9789144092805 by Smakprov Media AB

Håkan Fogelfors (red.)

Håkan Fogelfors (statsagronom emeritus) är huvudredaktör och delförfattare, tidigare forskare och lärare inom områdena växtodling, miljö- och naturvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I boken medverkar, inom olika delområden, även ett flertal experter vid bl.a. SLU. Boken är illustrerad av agr. lic. Fredrik Stendahl.

VÅR MAT

Odling av åker- och trädgårdsgrödor

Växtodling är grunden för livsmedelsproduktionen. Den utgör startpunkten för såväl vegetabilier som animalier och är redskapet för att fånga in, uppgradera och lagra solenergi. I takt med tilltagande klimatförändringar och en ökande världsbefolkning ökar också kraven på hållbara odlingsformer, som tar hänsyn till såväl miljö- som naturresurser.

VÅR MAT

I Vår mat – odling av åker- och trädgårdsgrödor finns grundläggande och fördjupande avsnitt om klimat, marklära, biologi, växtnäring, växtskydd, miljö, växtförädling samt beskrivning av enskilda åker- och trädgårdsgrödor och hur de odlas. Det agrarhistoriska perspektivet för dagens utmaningar inleder boken och ger klangbotten för den följande texten. Boken ger ökad kunskap kring svensk jordbruksproduktion och hur den och våra matvanor påverkar såväl jordbrukslandskap som klimat och gemensamma resurser.

VÅR MAT

Odling av åker- och trädgårdsgrödor

Biologi förutsättningar och historia

Vår mat – odling av åker- och trädgårdsgrödor vänder sig till aktiva inom de livsmedelsproducerande gröna näringarna, studenter och lärare vid universitet och högskolor inom dessa sektorer samt till samhällsbyggare och konsumenter.

Art.nr 37753

Redaktör www.studentlitteratur.se

978-91-4491-44-09280-5_01_cover5.indd 1

Håkan Fogelfors

2015-01-29 11:15

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37753 ISBN 978-91-44-09280-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: John Deere (skördetröska) Fredrik Stendahl (landskapsbild) Printed by Dimograf, Poland 2015

978-91-44-09280-5_01_book.indb 2

2015-02-16 10:00

INNEHÅLL

Förord 13 Presentation av författarna 15 1 Växtodling – ursprung och förutsättningar 17

Växtens domesticering – var, när, hur? 17 Odlingens vagga 17 Människan och kulturväxterna 18 Urval 20 Global foder- och livsmedelsproduktion 20 Klimatförhållanden 20 Åkerns arealutveckling 26 Spannmålsproduktionen 27 Tre viktiga sädesslag 28 Nya sorter ger avkastningsökning 28 Bevattning är nödvändig 30 Den svenska växtodlingens naturliga förutsättningar 31 Svensk växtodlings förutsättningar i en globaliserad värld 33 Vart är vi då på väg? 33 2 Odlingens historia ur ett nationellt perspektiv 47

Jordbrukets framväxt 47 Förhistorisk odling till bysamhällets tid – dominerad av svedjejordbruket 48 Bysamhället – slåtterjordbrukets tid (ca 800 e.Kr. till 1800-talets början) 54 Skiftesreformerna och bysamhällets upplösning (1760–1890) 60 Från agrarland till industriland – växtföljdsjordbruket (1800–1945) 66 Industrijordbrukets tid (1945–) 74 Trädgårdsodlingens framväxt 79 Det var en gång 79 Medeltidens köksträdgårdar 80

978-91-44-09280-5_01_book.indb 3

2015-02-16 10:00

Innehåll

Renässansen – skönhet och blandning 81 Barockens köksträdgård 82 Den gustavianska eran och jordbruksskiftenas tid 83 Industrialismens genombrott 85 Egnahemsrörelsen 86 Handelsträdgårdar och fältmässig grönsaksodling 87 3 Fakta svenskt jordbruk – med fokus på växtodling nu och i dåtid 89

Areal 89 Framväxt, förutsättningar och betydelse 89 Livsmedel och försörjning 93 Maskinutveckling 94 Grödor och odlingsformer 96 Miljöpåverkan och hållbar utveckling 98 4 Klimat 103

Bakgrund 103 Klimatförändringar 104 Effekter av ökande temperatur 107 Effekter av förändrade nederbördsförhållanden 108 Effekter av stigande koldioxidkoncentrationer i atmosfären 108 Effekter av förlängd vegetationsperiod 109 Vad kommer då att odlas? 111 Växtskyddsproblem 113 Hur ska klimatförändringarna mötas? 116 Matkonsumenternas klimatpåverkan 117 Dagens matavtryck 119 5 Miljöpåverkan och hållbar utveckling 123

Överexploatering – några historiska exempel 124 Jordförstöring runt Medelhavet 124 Svedjebruk i Norden 124 Mot dagens miljöproblem 126 Dagens livsstil och naturtillgångar 127 Vårt ekologiska utrymme 127 Räcker då utrymmet för dagens livsstil? 127 Bättre resursutnyttjande – Precisionsjordbruk 129

978-91-44-09280-5_01_book.indb 4

2015-02-16 10:00

I nnehåll 5

Miljökonsekvenser 130 1. Luftföroreningar 130 2. Biologisk och annan mångfald 134 3. Bekämpningsmedel 136 4. Resistens mot bekämpningsmedel 141 5. Arbetsmiljö 143 6. Växtnäring 144 7. Försurning 148 8. Spårämnen 148 9. Avloppsslam 149 10. Förändring i humushalt 150 11. Markpackning 151 12. Bördighet 151 13. Livsmedel – nitrat och bekämpningsmedel 152 14. GMO 156 6 Mark 159

Inledning 159 Vattnets kretslopp 160 Jordarternas uppkomst och fördelning i landskapet 162 Markens uppbyggnad 165 Jordmåner 167 Porsystemet 168 Vatten 168 Luft 169 Genomsläpplighet, dränering 170 Volymrelationer i olika jordar, växternas vattenförsörjning 170 Mineral och vittring 171 Organiskt material och dess omsättning 173 Markpartiklarnas laddning, adsorption av växtnäringsämnen 176 Kalktillstånd, pH 179 Växtnäring 179 Kväve 180 Fosfor 182 Kalium 183 Svavel 183 Kalcium och magnesium 184 Mikronäringsämnen och andra ämnen 185 Växtnäringsförluster till vatten 185

