296s Offset papper 80gr bulk 1,31 rygg = 17 mm
Att strategi är viktigt i dagens konkurrensintensiva samhälle är uppenbart för allt fler företag och offentliga verksamheter. Men inte hur ekonomistyrningen kan bli ett centralt verktyg för att utveckla de resurser som krävs för att konkurrera framgångsrikt.
Fredrik Nilsson (t.h.) är professor i företagsekonomi, särskilt redovisning, Uppsala universitet. Han var tidigare professor i ekonomiska informationssystem, Linköpings universitet. Nils-Göran Olve (t.v.) är adjungerad professor i ekonomiska informationssystem, Linköpings universitet. Anders Parment är lektor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Författarna understryker behovet av en genomtänkt styrmix och ger en mängd praktiska exempel på strategisk ekonomistyrning samt på controllerns och affärssystemens roll i styrningens genomförande. Boken baseras på intervjuer i ett femtontal stora, komplexa organisationer, en omfattande genomgång av aktuell forskningslitteratur samt författarnas erfarenheter som forskare och konsulter.
Best.nr 47-09011-2
Tryck.nr 47-09011-2-00
Nilsson / Olve / Parment
Den här boken vill öka kunskapen om hur ekonomistyrningens utformning och användning påverkar chefers och medarbetares agerande och därmed organisationers konkurrenskraft. Boken bygger på övertygelsen att controllern bör få en allt viktigare roll i utvecklandet av de nya affärssystemen. Controllern har en nyckelposition när det gäller såväl att kommunicera ledningens strategi som att mobilisera medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga i organisationens utveckling.
EKONOMISTYRNING FÖR KONKURRENSKRAFT
EKONOMISTYRNING FÖR KONKURRENSKRAFT
EKONOMISTYRNING FÖR KONKURRENSKRAFT Fredrik Nilsson Nils-Göran Olve Anders Parment
omslag.indd 1
”Vår utgångspunkt är att ekonomistyrningen i första hand bör utformas och användas för att formulera och genomföra strategier. […] Dess viktigaste nytta är inte att mekaniskt rapportera ekonomiska resultat till ledningen, utan att i olika delar av organisationen skapa miljöer med information, förutsättningar och motivation som gör att strategiskt och ekonomiskt fördelaktiga beslut fattas. Ekonomernas siffror gör nytta via människors tankar och agerande.” [Ur bokens inledning]
”Oavsett om arbete med ekonomistyrning är en del av dina arbetsuppgifter, eller om du tror att du i framtiden kommer att jobba med sådant: vänta inte på att dina kolleger och chefer ska komma med beställningar på strategisk ekonomistyrning. Se det som en del av din roll som hushållningsexpert att komma med förslag till hur ekonomisk information kan användas bättre – för att förverkliga strategier och för att utveckla dem.” [Ur bokens avslutning]
10-02-05 11.02.16
Ekonomistyrning för konkurrenskraft ISBN 978-91-47-09011-2 © 2010 Författarna och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Mia Ljunggren och Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Figurer: Jonny Hallberg Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas m ellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Ekonomi inledn.indd 4
10-02-05 10.13.23
Innehåll Förord ......................................................................................................... Inledning . .................................................................................................. Bakgrund och avsedda läsare ............................................................ Viktiga begrepp . ............................................................................... Strategisk ekonomistyrning och ekonomistyrningens verktyg......... Ekonomistyrning, ekonomisk styrning och andra styrningar.......... Controllerns centrala roll.................................................................. Bokens struktur..................................................................................
7 9 10 13 14 15 16 18
Del I. Organisering och ekonomistyrning.............................. 21
Kapitel 1. Ekonomistyrningens nya sammanhang................................... Ekonomistyrningens fall och uppgång.............................................. Blev ekonomistyrningen mer relevant?............................................. Trender som påverkar ekonomistyrningen....................................... Trendernas betydelse för controllern................................................ Sammanfattning................................................................................. Kapitel 2. Organisation, strategi och styrmix........................................... Begreppen ekonomi och ekonomistyrning....................................... Organisationen som hushåll.............................................................. Ekonomistyrning som kommunikation............................................. Flera samtidiga styrningar: styrmix................................................... Samspelet organisationsstruktur–styrning........................................ Governance, ekonomistyrningens utformning och controllern....... Sammanfattning.................................................................................
23 24 27 30 41 43 45 46 51 54 64 73 80 84
Del II. Att utforma strategi och styrning................................ 85
Kapitel 3. Ekonomistyrning när strategin utvecklas och fastställs......... När strategier formuleras.................................................................. Styrningens roll för strategisk kongruens......................................... Controllerns ansvar för strategiutvecklingen.................................... Sammanfattning................................................................................. Kapitel 4. Strategier för att nå framgång................................................. Varför behöver organisationer strategier?......................................... Strategins utgångspunkter................................................................. Strategiinnehåll och strategisynsätt................................................... Olika strateginivåer och strategisk kongruens.................................. Controllerns ansvar för strategiers innehåll...................................... Sammanfattning.................................................................................
Ekonomi inledn.indd 5
87 88 105 113 117 119 120 126 131 143 147 155
10-02-05 10.13.23
Kapitel 5. Att styra enligt strategin – mått, beslut och ansvar................ Controllerns ansvar för att synliggöra strategin............................... Mått.................................................................................................... Beslut.................................................................................................. Ansvar................................................................................................. Mått, beslut, ansvar och beteendeeffekter......................................... Sammanfattning.................................................................................
159 160 164 175 178 180 188
Del III. Ekonomistyrningens innehåll och genomförande.... 189
Kapitel 6. Strategisk ekonomistyrning – exempel på utformning och användning.......................................................................................... Samspelet mellan olika styrverktyg................................................... Utformning och användning av styrverktyg..................................... Några strategiskt viktiga styrningssituationer................................... Sammanfattning................................................................................. Kapitel 7. Controllerns och affärssystemens roll när styrningen utformas och används............................................................................... Controllerns roll................................................................................ Affärssystemens roll........................................................................... Sammanfattning.................................................................................
221 222 240 252
Avslutning.................................................................................................. Vad vi hoppats på och vad vi sett....................................................... Implementeringsproblem.................................................................. Ekonomistyrningen och trenderna................................................... Mot en strategisk ekonomistyrning...................................................
