SLÅ 2016
SVENSKA Vi människor lever under varierande villkor och ser på oss själva, andra och världen utifrån olika perspektiv. När vi tolkar och skapar texter gör vi det utifrån specifika syften och positioner, och våra sätt att uttrycka oss kan alltid kopplas till frågor om makt och kritisk m edvetenhet. SLÅ 2016 innehåller tolv artiklar där författarna från skilda s ynvinklar resonerar om svenska som ett kritiskt ämne.
SVENSKA ETT KRITISKT ÄMNE
ETT KRITISKT ÄMNE
Ewa Bergh Nestlog & Nils Larsson (red.)
SVENSKA ETT KRITISKT ÄMNE
ISBN 978-91-27-44913-8
SVENSKLÄRARFÖRENINGENS ÅRSSKRIFT 2016
SLA_2016_cover.indd Alla sidor
9 789127 449138
SVENSKLÄRARFÖRENINGENS Å RSSKRIFT 2016
2017-06-12 11:01
SLA_2016_text.indd 3
2017-06-14 10:23
Innehållsförteckning Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 KERSTIN BERGÖÖ & KARIN JÖNSSON Ett öga på texten, ett öga på framtiden – om yngre barns liv, språk och lärande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
HILARY JANKS Critical language awareness – teaching the relationship between language and power. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
EVA JACQUET Etnografi och litteracitet – etnografiska förhållningssätt som fundament i ett kritiskt svenskämne?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
MARITHA JOHANSSON En litteraturundervisning som utmanar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66
SVEN-ERIC LIEDMAN Språk åldras som människor, om än långsammare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77
MARIA LIM FALK & TOMAS RIAD Lingvistisk litteracitet i skolan – ett möte mellan språkforskare och lärare . . . . 88
BERIT LUNDGREN Ett kritiskt eller okritiskt textarbete i svenskämnet – en fråga om didaktiska val. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109
PETRA MAGNUSSON Svenska i ett multiliteracies-perspektiv – för ett kritiskt multimodalt meningsskapande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122
GUNILLA MOLLOY Lat eller bög? – om betygsskillnader mellan könen, stereotypa värderingar och kritiskt textarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134
SLA_2016_text.indd 3
2017-06-14 10:23
SUZANNE PARMENIUS SWÄRD Stanna upp ett tag! – kritisk och analytisk läsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149
OVE SERNHEDE Segregationen och skolan i förorten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161
HELEN WINZELL Skrivundervisning i lärarutbildningen? – villkor för att leda elever till ett medvetet skrivande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Svensklärarföreningens verksamhetsberättelse för 2016. . . . . . . . . . . . . . . 196
SLA_2016_text.indd 4
2017-06-14 10:23
Inledning Temat för årets årsskrift i Svensklärarföreningen är det kritiska svensk ämnet. Att det i dagens värld är nödvändigt med en kritisk hållning, framgår med all önskvärd tydlighet i stort sett dagligen i medierna. Det är därför centralt att i skolan arbeta med kritiskt tänkande så att den unga generationen blir medveten om hur språk och texter kan förstås, granskas och skapas utifrån ett kritiskt perspektiv. Svenskämnet kan vara kritiskt på flera sätt, vilket framgår i denna årsbok där de medver kande författarna har tolkat årets tema på varierande vis. Kerstin Bergöö och Karin Jönsson presenterar några lärares och forskares arbete med critical literacy i förskolan och i skolans tidiga år. De lyfter fram innehållsfrågan som central i kritiska och demokratiska textarbeten. Barns liv, språk och lärande sätts i f okus. Iartikeln presenteras några exempel på undervisningspraktiker där man arbetar utifrån ett kritiskt perspektiv. I dessa praktiker får barnen arbeta med dikter om platser i världen, texter om vuxnas maktutövning och barns känsla av att vara missförstådda samt med multimodala texter och lekar i ett genusperspektiv. Hilary Janks konstaterar att vi alltid måste göra språkliga val och val som rör olika modaliteter (bilder, gester, ljud) när vi kommunice rar. Genom kritisk språklig medvetenhet synliggörs vems intressen som gagnas eller åsidosätts. I artikeln förs resonemang om hur vi i texter kan positionera människor och därigenom visa på respekt eller respektlöshet beroende på exempelvis hudfärg, ålder och social ställning. I det kritiska textarbetet får eleverna dekonstruera och rekonstruera texter och därige nom uppmärksammas på frågor om makt och perspektiv. Eva Jacquet redogör för en etnografisk studie av elevers skol initierade och självinitierade litteracitetsaktiviteter. Resultatet visar att en elev, som särskilt får framträda i artikeln, marginaliseras efter som många av hans språkliga erfarenheter inte synliggörs i skolan, vilket innebär att läranderesurser lämnas outnyttjade. En slutsats Jacquet drar är att läraren behöver förhålla sig till litteracitetsaktivi teter som elever ägnar sig åt både i och utanför skolan, och på så sätt öppna för större elevengagemang samt för mångfald och kritiska perspektiv i klassrummet. 5
SLA_2016_text.indd 5
2017-06-14 10:23
