Page 1

w

Bornholmsmodellen

i praktiken

Fler lekar, metodiska tips och kopieringsunderlag

Maria Rydkvist

Bornhoml omslag.indd 1

2012-06-29 12.24


Maria Rydkvist Maria Rydkvist är förskollärare med special­ kompetens inom läs- och skrivinlärning. Hon arbetar på Björkestaskolan i Nykvarn, där hon leder och strukturerar skolans arbete med läsoch skriv­inlärning i förskoleklass och till viss del i årskurs 1. Björke­sta­skolan fick 2007 Bertil Hults pris för sitt arbete med att ge alla barn en god läs- och skrivutveckling. ”När jag började arbeta med 6-åringar 1997 mötte jag för första gången ett strukturerat sätt att förbereda barns läs- och skriv­utveck­ling. Tillsammans med barnen lekte och övade vi med språket vid ett par tillfällen i veckan. Under de kommande åren gick jag på olika fortbildningar i hur man kan stimulera barns språk och läs- och skrivutveckling och efter några år hade vi organiserat ett dagligt och mer strukturerat språkarbete. Vi har nu länge arbetat med Bornholmsmodellen som bas. Med tiden har vi lagt till fler lekar och övningar för att få alla barn att komma så långt som möjligt i sin läs- och skriv­utveck­ling före skolstarten i åk 1. Barn utvecklas olika – en del behöver mer tid och fler övningar på ett moment medan andra istället behöver större utmaningar för att inte tröttna. Med fler lekar i olika svårighetsgrad får vi fler barn som upplever språklekarna lagom utmanande och roliga. I den här boken har jag skrivit ner mina erfarenheter av Bornholm­s­ modellen. Jag ger konkreta förslag på hur du kan lägga upp arbetet med lekarna i förskoleklassen och delar med mig av metodiska tips. Här finner du många repetitionslekar för de barn som behöver träna mer för att komma vidare och arbetsblad och svårare övningar för de barn som behöver det. Vi har valt att ha språklek vid fyra tillfällen i veckan på vår skola, annars fungerar det inte tidsmässigt med allt annat som vi vill ha med i vår verksamhet. Men språklekarna är inte det enda arbetet vi gör för barnens läs- och skrivutveckling. Vi arbetar också strukturerat med högläsning, boksamtal och undervisning i olika läsförståelsestrategier. Vi börjar med språklekarna i september och avslutar i början på maj. Varje språklekstillfälle varar ca 15–20 minuter. Det är viktigt att man hittar ett arbetssätt som fungerar i den verksamhet man arbetar i. Det väsentliga är, som forskningen visar, att lekarna är strukturerade och regelbundet återkom­mande för att ge resultat. Alla kommuner erbjuder inte 6-åring­arna förskoleklassverksamhet alla dagar i veckan. Då är det extra viktigt att språkleken är ett återkommande inslag under de dagar verksamheten pågår.”


Innehåll Bra förberedelser blir bra språklekar 7 Kartläggning 15 Protokoll för kartläggning 20 Vilka två ord rimmar? 23 Vilka två ord börjar med samma ljud? 25 Vilka två ord slutar med samma ljud? 27 Mjukstart på språklekarna 29 Rim 29 Rimdomino 34 Vilka ord rimmar? 35 Lyssna på ljud

36

Ord och meningar 37 Förslag på fler lekar till Ord och meningar 2A–2C 38 Korta och långa ord 41 Sammansatta ord 43 Förslag på fler lekar till Ord och meningar 2A–2I 45 Ringa in det långa ordet 50 Bildserier 51 Rubrikkort till leken med ordklasser 52 Ordkort att sortera i leken med ordklasser 53


Första och sista ljudet i ord 54 Att höra enskilda språkljud 54 Fler förslag på lekar som stärker barnens förmåga att urskilja enstaka ljud i ord 58 Ljudjakt på O 65 Ljudjakt på S 66 Ljudjakt på L 67 Ljudjakt på M 68 Ljudjakt på A 69 Ljudjakt på R 70 Vilka två ord börjar med samma ljud? 71 Arbetsblad: Vilka två ord börjar med samma ljud? 77 Vilka två ord slutar med samma ljud? 78 Arbetsblad: Vilka två ord slutar med samma ljud? 84 Ljud-domino 85 Ljud-memory 86 Bingobrickor 87 Fonemens värld – analys och syntes Hur många ljud hör du i ordet? Hur många ljud hör du i ordet? Bokstävernas värld – på väg mot riktig läsning Fler utmaningar Vilken bokstav börjar ordet med? Småords-bingo – bingobrickor till barnen Småords-bingo – ordkort för utroparen