255 256 262 265 268
191 192 195 212 219
Bilaga: Metodöverväganden..................................................................... 274 Referenser................................................................................................... 279
Register....................................................................................................... 292
Ekonomi inledn.indd 6
10-02-05 10.13.24
Förord Vi har under många år forskat om, hållit kurser i och utfört konsultuppdrag med fokus på strategi och ekonomistyrning. Någon gång tidigt under 2008 kom vi att tala om litteraturen på området. Vi var överens om att en bok med inriktning mot ekonomistyrningens roll i att utveckla organisationers strategier och konkurrenskraft behövs. Våra erfarenheter kring ekonomistyrning och strategi var olika till karaktär och innehåll men kretsade kring denna angelägna fråga: Varför utnyttjas inte ekonomistyrningens potential när det gäller att utveckla organisationers konkurrenskraft? Eller gör den kanske det? Med 1990-talets vitalisering av området i bakhuvudet började vi fundera över vad som hänt sedan dess. Vi insåg att vi behövde kartlägga hur praktiken ser ut och började skissa på ett bokprojekt. Våra olika bakgrunder, erfarenheter och kompetens- och intresseområden visade sig vara en tillgång. Möjligen hade boken blivit klar snabbare om vi redan från början varit överens om allting, men den hade säkerligen också blivit tråkigare. Våra förläggarkontakter var lika intresserade som vi, och snart hade valet fallit på Liber, som stod redo med en, visade det sig, uppsättning verktyg och personer som var viktiga när vi kom i gång med skrivandet. Valet av Liber visade sig vara strategiskt riktigt. Hela processen – från framtagning av layout och omslag till redigering av manuset – har bidragit till att boken i färdigt tryck känns bättre än vad vi minns från de sista manusinlämningarna. Följande personer förtjänar ett stort tack för att ni på olika sätt bidragit till bokens färdigställande: Doktorander och handledare vid Ekonomiska informationssystem, Lin köpings universitet, som läste och kommenterade en första version av vårt manuskript. Ni bidrog till att strama upp vår text och tydliggöra bokens struktur. Professor Bino Catasús och ekonomie doktor Matti Skoog, båda vid Före tagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, som läste ett nästan färdigt manus och kom med viktiga synpunkter kring definitioner, betoningar och textflöden och också ifrågasatte viktiga aspekter av den ”lära” vi försöker förmedla. Filosofie doktor Carl-Johan Petri, som noggrant och med stor skärpa läste det nästan färdiga manuset och bidrog till flera insikter som vi annars inte skulle ha förvärvat. Doktorand Erik Nilsson, som läste manuset inte bara en utan två gånger. Sällan har vi sett så många konstruktiva synpunkter samlade.
Ekonomi inledn.indd 7
10-02-05 10.13.24
8 förord
Professor Fredrik Tell, som i ett sent skede snabbt och effektivt kvalitetssäkrade vår syn på strategier. Medlemmar i Ekonomistyrningsforums Advisory Board, som bidrog med givande och utmanande synpunkter kring vad som var viktigt och borde betonas mer i det nästan färdiga manus som ni med intresse och glädje (hoppas vi) gav er i kast med. Alla intervjupersoner som lärde oss mycket, inte bara om ekonomistyrning utan också om hur väsensskilda förutsättningar och därmed framgångsrika strategier är i olika branscher. Ni lärde oss också att samma grundfrågor kring ekonomistyrning trots detta återkommer mer eller mindre överallt. (De intervjuade är anonyma, men något om deras organisationer finns i slutet av boken.) Ola Håkansson, förläggare på Liber, för ditt stora engagemang, de konstruktiva synpunkterna på vårt manus och den snabba responsen på våra frågor, som har haft mycket olika karaktär. Du får gärna ringa på Valborgsmässoafton även i fortsättningen. Redaktör Åsa Sterner, för den effektiva och kompetenta hanteringen av vår text. Vi inser att vi tre författare skriver på lite olika sätt, men det har du på ett bra sätt lyckats dölja. Vi känner tacksamhet mot Linköpings och Stockholms universitet och forskningsmiljöerna där vi verkat under bokens tillkomst och särskilt för den hjälp vi fått från er – vänner, kollegor och samarbetspartners. Ni har alla bidragit till att förbättra boken. Kvarstående felaktigheter och förbiseenden är vi självfallet ensamt ansvariga för. Vår ambition är att fortsätta att utveckla de tankar och den ”lära” som vi presenterar i boken. Vi är därför mycket intresserade av kommentarer och synpunkter på bokens innehåll. Kontakta oss gärna!1 Stockholm och Uppsala, januari 2010 Fredrik Nilsson, Nils-Göran Olve och Anders Parment
1 E-post: fredrik.nilsson@fek.uu.se, nils-goran.olve@liu.se, anp@fek.su.se.
Ekonomi inledn.indd 8
10-02-05 10.13.24
Bakgrund och avsedda läsare 10 Viktiga begrepp 13 Strategisk ekonomistyrning och ekonomistyrningens verktyg 14 Ekonomistyrning, ekonomisk styrning och andra styrningar 15 Controllerns centrala roll 16 Bokens struktur 18
Inledning
E
konomistyrning påverkar organisationers konkurrenskraft genom in verkan på hur chefer och medarbetare tänker och agerar. Ekonomi styrningen bör levandegöra de strategier organisationens ledning vill satsa på. Hur den utformas och används avgör om strategierna genomförs. Om ledningen tror på sina strategier bör den därför se ekonomistyrning som en viktig organisatorisk resurs. Vår utgångspunkt är att ekonomistyrningen i första hand bör utformas och användas för att formulera och genomföra strategier. Den bör bidra till samtalen om mål och strategisk inriktning samt hur den ska genomföras. Dess viktigaste nytta är inte att mekaniskt rapportera ekonomiska resultat till ledningen, utan att i olika delar av organisationen skapa miljöer med information, förutsättningar och motivation som gör att strategiskt och ekonomiskt fördelaktiga beslut fattas. Ekonomernas siffror gör nytta via människors tankar och agerande. Därför bör de finnas med i alla de situationer där något sker som påverkar organisationens måluppfyllelse. I dagens decentraliserade och starkt konkurrensutsatta organisationer, där kraven på ett samordnat agerande är stora, krävs ett väl fungerande informationsutbyte mellan olika aktörer: Bör tjänst X utvecklas? Vilken lönsamhet har kund Y? Håller produkt Z rätt kvalitet? Svaren på sådana strategiska, taktiska och operativa frågor präglas alltid av information och incitament som kanaliseras genom, och påverkas av, ekonomistyrningen.
