9789147119035 by Smakprov Media AB

Vad betyder orden? ANDRA UPPLAGAN

BOKEN OM FYSIK OCH KEMI

Boken om FYSIK OCH KEMI Vad är växthuseffekten? När solen lyser på jordklotet studsar en del strålar mot luftlagret och ut i rymden igen. Andra tar sig igenom luften och värmer jordklotet innan de studsar tillbaka. Samtidigt släpper jorden hela tiden ifrån sig värme som läcker ut i rymden igen.

Är du nyfiken på vad fysik och kemi egentligen är? I den här boken hittar du både fakta och förklaringar till många spännande fenomen omkring oss, men du får också testa, pröva och göra egna experiment. Hoppas att du blir ännu mer nyfiken när du läst klart!

ANDRA UPPLAGAN

När vi människor släpper ut avgaser i luften blir den tätare och värmen från jorden får svårare att tränga genom luftlagret och ut i rymden. Det är som om jordklotet är instängt i ett växthus. Då blir det varmare här på jorden. Om det fortsätter kan de stora isarna vid polerna börja smälta och det kan bli översvämningar på flera håll i världen.

Hej!

Boken är skriven helt i linje med Lgr 11 och tränar alla förmågor.

Boken om

Boken om Fysik o Kemi_Omslag.indd 1

Kemi

Allt omkring oss är gjort av olika ämnen. Kemi är läran om hur de ämnena är blandade och kan blandas så att de bildar nya ämnen. Kemi handlar också om hur man kan skilja olika ämnen åt.

Atom

De små byggstenar som allting i hela universum är uppbyggt av

Grundämne Kemisk förening

FYSIK OCH

Ett ämne som består av samma sorts atomer rakt igenom Ett ämne som består av olika sorts atomer, t.ex. vatten

Hållbar utveckling När man talar om hållbar utveckling menar man att allt det vi gör nu är bra även för allt liv som kommer efter oss, i framtiden.

Några grundämnen Det finns ungefär hundra olika grundämnen och vi har de atomer vi har här i Universum. Det bildas inga nya och inga försvinner. Varje grundämne har sina speciella egenskaper. För att kemister i alla länder ska förstå varandra och vilka ämnen de menar införde svensken Berzelius ett kemispråk. Varje grundämne skrivs med en eller två bokstäver. Med det språket kan man skriva vilket ämne som helst. Vatten till exempel blir H2O. Här är några exempel på grundämnen:

KEMI

Guld (Au)

Koppar (Cu)

Kol (C)

Nickel (Ni)

Uran (U)

Silver (Ag)

Järn (Fe)

Syre (O)

Aluminium (Al)

Väte (H)

Från det minsta till det största

I växtfabriken

Det som blir över vid tillverkningen och släpps ut som en avgas till luften är syre. Hela den här kemiska reaktionen kallas fotosyntesen. Det är en av de allra viktigaste kemiska reaktionerna, eftersom den ger oss både mat att äta och syre att andas.

Fysik handlar om att söka förklaringar till fenomen runt omkring oss. Till exempel: Varför lyser lampan? Varför kan ljud låta så olika? Varför är en magnet magnetisk?

Molekyl Två eller flera atomer som sitter ihop

Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör

I växternas blad tillverkas ämnen som får växten att växa. Till det behövs energi från solen, vatten från marken och gasen koldioxid som bladen fångar in ur luften. Av detta tillverkar växten en sorts socker som den använder som bränsle och byggstenar.

Fysik

atom – molekyl – cell – organ – organism – ekosystem – planet –

? – galax – universum

Best.nr 47-11903-5 Tryck.nr 47-11903-5

Hans Persson

? Vilket ord skulle passa mellan planet och galax? Ledtråd: Det börjar på sols och slutar på ystem.

