9789144115795 by Smakprov Media AB

Dags för uppsats Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten

FEBE FRIBERG (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32108 ISBN 978-91-44-11579-5 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Interak, Poland 2017

INNEHÅLL

Förord 9

Första upplagan 9 Andra upplagan 10 Tredje upplagan 11 Författarpresentation 13

Del I 15

1 Ännu en metodbok 17 K e r st i n Se ge st e n Konsument och producent 18 Examensarbete 20 Handledning, planering och ansvar 22 Avstämning mot högskolelagens intentioner 23 Referenser 24 2 Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling 25 E l isa bet h Da h l b org Lyck h age Sjuksköterskeyrkets och vårdandets kunskapsområden, substans och struktur 25 Kunskapens karaktär 28 Att utveckla personlig och kollektiv kunskap 31 Kunskapsteoretiska utgångspunkter vid forskning 33 Referenser 35 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Innehåll

3 Tankeprocessen under examensarbetet 37 F e be F r i be rg En fråga eller undran dyker upp 38 Problemområdet identifieras 39 Den inledande litteratursökningen 40 Problemformuleringen 40 Syftet 44 Den egentliga litteratursökningen 45 Dataanalys 48 Resultat 48 Referenser 48 4 Användbara texter 49 K e r st i n Se ge st e n Vetenskapliga artiklar 49 Avhandlingar, rapporter och uppsatser 51 Läroböcker och fackböcker 52 Yrkestidskrifter och tidningar 53 Offentliga dokument 53 Skönlitteratur och debattböcker 54 Information på webben 54 Källkritik av tryckt text 56 Källkritik på webben 56 Källor och ordval 58 5 Informationssökning 59 L i n da Ö st lu n dh Informationssökning – en process 60 Att planera och dokumentera 62 Att välja informationskällor 65 Akademiska databaser 66 Databaserna och språket 67 Grundläggande söktekniker 70

Innehåll

Att göra ett bra litteratururval 76 Automatisk ämnesövervakning Alerts/SDI 81 Vad kan bibliotekarierna hjälpa till med? 81 Referenser 82 6 Att utforma ett examensarbete 83 F e be F r i be rg Examensarbetets struktur 83 Referenser enligt APA-systemet – några exempel 90 Referenser 96 7 Att hantera språket 97 K e r st i n Se ge st e n Olika språkstilar 98 Talspråk och skriftspråk 100 Konsekvens 100 Skriv och skriv om 101 Läs mera 102 Referenser 102

Del II 103

8 Att välja ämne och modell för sitt examensarbete 105 K e r st i n Se ge st e n Att göra en begreppsanalys 107 Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning 107 Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning 107 Att göra en litteraturöversikt 108 Att analysera diskurser 108 Att analysera berättelser (narrativer) 108 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Innehåll

9 Att göra en begreppsanalys 109 K e r st i n Se ge st e n Bakgrund 109 Motiv 111 Genomförande 112 Inför skrivandet 117 Referenser 117 10 Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning 119 K e r st i n Se ge st e n Bakgrund 119 Motiv 121 Genomförande 121 Resultat 126 Betydelse för omvårdnaden 126 Inför skrivandet 126 Referenser 127 11 Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning 129 F e be F r i be rg Bakgrund 129 Med grund i metasyntestänkandet 130 Motiv 132 Genomförande 132 Resultat 137 Betydelse för omvårdnaden 137 Inför skrivandet 138 Referenser 138

Innehåll

12 Att göra en litteraturöversikt 141 F e be F r i be rg Bakgrund 141 Motiv 144 Genomförande (gemensamt för allmän respektive integrativ översikt) 144 Integrativ översikt 150 Resultat 151 Betydelse för omvårdnaden 151 Inför skrivandet 151 Referenser 151 13 Att analysera diskurser 153 E l isa bet h Da h l b org -Lyck h age Bakgrund 153 Motiv 157 Genomförande 158 Resultat 167 Betydelse för omvårdnaden 167 Inför skrivandet 168 Referenser 168 14 Att analysera berättelser (narrativer) 171 E l isa bet h Da h l b org -Lyck h age Bakgrund 171 Berättelser från vårdsammanhang 172 Motiv 173 Genomförande 174 Resultat 179 Betydelse för omvårdnaden 180 Inför skrivandet 180 Referenser 180