Ekonomi inledn.indd 9
10-02-05 10.13.24
10 inledning
Så är i korthet denna boks budskap. Anledningen till att vi skriver boken är dubbel. Dels menar vi att ekonomistyrning som medvetet utformas och används strategiskt har en stor potential att göra nytta och bli en viktig framgångsfaktor. Dels uppfattar vi att det finns ett behov av en bok som diskuterar hur hela organisationens ekonomistyrning kan göras mer strategisk. Undervisning, skrifter och konferenser nämner visserligen att typiska verktyg för ekonomistyrning, som exempelvis budget, belöningsmodeller, produktkalkyler och nyckeltal, behöver situationsanpassas. Men det är ovanligt med böcker som kan hjälpa chefer och ekonomer att utforma och använda ekonomistyrningen så att den är ett stöd när strategier utvecklas, fastställs och genomförs, och samtidigt förbereda studenter inför ett yrkesliv som ekonom. Vår bok vill lämna ett bidrag till detta.
Bakgrund och avsedda läsare God ekonomistyrning utvecklar en organisations kreativitet, kundorientering och effektivitet. God ekonomistyrning mobiliserar och inriktar organisationens resurser på ett strategiskt genomtänkt sätt. Därmed bidrar den till organisationens konkurrenskraft. Det gäller inte bara kommersiella företag. Även myndigheter och förvaltningar konkurrerar i dag om resurser, och ideella organisationer om frivilligas insatser och intresse. Den organisation som bäst mobiliserar och inriktar kreativitet och engagemang för att nå sina mål lyckas bäst, åtminstone om idéer och strategier visar sig vara kloka och välbetänkta. Mot den bakgrunden har boken det övergripande syftet att öka kunskapen om och förståelsen av hur ekonomistyrningens utformning och användning påverkar chefers och medarbetares agerande och därmed organisationers konkurrenskraft. Boken bygger på tre slags källor.2 För det första har vi intervjuat ett tjugotal ekonomer i högst skiftande slag av organisationer – koncerner, dotterbolag, kommuner, myndigheter etc. – om deras syn på vårt ämne. En del av dessa intervjuer citeras i texten för att illustrera uppfattningar om ekonomistyrning, snarare än för att skildra konkreta lösningar. I liknande anda har vi också kunnat utnyttja samtal som vi haft i andra projekt. De ekonomer som yttrar sig har i regel varit med och utformat ekonomistyrningen i sina organisationer. Vår andra källa är aktuell forskningslitteratur. Vi har gått igenom centrala och tongivande tidskrifter i jakt på skildringar och uppfattningar om ekonomistyrning som utformats med strategisk medvetenhet. Dessutom har vi läst och analyserat ett antal monografier och antologier. 2 Vi redogör mer utförligt för våra metodöverväganden i bilagan.
Ekonomi inledn.indd 10
10-02-05 10.13.24
11 inledning
Den tredje källan är vår egen erfarenhet. Vi har alla tre arbetat som både konsulter, forskare och lärare, inte minst i företagsledarkurser. Vi har sett både modeväxlingar och långsiktiga trender, men särskilt hur tankar och ambitioner återkommer och kräver lång tid för att få genomslag. Boken är därför också en idéskrift. Vi förespråkar ett strategiskt synsätt på ekonomistyrning – däremot inte några särskilda modeller och metoder, efter som olika organisationer behöver olika styrning. Men vi menar att ekonomistyrning har en potential som varken praktik eller forskning ännu har förverkligat. Samtidigt ser vi en ny konkurrenssituation för så gott som alla organisationer, privata som offentliga, där det nu är ännu viktigare än förr att ta vara på dessa möjligheter. Samspelet mellan människor inom och ibland utom en organisation för att skapa en ändamålsenlig inriktning – baserad på en föreställning om varför organisationen finns – har alltid varit viktigt, men är i dag viktigare än någonsin. I tidigare litteratur har det i regel gjorts en tydlig uppdelning mellan varutillverkande och tjänsteproducerande organisationer. Se till exempel Anthonys och Govindarajans Management control systems (åttonde och nionde upplagan), där styrning av tjänster fick ett eget kapitel, medan detta knappast diskuterades i boken i övrigt. Ett sådant synsätt, där tjänster ses som en avvikelse från grundmodellens antagande om varuproduktion, lever fortfarande kvar i den tolfte upplagan (2007). Samma förhållande gäller i marknadsföringslitteraturen: här finns oftast ett kapitel om marknadsföring av tjänster (se t.ex. Kotler & Armstrong 2007), men här är åtminstone produkters tjänsteinnehåll något som diskuteras relativt flitigt även i övriga kapitel. I båda fallen kan litteraturens starka fokus på stora industriföretag härledas till ämnesdisciplinernas framväxt, med fokus på stora amerikanska varutillverkande företag och hur de bör organiseras och styras. I dag är en stor del av de värden som skapas även i så kallade tillverkande organisationer immateriella. Många medarbetare ägnar mycket av sin tid åt att skapa förutsättningar för framtiden. De utvecklar produkter, system och relationer, de bedriver marknadsföring och ger kundstöd. Sådant arbete saknar ofta direkt marknadskoppling, och det är viktigt att dimensionera och inrikta det rätt. Här finns stora likheter med offentliga förvaltningar, där det också gäller att väga värde mot kostnad för en helhet, snarare än att jämföra intäkt och kostnad för en viss transaktion. Den offentliga sektorn närmar sig den privata även på andra sätt som en följd av dels ökade krav på effektivitet från politiker och skattebetalare, dels ökad konkurrensutsättning. Denna utveckling har påskyndats av globalisering och en arbetsmarknad där offentlig liksom privat sektor verkar för att rekrytera de bästa medarbetarna. Förändringarna i offentlig sektor benämns ofta ”New Public Management” och denna forskningsinriktning tog sin början i
Ekonomi inledn.indd 11
10-02-05 10.13.24
12 inledning
en inflytelserik artikel av Hood (1995).3 Intresset för att studera styrningsfrågor i offentlig sektor har dock funnits betydligt längre än så (se Mellemvik m.fl. 2005). Våra huvudsakligen principiella resonemang om ekonomistyrning bör således vara giltiga för alla slags organisationer, men de måste givetvis anpassas efter organisationens särdrag. Inslagen av tjänster utan marknadskoppling i ett företag, och av konkurrensutsatt och ibland avgiftsfinansierad verksamhet i en förvaltning, gör dock att den grundläggande analysen av hur ekonomistyrning utformas och används inte skiljer sig åt mer än att chefer och ekonomer i båda bör ha nytta av vår bok. Vår inriktning på organisationens ekonomer, och särskilt dess controllers, innebär inte att boken riktar sig enbart till dem. Vi skriver också för chefer i olika befattningar, styrelseledamöter med flera som vill reflektera över hur styrningen bidrar till en stark konkurrenskraft. De organisationer vi tänker på är, som våra intervjuer också visar, alla slags verksamheter som är stora nog för att ekonomistyrning ska uppfattas som en viktig del av styrning och ledning. Ett enhetligt, ägarlett företag har sällan någon utbyggd ekonomistyrning av det slag vi talar om, och inte heller mindre myndigheter vars uppdrag ges av förordningar och instruktioner. Redan i ett konsultföretag med några dussin