88 90 91 92 96 99 100 103

Bildbank 105


Språklekar enligt Bornholmsmodellen har bedrivits i svenska förskolor i mer än 15 år och erfarenheterna är genomgående positiva. I denna bok – Bornholmsmodellen • Vägen till läsning – beskriver professor Ingvar Lundberg hur barn i lekens form övar upp sin språkliga medvetenhet, den viktiga förutsättningen för att lära sig läsa. Alla lekarna har en tydlig positiv effekt på läsinlärningen och är upplagda så att de är just lekar, där alla kan bidra. Därmed väcks barnens nyfikenhet, lust och

Även barnens uppgiftsorientering får möjlighet att utvecklas. Uppgiftsorientering handlar om uppmärksamhet, koncentration och uthållighet och har stor betydelse för att barnet ska ha framgång i skolan. Till boken hör ett häfte med Kopieringsunderlag, som innehåller bildkort, kort med alfabetet samt ett tydligt och enkelt kartläggningsmaterial. Författare: Professor Ingvar Lundberg är vår nationellt främste läsforskare och internationellt i frontgruppen på läsforskningens område.

Ingvar Lundberg

I denna bok finns lekar med ord, ords sammansättningar och innebörder. Stor vikt läggs vid bokstavsinlärning och övningar i att lägga till, ta bort eller byta ut bokstäver i ord och undersöka vad som händer efter sådana förändringar.

”Genom att ge uppgifterna till alla barn innan de börjar med språk­lekarna, kan du fastställa deras startnivå i fonologisk medvetenhet. Resultatet kan ge dig vägledning för hur snabbt du bör gå fram med de olika lekarna... Bedömningen kan hjälpa till att identifiera de barn som har särskilt stora fonologiska problem.” Ja, det kan du och svaret är Bornholmsmodellen. Omfattande forskning visar att språklekarna – om de genomförs systematiskt – kan underlätta läsinlärningen och förebygga lässvårigheter.

Vägen till läsning • Språklekar i förskoleklass

Kan du redan i förskoleklass göra något för att underlätta barnens läsinlärning?

glädje inför språket. Den dagliga stund då barnen leker med språket har också ett egenvärde: Barnen får många goda stunder i förskoleklassen, då de upptäcker sitt eget språk och förstår sådant de inte förstått tidigare.

Ingvar Lundberg

Språklekar 15 minuter om dagen i 15 veckor där ”leksakerna” är de mest tillgängliga och djupt mänskliga företeelser vi kan tänka oss – våra ord.

Bornholmsmodellen •

För att kunna genomföra bra språklekar behöver du kartlägga alla barns fonologiska medvetenhet, se s 94 och följande, Bornholmsmodellen ”Bedömning och kartläggning av fonologisk Vägen tillmedvetenhet” läsning • Språklekar i förskoleklass i Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass av Ingvar Lundberg.

Bornholmsmodellen

Bra förberedelser blir bra språklekar

ISBN 978-91-27-72300-9

Kartläggningen i Bornholmsmodellen är anpassad för att kunna göras i en mindre grupp. Du kan också följa kartläggningen på s 15–28 i detta material, som görs individuellt. 9 789127 723009

oms_Bornholmsmod_08_CS2.indd 1

2012-01-30 13.39

Lärare som noga följer sina elevers läsutveckling är mer framgångsrika än lärare som inte ägnar tid och kraft åt detta. Men det kan vara svårt att se denna utveckling hos samtliga barn i en klass. Här får du det redskap som gör det möjligt för dig att både följa varje barns läsutveckling och individuellt hjälpa varje barn vidare. Det visar var varje enskild elev befinner sig i sin läsutveckling under de avgörande tre–fyra första åren, åren då den viktiga grunden läggs. Utvecklingen av läsförmågan innefattar fem dimensioner: Fonologisk medvetenhet, Ordavkodning, Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse. De här dimensionerna samspelar men har också var för sig ett typiskt förlopp. Varje fas i de olika dimensionerna förklaras, och här finns även metodiska övningar med många exempel som hjälper eleverna att gå vidare. Materialet är enkelt att använda: På ett