Innehåll

Bilaga I Översikt av analyserad litteratur 183 Bilaga II Arbetsdokument 185 Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier 187 Person- och sakregister 189

KAPITEL 3

Tankeprocessen under examensarbetet Fe be Fr i be rg

I likhet med empiriska studier följer litteraturbaserade studier en strukturerad arbetsgång. Vi har valt att tala om en tankeprocess i stället för en forskningsprocess, eftersom det i undervisningssammanhang handlar om att använda ett speciellt sätt att tänka och reflektera. I detta kapitel beskrivs tankeprocessen som en spiralrörelse innefattande ett antal faser. Varje fas kan i sig ses som en rörelse, vilken visar på det kreativa arbete som bygger upp ett examensarbete. Spiralrörelsen får också symbolisera att en tankeprocess av detta slag inte är linjär på så sätt att en fas måste vara avslutad innan nästa påbörjas. Vanligen överlappar faserna varandra, och en ändring av tänkandet i en fas påverkar de övriga faserna, vilket innebär att man får ”gå tillbaka” i spiralen. På så sätt skapas parallella tankeprocesser. En annan innebörd i spiralmetaforen kan kopplas till tiden efter uppsatsskrivandet. När uppsatsen är färdig känner sig förstås författaren redo att presentera resultatet för nya läsare. Men kanske fortsätter spiralrörelsen tack vare att funderingar väckts som kan ligga till grund för en ny studie. Detsamma kan gälla läsaren av examensarbetet, som kanske blir inspirerad till att skriva en egen uppsats och fortsätta med någon fråga som är kopplad till det lästa arbetet. Tankeprocessen blir på så sätt en kunskapsprocess. I figur 3.1 på nästa sida ges förslag på innehåll i detta kreativa arbete.

Febe Friberg

En fråga eller undran dyker upp

Problemområdet identifieras Resultat Den inledande litteratursökningen

Dataanalys (se förslag modell 1–6)

Den egentliga litteratursökningen

Problemformuleringen

Syftet

Olika typer av texter t.ex. Vetenskapliga artiklar

Avhandlingar

Rapporter

Biografier

Offentliga dokument

Figur 3.1 Tankeprocessens faser.

En fråga eller undran dyker upp Tankeprocessen inleds vanligen med en undran över något som studenten stött på under sina verksamhetsförlagda praktikperioder, något som lästs i kurslitteraturen eller annan litteratur eller något som diskuterats i under visningen. Det kan handla om att ha noterat att vissa sjuksköterskor använder termen ”oro” på ett till synes för givet taget sätt. Studenten noterar att sjuksköterskorna talar med varandra om att ”patienten är orolig”, och kanske dokumenteras patientens oro i omvårdnadsjournalen. Detta leder till en fundering över vad begreppet oro betyder. Ett annat exempel på en undran är att studenten under praktiken noterar att sjuksköterskorna har vissa rutiner rörande skötseln av kvarliggande urinkatetrar (KAD). Studenten kanske hör diskussioner sjuksköterskorna emellan om för- och nackdelar rörande användandet av KAD. Då ligger det nära till hands att börja fundera över 38

3 Tankeprocessen under examensarbetet

vilket arbetssätt som är bäst och vad forskningen säger om för- respektive nackdelar med KAD. Ytterligare ett exempel handlar om erfarenheter från en praktikperiod på en vårdavdelning där kvinnor med bröstcancer vårdas. Kanske väcks en fundering kring vad det innebär att ha fått bröstcancer och vad de drabbade kvinnorna undrar över. Ett avslutande exempel: under praktikperioden noterar studenten att kvinnliga patienter med hjärtsvikt bemöts annorlunda än män av vårdpersonalen. Denna observation väcker en fundering om det verkligen är skillnad mellan kvinnors och mäns vård vid hjärtsvikt. Kanske börjar studenten läsa i riktlinjer och andra dokument för att se vad som skrivs om kvinnligt respektive manligt i samband med hjärtvård, samt hur det beskrivs. Detta är några exempel på funderingar som kan dyka upp i samband med bland annat omvårdnadsarbetet och som kan ligga till grund för en problematisering inför ett examensarbete.