medarbetare finns många alternativ för hur projekt avräknas och bedöms och vem som anses värd att belöna, och hur man väljer mellan dem får betydelse för inriktningen. Organisationens storlek avgör inte ensam när ekonomistyrningen behöver utformas medvetet. Hur är det då med andra mindre och medelstora företag, mindre kommuner och förvaltningar, politiska partier, kyrkor och föreningar? I likhet med en stor del av styrningslitteraturen har vi valt att koncentrera oss på stora organisationer, och våra exempel handlar i betydande utsträckning om några kända företag och stora offentliga verksamheter. Det finns illustrativa och pedagogiska skäl för det: styrningen är i allmänhet mer komplex i stora organisationer, särskilt om de är internationaliserade, har krävande ägare, många intressentgrupper – till exempel investerare – som dagligen bevakar dem, samt krävande och lättrörliga medarbetare. När en eller flera av de aspekter som kännetecknar de stora, komplexa organisationerna faller bort, ändras förutsättningarna för ekonomistyrning. Det är ofta enklare rent pedagogiskt att hämta exempel från en större organisation, och tillämpa dem på en mindre, än tvärtom. Vidare gör vår ambition att basera denna bok på aktuell forskning det närmast nöd3 Intressant att notera är att samtliga referenser i artikeln är till Public Administration, medan det numera allt oftare talas om Public Management. Detta understryker att Hoods artikel innebär en brytpunkt som andra delar av företagsekonomisk forskning tidigare har genomgått: från administration till management.
Ekonomi inledn.indd 12
10-02-05 10.13.24
13 inledning
vändigt att utgå från större organisationer, eftersom forskningsbaserade insikter ofta bygger på stora företag.
Viktiga begrepp Ekonomistyrning innebär att information av olika slag utnyttjas, och siffror utgör nästan alltid en viktig del. Data om verksamheten registreras, lagras och görs tillgängliga, och genom sättet att använda dem och det sammanhang där de sätts in blir de till information och kunskap för mottagarna. Syftet med ekonomistyrningens siffror är att hushålla med resurser så att organisationen når sina mål. Informationen påverkar tankar och därmed gärningar. Detta är, eller bör åtminstone vara, en medvetet utformad process, där organisationens controller har ett ansvar för ekonomistyrningens utformning och användning. Den fortsatta framställningen bygger på följande definitioner: • Ekonomistyrning är formaliserade, informationsbaserade rutiner, struk turer och processer som en organisations ledning använder för att formulera strategier och genomföra dem genom att påverka beteenden i organisationen.4 • Controllers ger förslag till utformningen av en organisations ekonomi styrning och förvaltar dess användning. Controllers kan även ha andra uppgifter, till exempel att säkerställa att redovisningen fungerar väl, och från 1970-talet införde en del organisationer kvalitetscontrollers, personalcontrollers och liknande befattningar. Varken på engelska eller på svenska används termen med precision. Ekonomistyrning är dock vad som ger controllern profil och motiverar att ordet lånats in till svenskan. Till exempel översätter Svenska Akademiens ordlista controller med styrekonom. Två andra definitioner är viktiga i vår bok: • Strategi är ett tillvägagångssätt för att nå långsiktiga mål. Oftast avses ett medvetet och konsekvent tillämpat mönster av handlingar över tid – ordet användes ursprungligen i samband med krigföring – men ibland kan mönstret ha vuxit fram utan medvetna beslut. • Affärssystem är informationssystem som stöder medarbetare inom flera funktioner i en verksamhet (till exempel order, produktion, distribution, marknadsföring och administration) med information på ett sätt som utnyttjar modern tekniks möjligheter till integrerad informationsför sörjning. 4 Definitionen är översatt från Nilsson & Rapps (2005 s. 99) definition av management control och liknar t.ex. Simons (1995 s. 5).
Ekonomi inledn.indd 13
10-02-05 10.13.24
14 inledning
Vi har redan framhållit kopplingen till strategi. Affärssystem kommer att behandlas men i något mindre utsträckning. Även i de kapitel där vi inte uttryckligen nämner affärssystem finns de med som en förändringskraft och möjliggörare. Nya sätt att skaffa och hantera information är en viktig ingre diens i controllerns utvecklingsarbete med att använda så effektiva och ade kvata system och processer som möjligt.
Strategisk ekonomistyrning och ekonomistyrningens v erktyg Läroböcker i ekonomistyrning domineras av ekonomistyrningens verktyg och hur de utformas. I en aktuell lärobok (Ax m.fl. 2009) finns till exempel avsnitt om budgetering, resultatplanering, produktkalkylering, intern redovisning, standardkostnader och internprissättning, investeringskalkylering och ekonomistyrning av projekt. Alla har en lång tradition, där praktiker och forskare har diskuterat modeller (hur beräkningar utförs) och metoder (hur beräkningar används). Självklart är kunskaper om redovisning och modellbyggande av stort värde och till hjälp för att förstå och ta till sig resonemangen i denna bok. Det strategiska i ekonomistyrning uppstår dock först när kunskaperna används. Ta internpriser som exempel. Nästan alla organisationer har leveranser mellan ansvarsenheter och behöver därför avräkna dem på något sätt. Ibland betraktas det som en teknikalitet som löses i efterskott. I andra fall letar man sig fram till en acceptabel lösning – det blir närmast som en förhandling mellan enhetschefer – snarare än att man utgår från vilka strategiska signaler som bör påverka handlandet. Vi anser att bruket av internpriser måste bestämmas utifrån långsiktiga strategier för de berörda enheterna. Lämplig strategisk ekonomistyrning behöver alltså inte handla om att införa några särskilda och annorlunda ekonomistyrningsverktyg, utan om att använda dem som redan finns på rätt sätt. Varken balanserade styrkort (Balanced Scorecards) eller avancerade belöningsmodeller ger strategiskt välbetänkta styreffekter om de införs på ett tanklöst vis. Då kan det tvärtom bli en strategiskt sett oklok och belastande sifferövning (jfr Vaivio 2005). Omvänt kan välbekanta inslag i ekonomistyrning, som kalkyler, ha strategiska effekter som ledning och controllers inte är medvetna om. En offertkalkyl eller beräkning som på ett olämpligt sätt kopplas till kortsiktiga resultatmål kan på sikt hota strategin. Vår diskussion om kalkyler, budget, nyckeltal etc. blir relativt kortfattad och betonar samspelet mellan styrverktygen och med strategin. Vi rekommenderar våra läsare att gå till andra böcker (t.ex. Ax m.fl. 2009, Olve & Samuelson
Ekonomi inledn.indd 14
10-02-05 10.13.25
15 inledning
2008) för att lära mer om ekonomistyrningens olika verktyg. I kapitel 6 ger vi några exempel på hur chefer och controllers kan resonera när strategierna ska få genomslag i till exempel budget och kalkyler. Det tror vi att man gör alltför sällan i dagens organisationer. Vi vill visa hur verktygen har en viktig potential för att mobilisera tankar, engagemang och därmed handlande i organisationer där alla medarbetare behövs och betyder något.