978-91-44-09280-5_01_book.indb 5

2015-02-16 10:00

Innehåll

Jordarternas förekomst och odlingsegenskaper 186 Urbergsmoräner 186 Moränleror 186 Sorterade sandjordar och grovmojordar 186 Finmojordar och mjälajordar 187 Lättleror 188 Mellanleror, styva leror 188 Organogena jordar (mulljordar) 189 7 Markbiologi 191

Markorganismernas indelning 191 Markorganismernas funktion 194 Platsens och odlingsåtgärdernas inflytande 196 8 Agroekologi 197

Ekologins omfattning 197 Globalt perspektiv 198 Ekosystem 198 Ekosystemets biologiska beståndsdelar 199 Individ – Population 199 Samhälle 200 Landskap 201 Egenskaper hos ekosystemen 202 Diversitet 202 Stabilitet 204 Energiflöde 204 Ekosystemtjänster 204 Infångandet av solenergi 205 Bladyta 206 Effektivitet 206 Klimat 206 Allokering 207 Mineralnäringscykler 208 Förändring i ekosystemet – succession 208 9 Pollinering – en ekosystemtjänst 211

Vem pollinerar? 213 Solitärbin och humlor 214 Honungsbin 214 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09280-5_01_book.indb 6

2015-02-16 10:00

I nnehåll 7

Odlade växtslag som gynnas av insektspollinering 215 Jordbruksgrödor 215 Trädgårdsgrödor 217 Hur ska ett bisamhälle för pollinationsändamål se ut? 218 Var finns bisamhällen att tillgå? 219 10 Växtfysiologi 221

Växtens byggstenar 221 Cellmembranet – en kontrollstation 222 Cytoplasman 222 Cellväggen skyddar cellen 223 Kanaler mellan celler 224 Olika vävnader 224 Respiration och energiomsättning sker i cellerna 224 Växtens kemiska sammansättning 225 Vatten 225 Vattnets viktiga egenskaper 225 Drivkrafter för vattentransport genom växten 227 Växtens vattenförsörjning 228 Växtnäring 228 Upptag och transport av näringsämnen 229 Rotens påverkan på närmiljön 234 Mykorrhiza 236 Kvävefixering 238 Fotosyntes, energi och kolomsättning 241 Ljusenergi fångas 242 Koldioxid fixeras 242 Floemtransport och användning av fotosyntesprodukter 245 Tillväxt, differentiering och utveckling 247 Växthormoner samordnar 247 Från frö till frö 249 Växter känner av nattens längd 253 Temperatureffekter på växtens utveckling 254 Effekter av gravitationen 255 11 Grödor 257

Beståndsekologi 257 Utsäde – såbädden – sådden 257 Initial beståndsutveckling 260

978-91-44-09280-5_01_book.indb 7

2015-02-16 10:00

Innehåll

Konkurrens mellan plantorna i det växande beståndet 261 Effekt av utsädets och plantornas horisontella fördelning 263 Kvalitetens beroende av beståndsuppbyggnaden – exempel 264 Grödval med tanke på konkurrensen med ogräs 265 Stråsäd 266 Arter och ursprung 266 Utveckling, tillväxt och avkastning 271 Miljöfaktorers inverkan på avkastning 280 Allmänna odlingsåtgärder 285 Produktkvalitet i stråsäd 287 Trindsäd 299 Arter och ursprung 299 Utveckling, tillväxt och avkastning 300 Trindsäd i svenskt jordbruk 303 Oljeväxter 309 Raps och rybs 309 Oljelin 324 Övriga oljeväxter 328 Potatis 330 Arter och ursprung 330 Potatisens betydelse 331 Utveckling, tillväxt och avkastning 332 Miljöfaktorernas inverkan på avkastning och kvalitet 334 Produktion 336 Potatisskörd 343 Sockerbeta 343 Arter och ursprung 343 Sockerbetans betydelse 344 Utveckling, tillväxt och avkastning 345 Produktion 347 Betskörd 349 Vallar, beten och grönfoderväxter 353 Vallens ursprung 353 Näringsvärdesnormer 354 Odlingsmaterial 357 Slåttervallar 364 Betesvallar 374 Vallfröodling 376 Ettåriga grönfoderväxter 378 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09280-5_01_book.indb 8

2015-02-16 10:00

I nnehåll 9

Vall- och grönfoderväxter som växtnäringskälla 382 Naturbetesmarker 383 Grönsaker och bär – frilandsodling 386 Förutsättningar 386 Konservärt (Pisum sativum) 389 Morot (Daucus carota ssp. sativus) 392 Kål (Brassica oleracea, B. napus och B. rapa) 395 Isbergssallat (Lactuca sativa) 399 Kepalök (Allium cepa) 402 Jordgubbe (Fragaria x ananassa) 405 Svarta vinbär (Ribes nigrum) 407 Hallon (Rubus idaeus) 408 Odling i tunnlar 410 Nischgrödor 412 Sparris (Asparagus officinalis) 412 Vindruva (Vitis vinifera) 414 Böna, brun böna (Phaseolus vulgaris) 416 Böna, sojaböna (Glycine max) 416 Solros (Helianthus annuus) 417 Jordärtskocka (Helianthus tuberosus) 418 Lupiner (Lupinus spp.) 418 Facelia, honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia) 419 Gurka – Friland (Cucumis sativus) 419 Beta, rödbeta (Beta vulgaris) 420 Pepparrot (Armoracia rusticana) 421 Persilja (Petroselinum crispum) 422 Dill (Anethum graveolens) 423 Kummin (Carum carvi) 424 Gräslök (Allium schoenoprasum) 424 Purjolök (Allium porrum) 425 Bovete (Fagopyrum esculentum) 426 Hampa (Cannabis sativa) 427 Rörflen (Phalaris arundinacea) 428 Energiskog (Salix spp.) 429 12 Växtskydd 431

Förluster orsakade av ogräs och växtskadegörare 431 Ogräs 434 Vad är ett ogräs? 434 Vilka egenskaper krävs för ett framgångsrikt ogräs? 435