Maritha Johansson fokuserar i sin artikel på den traditionella skönlitterära texten och hur skolans litteraturundervisning kan komplettera de textvärldar som eleverna rör sig i på fritiden. Hen nes forskning pekar på att den grundläggande läsförståelsen är ett kritiskt moment vid skönlitterär läsning och rör framför allt berät tarstrukturer, litterära konventioner och fiktionsförståelse. I artikeln utgår Johansson från att i en kritisk litteraturundervisning utmanas eleverna i fråga om vad och hur de läser. Utmaningen för läraren, menar hon, rör främst textval och hur texterna behandlas. Sven-Eric Liedman skriver utifrån sin långa erfarenhet som aka demiker och professionell språkbrukare. Han diskuterar bland an nat förhållandet mellan dagens talspråk och skriftspråket i vårt lit terära arv, och han tar även upp förhållandet mellan svenskan och engelskan i den akademiska världen. Med Liedmans egna ord ägnar han sig åt ”en kritisk granskning av svenskans nya arter och avarter”. Maria Lim Falk och Tomas Riad presenterar och diskuterar forskningsgrenen lingvistisk litteracitet som enligt dem utmanar och breddar synen på grammatikundervisningen i svenskämnet. I sin artikel hävdar de att lingvistisk litteracitet både kan befrämja elevernas vetenskapliga förhållningssätt och tydliggöra kopplingen mellan de olika ämnesområdena inom svenskämnets språkdel. Berit Lundgren utgår i sin artikel från några studier av skolan och av elevtexter för att med utgångspunkt i dessa studiers resultat diskutera om svenskämnet i grundskolan har en kritisk inriktning eller inte. Lundgren använder sig i sin artikel av ett kritiskt literacyperspektiv som hon anser kan fungera som ett både tydliggörande och förklarande raster över språk och undervisning. Petra Magnusson resonerar om svenska som ett centralt ämne för kritiskt meningsskapande där elever får utveckla kommunikativa kompetenser genom olika modaliteter och digitala verktyg. Resone mangen bygger på aktuella läroplansskrivningar och en medveten het om de förändrade villkoren för kommunikation som möjliggörs genom nya medier och multimodalt meningsskapande. Magnusson presenterar ett exempel på ett konkret undervisningsförlopp utifrån ett multiliteracies-perspektiv.
6
SLA_2016_text.indd 6
2017-06-14 10:23
Gunilla Molloy beskriver i sin artikel en undervisningspraktik som anlägger ett critical literacy-perspektiv på frågan om varför flickor har högre betyg än pojkar. Elever får skriva argumenterande texter utifrån sina uppfattningar om orsakerna till betygsskillnader na mellan könen. I syfte att utveckla kritiskt tänkande får de läsa och samtala om varandras texter. Olika föreställningar framkom mer, såsom att pojkar är lata, men även normkritiska perspektiv på frågan framförs. I artikeln förs resonemang om normkritisk under visning och kritiskt textarbete i teori och praktik. Suzanne Parmenius Swärd skriver att vi måste gå djupare in i tex terna. Den ytliga och okritiska läsning som ofta förekommer idag, särskilt i sociala medier, behöver uppvägas av en djupare läsning för att stödja utvecklingen av den kritiska förmågan. I sin artikel ger Parmenius Swärd därför ett förslag på hur en arena för kritisk granskning, analys, ställningstagande och välutvecklade texter, kan skapas i svenskämnet. Ove Sernhede konstaterar att eleverna i storstädernas segregerade förortsområden framstår som förlorare inom rådande skolsystem. Han efterlyser en större känslighet i skolan för elevers uppfattning om sig själva och om världen. Sernhede resonerar om att ungdomar i förortsskolor generellt har låga resultat, men trivs bra i skolan och skapar vår samtids mest intressanta estetiska uttryck. I artikeln ställs frågan om svenskämnets möjligheter att främja ungdomars iden titetsutveckling och skaparkraft genom att ta in innehållsliga och samhällskritiska aspekter från de ungas kulturer. Helen Winzell skriver slutligen om nödvändigheten av att med borgarna har en medvetenhet om text och skrivande, och hon häv dar att denna medvetenhet skulle kunna kallas kritisk litteracitet. Det är följaktligen centralt att svensklärare har kunskaper om denna medvetenhet, och Winzell diskuterar därför i sin artikel vidare om vilka kunskaper om skrivande och skrivundervisning som blivande lärare erbjuds och också utvecklar under sin utbildning. Ewa Bergh Nestlog och Nils Larsson i april 2017
7
SLA_2016_text.indd 7
2017-06-14 10:23
SLÅ 2016
SVENSKA Vi människor lever under varierande villkor och ser på oss själva, andra och världen utifrån olika perspektiv. När vi tolkar och skapar texter gör vi det utifrån specifika syften och positioner, och våra sätt att uttrycka oss kan alltid kopplas till frågor om makt och kritisk m edvetenhet. SLÅ 2016 innehåller tolv artiklar där författarna från skilda s ynvinklar resonerar om svenska som ett kritiskt ämne.
SVENSKA ETT KRITISKT ÄMNE
ETT KRITISKT ÄMNE
Ewa Bergh Nestlog & Nils Larsson (red.)
SVENSKA ETT KRITISKT ÄMNE
ISBN 978-91-27-44913-8
SVENSKLÄRARFÖRENINGENS ÅRSSKRIFT 2016
SLA_2016_cover.indd Alla sidor
9 789127 449138
SVENSKLÄRARFÖRENINGENS Å RSSKRIFT 2016
2017-06-12 11:01