Ekonomistyrning, ekonomisk styrning och andra styrningar Vi gör ingen skillnad mellan ekonomistyrning och ekonomisk styrning. Kan ske påminner det senare begreppet tydligare om att styrningen i sig bör vara ekonomisk, det vill säga inte dra mer resurser än den gör nytta för. Man hör också tydligare att det inte handlar om att styra ekonomin som en separat dimension av vad organisationen gör, utan att det är styrning med ekonomisk information som medel och god ekonomi som mål. Trots de fördelarna har vi valt att använda ordet ekonomistyrning, eftersom det är kortare och vanligare. Styrning innebär att någon styr och någon annan blir styrd. Den styrning vi talar om är dock inte centralstyrning. Styrverktygen bör användas för att skapa konkurrenskraft genom förbättrad kommunikation i organisationen, inte som ett sätt för ledningen att ensidigt räkna ut och besluta om vad som ska göras. I styrning bör även information nerifrån och handlingsfrihet ingå. Decentralisering förutsätter god ekonomistyrning, i den mening som anges i vår definition ovan. Kan en organisations ledning lita på att agerandet ute i verksamheten är välinformerat, så kan den också överlåta mer ansvar till medarbetare långt ut i organisationen. Är målet att skapa lyhördhet för kunder och lokala händelser är det helt nödvändigt. Vår definition av ekonomistyrning är bred.5 Även marknads- och produktionsplaner är exempel på rutinmässig användning av information för att påverka i strategisk riktning. Enligt definitionen förut skulle de kunna räknas till ekonomistyrningen. En skarp gräns är svår att dra. Fortfarande menar många enbart finansiella mål och uppföljning när de talar om ekonomistyrning, men de flesta organisationer använder finansiella och icke-finansiella mått tillsammans. Ekonomistyrning handlar om hushållning med organisationens resurser. Därmed avses inte främst kostnadseffektivitet till varje pris, utan snarare att det måste finnas en långsiktigt hållbar plan för hur strategiskt viktiga resurser ska utvecklas och användas på bästa sätt. I det arbetet är controllern en central aktör, något av spindeln i nätet. Hon ska bland annat säkerställa att information av strategisk, taktisk och operativ betydelse når beslutsfattare på alla orga5 För en översikt av olika styrningsbegrepp, se Samuelson (2008 s. 27 f).
Ekonomi inledn.indd 15
10-02-05 10.13.25
16 inledning
nisatoriska nivåer. Utvecklingen av nya och avancerade informationssystem – inte minst affärssystem – underlättar arbetet med att samla in, distribuera och analysera ekonomiska data. Felspecificerade system och felanvända data ger lätt ett bedrägligt sken av överblick och kontroll. Att satsa på nya system blir då organisationsledningens svar på behovet av bättre styrning. Vi lyfter visserligen fram vikten av affärssystem, men de ger inte svaret på hur ekonomistyrningen ska utformas eller användas. Utformningen av ekonomistyrningen handlar snarare om att bestämma vilken roll ekonomistyrning ska ha bland andra former av styrning. Vi kommer att tala om det som den ”styrmix” en organisation tillämpar. I den ingår även annan formaliserad styrning (fastlagda affärsprocesser i ett företag, instruktioner i en myndighet), liksom helt informell styrning (företagskultur, professionell etik). Alla avser de att påverka vad chefer och medarbetare i organisationen lägger vikt vid i sitt agerande – de ska ge dem information och säkerställa att den beaktas och ge incitament som inriktar deras arbete. Redan vilken typ av information som når ut i organisationen påverkar vad som uppmärksammas. Ofta krävs inte formella incitamentssystem för att utformningen av informationen ska bli styrande; det räcker med att chefer visar att de lägger vikt vid den. Vi tror att det är bra om ledningen medvetet väljer styrmix, inklusive vilken roll man vill ge ekonomistyrningen. Kanske väljer man att via affärssystem integrera ekonomistyrning och produktionsstyrning; kanske ger man någon av dem en mycket mer framträdande roll. Sådana val beror på situationen men också på ledningens syn på hur de vill leda organisationen. Controllers har ansvar för att ledningens val sker utifrån en klar bild av hur ekonomistyrningen kan bidra och bör bevaka att styrningen som helhet sänder rätt signaler.
Controllerns centrala roll Att införa en strategisk ekonomistyrning, det vill säga en ekonomistyrning som medvetet utformas och används för att skapa en stark konkurrenskraft, kräver ett målmedvetet arbete under lång tid. Den största utmaningen är att strategierna, ekonomistyrningen och affärssystemet verkligen hänger ihop – att de tillsammans stöder ett agerande som ligger i linje med organisationens långsiktiga mål. Hur dessa delar integreras påverkas av ledningens styrfilosofi, som i sig blir en del av organisationens strategi. Controllern är organisationens expert på ekonomistyrning och har en nyckelroll i det arbetet. I figur 1 ger vi henne därför en central placering, mitt i kraftfältet mellan bokens tre andra nyckelbegrepp. I de följande kapitlen behandlas vad vi lägger i de olika begreppen i figuren samt hur en sammanhållen och mer strategiskt orienterad ekonomistyrning kan skapas.
Ekonomi inledn.indd 16
10-02-05 10.13.25
17 inledning
Strategi
Controllern
Ekonomistyrning
Affärssystem
Figur 1. Viktiga begrepp och samband som behandlas i boken.
