestämmelser för att ge alla anställda rimliga semesterförmåner. Det finns normalt inget som hindrar dig som arbetsgivare att ge dina anställda bättre förmåner än vad lagen kräver, t ex fler betalda semesterdagar, högre semesterlön eller möjlighet att förlägga semestern när under året de själva vill.
Samtliga arbetstagare Lagen omfattar alla arbetstagare. Det spelar ingen roll om arbets tagaren är anställd av en privat arbetsgivare eller inom den offentliga sektorn. Det har inte heller någon betydelse vilken anställningsform arbetstagaren har (tillsvidareanställning, allmän visstidsanställ ning eller vikariatsanställning osv), eller om arbetstagaren är fackligt organiserad eller inte. Vilka som räknas som arbetstagare kan du läsa mer om längre fram. Arbetstagare som arbetar med radiologiskt arbete (röntgendiagnos tik och strålbehandling) har dock rätt till en längre semester enligt den speciella lagen om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete.
Företag med kollektivavtal Många företag, särskilt de större företagen, har kollektivavtal där semesterreglerna för de anställda regleras. Kollektivavtalet tar då över vissa av semesterlagens bestämmelser (se kapitlet Avsteg från | 11
Semesterlagen lagen genom avtal, sidan 20). I de här företagen har man ofta en löneadministratör som sköter den praktiska semesterhanteringen och som satt sig in i hur semesterbestämmelserna ska tolkas. Enligt vissa kollektivavtal i t ex måleribranschen administreras de anställdas semesterlöner av semesterkassor. Arbetsgivaren redovisar då och betalar in semesterlönen + socialavgifter till semesterkassan som sedan sköter utbetalningen av semesterlönen till den anställde. Systemet med semesterkassa kan vara praktiskt för anställda som har många korta anställningar. På så sätt får de sin semesterlön i samband med semesterperioden och från en och samma utbetalare, dvs semesterkassan. Det förutsätter naturligtvis att han har arbetat hos arbetsgivare som är anslutna till semesterkassan.
Utan kollektivavtal I många småföretag har man inga kollektivavtal utan semester lagens bestämmelser gäller fullt ut. Det finns sällan någon särskild person anställd för att sköta den praktiska löneadministrationen och ingen har tid och möjlighet att sätta sig in i hur reglerna ska tolkas. Istället brukar företagsledaren och de anställda lösa de praktiska semesterfrågorna tillsammans, t ex när det gäller förläggningen av semestern. Det är också vanligt att man sneglar på semesterbestämmelserna i något kollektivavtal som gäller inom branschen. Som arbetsg ivare måste du då tänka på att dina anställda måste få minst lika bra semesterf örmåner som lagen kräver (vissa kollektivavtal kan innehålla bestämmelser som ger sämre semesterförmåner på vissa punkter).
Var generös Till dig som inte är bunden av ett kollektivavtal vill vi ge följande råd: Var generös när det gäller semesterförmånerna. Det ligger ju i ditt intresse som arbetsgivare att dina anställda är pigga, motiv erade och nöjda. Som arbetsgivare tjänar du på att de anställda är utvilade och på hugget när de är på plats. Det borde därför exempelvis vara ganska självklart att de anställda får ta ledigt när de själva vill (efter samråd med övriga anställda och med dig som arbetsgivare förstås) och att de anställda får ta i stort sett hur mycket ledigt de vill (obegränsat antal obetalda semesterdagar/tjänstledighetsdagar alltså). Lite högre semesterlön än minimig ränsen skadar knappast heller.
12 |
Semesterlagen
Arbetstagare Semesterlagen gäller alla arbetstagare (anställda). Det är normalt inga problem att avgöra vilka som har rätt till de förmåner som semesterlagen reglerar, dvs det råder ett klart anställningsför hållande.
Du kan inte avtala bort rätten till semesterförmåner Uppdragstagare omfattas inte av semesterlagen. Observera att du inte i förväg kan avtala om att semesterlagen inte ska gälla, till exempel genom att upprätta ett avtal om att personen ska b etraktas som uppdragstagare. Ett sådant avtal är alltså ogiltigt. Vad som är avgörande när det gäller rätten till semester är om en person betraktas som arbetstagare i lagens mening.
Arbetstagare I semesterlagen definieras inte begreppet arbetstagare, utan en definition har utvecklats genom domstolspraxis. När man avgör om en person ska räknas som arbetstagare eller uppdragstagare ska man i varje enskilt fall göra en helhetsbedömning av omständig heterna. Arbetstagare enligt Arbetsdomstolen En målare som drev egen rörelse och hade B-skattsedel (motsvarar dagens F-skattsedel) utförde måleri och tapetseringsarbeten med kommunen som huvudsaklig uppdragsgivare. Målaren höll med egna arbetsredskap och kommunen stod för material såsom tapeter och färg mm. Målaren hade ingen firma och inte heller något kontor. Han var inte tvungen att teckna någon a nsvarsförsäkring, utan den stod kommunen för. Målarens totala årsomsättning för verksamheten motsvarade en årslön för en anställd målare. Arbetsdomstolen kom fram till att målaren var att betrakta som arbetstagare när han utförde arbeten åt kommunen. AD 1981 nr 58 Arbetstagare enligt Arbetsdomstolen Två artister engagerades av Stockholms kommun för en operetturné som omfattade 40 föreställningar. De två artisterna undertecknade ett formulär med lydelsen Bekräftelse om överenskommet u ppdrag/räkning. Artisterna var personligen tvungna att utföra arbetet. Kommunen bestämde tid och plats för de olika framträdandena samt höll med lokaler och ställde i ordning dessa för de olika föreställningarna. Kommunen var med och bestämde innehållet i föreställningarna och svarade för affischering. En representant för kommunen var även med och presenterade de olika föreställningarna.