2015-02-17 13:12

Boken om Fysik och Kemi

Hans Persson

LIBER

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 1

2015-02-10 13:00

BILDFÖRTECKNING 6 Steve Gschmeissner/Getty Images 16 (2) Ulf Simonsson/Tiofoto/ NordicPhotos 19 (2) Mariann Klint 20, 21 Gunnar Lundh/Nordiska Museet 22 Hannu Vallas/Lehtikuva/TT 23 Torbjörn Lilja/Naturfotograferna/IBL 24 Göran Gustafson/TT 26 (1) Jan Gyllensten 26 (2) Hans Persson 27 Lennart Hyse/TT 29 Hans Persson 30 Peter Hoelstad/TT 34 (1) Pedro A Saura/AP Photo/TT 34 (2) Erich Lessing/IBL 35 (1) Bridgeman Art Library/IBL 35 (2) Mike Demidov/Shutterstock 35 (3) Simon Farnhell/SPL/IBL 39 Martin Dohrn/SPL/IBL 41 (1) OPV Online 41 (2) Dwight Miller 44, 45 Nordiska Museet 47 (1) Sture Gustavsson/TT 47 (2) Hans Persson 53 Uli Wiesmeier/LOOK/IBL 61 Spacekris/Shutterstock 65 Peter Lindvall/TT 68 Karl Johaentges/LOOK/IBL 71 SMHI

73 Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL 75 Thinkstock 82 Silva 83 (1) Göran Gustafson/TT 85, 86 Alex Bartel/SPL/IBL 88 (1) Hans Persson 88 (2) Mikael Sjöberg/TT 89 (1) ISM/SPL/IBL 89 (2) Anna Rehnberg/TT 93 Craig Eccles/Solent News/TT 98 (1) Arkivbild/Liber 98 (2) Hans Persson 99 (1) Science Photo Library/IBL 104 Klaus Guldbransen/SPL/IBL 106 Ulf Renneus/Mary Square Images 108 (2) Interfoto/IBL 108 Hans Persson 109 (1) Leif R Jansson/TT 109 (2) HK Scan 117 Klaus Guldbrandsen/SPL/IBL 121 Christer Järeslätt/Kvällsposten/TT 123 Martin Bough/Fundamental Photographs 124 (1) Björn Larsson Ask/TT 124 (2) Jean-Pierre De Mann/IBL 130 (1) Science Photo Library/IBL 130 (2) Stefan Frank-Jensen/TT 131 Karl Erik Granath/Nordiska Museet 132 Library of Congress/SPL/IBL

133 Anette Nantell/TT 135 (1) Ardea/IBL 135 (2) Merlin Tuttle/BCI/Photo Researchers/IBL 139 Torbjörn Carlson/Sydsv/TT 140 Pär Eliasson 141 Stephan Dalton/NHPA/IBL 144 Hans Persson 146 Per Wahlberg/Kamerareportage 147 Hans Persson 149 Science Photo Library/IBL 150( 1) Yann Arthus-Bertrand/Corbis/AllOverPress 150 (2) First Light/IBL 151 (1) Alf Linderheim/IBL 154 (3) Science Photo Library/IBL 155–163 Photodisc V34 Spacescapes 163 (2) Bettmann/Corbis/AllOverPress Foton till experimenten: Hans Persson Övriga foton: Shutterstock

ISBN 978-91-47-11903-5 © 2015 Hans Persson och Liber AB Redaktion: Inga Henriksson, Mats Juhlin (redaktörer) Lotta Rennéus (formgivare) Marie Olsson, Mikael Myrnerts (fotoredaktörer) Eva Runeberg Påhlman (produktionsledare) Tecknare: Jonas Burman Anders Nyberg sid 80-81, 84, 98, 165 (3) Omslag: Jonas Burman och Lotta Rennéus Pedagogisk granskning: Kerstin Naenfeldt och Rolf Wallander Faktagranskning: Hans Sigurdsson och Peter Larshammar Tack även alla andra som har läst och kommit med kloka synpunkter! Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2015

ajabaja, inte kopiera!

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och landsting. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 172

2015-02-10 15:05

INNEHÅLL Omslagets utvik fram Om grundämnen Ämnen kan finnas i tre former Solen och vårt planetsystem

Tankar kring en brasa 4 Vad är allting gjort av? 6 Hur vet man det man vet idag? 8 Olika material 10 Vart tar allting vägen? 12 Gör som forskarna – testa! 14

6. Kraft och rörelse 48 Lektion 1: Om skateboarden 48 Lektion 2: Balans och jämvikt 48 Lektion 3: Ingen rörelse utan krafter 49 Lektion 4: Krafter gör att brädan rullar 49 Lektion 5: Stora krafter ger högre fart 50 Lektion 6: Nedförsbacke och tyngdkraft 50 Lektion 7: Friktion gör att det glider bättre eller sämre 51 Lektion 8: Överkurs med supertrick! 51