978-91-44-09280-5_01_book.indb 9

2015-02-16 10:00

Innehåll

Floran förändras 436 Konkurrens och livsformer 438 Sjukdomar och skadedjur 448 Biotiska och abiotiska skadeorsaker 449 Virussjukdomar 449 Svampar på kulturväxter 450 Insekter 460 Populationsreglerande faktorer 462 Miljökrav – svampar 465 Miljökrav – bladlöss 465 Väder och årsmånsvariation 468 Förebyggande åtgärder mot ogräs, sjukdomar och skadedjur 469 Såtiden som miljöfaktor 469 Jordart och växtnäring 470 Växtföljd och förfrukter 472 Gröda och sorter 475 Beståndsuppbyggnad 476 Områdesvis begränsad odling 476 Utsädessmitta, utsädeskontroll 477 Växters försvar – resistensbiologi 478 Befintliga försvarssystem 479 Inducerad resistens 480 Resistensens varaktighet 481 Direkta åtgärder mot ogräs, sjukdomar och skadedjur 483 Biologisk bekämpning 483 Mekanisk bekämpning 489 Termisk bekämpning 493 Kemisk bekämpning 493 13 Växtförädling 505

Växtförädlingsmetoder 505 Tidig växtförädling 505 Korsningar 506 Polyploidiförädling 507 Mutationsförädling 507 Hybridförädling 508 Fördubblade haploider 509 Transformation 509 Selektionsmetoder 511 Sortprovning och sortskydd 512

978-91-44-09280-5_01_book.indb 10

2015-02-16 10:00

Latinsk t register 11

Uppnådda och framtida växtförädlingsmål 513 Stråsäd 513 Oljeväxter 515 Proteinväxter 516 Potatis 517 Sockerbetor 518 Vallväxter 519 Köksväxter 519 Nya växtslag 520 Växtförädlingens nutid och framtid i Sverige 521 Genmodifierade jordbruksväxter 522 Förändrade odlingsegenskaper 522 Förändrade produktegenskaper 523 GMO och risker för miljö och hälsa 524 14 Växtföljder och växtodlingssystem 527

Historik 527 Växtodlingssystem 528 Förfruktsvärde 529 Växtföljdsplanering 537 Mellangrödor eller fånggrödor 538 Vad är ekologiskt lantbruk? 541 Exempel på olika typer av växtföljder 543 15 Hälsa och matproduktion – en sammanfattande översikt 547

Folkhälsoaspekten 548 Slutsatser 550 Matproduktion 551 1. Stopp för vidare nyodling 554 2. Ökad produktion på befintlig odlingsmark 554 3. Effektivare utnyttjande av våra resurser 554 4. Ändrade matvanor – minskat matavtryck 555 5. Minska livsmedelssvinnet 555 Några viktiga skäl för en svensk jordbruksproduktion 556 Tabellbilaga 557 Litteratur 583 Bildförteckning 595 Latinskt register 597 Person- och sakregister 600 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09280-5_01_book.indb 11

2015-02-16 10:00

978-91-44-09280-5_01_book.indb 12

2015-02-16 10:00

FÖRORD

Den första mer omfattande läroboken inom jordbruksområdet som skrevs för svenska förhållanden var Per Brahes Oeconomica, tryckt 1677. Efter denna bok följde flera ”hushållningsböcker” och från 1730-talet utkom en strid ström. Den ledande handboken blev Eric Salanders Gårdsfogdeinstruction (1729). Under 1800-talet var det ofta enskilda entusiaster som låg bakom framväxten av en lantbruksutbildning – nämnas bör Edward Nonnen och Per Jönsson Rösiö. De första läroböckerna som blev mer allmänt använda var J. P. Arrhenius Lantbrukspraktica (1855) och Handbok i svenska jordbruket några år senare. År 1934 utkom läroboken Jordbrukslära som sedan, under olika titlar, följts av ett flertal utgåvor och senast 2001 med titeln Växtproduktion i jordbruket. I och med Vår mat – odling av åkeroch trädgårdsgrödor utkommer nu ytterligare en vidareutvecklad utgåva i denna serie av lantbruksläroböcker. De olika versionerna har naturligtvis till utformning och innehåll präglats av sin samtid. I första utgåvan skriver huvudredaktören att boken ”tillägnats alla dem, som i ett framgångsrikt jordbruk ser en av hörnpelarna för vårt lands välstånd och lycka”. Detta har förvisso alltjämt aktualitet, men formuleringen andas ändå den mer påtagliga roll jordbruket hade i samhället under första hälften av 1900-talet. Ur innehållet i den första boken märks avsnitt som t.ex. nyodling, tillvaratagande och användning av stallgödsel, beteskultur, rotfruktsodling och växtodling på torvjordar. Denna utgåva ger något slags helhetsbild av jordbruket, med en viss portion av allmän folkbildning med rötter i 1800-talets olika lantbruksinstitut. Under andra hälften av 1900-talet blir utgåvorna mer ensidigt produktionsinriktade, för att sedan i den förra utgåvan sätta in odlingsfrågorna i ett mer uttalat miljö- och naturresursperspektiv för en lång-

siktigt hållbar matproduktion. Jordbruket är nu heller inte längre bara livsmedelsproduktion. Denna nyutgåva är inte bara avsedd som fördjupningslitteratur vid naturbruksgymnasier och som läromedel på grundnivå vid universitet och högskolor, utan även avsedd att ge dig som konsument ökad kunskap kring svenskt jordbruk och hur t.ex. dina matvanor påverkar såväl jordbrukslandskap som klimat. Ett mycket varmt tack till alla medförfattare som oförtrutet bidragit till bokprojektets förverkligande och ett speciellt tack till bokens eminente tecknare Fredrik Stendahl. Ett stort antal synpunkter och bidrag har inkommit från olika specialister och rådgivare. Dessa har betytt mycket för bokens slutliga innehåll och utformning och förtjänar ett stort tack. Jag vill särskilt rikta tack till Johanna Björklund (ÖU), Bengt Bodin (tidigare SLU), Roland von Bothmer (SLU), Bodil Jönsson (tidigare JV), Maria Dalin (AV), Fredrik Fogelberg (JTI), Björn Isaksson (KemI), Ann‑Marie Karlsson (JV), Stig Karlsson (SLU), Holger Kirchmann (SLU), Jenny Kreuger (SLU), Thomas Kätterer (SLU), Birgitta Mannerstedt Fogelfors (KI), Anna Mårtensson (SLU), Astrid Mårtensson (SLV), Elisabet Nadeau (SLU), Velimir Ninkovic (SLU), Nils-Erik Nordh (SLU), Stig Nyström (Findus), Lars Ohlander (tidigare SLU), Peter Torstensson (SLU), Jan Pettersson (SLU), Thorsten Rahbek Pedersen (JV), Tomas Rydberg (SLU), Birgitta Rämert (SLU), Roland Sigvald (SLU), Eva och Rolf Spörndly (SLU) och Maria Wivstad (SLU). Denna nyutgåva har möjliggjorts genom finansiering från Kungliga Skogs- och Lantbruks akademien (KSLA), Kungliga Patriotiska Sällskapet samt olika företag och privata sponsorer. Uppsala den 8 februari 2015 Håkan Fogelfors

978-91-44-09280-5_01_book.indb 13

2015-02-16 10:00

978-91-44-09280-5_01_book.indb 14

2015-02-16 10:00

PRESENTATION AV FÖRFATTARNA

Annica Andersson (stråsädeskvalitet) AgrD, docent. Institutionen för livsmedelsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.