| 13
Semesterlagen Utöver sitt arvode fick de två artisterna reseersättning. Den ackompan jerande pianisten fick betalt direkt av kommunen. Artisterna stod själva för scenkläder. Arbetsdomstolen beslutade efter en samlad bedömning av samtliga omständigheter att de två artisterna skulle betraktas som arbetstagare. AD 1981 nr 172
Kännetecken I förarbetena till semesterlagen har man pekat på vissa faktorer som kännetecknar en arbetstagare, t ex att • hans åtagande innebär att han ställer sin arbetskraft till f örfogande för löpande arbetsuppgifter • förhållandet mellan parterna är av varaktig karaktär • han använder maskiner, redskap eller råvaror som motparten tillhandahåller för att utföra arbetet • han är förhindrad att samtidigt utföra något liknande arbete åt någon annan, vare sig det beror på ett direkt förbud eller på arbetsf örhållandena • han får ersättning för utlägg, t ex för resor • ersättningen för arbetsprestationen ges delvis i form av garan terad lön.
Uppdragstagare En uppdragstagare omfattas inte av semesterlagen. En uppdrags givare kan därmed inte bli skyldig att ge några semesterförmåner till en uppdragstagare. Med uppdragstagare menas normalt själv ständiga företagare men även t ex ledamöter i en bolagsstyrelse eller i en föreningsstyrelse betraktas som uppdragstagare. Som vi tidigare påpekat kan du inte komma överens med någon om att han ska betraktas som uppdragstagare bara för att undvika semesterlagens bestämmelser. I vissa fall kan det dock vara svårt att avgöra om någon ska betraktas som en uppdragstagare eller en arbetstagare.
Kännetecken Faktorer som kännetecknar en uppdragstagare är bland annat att • han inte är skyldig att själv utföra arbetet, utan kan överlåta detta helt eller delvis på någon annan • han låter, på sitt ansvar, någon annan utföra arbetet • arbetet som han åtar sig är begränsat till vissa bestämda uppgifter • förhållandet mellan parterna är tillfälligt 14 |
Semesterlagen • varken avtalet eller arbetsförhållandena är sådana att de hindrar honom från att samtidigt utföra liknande arbete åt någon annan • han bestämmer själv när, var och hur arbetet ska utföras, med hänsyn till de begränsningar som de olika arbetsuppgifterna medför • han använder sina egna maskiner, redskap eller råvaror • han står själv för utgifterna i samband med arbetets utförande • betalningen för arbetet är helt beroende av verksamhetens ekonomiska resultat • han är ekonomiskt och socialt att jämställa med en företagare inom verksamhetsgrenen • han för sin verksamhet har fått personligt tillstånd eller auktori sation från en myndighet eller har fått en firma registrerad. §§ Semesterlagen 1 §§
Proposition 1976/77:90 s. 20f, 165f
Styrelserepresentanter Enligt arbetsdomstolen är det arvode en styrelseledamot, som har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, erhåller inte semesterlöne grundande. Den anställde är alltså när det gäller styrelseuppdraget att räknas som en uppdragstagare. §§ AD 1979 nr 57
Även övriga styrelseledamöter räknas som uppdragstagare och omfattas därmed inte av semesterlagen.
Att tänka på vid nyanställning I samband med att du anställer en ny medarbetare finns det vissa frågor som du som arbetsgivare bör tänka på när det gäller den nyanställdes semester. Det gäller bland annat om den nyanställde • har tagit semesterledigt under semesteråret i sin tidigare anställning, det blir då aktuellt med avräkning. • önskar ta ut sin obetalda semesterledighet under det innevarande eller det kommande semesteråret. • ska ha semesterförmåner enligt semesterlagen eller om han ska få förmånligare villkor, t ex förskottssemester eller fler semester dagar än vad lagen kräver. • får förskottssemester och slutar inom en femårsperiod från det att han har erhållit förskottssemestern. Om den förskotterade semes terlönen ska kunna avräknas mot slutlönen måste detta ha reg lerats i ett avtal. | 15
Semesterlagen • har anställts för en tidsperiod om högst tre månader, t ex ett kortare vikariat. Det kan då vara aktuellt att avtala bort den anställdes rätt till semesterledighet.