för varje elev individuellt schema markerar du hur långt eleven kommit i sin läsutveckling. Genom att regelbundet dokumentera hur elevens läsning utvecklas, skapar du en läsprofil för varje elev och får ett fungerande instrument för att bäst kunna planera den fortsatta undervisningen. God läsutveckling är både en grundlig och konkret kurs i läsutveckling och ett tryggt diagnosmaterial. Materialet innehåller två kopieringsunderlag med alla faserna i läsutvecklingen tydligt definierade – ett för läraren och ett där eleven själv görs delaktig i sin utveckling. Författare är professor emeritus Ingvar Lundberg, en av de främsta läsforskarna internationellt, och Katarina Herrlin, lågstadielärare och universitetsadjunkt. Till boken har Eva Fylking, lågstadielärare och dyslexipedagog, utarbetat en Studiehandledning för fortbildning i grupp. Studieplanen omfattar fem träffar.

Ingvar Lundberg Katarina Herrlin

Kartläggning och övningar

Den här boken handlar om hur vi möter barnen under den första läsundervisningen och hur vi kan bidra till att undanröja hinder i deras väg mot god läsning. Men framför allt handlar den om hur vi kan stödja och stimulera eleverna till en god läsutveckling.

Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin

läsutveckling Kartläggning och övningar När barnen börjar hos oss på hösten, God kommer de från flera olika förskolor i kommunen och deras ”språkliga ryggsäckar” ser mycket olika ut. Därför väljer jag att kartlägga alla barn individuellt. Då lär jag känna eleven mer och får en klarare bild av elevens förmågor: Jag ser vilka moment eleven redan kan och vad hon/han kan behöva utveckla. Jag hör också hur eleven resonerar när han/hon svarar på uppgifterna. I samband med kartläggningen fyller jag också i elevens läs­ utvecklingsschema på s 20–21 i God läsutveckling. Kart­läggning och övningar, av Katarina Herrlin och Ingvar Lundberg. Om det kommer nya elever under pågående läsår, fyller jag i de elevernas läsutvecklings­schema då. Schemat följer med eleverna under lågstadiet. Tillsammans med de ”starkare” barnen börjar jag under vårterminen att fylla i ”Min läs­utveckling” på s 22–23 i God läsutveckling. Barnet och jag resonerar oss fram till hur många steg i schemat som kan fyllas i, främst spalterna för fonologisk medvetenhet och ordavkodning. Det är intressant att se vilken god självskattningsförmåga förskoleklassbarnen har! Det är viktigt att man här talar om att vi lär olika och kan olika saker olika bra. Flera av barnen blir också mycket mer motiverade och medvetna om vad de vill bli bättre på när de får vara med och fylla i sitt schema. Jag låter också barnen ett och ett läsa texterna som tillhör materialet God läsutveckling i praktiken

God läsutveckling •

Ingvar Lundberg Katarina Herrlin

God läsutveckling

-

ISBN 978-91-27-72309-2

9 789127 723092

God Läsutveckling omslag3.indd 1

09-07-02 15.39.10

7


a dr An e ad ök ut n va gå ut

God läsutveckling i praktiken

God läsutveckling

för mig – och så resonerar vi om deras utveckling. Här är jag mycket försiktig och lägger ingen press på barnen; jag talar bara om hur duktiga de redan är för att stärka deras självkänsla och självförtroende.

i praktiken

Alla barn på sin rätta nivå

Konkreta exempel, metodiska tips och kopieringsunderlag

Agneta Hedenfalk • Lena Munck • Annika Palm

09-06-26 16.15.52

Kartläggningen ligger till grund för hur vi samlar barnen i mindre grupper om 10–12 och utifrån gruppernas samman­ sättning planerar vi arbetet med språklekarna. Målet är att alla barn ska få chans att utvecklas vidare utifrån sin egen nivå. Av erfarenhet vet vi att barnen utvecklas i olika takt. De barn som har kommit en bit i sin läsutveckling kan då få gå vidare även om det betyder att de gör övningar som enligt tradition hör till årskurs 1. En del barn behöver längre tid och fler repetitioner medan andra utvecklas nästan explosionsartat när de får stimulans och träning. Ibland kan vi behöva ändra gruppernas sammansättning så att alla barn verkligen får chans att utvecklas i sin egen takt. Vill man att barnen ska hålla motivation och intresse uppe, gäller det att möta dem med rätt uppgifter och svårighetsgrad. Därför ändrar vi gruppsammansättningen när vi ser att något/några barn behöver svårare utmaningar eller mer tid för en övning. Det viktiga är att eleven känner att det är en fördel att få byta grupp. Ingen får känna sig som en förlorare!