I figuren har vi låtit alla pilar vara dubbelriktade (jfr Nilsson & Rapp s. 36 ff). I äldre litteratur är ekonomistyrning ett sätt att verkställa strategin – först strategi, sedan styrning (Anthony 1965). Det är logiskt: det är nödvändigt att veta vart man vill komma för att kunna styra. I det nystartade företaget är det förhoppningsvis en självklarhet. Samtidigt möter vi allt oftare organisationer vars inriktning delvis har vuxit fram nerifrån. Styrelse och ledning snarare bedömer olika förslag på inriktning – de har tolkningsföreträde och bär ansvar för vilken strategisk inriktning organisationen väljer. För det behöver de kunskaper om möjligheter och marknadsförhållanden som finns ute i organisationen. Att mobilisera medarbetarna ger delaktighet, kunskapsfördelar och motivation och resulterar i ett organiserat informationsutbyte. Så snart företaget inlett sin verksamhet bör därför pilen mellan Strategi och Ekonomistyrning i figur 1 vara dubbelriktad. Hur är det då med Affärssystem i figuren? De borde väl vara en konsekvens av Strategi och Ekonomistyrning? I huvudsak: ja. Men nya tekniska möjligheter ger inte bara mer effektiv hantering av de många transaktioner som ingår i redovisning och ekonomistyrning. När siffror kan sammanställas, analyseras och spridas på nya sätt ger det också nya möjligheter att påverka tankar och gärningar – det vill säga ekonomistyrningen som sådan påverkas. Även strategierna kan påverkas, genom att tekniken möjliggör nya sätt att göra affärer. Internet har exempelvis lett till partnerskap med företag i avlägsna länder. De kräver informationsutbyte och bedömningar där affärssystem och ekonomistyrning ger underlag. Controllern mitt i figur 1 påverkas av allt detta – de tänkta pilarna riktas alla in mot henne. Men hon är också i en bra position för att påverka. I första hand medför vår definition ovan av controllerns roll att hon bär ansvar för att förvalta samt föreslå förbättringar av ekonomistyrningen. Formellt är ställningstagandena om hur den används sedan ledningens. Controllern bör också
Ekonomi inledn.indd 17
10-02-05 10.13.25
18 inledning
ha en viktig roll för att påverka hur affärssystem används. Och även strategin har controllern ofta möjlighet att påverka, dels indirekt genom de processer som leder fram till strategival, dels mer direkt genom beräkningar och diskussioner.
Bokens struktur För vår bok betyder resonemanget ovan om vad som påverkar vad att det hade funnits flera tänkbara ordningsföljder på kapitlen. Den vi har valt visas i figur 2. Där har vi markerat det nära samspelet mellan strategi och styrning genom att inte börja med strategin, utan komma till den först mitt i boken.
Inledning
Del 1 Organisering och ekonomistyrning 1. Ekonomistyrningens nya sammanhang 2. Organisation, strategi och styrmix
Del 2 Att utforma strategi och styrning 3. Ekonomistyrning när strategin utvecklas och fastställs
5. Att styra enligt strategin – mått, beslut och ansvar
4. Strategier för att nå framgång
Del 3 Ekonomistyrningens innehåll och genomförande 6. Strategisk ekonomistyrning – exempel på utformning och användning
7. Controllerns och affärssystemens roll när styrningen utformas och används
Avslutning
Figur 2. Bokens övergripande struktur.
Ekonomi inledn.indd 18
10-02-05 10.13.26
19 inledning
Boken består av tre delar. I den första, Organisering och ekonomistyrning, redogör vi för vår syn på ekonomistyrningens förutsättningar. I kapitel 1 behandlas ekonomistyrningens nya sammanhang – det konkurrensintensiva samhället. Allt fler vittnar om ständigt ifrågasättande och omprövning. Kunder, medarbetare och medborgare ställer nya krav och har fler alternativ. Hur påverkar det ekonomistyrningen? Intrycken från våra intervjuer är inte entydiga. Vi fann flera organisationer som har en väl utvecklad och strategiskt orienterad ekonomistyrning. Samtidigt har flertalet en traditionell syn på hur ekonomistyrningen ska utformas och användas, vilket kan leda till att dess fulla potential inte utnyttjas. Vi identifierar några omvärldstrender vars betydelse för ekonomistyrningen vi ska försöka spåra. Kapitel 2 handlar om hur alla organisationer skapats för att hushålla med resurser för något ändamål – det vill säga begreppet ekonomi genomsyrar deras verksamhet, och ekonomisk kompetens är viktig för dem. Detta kommer till uttryck i organisationens styrmix. Över tiden har utvecklingen gått från att arbeta med den lagstadgade redovisningen till att mer aktivt arbeta med ekonomistyrning, och därmed följer också att ekonomisk information används för att påverka vad chefer och medarbetare gör. Ekonomernas arbete har alltså utvecklats till en aktiv förutsättning för modern organisering, till stor del tack vare nya affärssystem. Mot bakgrund av den syn på förändringar i omvärlden och de tankar om organisationer som diskuteras i de två första kapitlen, utvecklar vi våra idéer i bokens andra del, Att utforma strategi och styrning. Det hade stämt bättre med tidigare litteratur om vi nöjt oss med ett kapitel om strategi och ett om dess genomförande. Vi prövar ett annat grepp när vi inleder med kapitel 3 som undersöker ekonomistyrningens roll för att komma fram till strategierna. Det handlar både om att mobilisera medarbetares kunskaper och om att skapa en samsyn kring organisationens strategier. På så sätt blir relationen strategi– ekonomistyrning dubbelriktad – som i figur 1 eller som i figur 2 – med andra ord liknar detta samspel mellan strategi och ekonomistyrning en ringdans som ständigt bör pågå. Styrningen ska förverkliga strategier, men den är också en förutsättning för dem och ger impulser till att förändra strategierna. I kapitel 4 beskriver vi kännetecken för goda strategier och skildrar litteraturens bild av strategier, anpassat efter vad som bör intressera den som ska utforma ekonomistyrningen. Vi går igenom olika strategisynsätt och betonar att vägen till framgångsrika strategier kan se ut på olika sätt beroende på organisationens karaktär och de antaganden som ligger till grund för strategiutvecklingen. I kapitel 5 fortsätter vi sedan med ekonomistyrningens utformning för att strategierna ska förverkligas. Det handlar särskilt om dess roll i