Magnus Halling (vall, majs) AgrD, forsknings ledare. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala.

Johan Ascard (grönsaker) Hortonom, AgrD, docent. Verksamhetsledare Tillväxt Trädgård, SLU.

Margareta Hansson (agroekologi) FD, docent, tidigare forskare i växtekologi vid Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, Uppsala.

Göran Bergkvist (stråsäd, odlingssystem) AgrD, forskare. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Ultuna. Desirée Börjesdotter (oljeväxter, sockerbetor) AgrD, odlingsutvecklingschef vid Lantmännen Lantbruk, Malmö. Georg Carlsson (växtfysiologi, trindsäd) FD, forskare. Institutionen för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp. Sigrun Dahlin (mark) AgrD, docent. Institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala. Henrik Eckersten (klimat) FD, professor i agrara odlingssystem. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Jan Eriksson (mark) AgrD, docent. Institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala. Håkan Fogelfors (odlingshistoria, klimat, miljö, nischgrödor, växtskydd, odlingssystem, allmän växtodling) AgrD, statsagronom emeritus. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Ingemar Fries (pollinationsbiologi) AgrD, professor i biodling. Institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. Göran Gustafsson (växtskydd) Agronom, växtskyddsrådgivare jordbruk vid Jordbruksverket, Linköping. Anne-Maj Gustavsson (vall) AgrD, docent. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå.

Kerstin Huss-Danell (växtfysiologi, trindsäd) FD, professor i växtodlingslära. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå. Sigurd Håkansson (beståndsekologi) AgrD, professor emeritus i växtodlingslära. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Jan Lagerlöf (markbiologi), FD, professor i ekologi. Institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. Jannie Lundin Hagman (potatis) AgrD, forskare. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Nilla Nilsdotter-Linde (vall) Agronom. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Paula Persson (växtskydd) AgrD, professor i växtpatologi. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Sara Ragnarsson (frilandsgrönsaker) Hortonom, växtskyddsrådgivare frilandsgrönsaker vid Jordbruksverket, Alnarp. Birgitta Svensson (frukt och bärodling) Hortonom, försöksledare. Institutionen för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp. Inger Åhman (växtförädling) FD, professor i växtförädling. Institutionen för växtförädling, SLU, Alnarp.

978-91-44-09280-5_01_book.indb 15

2015-02-16 10:00

978-91-44-09280-5_01_book.indb 16

2015-02-16 10:00

Fakta svenskt jordbruk – med fokus på växtodling nu och i dåtid

Areal Av Sveriges totala landareal på 41 Mha (miljoner hektar) utgör arealen jordbruksmark 7,6 % (2013), vilket motsvarar 3,1 Mha (varav åker 2,6 Mha, medan resten, 0,5 Mha, är permanent betesmark). Arealen jordbruksmark var som störst under 1920‑talet: ca 12 % av landytan (ca 5 Mha, varav åker var 3,8 Mha), för att sedan, särskilt under 1950- och 1960‑talen, minska snabbt. Fram till sekelskiftet 2000 var nedgången 30 % (åker), vilket motsvarar drygt 1,1 Mha som huvudsakligen skogsplanterats. Särskilt framSmåskaligt självförsörjningsjordbruk ersätts av mer storskaligt jordbruk Antal (tusen)

Medelareal åker (ha) 40

350

300

250

200

150

100

0 1910

1930

1950 1970 Årtal

1990

0 2010

Figur 3.1 Småskaligt självförsörjningsjordbruk för närområdet ersätts av ett mer storskaligt produktionsjordbruk för en alltmer globaliserad marknad. Detta har lett till färre och större företag. Pådrivande faktorer har varit en kraftigt konkurrensutsatt marknad och nya effektiva produktionsmetoder.

trädande var nedläggning av de norrländska småbruken. Sedan mitten av 1800-talet hade dåvarande Malmöhus- och Skaraborgs län svarat för 20–25 % av landets totala åkermark. Norrlandslänen svarar nu tillsammans för drygt 10 %. Av dessa svarar Västerbotten för den största arealen. Svealands slättbygder svarar för knappt 23 %, Götalands norra slättbygder för 16 % och Götalands södra slättbygder för 12 % (figur 11.26, s. 288). Andelen arrenderad åkermark ökar, då små företag arrenderar ut sin mark till större företag som därmed kan driva ett mer storskaligt jordbruk utan att behöva köpa ny mark. År 1937 arrenderades ca 26 % av den svenska åkermarken, för att i början av 2000-talet uppgå till ca 40 %. Vår svenska jordbrukshistoria är under 1900talet en historia om anpassningen av den forna modernäringen till ett framväxande industrioch välfärdssamhälle.