Mest övning för den som behöver det bäst Störst fokus har jag på de elever som inte kommit så långt i sin fonologiska utveckling. De dagar som vi inte kan ha språklek med alla elever, t ex på grund av sjuk personal, anstränger vi oss för ändå genomföra språklekarna med de barn som behöver dem mest. De barn som behöver lite mer träning av vissa moment ger vi också i perioder extra träning i en mindre grupp. Språklekarna följer en bestämd struktur och det är den vi anstränger oss att följa så att alla barn får ut mest av dem. ”Vi vet genom en omfattande forskning runt om i världen att språk­lekarna, om de genomförs systematiskt, kan förebygga läs­svårig­heter och ge barnen en mjukare start i skolan.” (Ur förordet till Bornholms­ modellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass) Vi är noga med att genomföra lekarna systematiskt.

8


1 1

Lyssna på ljud

Lyssna på ljud Följ språklekarna 1A–1C i Bornholmsmodellen s 27–31

På denna första nivå finns tre enkla lekar som syftar till att väcka barnens intresse för ljud. Lekarna har mest karaktären av uppmärksamhetsövningar. Barnen får utforska sin förmåga att lyssna och uppmärksamma ljud i omvärlden eller från sig själva. Identifieringen av omgivningsljud har egentligen ingenting med läsinlärning att göra. Det finns ingen forskning som har visat att motorljud, visselsignaler, klockringning eller grisars grymtande, bearbetas på samma sätt som språkljud. Med största sannolikhet kräver språkljuden helt andra former av bearbetning i hjärnan. Därför ägnar vi nu bara ett par gånger åt omgivningsljud för att barnen ska få öva sig på att lyssna uppmärksamt.

1A

lyssna till ljuden

Vår värld är fylld av ljud. Med denna lek kommer barnen att upptäcka att om de bara lyssnar noga, kan de höra ljud både inomhus och utomhus och t o m från sig själva.

De här lekarna syftar till att väcka barnens intresse för ljud. Jag brukar göra lekarna vid ett par tillfällen innan vi går vidare till nästa kapitel, 2 Ord och meningar.

Exempel på ljud inomhus kan vara människoröster i ett annat rum, musik från en radio, surrande kylskåp, diskmaskin, tickande klocka, dörrklocka, hjärtslag, andning, sväljande. Exempel på ljud utomhus kan vara trafikljud från olika motorfordon, ambulanssirener, steg på grusgång, barn som leker, sus från vinden i trädtopparna eller en kyrkklocka.