7. Luft och tryck 52 2. Vatten – ett viktigt ämne 16 Vad är vatten egentligen? 17 Vatten finns överallt och i olika former 18 Hur man använde is och ånga förr i tiden 20 Vatten bär både fartyg och småkryp 22

3. Fast, flytande eller gas? 24 Vad händer egentligen i stearinet? 25 Gaser syns inte 26 Ämnen har olika smältpunkt 27

4. Blandningar och lösningar 28 Hemma i köket 28 Hur skiljer man ämnen åt? 30 Många ämnen löser sig i vatten 32 Hur konstnärer blandat till sina färger 34 Konsten att lösa fläckar 36

5. Syror och baser 38 Vad är surt? Vad är basiskt? 40 Man kan mäta hur surt något är 41 Hur blir ett ämne mindre surt? 42 Farliga ämnen hemma 43 Kul att veta från förr och nu 44 Naturen blir surare 46

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 2

Vad är luft? 53 Luft trycker och tynger 54 Högt och lågt tryck 56 Vad händer när trycket ändras? 58 Luften ger kraft åt maskiner 60 Föroreningar i luften 62

8. Värme 64 Hur gör man ett experiment ... där man kan lita på resultatet? 66 Hur sprider sig värme? 68 Temperaturer och väder 70 Hur håller man kvar värmen? 72 Hur klarar djur att leva i stark kyla? 74

9. Magnetism 76 Vad är magnetism? 78 Var får man magneter ifrån? 79 Vad trodde man förr om den magnetiska kraften? 80 Så här funkar en kompass 82 Fler magnetiska upptäckter 84 Elektriska magneter 85 Magnetiska uppfinningar 88

2015-02-10 13:00

10. Elektricitet 90 Det finns två sorters elektricitet 91 Vad är elektricitet? 92 Åskan är elektrisk 93 Elektrisk ström – elektroner som strömmar 94 Hur fungerar ett batteri? 96 Vilka ämnen leder ström? 97 Hur tänkte man förr om elektriska fenomen? 98 Var försiktig med el 100 Energi 101 Hur kommer strömmen till våra hus? 102 Energi från olika bränslen 103

11. Kemiska reaktioner 104 Matens kemi 106 Hur kan man göra maten hållbar? 108 Nya ämnen bildas 110 Eld – vad är det? 112 Kemister gör nya ämnen 114 Vi lever i plaståldern 116 Är plast dåligt för miljön? 118

12. Ljud 120 Vad är ljud? 120 Höga och låga toner 122 Svaga och starka ljud 124 Hur förs ljudet vidare? 126 Hur kan vi höra? 128 Att spara ljud – förr och nu 130 Telefonen 132 Hur hör djur? 134

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 3

13. Ljus 136 Var kommer ljuset ifrån? 136 Ljuset studsar 138 När ljuset ändrar riktning 140 Ögat och synen 142 Glasögon och kameror 144 Regnbågen och färgerna 146 Ljus vi inte ser 148 Hur ser djur? 150

14. Astronomi 152 Jorden – vår plats i universum 152 Varför trillar vi inte av jordklotet? 156 Hur bildades universum? 158 Solens energi ger liv åt jorden 160 Stjärnbilderna 161 Kul att veta om rymden 162 Så trodde man förr om universum 164

Förklaringar till Experimenten 166 Ordförklaringar 168 Register 170 Omslagets utvik bak Vad är växthuseffekten? I växtfabriken (fotosyntesen) Vattnets kretslopp I reningsverket (vattenrening) Goda råd i åskväder

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG:

{ något om vad allting är gjort av u hur man vet det vi vet idag ( om vart olika material tar vägen när de blir sopor | hur man gör en undersökning

Att sitta runt brasan och stirra in i elden har människor gjort i alla tider. Alla har sina funderingar över vad elden är och hur det kommer sig att vedträna försvinner upp i rök. Runt den här brasan sitter människor från olika tider och världsdelar. Var och en med sina tankar.

1. Familjen i stenåldersgrottan värmer sig vid brasan och lagar sin mat över elden. Kanske undrar de över eldens mysterium.

2. Mannen från Grekland lever i en mycket senare tid än stenåldersfamiljen. Han är en av dem som för tvåtusen år sedan ägnade mycket tid åt att fundera över naturens stora frågor. Då trodde man att veden i brasan, ja helt enkelt allting, var gjort av fyra ämnen: eld, jord, luft och vatten.