Problemområdet identifieras När funderingen ”väckts” upptäcks ett helt sammanhang som är kopplat till undringen. Detta sammanhang utgör ett slags problemområde. I exemplet med de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser så kanske tanken väcks att såväl unga som gamla kvinnor kan drabbas, och att det kan vara skillnad på att befinna sig i början av sjukdomsperioden (nyss ha fått reda på diagnosen) eller ett år efter diagnosen. I exemplet med det ofta använda ordet ”oro”, så kanske man kommer fram till att oro kan ha en generell betydelse, alltså oro i allmänhet. Men att oro också kan avgränsas till ett speciellt sammanhang eller kontext, till exempel patienters oro inför ett operativt ingrepp. Det är fortfarande termen oro som står i fokus men en avgränsning har gjorts till ”det preoperativa sammanhanget”. På detta sätt anas komplexiteten i det som från början var en till synes okomplicerad fundering. Det är alltså viktigt att vrida och vända på ett problem för att förstå vad det egentligen handlar om. Ett viktigt ställningstagande rör problemets förankring i relation till omvårdnad. Problemet ska förutom ämnesrelevans också vara relevant för den grundutbildade sjuksköterskans verksamhetsområde. I och med undersökningen av problemområdet påbörjas avgränsningen av problemet. Under de första faserna i tankeprocessen är det viktigt att studenten diskuterar med handledaren på praktikplatsen, andra studenter och med handledaren av examensarbetet. © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Febe Friberg

Den inledande litteratursökningen För att förstå problemområdet och för att kunna avgränsa forsknings problemet måste studenten ta reda på vad som finns publicerat inom området. Vi har valt att kalla detta för en ”inledande” litteratursökning. Egentligen är termen informationssökning mer relevant att använda, men här används den alternativa termen litteratursökning. Hur själva litteratursökningen går till behandlas i kapitel 5. Denna orienterande sökning ger svar på ett antal viktiga frågor inför den fortsatta avgränsningen av forskningsproblemet. Sådana frågor är om det över huvud taget finns litteratur och vilken typ av litteratur det i så fall handlar om. Det kanske inte finns någon forskningslitteratur alls i form av till exempel artiklar eller rapporter. I stället upptäcker man annan litteratur inom området, såsom faktaböcker och biografier. Detta ger olika ledtrådar. Om det inte finns några forskningsartiklar på området, kan detta tyda på att området inte är beforskat och att problemet måste lösas på empirisk väg. Det innebär att kunskap måste skapas via till exempel intervjuer, observation eller enkäter. Orsaken till att ingen litteratur hittas kan också vara att fel databaser använts eller att valda söktermer varit alltför vaga. Den inledande litteratursökningen ger också svar på frågan om problemet är ett ”genuint” problem. Det kanske redan finns svar på frågan i befintlig litteratur. Då behöver ju problemet inte undersökas igen.

Problemformuleringen Den inledande litteratursökningen ligger till grund för den slutgiltiga formuleringen av problemet. Ibland beskrivs denna fas av tankeprocessen som mycket mödosam av studenterna och även ibland av handledarna. Det kan vara svårt att få grepp om vad ett forskningsproblem egentligen är: att det inte är samma sak som problem med tonårsbarn eller äktenskapsproblem. Att rikta in uppmärksamheten mot det mest väsentliga i den ursprungliga funderingen kräver koncentration och tid. Nyberg och Tidström (2012, s. 75) problematiserar till exempel hur ett forskningsproblem kan ringas in steg för steg, från en idé till avgränsade och preciserade frågor. En problemformulering kan beskrivas på olika sätt. Rienecker och Stray Jørgensen (2014) påpekar att akademiska uppsatser alltid ska ha någon form av text där syftet ringas in, och inom den anglosaxiska traditionen benämns detta vanligen 40