LY S S N A PÅ L J U D

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 26

09-07-01 08.31.59

36

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 27

B o r n h o l m s m o d e l l e n i praktiken

27

09-07-01 08.32.01


2

Ord och meningar Följ språklekarna 2A–2C i Bornholmsmodellen s 33–38

För många barn är det svårt både att skapa meningar och att dela upp meningar i ord. Många vill räkna stavelserna i meningen i stället för orden och har svårt att förstå skillnaden. Jag försöker hjälpa barnen att höra antalet ord i meningen genom att jag säger meningen och samtidigt klappar i bordet för varje ord. Då vet de hur de ska markera orden. Jag har också märkt att barnen lättare klarar flerstaviga ord i början av en mening; om de flerstaviga orden hamnar sist, vill barnen gärna markera varje stavelse. De tysta och svårpratade barnen är oftast de som har svårast att skapa meningar. Det kan bero på att de inte tycker om att tala inför gruppen. Det är också svårt att bara skapa meningar ”ur luften”. Här kan du hjälpa barnet genom att ge det bilder som stöd, t ex en bild där det händer många saker som man kan prata och berätta om. När barnen ska skapa egna meningar, är det bra att börja med bilder som visar människor som gör något, t ex cyklar, snickrar, promenerar. Jag ställer en fråga: ”Vad gjorde du igår?” Ett i taget tar barnen upp en bild och hitta på ett svar utifrån bilden: ”Igår cyklade jag.” Så blir det lättare för barnen att få till en hel mening. Man kan utveckla den här leken med att titta på hur verben förändras genom att ställa olika frågor till samma bild: ”Vad ska du göra nu?”, ”Vad har du gjort?” Skriv meningarna på tavlan och titta på hur orden förändras. Nu får du också en uppfattning om eleverna har problem med sin meningsuppbyggnad. När barnen ska prata med längre meningar, hör jag om de böjer orden rätt, får med ändelser eller kastar om ord. Det upptäcker du säkert i det vardagliga samtalet med barnen också. Men här ges ytterligare en chans att uppmärksamma det, eftersom de här lekarna kommer ganska tidigt under året i förskoleklass. Jag brukar skriva barnens meningar på tavlan eller på ett blädderblock. Jag påtalar att en mening börjar med en stor bokstav och slutar med punkt. (Meningarna på blädderblocket kan du återanvända när barnen senare ska räkna ord i meningar.) När barnen ska dela upp meningar och räkna antalet ord, är det lättast att börja med meningar där alla ord bara har en stavelse, för att så småningom plocka in ord med fler stavelser. Barnen har, som sagt, lättast för flerstaviga ord när de står i början av meningen.

22

Ord och meningar

Ett viktigt syfte med Bornholmsmaterialet är att det ska hjälpa barnen att se hur språket är beskaffat, så att de så småningom bättre kan förstå logiken bakom vårt skrivna språk. Detta avsnitt syftar till att barnen ska bli medvetna om att vårt tal kan delas upp i ord och meningar. Känslan för ord och meningar kommer naturligtvis att utvecklas under hela den tid som barnen arbetar med skriften i skolan; här vill vi försöka skapa en grund, ett avstamp för denna utveckling. För att lära sig läsa och skriva måste man ha en säker uppfattning om vad ett ord är och inte är. Forskningen har visat att barn ofta inte har någon klar medvetenhet om vad ett ord är. Om man ber ett litet barn att säga ett långt ord kan man få höra ”tåg”. De är nämligen inriktade på innebörden (tåg är ju långa) snarare än formen. ”Ikväll ska jag titta på tv”, kan vara ett ord för ett barn. Om man leker att man byter namn på något och kallar ”ko” för ”buss” kan en del barn hävda att det går inte, man har ju ändrat identiteten på kon. Form och innebörd är obevekligt sammangjutna. I detta avsnitt avser vi alltså att hjälpa barnen att få ett klarare ordbegrepp. Flera av lekarna utvecklar barnens förmåga att analysera meningar genom att dela upp dem i ord. De får också möjlighet att förstå att det går att tänka på ett ords form oberoende av dess innebörd. Lekarna med ord syftar slutligen också till att utöka barnens ordförråd. Att förstå och få känsla för den syntaktiska uppbyggnaden av en mening, och inse vad det är som skapar klarhet och sammanhang i språket, kan bara utvecklas under lång tid. Det är nog bara genom ett verkligt läsande och skrivande som en sådan känsla kan

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 32

09-07-01 08.32.23

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 33

B o r n h o l m s m o d e l l e n i praktiken

37


Förslag på fler lekar till ORD OCH MENINGAR 2A–2C Skapa nya meningar En rolig lek är att ha bilder på djur och människor i en hög och bilder på föremål som barnen kan hitta på ett verb till i en annan hög, t ex en bild på en elefant i ena högen och en bild på ett hopprep i den andra blir ”en elefant ska hoppa hopprep”. Det blir tokroliga meningar som barnen uppskattar.

✿ Plocka i ordning och sortera bilderna till orden här nedanför, se bildbanken s 108–126.