3. Den arabiske mannen här bredvid kommer från 900-talet. Han kallas för en alkemist. Alkemisterna försökte göra guld genom att blanda olika ämnen. Kanske hoppas han att veden som brinner ska lämna efter sig lite guld?

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 4

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

6. Den här mamman är kärnfysiker och forskar om solen på dagarna. Hon har många apparater till sin hjälp. Med hjälp av datorer kan hon undersöka och förklara alla ämnen runt omkring oss på ett helt annat sätt än man kunde förr. Kanske blir hennes barn också forskare och kommer på saker som ingen vet i dag? Kanske kommer de på hur avfallet från kärnkraftverken kan förvaras på ett säkert sätt?

5. Marie Curie heter den här kvinnan. Hon är en berömd forskare från slutet av 1800talet. Hon vet genom sin forskning mycket mer om ämnen än de flesta vid den här tiden. Men hon är trött, de ämnen hon gör experiment med verkar skada hennes kropp.

4. Vetenskapsmannen från 1700-talet har andra tankar om brasan, för han vet att grekernas idé om de fyra ämnena inte stämmer. Det finns många fler ämnen än så. Det har han kommit på genom att göra experiment.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 5

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

Vad är allting gjort av? Vi har mängder av saker omkring oss – djur, böcker, tofflor, sladdar, tulpaner, spikar, telefoner och kanelbullar. Men vad är allting gjort av egentligen? Om vi förstorar så mycket det går kanske vi får svaret?

2. Med ett förstoringsglas ser hårstrået ut som ett tjockt rör och huden är mycket skrovligare än vad du kan se med ögat.

1. Det minsta du kan se med ögat är de små groparna i huden och de tunnaste fjunen och håren på handen.

3. I ett mikroskop som förstorar så mycket det går kan man se de minsta byggstenarna som huden, håret och allting annat är gjorda av. De byggstenarna kallas atomer. kolatom

Pssst! Ser du att det finns kolatomer både i telefonen och kroppen?

kolatom

4. Telefonen som ser så slät och fin ut visar sig också allt skrovligare ju mer vi förstorar. Även telefonen är uppbyggd av atomer. Vad du än tittar på så är det byggt av små, små atomer.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 6

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

Hundra olika sorters atomer Allt är byggt av atomer. Men alla atomer är inte likadana. Självklart, tänker du kanske, för de ska ju fungera som byggstenar till precis allting. Då kan det vara svårare att förstå att det faktiskt bara finns drygt hundra olika sorters atomer. Men det fiffiga är att de kan sättas ihop med varandra på nästan hur många sätt som helst. På så sätt kan atomerna bilda nästan hur många ämnen som helst.

Liten atom-lära De pyttesmå byggstenar som allting är byggt av kallas atomer. Så här kan man rita atomer:

Men en atom är egentligen så liten att den inte går att rita. I punkten efter den här meningen skulle det få plats flera miljoner atomer.

Två eller flera atomer som sitter ihop i en grupp kallas för en molekyl.

En molekyl som bara består av en sorts atomer kallas för ett grundämne.

Molekyler som innehåller olika sorters atomer kallas för en kemisk förening. Plasten i telefonen är ett exempel på det.

kol

– Allting omkring oss består av pyttesmå atomer. Vi själva också!

Inuti en atom En atom består av en kärna och av elektroner. En riktig bild av en atom skulle se ut som en suddig boll. Det suddiga är elektronerna som far runt och bildar skal kring kärnan. Eftersom elektronerna och kärnan är så otroligt små är det mesta i en atom faktiskt tomrum.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 7

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

Hur vet man det man vet i dag? MER ÄN 2 000 ÅR SEDAN

FRAM TILL 1600-TALET

De gamla grekerna tittade och tänkte I Grekland fanns det för mer än 2 000 år sedan många lärda män som försökte förklara vad allting består av. De hade inga apparater, men de tittade så noga de kunde med sina ögon och tänkte så det knakade. Det här är vad de kom fram till: Allt som finns omkring oss är blandningar av fyra ämnen. Fast grekerna sa inte ämnen, de kallade dem element. De fyra elementen var eld, luft, vatten och jord. När en brasa brinner ser man tydligt att veden innehåller alla fyra elementen, tyckte de. Lågorna är elden, röken är luft, askan är jord och det som droppar och pyser när veden tänds är vatten.