Ekonomi inledn.indd 19
10-02-05 10.13.26
20 inledning
vad vi kallar styrmixen: hur ekonomistyrningen utformas och passas in bland andra styrningar och vad ansvariga bör beakta kring dem. I bokens tredje del, Ekonomistyrningens innehåll och genomförande, blir vi något mer konkreta kring verktyg och deras användning. Där lämnar vi ringdansens principiella nivå och beskriver några viktiga delar i den tillämpade ekonomistyrningen: dels i kapitel 6, där exempel på hur ekonomistyrningen utformas och används ges, dels i kapitel 7, där vi diskuterar de resurser som behövs för att få ekonomistyrningen att fungera. Kapitel 6 behandlar budge tering, kalkylering med flera klassiker inom styrning ur ett strategiskt perspektiv, men också samspelet mellan dem. Kapitel 7 hävdar att det är kompetens och teknik som avgör om ekonomistyrningen går att genomföra, och det till en rimlig kostnad. Kompetensen är främst de ekonomer som vi kallar controllers, men självklart bör insikter kring ekonomistyrning finnas även hos chefer och många andra medarbetare. Tekniken utgörs allt oftare av affärs system. De är en viktig förutsättning, men bokens inriktning motiverar att vi ger dem förhållandevis få sidor jämfört med de andra nyckelorden i figur 1. Vi sammanfattar bokens budskap i Avslutning. Det innebär att bokens utgångspunkter, som vi har redogjort för i denna inledning, blir föremål för utvärdering – vad förväntade vi oss och vad har vi sett under vår kartläggning av forskning och god praktik? En tanke som är värd att lägga till, och som även uttryckts i figur 1 och 2, är följande: Affärssystem skapar nya förutsättningar. Men det går inte att köpa god strategisk ekonomistyrning. Den avgörs av styrelsens och ledningens syn på strategi och deras styrfilosofi, det vill säga vilket samspel som önskas mellan människorna i organisationen. Att utforma och använda ekonomistyrning handlar om att säkerställa att de har information och incitament att handla på önskvärt sätt.
Ekonomi inledn.indd 20
10-02-05 10.13.26
Inledning
Del 1 Organisering och ekonomistyrning 1. Ekonomistyrningens nya sammanhang 2. Organisation, strategi och styrmix
Del 2 Att utforma strategi och styrning 3. Ekonomistyrning när strategin utvecklas och fastställs
5. Att styra enligt strategin – mått, beslut och ansvar
4. Strategier för att nå framgång
Del 3 Ekonomistyrningens innehåll och genomförande 6. Strategisk ekonomistyrning – exempel på utformning och användning
7. Controllerns och affärssystemens roll när styrningen utformas och används
Avslutning
Ekonomi del 1.indd 21
10-02-05 10.14.38
Ekonomi del 1.indd 22
10-02-05 10.14.38
KAPITEL 1
Ekonomistyrningens fall och uppgång 24 Blev ekonomistyrningen mer relevant? 27 Trender som påverkar ekonomistyrningen 30 Trendernas betydelse för controllern 41 Sammanfattning 43
Ekonomistyrningens nya sammanhang
E
konomistyrningens nya sammanhang är det konkurrensintensiva samhället. En ökad konkurrens om kunder, medarbetare och kapital innebär att organisationens erbjudanden granskas i detalj av olika intressentgrupper. Därför måste ledningen säkerställa att organisationens resurser används på bästa tänkbara sätt. Det är nödvändigt att mål och strategier ligger i linje med marknadernas krav – att organisationen möter kundernas behov och önskemål. Såväl företag som förvaltningar har blivit mer beroende av sina leverantörer i och med att viktiga delar av verksamheten lagts ut hos andra aktörer. Vare sig det gäller utveckling, produktion eller marknad medför det ofta beroenden som på sikt blir strategiskt avgörande. I det konkurrensintensiva samhället gäller det att snabbt ta vara på nya affärsmöjligheter samtidigt som organisationens riskexponering inte får bli för stor. Att identifiera och analysera risker – att skapa transparens och ha kontroll – har blivit allt viktigare. För att hantera alla dessa utmaningar måste chefer och medarbetare ha tillgång till både bred och djup information. Allt fler organisationer väljer därför att göra investeringar i nya och moderna affärssystemlösningar. I kapitlet diskuterar vi hur några tydliga trender påverkar ekonomistyrningen. Vi inleder
Ekonomi del 1.indd 23
10-02-05 10.14.38
24 D E L I . O r g a n i s e r i n g o c h eko n o m i s t y r n i n g
med att kort lyfta fram tendenser i hur teori och praktik utvecklats på ekonomistyrningsområdet de senaste tjugo åren. Därefter diskuteras trenderna och vad de får för konsekvenser för dagens och framtidens ekonomistyrning.
Ekonomistyrningens fall och uppgång Under 1990-talet blomstrade ekonomistyrningsämnet. En rad uppmärksammade böcker, uppsatser och modeller bidrog till att lyfta fram styrsystemens potential när det gäller att utveckla organisationers effektivitet och konkurrenskraft. Utan tvekan breddades ekonomistyrningens acceptans, tillämpbarhet och påverkan. En viktig orsak till det starkt ökade intresset var att amerikansk ekonomistyrningspraxis – som varit och är mycket inflytelserik – kom till en återvändsgränd mot slutet av 1980-talet. Den kraftigaste kritiken levererades av Thomas Johnson och Robert Kaplan (1987) i boken Relevance lost: The rise and fall of management accounting. Så här skriver de om den alltför kortsiktiga ekonomistyrningens konsekvenser: There is no doubt that ROI [Return on Investment] control and the profit center form of organization were not only greatly useful but likely necessary for the growth and prosperity of large, hierarchical organizations during the past sixty years. Nevertheless, despite the successes, problems associated with short-term performance measures such as ROI have become painfully evident in recent years. The problems likely arise from an excessive focus on achieving short-term financial performance. Many articles and books have criticized U.S. executives for their narrow, short-term outlook and their overreliance on financial transactions to achieve immediate profitability objectives (s. 195).