Framväxt, förutsättningar och betydelse Den senaste inlandsisen började smälta bort i Skåne för ca 14 000 år sedan. De sista resterna försvann från Norrlands inland för drygt 8 000 år sedan. En global avsmältning medförde högre havsnivåer, samtidigt som det lättade trycket från alla ismassor resulterade i en landhöjning som alltjämt pågår (nästan 1 cm/år i norr, medan det numera i södra Skåne pågår en långsam landsänkning). Bortsett från torv-

978-91-44-09280-5_01_book.indb 89

2015-02-16 10:01

3 Fa k ta sv e n sk t j or d br uk – med fok us på väx to dling nu och i dåtid

Gradering av åkermarken i Sverige, år 1971

Figur 3.2 Var har vi den bästa åkermarken …?

marksjordar, knappt 0,2 Mha, består vår odlade åkermark av jordavlagringar som avsatts vid isavsmältningen (morän och olika typer av vattensorterade sediment). Dessa avlagringar har sedan ofta omlagrats genom svallning (vågbearbetning) vid landhöjningen. Jordbruk har bedrivits under åtminstone 6 000 år, och de första såkornen petades ner i den skånska myllan för bortåt 250 generationer sedan, d.v.s. vid början av yngre stenåldern (bondestenåldern). • Utmärkande för äldre järnåldern

(ca 500 f. Kr.–500 e. Kr.) var framför allt fähusdriftens genombrott och redskap som möjliggjorde effektiv foderinsamling (kortlie och räfsa). Slåtterängen började ta form. Andra nyheter var den fyrhjuliga vagnen, gödselinsamling till allt fler permanenta åkrar, knivliknande sädesskäror och den roterande handkvarnen.

• Under yngre järnåldern (ca 500–1000) var

den agrartekniska utvecklingen inte lika omvälvande som under århundradena omkring Kr. f. Förbättringar av såväl skäran som lien ökade arbetsproduktiviteten, genom att de bl.a. försågs med längre skärblad. Även räfsan fick en stabilare konstruktion och kunde därigenom förses med ett större räfshuvud. Många ägogränser, som ännu är bevarade, kom också till under denna tid.

• Den äldre medeltiden (ca 1000–1350)

100

250

500 Kilometer

Åkermarkens klasser: Klass 1

Klass 6

Klass 2

Klass 7

Klass 3

Klass 8

Klass 4

Klass 9

Klass 5

Klass 10 Vatten

var en expansiv period, och många byar i landskapet tog då den form som vi fortfarande kan se i dag. Nyodling och bättre möjligheter till jordbearbetning var grundläggande för ökad produktion. Betydelsefullt i detta sammanhang var dels förbättringen av årdrets järnbill, dels införandet av den järnskodda spaden (dikning). I delar av landet ersattes ensäde av tvåsäde. Detta ökade trädesarealen, vilket underlättades av den förbättrade årderbillen. I delar av Skåne och Västergötland infördes

978-91-44-09280-5_01_book.indb 90

2015-02-16 10:01

3 Fak ta s vens k t jordbruk – med f okus på väx todling nu och i dåtid 91

också plog med vändskiva. Andra nyheter i detta sammanhang var hästskon, harven, slagan och vattenkvarnen. • Sen medeltid (ca 1350–1500) blev sedan en

period av tillbakagång, som utlöstes av digerdöden som nådde Sverige 1350, vilket förorsakade en kraftig befolkningsminskning och ödeläggelse av hela bygder, den ”senmedeltida agrarkrisen”. Vissa agrartekniska framsteg skedde naturligtvis även under denna period. Som exempel kan lien åter nämnas, då den nu fick sin slutgiltiga utformning med rät vinkel mellan blad och skaft (orvet). Plogen kom nu också till delar av Mellansverige och Norrland, medan årdret kom att dominera i östra Sverige ända in på 1800-talet då de fabrikstillverkade plogarna började komma. De sociala omvandlingarna var betydande. Ur denna turbulens stärkte bönderna sitt inflytande, och vi kan nu skönja tillblivelsen av ett ur europeisk synvinkel starkt bondestånd i Sverige.

• Statsmaktens etablering (1500-talet) och

stormaktstiden (1600-talet) utmärks till att börja med, liksom under den äldre medeltiden, av nyodling (dikning och ökat svedjande) och förbättrad jordbearbetning. Nu var det genom större årderbillar och harvar med järnpinnar. Framför allt skedde detta i östra Mellansverige. Boskapsskötselns betydelse ökade, varför nyodlingen framför allt inriktades på att etablera betes- och slåttermarker. Fäbodväsendet expanderade i norr.

• Under stormaktstiden var fokuseringen stark

på landets militära behov. En stor andel av åkermarken övergick till en styrande adelsaristokrati, vilket ökade skattetrycket för de bönder som förblev självägande. Detta innebar att åkerbruket stagnerade och utvecklingen i stället kom att ske inom binäringar som tjärbränning och kolning

för järnframställning. Dessa verksamheter skulle långt framöver få stor betydelse för landsbygdens folk. En agrarteknisk förändring under denna period var att lien tog över skärans roll som skörderedskap. • Den agrara revolutionen under 1700- och

1800-talen är utan tvekan böndernas århundraden, genom att man successivt gjorde sig fria från adeln och statsmakten. Bara att stormaktstidens krigsekonomi upphörde innebar ett lyft för jordbruket med omfattande nyodling. En kraftig befolkningsökning under framför allt 1800-talet kom dock att kräva betydligt mer för att klara försörjningsläget.

• Under 1680-talet hade av statsfinansiella skäl

större delen (ca 95 %) av adelns egendomar återkallats till kronan, den s.k. reduktionen, vilket fick vittgående följder för adeln. Några decennier senare var det Karl XII:s regim som sålde ut kronojord till arrenderande bönder, för att finansiera stormaktstidens sista militära insatser. Vid mitten av 1800-talet ägde de självägande bönderna mer än hälften av all jordbruksmark. Fred kom att råda under större delen av 1700- och 1800-talen. Tack vare i första hand minskad barnadödlighet fördubblades befolkningen från mitten av 1700-talet, under en hundraårsperiod, till 3,5 miljoner. Detta medförde en överexploatering av landskapet och försörjningssvårigheter. Detta blev den allt överskuggande sociala frågan under 1800-talet. Mer än en miljon svenskar emigrerade mellan 1850 och 1910. Trots detta var folkökningen stor, från 3,5 till drygt 5,1 miljoner under 1800-talets sista hälft. Problemen krävde handling, då emigrationen var en illa sedd nödlösning.

• Jordreformerna under 1800-talets första

hälft öppnade möjligheter att göra odlingstekniska förbättringar och införa

978-91-44-09280-5_01_book.indb 91

2015-02-16 10:01

3 Fa k ta sv e n sk t j or d br uk – med fok us på väx to dling nu och i dåtid

ny teknik för jordbearbetning, sådd, skörd och tröskning. Detta skulle man kunna kalla jordbrukets första tekniksprång. Lantbrukets andra tekniksprång (mjölkmaskin, traktor och skördetröska) började vid 1900-talets mitt. I dag är vi inne i tredje språnget, med datorisering och automatisering i centrum. • Böndernas starkare ställning under framför

allt 1800-talet gav dem ett allt större politiskt inflytande i och med ståndsriksdagens avskaffade 1866. Rösträtt till den nya riksdagen baserades nämligen på inkomst och ägande t.ex. jordinnehav. Bönderna kom fram till början av 1930‑talet att spela huvudrollen i svensk politik.