3 Tankeprocessen under examensarbetet

som problemformulering. Olsson och Sörensen (2011) nämner olika termer för detta, såsom forskningsfrågor, frågeställningar, forskningsproblem, problemområde, problemställning och problemanalys. Påpekas bör att det specifika vetenskapsområde och den tradition som forskaren tillhör, ofta påverkar valet av benämning samt graden av precision i själva formuleringen av problemet. I forskningsmetodlitteratur relaterad till omvårdnad har till exempel Polit och Beck (2016) behandlat problemformuleringsfasen i samband med främst empirisk forskning. I forskningsmetodlitteratur beskrivs problemformulering som sagt på olika sätt. Tydligast beskrivs forskningsproblem med fokus på användande av empiriska metoder, det vill säga att problemet studeras via intervjuer, observationer, enkäter eller andra empiriska metoder. En problemformulering i en litteraturbaserad studie skiljer sig något från en problemformulering i en empirisk studie. Även om själva upptakten till problemet finns i det ”verkliga” livet, till exempel någonstans i vården, kommer en problemformulering inför en litteraturbaserad studie att ha fokus på användandet av litteratur. Det är ju litteraturen som utgör ”data” i en litteraturbaserad studie, och inte en intervjutext eller ett enkätsvar. Detta kan låta paradoxalt, eftersom det i forskningsmetodlitteratur betonas att metod (tillvägagångssätt i forskningen) alltid ska väljas utifrån det specifika problem som formulerats. På ett sätt kan vi säga att problemformuleringen inför en litteraturbaserad studie är mer styrande än i en empirisk studie, eftersom det enbart handlar om forskningsproblem som är möjliga att studera med litteratur. I övergripande mening handlar en problemformulering om att ta reda på vilken kunskap som finns och vilken kunskap som tycks saknas. Som hjälp för att ringa in problemområdet kan de så kallade PICO-frågorna vara till hjälp. PICO är primärt avsett för systematiska litteraturöversikter där jämförelser mellan till exempel behandlingsmetoder eller effekter av interventioner ofta studeras. PICO-frågorna framhålls som relevanta i ett antal forskningsmetodböcker (se bl.a. Forsberg & Wengström, 2016; Stone, 2002; Straus, Tetroe & Graham, 2013; Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016; SBU, 2014). För en konkret beskrivning av vad PICO kan vara och tänkandet bakom kan en kort video från Senter for Kunnskapsbasert praksis, Høgskolen i Bergen/Høgskulen på Vestlandet, Norge, vara till hjälp: http:// kunnskapsbasertpraksis.no/sporsmalsformulering/pico/ I denna bok behandlas främst litteraturöversikt i betydelsen kartläggning © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Febe Friberg

av ett område. Tänkandet bakom PICO kan ge värdefull hjälp även vid andra litteraturöversikter än systematiska, genom att avgränsa problemområdet så att litteratursökning och urval underlättas. Ett förslag är alltså att fundera över och ta ställning till: • Vilken grupp (eller annan företeelse) gäller det uppsatsproblem du

vill studera (i PICO handlar det om ”Population”)? Till exempel patienter, kvinnor. • Vad vill du studera, i vilken kontext (i PICO handlar det om ”Intervention”)? Till exempel bröstcancer. • Vad mer exakt vill du studera i relation till patientgrupp (eller annan grupp) och kontext/Vad vill du ha reda på (i PICO handlar det om ”Comparison”)? Till exempel undervisningsprogram efter operation. • Vad vill du uppnå/vad vill du ”ringa in”/Vilka tänkbara konsekvenser kan det du studerar leda till (i PICO handlar det om ”Outcome”)? Till exempel karaktär/kunskap om olika typer av undervisningsprogram. Som sagts ovan så har PICO tagits fram för att skärpa problemformulering i samband med systematiska litteraturöversikter där fokus ligger på att kunna uttala sig om huruvida till exempel den ena strategin eller omvårdnadshandlingen är mer effektiv än den andra (se modell för litteraturbaserade examensarbeten i kapitel 10, ”Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning”). Alltså, använd PICO som hjälp i att få ”tag i” det du vill studera i ditt examensarbete. Det hjälper dig att tydliggöra din argumentation och underlättar också kommunikationen med handledare och medstudenter som vill försöka förstå vad du vill studera. I denna bok förstås en problemformulering som en tydligt avgränsad text. Problemformuleringen är en deklaration från författaren om vad examensarbetet kommer att handla om. Den är på samma gång ett slags ”service” till läsaren, så att han eller hon förstår sammanhanget och därmed lättare kan hänga med i den kommande argumentationen. En tydlig problemformulering är en slags kvalitetsindikator och ett riktmärke i examensarbetet. Vi använder begreppet problemformulering i följande betydelse:

3 Tankeprocessen under examensarbetet

En problemformulering är en sammanhängande motiverande text, där det framgår vad problemet är, varför det är ett problem samt vilken kunskap som avses att skapas.

Motiveringen kan också omfatta ett resonemang om tänkbara konsekvenser om inte kunskap om problemet skapas. Vanligen är problemformuleringen en kort text, men ibland kan en något längre text behövas för att beskriva problemet. Ofta används en tratt som en metafor för den avgränsnings process som problemformuleringen innebär. Från att ha varit övergripande och vidlyftig i de första problemfunderingarna, har en rad aspekter värderats och sorterats bort. Det är som att göra sås. Det som inte är nödvändigt eller behövs i såsen kokas bort (vattnet) så att det väsentliga (smakessenserna) återstår. I problemformuleringen sätts fokus på det ”väsentliga” eller kärnan i det som ska undersökas. En undran formuleras på ett sådant sätt att läsaren förstår att det är ett genuint problem som måste lösas med hjälp av ett strukturerat arbetssätt. Nedan följer tre exempel på problemformuleringar. Exempel 1 I det vardagliga omvårdnadsarbetet används ibland ord på ett självklart sätt av bland annat sjuksköterskor. Ett sådant ord är ”oro”. Det finns risk för att sjuksköterskor inte menar samma sak när de talar om patienters oro och att omvårdnaden inte formas utifrån patientens behov. Det är därför viktigt att klargöra innebörden i begreppet oro för att kommunikationen mellan olika vårdgivare ska kunna underlättas, för att vårddokumentationen ska bli tydlig och förståelig och för att patientens behov ska kunna tillgodoses. Exempel 2 Kvinnor som drabbats av bröstcancer har många frågor kopplade till sjuk domen och den förändrade livssituationen. Det är viktigt att skapa en samlad bild av dessa patienters kunskapsbehov för att kunna planera och genomföra adekvat omvårdnad. Om inte bröstcanceropererade kvinnors behov av kunskap lyfts fram finns risk för att sjuksköterskor inte uppmärksammar dessa behov, med negativa konsekvenser för omvårdnaden och med risk för att kvinnorna upplever ett vårdlidande.

Febe Friberg

Exempel 3 Att få diagnosen koloncancer och sedan opereras för detta är stressfyllda och omvälvande händelser. Av forskningsresultat vet vi att många patienter känner osäkerhet och oro och att behovet av kunskap om det preoperativa förloppet och återhämtningen efter operationen inte tillgodoses fullt ut. Det är därför av värde att kartlägga befintlig forskning om undervisnings- eller stödprogram i samband med operation av koloncancer. En sådan kartläggning kan bidra med värdefull kunskap rörande vilka typer av program som finns och vad de kännetecknas av.

Den första problemformuleringen fokuserar på användandet av oklara termer i vårdarbetet, medan den andra problemformuleringen handlar om upplevelsen av att ha bröstcancer och kunskapsbehovet i samband med detta. Båda problemen visar att kunskap behöver skapas för att vården ska kunna förbättras. Det första exemplet handlar om att undersöka och skapa kunskap om ett begrepp. Det andra exemplet handlar om att skapa kunskap om cancerdrabbade kvinnors kunskapsbehov med grund i deras erfaren heter, vilket kan studeras med hjälp av kvalitativa studier. Det tredje exemplet handlar om att kartlägga förekomst och karaktären av undervisnings program för personer med koloncancer.