Med förstoringsglaset såg man mera Under nästan tvåtusen år trodde folk att det var som grekerna sa. Man trodde att det gick att blanda till vad som helst, om man bara hittade den rätta blandningen av de fyra elementen. De som försökte kallades alkemister. De hade mängder av saker till sin hjälp som inte grekerna haft. Förstoringsglas till exempel. Därför kunde de titta närmare på olika ämnen. Mest kända är alkemisterna för att de försökte koka ihop guld av vanliga metaller som järn och koppar. Men de kunde aldrig göra något guld. När de inte lyckades skyllde de på att de inte hade tillgång till det magiska ”femte elementet” som skulle göra förvandlingen möjlig. Ändå lyckades de blanda ihop många användbara ämnen och uppfann en hel del saker som används än i dag.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 8

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

Mikroskop och experiment visade många nya ämnen

FRÅN 1600-TALET

Åren gick och den nya tidens vetenskapsmän började forska på ett lite annat sätt. De gjorde experiment, mätte och undersökte allt mycket noga. Till sin hjälp hade de ytterligare en uppfinning: mikroskopet. De upptäckte att det inte alls bara var fyra ämnen som byggde upp allting. Byggstenarna var många fler än så. De började kalla de minsta delarna av ett ämne för atomer. Alla olika atomer fick varsin symbol och ordnades efter sin vikt i ett slags alfabet.

Atomerna består av delar

FRÅN 1800-TALET

Forskningen gick vidare och i slutet av 1800-talet hände något viktigt igen. Flera forskare visade att atomer faktiskt består av mindre delar. Den polska fysikern Marie Curie experimenterade med ämnen som avger radioaktiv strålning. Hon upptäckte att den strålningen kom från delar som är mindre än atomen. Många trodde inte alls på Marie Curies idéer. Men hon lyckades visa att hon hade rätt och fick faktiskt nobelpris två gånger. Tyvärr blev hon så småningom sjuk av de radioaktiva strålarna och dog.

Inne i atomerna

2000-TALET

I dagens laboratorier går jakten vidare allt längre in i atomens inre. I jättestora apparater sätter forskarna fart på atomer och låter dem krocka med varandra. Vid krocken delas atomen upp i mindre delar och med hjälp av datorer kan de sedan undersöka de smådelar som far iväg åt olika håll.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 9

2015-02-10 15:01

Tankar kring en brasa

Olika material Från hudar och ben … För att överleva måste vi ha mat och värme, tak över huvudet och kläder. De första människorna var jägare och skickliga hantverkare som själva tillverkade allt de behövde. De använde material som fanns i naturen: trä, sten, lera, läder, ben. Det mesta kom till nytta.

Spjut av trä, med spets av sten

Spetsarna på pilarna till bågen är limmade med kåda från träden.

Halssmycke gjort av djurtänder

Vattentät säck av läder att frakta vatten i Kläder av djurhudar, päls som gav värme och skydd

Klädernas sömmar är gjorda av senor från djur.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 10

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

… till stål och plast Nuförtiden köper vi nästan alla våra saker och oftast är de tillverkade i stora fabriker. De är gjorda av material som våra förfäder inte hade. Plast, gummi och metaller fanns inte då. Plast till exempel är ett mycket användbart och praktiskt material som kemister har forskat fram receptet på. Man kan nästan säga att vi lever i plaståldern.

Alla slags material är uppbyggda av atomer och molekyler. Enpet flaska till exempel är gjord av ett material vi kallar plast. Det är gjort av molekyler som i sin tur består av atomer.

Glas Kläder av material från växter (bomull vi odlat) och en del syntetfibrer av plast

Vattenflaska, reflex och hjälm av plast

Halssmycke av silver

Cykel av metallen järn Gummi i däcken

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 11

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

Vart tar allting vägen?

Den lilla hög av sopor som en stenåldersfamilj fick ihop var inte stor. Eftersom allt var gjort av material från naturen var det lätt för maskar och andra smådjur att äta upp det.

Annat är det nu. En familj i dag lämnar ett helt berg av sopor varje år.

Många av de saker vi använder hamnar så småningom bland soporna. Trasiga tofflor, plastskräp, ja allt möjligt. Tittar man riktigt nära består soporna av olika ämnen som i sin tur är uppbyggda av olika atomer. Vad händer med atomerna när sopbilen tippar in lasset i elden på sopstationen?