• På 1870‑talet arbetade tre av fyra personer

inom jordbruk med binäringar. Vid början av 1900-talet varannan person (på drygt 400 000 brukningsenheter) och år 1950 var fjärde. Minskningen var kraftigast efter andra världskriget, då jordbruket mekaniserades snabbt. I dag arbetar totalt endast ca 175 000 personer inom jordbruket. En stor del 1900-talet

av dessa arbetar deltid och kompletterar antingen genom arbete utanför gården eller genom diversifiering av företagets produktion med t.ex. turism, förädling och försäljning av gårdsprodukter. Knappt en fjärdedel av landets ca 70 000 jordbruks företag är numera heltidsjordbruk. Av dessa är 4 700 rena växtodlingsföretag. Motsvarande siffra på husdjurssidan är 9 000. Heltidsjordbruken står för ca 80 % av vårt lands totala livsmedelsproduktion, vilket skapar sysselsättning inom andra näringsgrenar t.ex. livsmedelsindustrin. Störst andel förvärvsarbetande inom jordbruket finns i Gotlands och Kalmar län (5,4 respektive 2,6 %) och minst i Stockholms län (0,2 %). Jordbruket är den ekonomiska ryggraden i en levande landsbygd, vilket också skapar förutsättningar för andra att bo och arbeta på landsbygden. • År 1990 beslutades om en helt ny livsmedels-

politik. Den innebar en intern avreglering med bibehållet gränsskydd. Detta innebar att den omfattande pris- och reglerings-

2000-talet

Baslivsmedel

landskap upplevelse och rekreation Speciella produktionsmetoder avseende - och samt matkvalitet Baslivsmedel

Biologisk

Figur 3.3 Samhällets krav på jordbruket har förändrat produktionsbegreppet, så att t.ex. 1 kg vetemjöl inte bara ”består” av livsmedelsråvara, utan också av andra ”produkter”. I dessa ingår bl.a. värden som vi tidigare tog för självklara, men som vi nu måste betala för p.g.a. en ständigt pågående rationaliserings- och effektivitetsprocess inom jordbruket. Se även figur 5.17.

978-91-44-09280-5_01_book.indb 92

2015-02-16 10:01

3 Fak ta s vens k t jordbruk – med f okus på väx todling nu och i dåtid 93

politik som styrt svenskt jordbruk sedan början av 1930 talet övergavs. • Sveriges inträde i EU 1995 innebar en

anpassning till unionens gemensamma jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy). Detta var snarare en omreglering än en fortsatt avreglering.

• För flera av världens ”kornbodar”

förväntas klimatförändringarna innebära förändrade förutsättningar, t.ex. långvarig torka. Detta är redan ett faktum i delar av Australien, USA, Kina och Sydeuropa. De två förstnämnda är i dag betydelsefulla aktörer på världsmarknaden. Vi har här i Sverige däremot god vattentillgång, liksom områden med bördig åkermark (Skåne, Västergötland, Östergötland, Mälardalen m.fl.). Gynnsamma temperaturförhållanden under året, inte minst relativt kalla vintrar, minskar förutsättningarna för sjukdomar och skadegörare på grödan. Dessutom har vi långa, ljusa dagar under sommarhalvåret och en allt längre vegetationsperiod. Tack vare detta kan svenskt jordbruk ur ett växtodlingsperspektiv se framtiden an med tillförsikt, åtminstone under detta sekel.

• Under 1800-talet var jordbruket den

dominerande näringsgrenen i Sverige. Den svarade för 38 % av bruttonationalprodukten (BNP) år 1865. Därefter har andelen successivt sjunkit till 25 % (1900), 11,5 % (1939), 6,3 % (1950), 1,9 % (1985) och 0,5 % (2010).

• Jordbrukets roll är numera inte bara att

producera livsmedel, utan även att uppfylla samhällets krav på nya ”produkter”, t.ex. miljö- och kulturvärden i form av ett öppet landskap och bevarande av biologisk mångfald finansierad genom samhällets riktade stöd till jordbruket. Nya verksamheter som biobränsleproduktion och landsbygdsturism har också fått allt större betydelse (figur 5.17, s. 158).

Livsmedel och försörjning Sverige importerar nästan dubbelt så mycket av jordbruksprodukter och livsmedel som vi exporterar (2012). Importen uppgår till ca 100 miljarder kr. Exporten uppgår till ca 55 miljarder kr och består framför allt av drycker, bageri- och mejeriprodukter och spannmål. Drygt 30 % av exporten är bearbetade jordbruksprodukter. Det årliga handelsunderskottet blir alltså ca 45 miljarder kr. Av jordbrukets totala växtodlings- och husdjursprodukter köps i dag ca 70 % in av den svenska livsmedelsindustrin. Resterande del används som djurfoder, exporteras eller konsumeras direkt. Under slutet av 1800-talet flyttade livsmedelshanteringen successivt från bondgårdarna till en framväxande livsmedelsindustri. Denna är numera den fjärde största industrigrenen i landet, mätt i produktionsvärde (drygt 120 miljarder kr d.v.s. nästan 10 % av hela den svenska industrins produktionsvärde). Livsmedelsindustrin omfattar drygt 3 400 företag och sysselsätter ca 53 000 personer (2011), vilket är ca 9 % av den totala sysselsättningen inom hela den svensk industri. Den skapar dessutom sysselsättning i hela landet. Slakt- och köttvarumarknaden är störst avseende omsättning och produktionsvärde, medan bageri- och mjölprodukter har flest företag och anställda. Under 1870‑talet var värdet av Sveriges livsmedelsexport ca 25 % av den totala varuexporten. På den tiden dominerade havre och smör. År 2009 var andelen knappt 5 % och har under en följd av år legat på 3–4 %. Nästan 75 % av Sveriges export går till EU, främst till Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Polen. Utanför EU är framför allt Norge men även USA de viktigaste marknaderna. Av EUs export till Norge står Sverige för 30 %. Spannmål är den enda jordbruksgröda där Sverige under de senaste decennierna har haft ett handelsöverskott. Ett normalår kan uppemot en miljon ton exporteras eller förädlas till etanol inom landet. Eftersom Sverige importerar mycket kött innebär detta att