Syftet När problemet är formulerat är det dags för den sista avgränsningen, nämligen syftet. I likhet med problemformuleringar kan syften formuleras på olika sätt. I syftet anges vad som avses att göras i examensarbetet. Ordvalet ska vara klart och tydligt. Tänkbara termer (ofta verb) är ”att beskriva” och ”att belysa” och ”att klargöra”. Andra tänkbara termer är ”att granska” och ”att sammanställa”. Ytterligare några termer är ”att skapa en översikt” eller ”att kartlägga”. Syftet är den mest avgränsade delen av ”tratten”. När syftet formulerats är också problemet avgränsat. Om vi återgår till problemformuleringarna ovan, om det oklara begreppet ”oro” respektive bröstcancerdrabbade kvinnors behov av kunskap med grund i deras erfarenheter, samt kartläggningen eller översikten av stöd och/eller undervisnings program kan dess syften formuleras på följande sätt:

3 Tankeprocessen under examensarbetet

Exempel 1 Syftet är att beskriva begreppet oro för att därmed skapa förståelse för den oroliga patientens vårdbehov. Exempel 2 Syftet är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors behov av kunskap kopplat till sjukdomen och den förändrade livssituationen, för att med grund i detta kunna skapa situationer där patienternas lärande kan underlättas. Exempel 3 Syftet är att kartlägga (alternativt skapa en översikt över) befintliga undervisningsprogram eller stödinsatser för patienter med koloncancer i samband med det operativa skedet före och efter operation. En sådan kartläggning kan bidra med värdefull kunskap om programmen och därmed vara vägledande för val av omvårdnadsåtgärder.

Som det framgår är syftena ”dubbla” för att visa att examensarbetet omfattar både en akademisk examen och en yrkesexamen. Syftet täcker inte enbart ett teoretiskt intresse. Den praktiska tillämpningen bör också framgå. På detta sätt riktas fokus mot examensarbetets relevans för sjuksköterskans praktiska verksamhetsområde. När tankeprocessen hunnit så långt att problemet och syftet är formulerat, ska typ av litteratur väljas som grund för den kommande analysen. Detta görs i det vi kallar den egentliga litteratursökningen.

Den egentliga litteratursökningen I denna fas genomförs det som vanligen kallas datainsamling. I en litteraturbaserad studie utgörs data av olika typer av litterära dokument. Det är problemformuleringen och syftet som avgör vilken typ av texter som kommer att väljas. Det rör sig främst om forskningsartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, rapporter och doktorsavhandlingar. Det kan också röra sig om andra typer av texter, såsom lagtexter, historiska dokument, riktlinjer av skilda slag och biografier. Det är forskningsproblemet och val av modell som avgör vilken typ av litteratur som väljs (se kapitel 4, 7 och 8). Hur den egentliga litteratursökningen gått till måste dokumenteras noga. Förslag till arbetsdokument presenteras i kapitel 5. Arbetsdokumentet ger underlag för metodbeskrivningen i examensarbetet (se kapitel 6). © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Febe Friberg