Kritiken gällde såväl utformningen av modeller och metoder som hur de använ des. Som vi nämnde i bokens inledning är till exempel en självkostnadskalkyl i sig inte rätt eller fel, inte ens för en viss typ av beslut. Däremot spelar det stor roll hur påläggen utformats, vilka ingångsdata är och hur den framräknade kostnaden tolkas och används. I praktiken kom dock en stor del av den så kallade relevansdebatten att ägnas åt att förbättra ekonomistyrningens modeller och metoder. Det gäller både akademiker och praktiker. Läroboksförfattare och forskare har en viktig roll i att utveckla och sprida nya modeller och metoder, men de gör det inte sällan med viss fördröjning och med ambitionen att ge perspektiv på utvecklingen. I synnerhet konsulter har ofta stått för utvecklingen. De behöver nya konkreta modeller att marknadsföra. Kanske är det därför som nytänkande ofta uttrycks i nya ”trebokstavsförkortningar”, lanserade som ersättning för äldre verktyg. Något förenklat kan de modifierade och nya modeller som lanserades delas in i två olika kategorier:
Ekonomi del 1.indd 24
10-02-05 10.14.39
25 K A P I T E L 1 . eko n o m i s t y r n i n g e n s n y a s a m m a n h a n g
• Modeller som utgår från en traditionell, monetär och redovisningsbaserad ekonomistyrning men som kompletteras med andra finansiella mått, ofta utifrån resonemang om marknadsvärden och aktiekurs. Det rör sig alltså om mått som fokuserar på ekonomisk analys av nutid och framtid, sna rare än redovisning av vad som skett. På svenska kallas sådana mått sedan länge kalkylmässiga, och för styrsyften ersätter de traditionella redovisningsmått. Ett känt exempel är Economic Value Added (EVA). • Modeller för en verksamhetsnära, strategiskt orienterad ekonomistyrning, där måtten i stor utsträckning är icke-finansiella. Sådana mått används ofta redan av marknads-, personal-, produktions- och kvalitetsansvariga med följden att ekonomistyrningen blir nära knuten till andra slag av styrning. Ett exempel på detta är balanserade styrkort (Balanced Scorecards, BSC). EVA är en modifierad variant av ett sedan tidigare etablerat resultatmått (se t.ex. Stewart 1991). Med ett svenskt språkbruk är EVA ett kalkylmässigt nettoresultat där urval, värdering och periodisering av kostnader har omprövats. Vissa omkostnader för immateriella satsningar har omdefinierats till inve steringar. Kännetecknande är att EVA tar sin utgångspunkt i framåtblickande ekonomiska analysmodeller och inte binds av affärsredovisningens konventioner. Dessa behövs för extern rapportering och jämförelser mellan organisationer, men förespråkarna för EVA menar att de redovisningsseder som äldre mått vilar på kan leda till att organisationens ledning fattar felaktiga beslut.7 Helst vill de grunda även externa bedömningar av organisationen på EVA, eftersom de hävdar att det ger bättre prognoser för aktiekursutveckling. Ekonomistyrningen bör även fortsatt bygga på finansiella mått, men mått och principer ska väljas baserat på organisationens affärsavsikter. EVA innebär alltså en omorientering från mer konservativa redovisningsvärden mot mer marknadsnära värderingar. Balanserade styrkort, det mest kända exemplet från den andra kategorin av modeller ovan, lanserades av Kaplan och Norton (1992) som lösningen på samtida organisationers styrbehov. Beslutsfattande och beslutsrationalisering, koordinering samt självutvärdering är några av styrkortets användningsområden (se t.ex. Wiersma 2009). Utgångspunkten är organisationens strategier som speglas i ett antal finansiella och icke-finansiella nyckeltal. Ibland användes EVA eller andra modifierade finansiella mått som del av ett styrkort. 7 Ett exempel är att traditionella resultatmått tenderar att leda till att organisationens ledning väljer att inte göra investeringar som försämrar resultatmåttet – även i de fall där kapitalkostnaden är lägre än den avkastning som investeringen förväntas skapa (se Anthony & Govindarajan 2004 s. 289–303).
Ekonomi del 1.indd 25
10-02-05 10.14.39
296s Offset papper 80gr bulk 1,31 rygg = 17 mm
Att strategi är viktigt i dagens konkurrensintensiva samhälle är uppenbart för allt fler företag och offentliga verksamheter. Men inte hur ekonomistyrningen kan bli ett centralt verktyg för att utveckla de resurser som krävs för att konkurrera framgångsrikt.
Fredrik Nilsson (t.h.) är professor i företagsekonomi, särskilt redovisning, Uppsala universitet. Han var tidigare professor i ekonomiska informationssystem, Linköpings universitet. Nils-Göran Olve (t.v.) är adjungerad professor i ekonomiska informationssystem, Linköpings universitet. Anders Parment är lektor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Författarna understryker behovet av en genomtänkt styrmix och ger en mängd praktiska exempel på strategisk ekonomistyrning samt på controllerns och affärssystemens roll i styrningens genomförande. Boken baseras på intervjuer i ett femtontal stora, komplexa organisationer, en omfattande genomgång av aktuell forskningslitteratur samt författarnas erfarenheter som forskare och konsulter.
Best.nr 47-09011-2
Tryck.nr 47-09011-2-00
Nilsson / Olve / Parment
Den här boken vill öka kunskapen om hur ekonomistyrningens utformning och användning påverkar chefers och medarbetares agerande och därmed organisationers konkurrenskraft. Boken bygger på övertygelsen att controllern bör få en allt viktigare roll i utvecklandet av de nya affärssystemen. Controllern har en nyckelposition när det gäller såväl att kommunicera ledningens strategi som att mobilisera medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga i organisationens utveckling.
EKONOMISTYRNING FÖR KONKURRENSKRAFT
EKONOMISTYRNING FÖR KONKURRENSKRAFT
EKONOMISTYRNING FÖR KONKURRENSKRAFT Fredrik Nilsson Nils-Göran Olve Anders Parment
omslag.indd 1
”Vår utgångspunkt är att ekonomistyrningen i första hand bör utformas och användas för att formulera och genomföra strategier. […] Dess viktigaste nytta är inte att mekaniskt rapportera ekonomiska resultat till ledningen, utan att i olika delar av organisationen skapa miljöer med information, förutsättningar och motivation som gör att strategiskt och ekonomiskt fördelaktiga beslut fattas. Ekonomernas siffror gör nytta via människors tankar och agerande.” [Ur bokens inledning]
”Oavsett om arbete med ekonomistyrning är en del av dina arbetsuppgifter, eller om du tror att du i framtiden kommer att jobba med sådant: vänta inte på att dina kolleger och chefer ska komma med beställningar på strategisk ekonomistyrning. Se det som en del av din roll som hushållningsexpert att komma med förslag till hur ekonomisk information kan användas bättre – för att förverkliga strategier och för att utveckla dem.” [Ur bokens avslutning]
10-02-05 11.02.16