Ingenting försvinner Ingenting vi slänger in i elden försvinner helt när det brinner upp. Men det är förstås inte trasiga tofflor i röken eller askan. Nej, där finns alla de atomer kvar som fanns i allt det vi slängde. Men i elden har atomerna pusslat ihop sig på nya sätt och bildat nya ämnen. Inte alls de som vi slängde i soppåsen. Samma atomer används om och om och om igen. Vi har de atomer vi har här på jorden. Det bildas inga nya. Tänkt att en kolatom som för miljoner år sedan fanns i en dinosaurie kanske hamnade i skaftet på en stenyxa och flera tusen år senare i din grannes cykelsadel.

Man brukar säga att atomerna och molekylerna ingår i olika kretslopp.

För miljontals år sedan

Mycket senare

Nu!

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 12

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

Sopor kan bli nya saker Mycket av det vi slänger är gjort av material som går att använda igen. Det är ibland slöseri att elda upp sakerna. Då sticker ju atomerna iväg och blir nya ämnen som vi kanske inte behöver eller som kanske till och med gör skada. Om vi sorterar soporna går det att återanvända papper, plast, metall, glas och mycket annat. Matrester går att lägga i en kompost. Precis som stenåldersfamiljen gjorde.

Papper går att återvinna och göra nytt papper av. Matresterna kan läggas i komposten och bli ny jord.

Konservburkar kan bli stålrör eller nya burkar.

Plastflaskorna kan bli parksoffor, fleecetröjor eller bullerplank.

Glaset kan bli isoleringsmaterial eller nya flaskor.

Argumentera för och emot Vilken förpackning väljer du? Sök fakta. Vilka fördelar och nackdelar kommer du på med olika förpackningar? Jämför med hur dina kompisar har resonerat och valt.

metall (aluminium) glas

plast

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 13

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

Gör som forskarna – testa! Typiskt för naturvetenskap är att man experimenterar och testar saker. När forskare arbetar skriver de noggranna anteckningar om hur de gör och vad de får för resultat. Då kan andra göra om testet och kontrollera om de får samma resultat. I den här boken finns många experiment som du kan göra själv. Längst bak i boken får du förklaringar till det som hände.

Här får du en snabblektion i hur man undersöker något på ett vetenskapligt riktigt sätt.

EXPERIMENT 1

Ofta börjar det med att man har en fråga eller ett problem. Skriv ner det du vill testa.

Innan du börjar experimentera, skriv vad du tror att resultatet blir. Det kallas för att man gör en hypotes. Det är ett grekiskt ord som betyder ”klok gissning”.

Hur fort löser sig en sockerbit i vatten? Spelar det någon roll om vattnet är varmt eller kallt?

Jag tror att det går olika fort med varmt och kallt vatten.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 14

2015-02-10 13:00

Tankar kring en brasa

Sen skriver du hur du gjorde experimentet och vilka saker du använde. Oftast är det bra att rita en enkel bild.

Så här gjorde jag: Jag tog två glas och hällde lite varmt vatten i det ena och kallt i det andra. Sen la jag en sockerbit i varje glas. Jag tog tid på hur fort det gick för sockret att lösa sig.

Vad hände? Skriv ner resultatet.

(Oj, här höll vi på att avslöja vad som hände!)

Vad kom du fram till? Fick du svar på din fråga? Vad blev din slutsats? Skriv ner den.

Jag kom fram till ...

Kommer du på en förklaring till det som hände? Skriv och rita.

Min förklaring är ...

När du har dina resultat och anteckningar klara är det dags att jämföra och diskutera resultaten med andra som gjort liknande experiment. Det brukar finnas mycket att prata om. Ofta är det så att det man kommer fram till leder till nya undersökningar.

– Pssst! Förklaringarna till bokens experiment finns på sidan 166.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 15

2015-02-10 13:00

I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG:

u något om vad vatten egentligen är S om vattnets egenskaper och kretslopp W varför saker flyter eller sjunker i vatten v om ytspänning

Vatten – ett viktigt ämne

Om det inte fanns vatten på vår planet skulle det inte gå att leva här. Alla djur och växter behöver vatten för att överleva. I Sverige har vi gott om vatten. Det är bara att vrida på en kran, så kommer det rent och fint dricksvatten. I andra delar av världen kan det vara mycket svårt att få tag på vatten. Det är ett stort vardagsproblem för många människor. 3%

97% Det finns mycket vatten på jordklotet. Mer än två tredjedelar av ytan är täckt av hav. Inte konstigt, eller hur, att jorden ibland kallas för den blå planeten.