Texterna måste väljas med systematik så att ”svar” kan ges på problem och syfte. I det tidigare angivna exemplet med oklara användningar av begreppet oro kan det tänkas att olika typer av texter kan användas, såsom lexikon, forskningsartiklar m.m. (se kapitel 4). I exemplet med bröstcancerdrabbade kvinnors behov av kunskap är forskningsartiklar om bröstcanceropererade kvinnors erfarenheter i relation till kunskapsbehov lämpliga texter. Sådana kan vara av såväl kvantitativ som kvalitativ art, men eftersom det rör sig om ”erfarenheter” är det främst kvalitativa artiklar som berörs. Under litteratursökningsfasen sker också en avgränsning, ett slags litteraturavgränsning. Då ska texternas kvalitet bedömas, vilket resulterar i att vissa texter väljs bort (exkluderas) och andra texter behålls för analys (inkluderas). Dessa exklusions- respektive inklusionskriterier är givetvis avhängiga problemformulering och syfte. En granskning av de valda texternas kvalitet är nödvändig, annars blir det oklart ”vad” analysen grundas på. Vid matlagning betonas ofta att råvarorna ska vara av god kvalitet. Kvalitetskrav ska också ställas på de texter som väljs för analys i samband med forskning. Råvarorna är i detta fall de valda texterna. Kvalitetsgranskning av till exempel forskningsartiklar kan ske på olika sätt. Med hjälp av en noggrann granskning ges information om en mängd aspekter som är viktiga att hålla uppsikt över. Det är inte enbart artikelns resultat som är av intresse, utan även hur resultatet har kommit till, teoretiska utgångspunkter etc. I handboken utgiven av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2014) finns exempel på granskningsmallar för såväl kvali tativa som kvantitativa artiklar. Willman et al. (2016) respektive Forsberg och Wengström (2016) ger också exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Beroende på vilken typ av litteraturöversikt det gäller så kan översikten fokusera på olika saker eller föras olika långt. Det är skillnad på att i en översikt till exempel uttala sig om att skillnad i effekt föreligger mellan två undervisningsprogram, jämfört med att översikten avser att kartlägga och därmed beskriva befintliga undervisningsprogram. Den typ av översikt som avses i denna bok och vad som kan tänkas hinnas med i en uppsats på kandidatnivå är främst översikt i betydelsen kartläggning. I bilaga III ges förslag på hur en granskning kan gå till. För övrigt rekommenderas granskningsmallar enligt referenserna ovan. När granskningen av till exempel forskningsartiklar sedan är genomförd, ”förstår” man bättre 46

3 Tankeprocessen under examensarbetet

vad den enskilda artikeln handlar om. Då kan ställning tas till om texterna passar syftet och om kvaliteten är tillräckligt god. På detta sätt tränas det kritiska tänkandet. Det är förstås viktigt att tänka på att granskningen av texterna och värderingen av kvaliteten måste vara anpassad till vad som krävs av ett examensarbete på kandidatnivå. När granskningen är klar och texterna har valts ut är det dags att presentera dem på ett överskådligt sätt. Egentligen är detta en parallellprocess. Nedan ges ett exempel på ett dokument i form av en tabell som kan användas för att ge en översikt (tabell 3.1). I denna finns ett antal rubriker. Du kan förstås lägga till fler rubriker. Hur många det blir beror på vad du menar är väsentligt att ta reda på relaterat till just ditt uppsatsproblem eller problemformulering. Tabellen placeras sedan som en bilaga i examensarbetet. I tabellen får läsaren information om en del av granskningen och möjlighet att avgöra om valet av texter verkar rimligt med tanke på problemformuleringen och syftet. Tabellen är därför också ett slags analysredskap, slut deklaration och avstamp inför det fortsatta arbetet (se även bilaga I). Tabell 3.1 Översikt av analyserad litteratur (vetenskapliga artiklar, rapporter m.m.). Perspektiv (omvårdnads vetenskapliga eller andra teoretiska utgångspunkter m.m.)

Problem och Metod (urval, syfte analys m.m.)

Resultat

Diskus sion

Titel: Författare: Tidskrift: Årtal: Titel: Författare: Tidskrift: Årtal: Titel: Författare: Tidskrift: Årtal:

Redaktör Febe Friberg är professor vid Institutt for Helsefag, Universitet i Stavanger, Norge. Författare är också Kerstin Segesten, professor emerita vid Högskolan i Borås, professor Elisabeth Dahlborg Lyckhage, Högskolan Väst samt Linda Östlundh, chef för The National Medical Library vid UAE University i Förenade Arabemiraten.

Dags för uppsats Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten Denna bok handlar om att genomföra examensarbeten med ut gångspunkt i olika former av litteratur och andra texter. I boken behandlas litteraturbaserade examensarbeten, studieuppgifter och uppsatser generellt. Läsaren finner en rad praktiska förslag som underlättar genom förandet av litteraturbaserade examensarbeten. Boken är en enkel och överskådlig följeslagare, som studerande vid sjuk sköterskeprogrammen ständigt kan återkomma till genom hela sin utbildning. Dags för uppsats vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå samt till deras handledare. Boken kan med fördel även användas av yrkesverksamma i samband med vårdutvecklings arbete.

Tredje upplagan

Art.nr 32108

studentlitteratur.se