Avräkning av semesterdagar Har den anställde tagit ut semester hos sin tidigare arbetsgivare under det innevarande semesteråret behöver du som ny arbetsg ivare inte ge den nyanställde full semester. Du får nämligen räkna av den semesterledighet som den nyanställde har tagit ut hos den tidigare arbetsgivaren från hans semester hos dig. Observera att om anställ ningen påbörjas efter den 31 augusti har den nyanställde endast rätt till maximalt 5 dagars semesterledighet i den nya anställningen. Se kapitlet Semesterledighet sidan 28. Obetald ledighet Som ny arbetsgivare kan du begära att den anställde ska besluta om han vill ta ut de obetalda semesterdagarna eller inte. Du måste dock tala om för den anställde hur många betalda respektive obetalda semesterdagar han har rätt till under semesteråret. Det besked som den anställde lämnar är bindande under förutsättning att inget inträffar som den anställde inte har kunnat räkna med, t ex permit tering eller en semesterstängning som inte arbetsgivaren har informerat om. Se kapitlet Semesterledighet, sidan 28. Förskottssemester avräknas mot semesterersättning Om du som arbetsgivare ger den nyanställde förskottssemester får du i vissa fall avräkna den när han slutar sin anställning. Du får dock inte avräkna förskottssemester som har utgått mer än 5 år före anställningens upphörande. Någon avräkning får aldrig göras om anställningen upphör på grund av sjukdom eller om den anställde blir uppsagd på grund av arbetsbrist (undantag för konkurs) eller slutar därför att arbetsgivaren grovt åsidosatt sina skyldigheter gentemot den anställde. Avräkning får dock endast göras mot den semesterersättning som den anställde har innestående när han slutar, alltså inte mot slut lönen. För att du ska ha rätt att r äkna av den förskotterade semes tern mot slutlönen måste detta reglerats i ett avtal. Läs mer i kapitlet Intjänandeår och semesterår (sidan 22).
16 |
Semesterlagen
|  17
Semesterlagen
Korttidsanställningar Anställer du någon för en kortare tid, t ex för ett vikariat, kan du avtala bort den anställdes rätt att vara ledig för s emester. Det kan vara praktiskt om du inte vill riskera att bli tvungen att anställa en vikarie för vikarien. Observera att detta endast gäller anställningar som varar högst tre månader. Se även kapitlet Semesterledighet, sidan 28.
Anställningsavtalet När du anställer någon bör du upprätta ett anställningsavtal. Ett anställningsavtal kan vara muntligt, eftersom det inte finns några lagbestämmelser om anställningsavtal. Du måste dock lämna skrift lig information om anställningsvillkoren inom en månad efter det att den anställde har börjat arbeta (tillträtt anställningen). Därför är det givetvis lämpligt att upprätta ett skriftligt anställnings avtal så snart en person anställs. I anställningsavtalet bör du även ta med vilka semesterförmåner som den anställde ska ha i sin anställning. Någon skriftlig information behöver inte lämnas vid anställningar som är kortare än tre veckor.
Semester Lagen om anställningsskydd (LAS) säger att en arbetsgivare måste informera den anställde om längden på den betalda semesterledig heten. Det är dock frivilligt att informera den anställde om andra villkor för hans semesterförmåner. Observera att du inte kan inskränka den anställdes rättigheter enligt semesterlagen i ett enskilt avtal; ett sådant avtal är ogiltigt i dessa delar. Då gäller istället semesterlagens minimibestämmelser. Du kan däremot ge den anställde förmånligare semestervillkor än vad semesterlagen kräver, t ex fler semesterdagar, högre ersättning och förskottssemester.
18 |
Semesterlagen
|  19
Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER
KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG
www.blinfo.se
är en praktisk handbok för alla som hanterar semester frågor och frågor kring personalens sjukfrånvaro. Semesterdelen innehåller praktiska exempel på beräkningar av semesterlön, semesterersättning, betalda och obetalda semesterdagar, sparad semester, mm. Boken innehåller de nya semesterreglerna som gäller från 1 april 2010. Sjukfrånvarodelen visar bland annat hur du beräknar sjuklön för anställda med olika anställningsvillkor, till exempel timlön, månadslön och resultatbaserad lön.
UR INNEHÅLLET
ANETTE BROBERG
Semesterledighet • Semesterlön enligt procentregeln och sammalöneregeln • Semestersättning • Semester tillägg • Beräkningar och formler • Intjänandeår och semesterår • Sparad semester • Obetald och betald semester • Sjuklöneberäkning • Rätt till sjuklön • Sjukanmälan • Karensdag • Läkarintyg och tystnads plikt • Sjuklönegaranti.
FörfattarEN Anette Broberg arbetar med personal- och skatte frågor på Björn Lundén Information AB. Hon har skrivit ett flertal böcker om personal, skatt och e konomi.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
blinfo.se
Semester & sjukfrånvaro
SEMESTER & SJUKFRÅNVARO
ANETTE BROBERG
Semester& sjukfrånvaro En praktisk handbok för arbetsgivare