Men nästan allt vatten på jorden är salt. Det finns i de stora världshaven. Havsvatten kan vi inte dricka eller vattna med. Bara 3 procent är sötvatten. Det mesta av det finns som is vid Sydpolen och Nordpolen.

Kroppen består till två tredjedelar av vatten. Vi behöver dricka ungefär 2,5 liter om dagen. En del får vi i oss med maten, eftersom all mat innehåller vatten. Utan vatten klarar man sig bara ett par dagar. Då tjocknar blodet och rinner långsammare och det blir svårt för hjärtat att pumpa.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 16

2015-02-10 13:00

Vatten – ett viktigt ämne

Vad är vatten egentligen? Vatten kan se ut på olika sätt. Det kan vara smutsigt och grumligt av jord, färgat av saft eller klart som i en fjällbäck. Men det är ändå alltid samma ämne. Vattnet består av små, små atomer, precis som alla andra ämnen. I vatten sitter atomerna ihop tre och tre. När atomer sitter ihop kallas det för en molekyl. När du dricker en klunk vatten är det alltså massor av vattenmolekyler du får i dig.

Receptet för vatten är enkelt! Man tar bara dubbelt så många väteatomer som syreatomer. Då blir det vatten. Eller H2O som kemisterna säger. H är väte (Hydrogen) och O är syre (Oxygen).

Var kommer vattnet ifrån? Har du hört talas om något som kallas vattnets kretslopp? Med det menas att allt vatten flyttar sig runt i naturen. Ibland är det rinnande, ibland är det vattenånga. Men det är samma vatten hela tiden. Vi har det vatten vi har på jordklotet.

– Psst! På omslagets bakre flik kan du se hur vattnets kretslopp funkar i naturen.

EXPERIMENT 2 Vattnets kretslopp Så här kan du göra ditt eget kretslopp. Du behöver: en hög glasburk med lock, kokhett vatten (vattenkokare), salt, karamellfärg, några isbitar, tesked • Undersök hur burken och locket ser ut och känns före experimentet. Både på insidan och utsidan av locket. • Häll 4 teskedar salt i burken. • Droppa i 5 droppar karamellfärg. • Häll i ca 1 dl kokhett vatten.

• Lägg locket upp- och nervänt på toppen av burken och lägg några isbitar i locket. • Ställ burken ljust och beundra det vackra som händer. • Rita och beskriv i ord vad som händer inne i burken.

Boken om Fysik och Kemi andra upplagan CS6.indd 17

2015-02-10 13:01

Vad betyder orden? ANDRA UPPLAGAN

BOKEN OM FYSIK OCH KEMI

ANDRA UPPLAGAN

Hej!

Boken är skriven helt i linje med Lgr 11 och tränar alla förmågor.

Boken om

Boken om Fysik o Kemi_Omslag.indd 1

Kemi

Allt omkring oss är gjort av olika ämnen. Kemi är läran om hur de ämnena är blandade och kan blandas så att de bildar nya ämnen. Kemi handlar också om hur man kan skilja olika ämnen åt.

Atom

De små byggstenar som allting i hela universum är uppbyggt av

Grundämne Kemisk förening

FYSIK OCH

Ett ämne som består av samma sorts atomer rakt igenom Ett ämne som består av olika sorts atomer, t.ex. vatten

Hållbar utveckling När man talar om hållbar utveckling menar man att allt det vi gör nu är bra även för allt liv som kommer efter oss, i framtiden.

KEMI

Guld (Au)

Koppar (Cu)

Kol (C)

Nickel (Ni)

Uran (U)

Silver (Ag)

Järn (Fe)

Syre (O)

Aluminium (Al)

Väte (H)

Från det minsta till det största

I växtfabriken

Fysik handlar om att söka förklaringar till fenomen runt omkring oss. Till exempel: Varför lyser lampan? Varför kan ljud låta så olika? Varför är en magnet magnetisk?

Molekyl Två eller flera atomer som sitter ihop

Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör

Fysik

atom – molekyl – cell – organ – organism – ekosystem – planet –

? – galax – universum

Best.nr 47-11903-5 Tryck.nr 47-11903-5

Hans Persson

? Vilket ord skulle passa mellan planet och galax? Ledtråd: Det börjar på sols och slutar på ystem.

2015-02-17 13:12