978-91-44-09280-5_01_book.indb 93

2015-02-16 10:01

3 Fa k ta sv e n sk t j or d br uk – med fok us på väx to dling nu och i dåtid

vi indirekt importerar tillbaka den ”spannmål” som använts i denna djuruppfödning. Långt in på 1900-talet stod det svenska jordbruket för merparten av folkförsörjningen. Under senare hälften av 1900-talet började våra konsumtionsvanor att förändras genom ökat resande, invandring och nya livsstilar. Vi äter i dag dubbelt så mycket grönsaker som på 1960‑talet och 30 % mer frukt. Konsumtionen av nöt-, fläsk- och fjäderfäkött har sedan slutet av 1940‑talet ökat med 40 %, 60 % respektive 1 000 %. Allt detta har naturligtvis påverkat den svenska produktionen, och Sveriges import av livsmedel är nu nästan dubbelt så stor som vår export. Matimporten (främst kött, frukt och grönsaker, oljeväxter och fetter) innebär att vi använder ca en miljon ha mer än vad vi har tillgång till för livsmedelsproduktion i Sverige. Vi har idag en i ett internationellt perspektiv relativt låg, men också sjunkande självförsörjningsgrad. I dagsläget är vi som sagt självförsörjande när

det gäller spannmål (även nettoexportör). Vad beträffar några andra livsmedel är vår självförsörjningsgrad 100 % (socker), 90 % (morötter), 90 % (matpotatis), 60 % (ind. potatis) 50 % (oljeväxter) och 45 % (lök). Detta förutsätter att vi har tillgång till dagens hjälpinsatser av mineralgödsel, bekämpningsmedel och drivmedel, vilka i dagsläget till övervägande del är importvaror!

Maskinutveckling Bland teknikförändringar under 1800-talets första hälft var sannolikt järnplogen med svängd vändskiva den viktigaste. Även svårbrukade leror kunde i och med införandet av järnplogen nu plöjas, samtidigt som den förbättrade plogen öppnade för ett växelbruk med vallar (artificiella ängar) på åkermark. Andra agrartekniska bearbetningsinnovationer var kloharven och järnharven med böjda pinnar av järn. Sladdar och vältar fick också en allmän spridning. Dessa för-

Självförsörjningsgrad för kött och ägg åren 1994–2012 110

100 90

93 %

80 68 %

65 %

60 50

52 %

Figur 3.4 Självförsörjningsgraden i Sverige för kött och ägg åren 1994–2012. Källa: Jordbruksverket.

30 20 10 0

34 %

Ägg Gris Fågel Nöt Får och lamm 1994

1996

1998

Årtal 2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

978-91-44-09280-5_01_book.indb 94

2015-02-16 10:01

3 Fak ta s vens k t jordbruk – med f okus på väx todling nu och i dåtid 95

Plöjd areal ha/timme 10-skärig växelplog

2 4-skärig växelplog 1

Oxar

Hästar

Traktor med 2-skärig påhängsplog

bättringar i kombination med jordreformerna innebar att Sverige under en del av 1800-talet kunde övergå från ett spannmålsimporterande land (råg) till ett spannmålsexporterande land (havre). Från 1870‑talet upphör havreexporten och landets viktigaste exportvara blir i stället smöret genom den ökade animalieproduktionen. Nyodlingen minskar, och på 1920‑talet når åkerarealen sitt maximum. Den redskapstekniska utvecklingen svänger under senare delen av 1800-talet från jordbearbetning mot slåtter, skörd och tröskning för

Figur 3.6 Annons Wästeråsmaskiner.

Figur 3.5 Plöjningen av åkermark var liksom skördearbetet mycket tidskrävande. Den tekniska utvecklingen har minskat tidsåtgången dramatiskt, vilket skapat möjligheter för en omfattande storleksrationalisering. Plöjningen blev före traktorns intåg dessutom sällan optimal p.g.a. dragdjurens begränsade dragförmåga.

att spara arbetskraft, vilket blev mycket betydelsefullt för en växande industri. Böndernas ekonomiska situation förbättras, vilket blev en mäktig hävstång för jordbrukets utveckling. Bönderna återinvesterade i produktionen och blev därigenom en mycket viktig kugge för det framväxande industrisamhället. De båda grupperna bildade därigenom ett slags symbios. En inhemsk maskintillverkning började redan 1803 vid Engeltofta egendom i Skåne följt av företag som t.ex. Samuel Owen i Stockholm (1809), Motala verkstad och Åkers Styckebruk (1820talet), Munktells (1832), Kockums (1840), Bolinders (1845), Thermaenius (1848), Överums Bruk (1851). På 1870-talet kommer den stora ruschen. Då etablerades nya tillverkare av maskiner och redskap på löpande band t.ex. Lilla Harrie, Westeråsmaskiner och Wibergs (se tabell 2.2). Under 1800-talets andra hälft blev radsåningsmaskiner allt vanligare under seklets två sista decennier. Självavläggare började nu också användas. Under 1890-talet dyker de första självbindarna upp liksom ångmaskiner (Samuel Owen) för de stationära tröskverken. Munktells i Eskilstuna tillverkade de första

978-91-44-09280-5_01_book.indb 95

2015-02-16 10:01

3 Fa k ta sv e n sk t j or d br uk – med fok us på väx to dling nu och i dåtid

traktorerna i landet (1913). Traktorn slog dock inte igenom förrän vid 1940-talets slut och under 1950‑talet, då även skördetröskorna kom till allmän användning. Detta minskade behovet av fodermedel för dragdjur, vilket frigjorde ca 1/5 av den svenska åkerarealen för annan produktion. Från slutet av 1800-talet började maskiner i allt snabbare takt ersätta mänsklig arbetskraft i jordbruket. Den arbetskraft som friställdes sögs upp av industrin och var en förutsättning för en snabb omvandling av Sverige från agrar- till industriland. Fr.o.m. 1950-talet räckte jordbrukets arbetskraftsreserv inte längre till och dörren öppnades för en betydande invandring. Idag är jordbrukets arbetskraftsreserv i stort sett uttömd.