✿ Be barnen bilda meningar, ett barn i taget. elefant cykel myra bil hund båt katt tåg tiger hopprep lejon flygplan höna spade tupp gunga mus spis svan potta apa badbalja flicka trumma pojke fotboll tant telefon farbror buss ål flyga drake fisk slalom björn fiskespö häst såg ko nål och tråd kanin säng åsna symaskin orm glass kula ren får cirkus dator val

38

B o r n h o l m s m o d e l l e n i praktiken


Markera ord i meningar I Bornholmsmodellen finns många språklekar där barnen ska bilda meningar. Här följer fler förslag på meningar att använda när barnen ska markera ord i meningar. Meningarna här nedan med bara enstaviga ord hjälper de barn som har lätt att höra för mycket, t ex stavelser (Sti-na le-ker med dock-or) eller enstaka språkljud. Här blir det lättare för dem att markera rätt.

✿ Gör så här: Läs en mening i taget långsamt. ✿ Barnen får, en i taget, lägga en markör för varje ord på bänken framför sig. Jag ser en ko. Per vill ha glass. Min katt är söt. Min hund vill ha ett ben. My har en gul sko. Jag är glad. Snön är vit och kall. Nu ska vi gå ut. Vill du ha mat? Tom ser en snabb bil. En mus är i en bur. Max bär en hink. Sven är sur.

Jag vill ta ett bad. Kim vill se en film. Jag slog i mitt knä. Nils har en boll. Bä är ett svart får. Jag vill ha ett glas med läsk. Ann ser i en bra bok. Läs en bok för mig. Hej, sa Tim. Jag är varm, sa Tor. Liv har en stor glass. En vit häst är bäst. Jag har en grön hatt.

Meningarna här nedan med flerstaviga ord kan vara lite svårare att dela upp. Många barn vill markera stavelser eller till och med enstaka språkljud.

✿ Läs en mening i taget. ✿ Barnen får, en i taget, lägga en markör för varje ord på bänken framför sig. Stina leker med dockor. Jenny rider på sin häst. Moa sover. Tilda går med hunden. Viggo bygger med sitt lego. Gustav åker traktor. Lisa äter godis. Fågeln äter frön. Vi väntar på bussen. Det är kul i skolan. Fröken läser en bok för oss. Hunden busar.

B o r n h o l m s m o d e l l e n i praktiken

39


Arbetsblad 2

Ringa in det lĂĽnga ordet

50

B o r n h o l m s m o d e l l e n i praktiken Kopieringsunderlag Š 2012 Maria Rydkvist och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42152-3


arbetsblad 3

Bildserier

Alternativ 1 Klipp ut bilderna och klistra fast dem i rätt ordning på ett papper. Alternativ 2 Skriv siffror under bilderna så att de kommer i rätt ordning.

Kopieringsunderlag © 2012 Maria Rydkvist och Natur & Kultur ISBN 978-91-27-42152-3

B o r n h o l m s m o d e l l e n i praktiken

51


Maria Rydkvist

Bornholmsmodellen

i praktiken

Fler lekar, metodiska tips och kopieringsunderlag

För dig som redan arbetar med Bornholmsmodellen – här kommer Bornholmsmodellen i praktiken, ett beprövat komplement till Bornholms­modellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskolan av Ingvar Lundberg. Denna handledning ger konkreta förslag på hur arbetet med språklekarna kan läggas upp i förskoleklassen. Materialet innehåller metodiska tips, ytterligare lekar och mängder av kopieringsunderlag – allt för att underlätta lärarens praktiska arbete. Här finns repetitionslekar för de barn som behöver träna mer på vissa moment och svårare övningar för dem som behöver större utmaningar. Språklekar enligt Bornholmsmodellen har bedrivits i svenska förskoleklasser i mer än 20 år och erfarenheterna av detta arbete är mycket positiva. Alla lekarna har en tydlig gynnsam effekt på läsinlärningen och är upplagda så att de är just lekar, där alla kan bidra. Genom de dagliga lekarna upptäcker barnen sitt eget språk och förstår sådant de inte förstått tidigare. Även barnens uppgifts­ orientering får möjlighet att utvecklas så att de övar upp sin koncentration och uthållighet, vilket har stor betydelse för att barnet ska ha framgång i skolan.

”Omfattande forskning visar att systematiska språklekar underlättar läsinlärningen och förebygger lässvårigheter redan i förskoleklass.” Professor emeritus Ingvar Lundberg

ISBN 978-91-27-42152-3

9 789127 421523

Bornhoml omslag.indd 2

2012-06-29 12.24


9789127421523  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you