Grödor och odlingsformer Under sten- och bronsåldern var korn och vete de viktigaste sädesslagen. När sedan vetet så småningom under medeltiden minskade i betydelse till förmån för rågen, behöll däremot kornet sin tätposition fram till mitten av 1700talet, för att sedan odlas i allt mindre omfattning med ett minimum under 1930- och 1940-talen. Under många århundraden hade korn varit svenska folkets viktigaste brödsäd, eller snarare grötsäd. Råg- och havreodlingen ökade på kornets bekostnad. Fram till växelbrukets dagar (1800-talet) odlade man enligt principen ensäde (spannmål, år efter år), tvåsäde (träda, spannmål) eller tresäde (träda, höstsäd, vårsäd). Ända in på 1870-talet dominerade tvåskiftesbruket i Mellansverige och delar av Norrland. Tresädet dominerade det sydsvenska jordbruket fram till skiftesreformerna vid 1800-talets början. Växelbruk med odling av foderväxter på åker, omväxlande med spannmål och andra ettåriga grödor började införas efter skiftesreformerna under tidigt 1800-tal. Idag är detta växtföljdsjordbruk ersatt av ett industrijordbruk med fria växtföljder.

Arealen höstvete har under 1900-talet nästan tredubblats och är numera vårt vanligaste sädesslag. Av detta används i Sverige ungefär hälften till foder och nästan ¼ för livsmedelsändamål, medan ¼ exporteras. Beträffande olika grödors lokalisering, se kapitel 11. Kornodlingen sköt i höjden, under 1950-talet fram till mitten av 1980‑talet, i och med svinnäringens uppsving och behov av energirik fodersäd. Arealen kom att mer än femdubblas. Som mest upptog den en fjärdedel av den totala åkerarealen i Sverige. Korn blev det mest odlade sädesslaget en bit in på 2000-talet. Att skördetröskningen under 1960-talet hade slagit igenom i nästan hela landet underlättade denna utveckling. Korn används inte bara till foder, utan även inom bryggeriindustrin (maltkorn för framställning av öl). Vårkorn dominerar, med ca 95 % av arealen, och kan odlas i hela landet. Havreodlingen var blygsam före medeltiden, men kom att dominera under slutet av 1800talet och början av 1900-talet p.g.a. omfattande nyodling. Som mest odlades över en miljon ha. På 1870-talet var havre en viktig exportvara och svarade för 70 % av värdet på livsmedelsexporten, som i sin tur svarade för ¼ av Sveriges totala exportvärde. Odlingen kom sedan att minska kraftigt när traktorerna vid mitten av 1900-talet tog över som dragare. På 1960-talet blev i stället korn det klart dominerande sädesslaget. Råg började odlas under yngre järnåldern, men först under 1500-talet fick odlingen riktig fart och då framför allt i östra Mellansverige. Råg var sedan det viktigaste brödsädesslaget fram till 1930-talet, varefter vetet gradvis tog över. Denna omsvängning berodde framför allt på ändrade konsumtionsvanor, men också på en framgångsrik veteförädling. Någon oljeväxtodling att tala om kom inte i gång i Sverige, trots flera försök, förrän under 1940-talets krigsår för att bidra med fettråvara som tidigare importerats. Därefter har odlingen varierat i omfattning, men har genom tillgång på kemiska insektsmedel bibehållit sin roll i svensk © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09280-5_01_book.indb 96

2015-02-16 10:01

3 Fak ta s vens k t jordbruk – med f okus på väx todling nu och i dåtid 97

Åkerarealens användning i Sverige 2010–2012 Vall och grönfoder

45 %

Vete

15 %

Korn

13 %

Havre

Raps och rybs

Sockerbeta

1,5 %

Potatis

Övrig växtodling

4,4 %

Träda

6,1 % 0

växtodling. Trenden sedan millennieskiftet är att odlingen ökar. Potatisen, med ursprung i de sydamerikanska Anderna, kom redan under 1600-talet till Sverige, men inte förrän i början av 1800-talet kom den att allmänt accepteras som livsmedel. Bristen på spannmål och förbud att använda säd för spritframställning gynnade potatisodlingen. Vid mitten av 1800-talet var potatisen etablerad som ett viktigt baslivsmedel (ca 110 000 ha) och arealen ökade under de kommande årtiondena till en toppnotering vid slutet av första världskriget (163 111 ha). Kålrotens och rovans tid var nu förbi. Sedan mitten av 1900-talet har potatisodlingen minskat kraftigt, i takt med att konsumtionsmönstret har ändrats till mer ris och pasta. Sockerbetor började odlas på kontinenten under 1820‑talet. År 1850 utgjorde betsockret ca 15 % av världsproduktionen av socker. Odlingen fick fast fot i Skåne vid mitten av 1850-talet, men först på 1880-talet kom verksamheten att utvecklas till en betydande näring. Nästan all odling sker i dag i Skåne, men ännu på 1950-

50 %

Figur 3.7 Åkerarealens användning 2010–2012.

talet odlades sockerbetor ända uppe i Öster- och Västergötland. Inom ekologisk odling strävar man efter att utnyttja platsgivna och förnyelsebara resurser och att skapa största möjliga återcirkulation av näringsämnen. Förebyggande åtgärder, växtföljd och val av gröd- och sortmaterial är särskilt viktiga. Kring användningen av kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel finns mycket strikta begränsningar. EU har särskilda regelverk för ekologisk produktion, s.k. kretsloppsinriktad produktion. Den svenska certifieringen sker enligt KRAV, vilket ger högre ersättning än EU:s kretsloppsinriktade produktion. För konventionell produktion har LRF tagit fram standarden Svenskt Sigill. I detta sammanhang bör också ”Odling i balans” och ”Greppa Näringen” nämnas – två rådgivningsprojekt. Arealen åkermark, omställd och under omställning 2013, uppgick till 391 000 ha, vilket motsvarar 15 % av den totala arealen åkermark. På riksnivå var 77 % av denna areal certifierad enligt KRAV, men med stora regionala skillnader. Resterande 23 % omfattade kretslopps-

978-91-44-09280-5_01_book.indb 97

2015-02-16 10:01

Håkan Fogelfors (red.)

VÅR MAT

Odling av åker- och trädgårdsgrödor

VÅR MAT

Odling av åker- och trädgårdsgrödor Biologi förutsättningar och historia

Art.nr 37753

Redaktör www.studentlitteratur.se

978-91-4491-44-09280-5_01_cover5.indd 1

Håkan Fogelfors

2015-01-29 11:15