9789147111848 by Smakprov Media AB

Finansiering

Niclas Andrén Tore Eriksson Sigurd Hansson

Finansiering är en introduktion till finansiellt beslutsfattande i alla typer av företag, såväl stora som små, privata som börsnoterade, aktiebolag som enskilda firmor och handelsbolag. Bokens fokus ligger på finansieringen av företagets verksamhet och på företagets finansiella styrning. Den behandlar både praktiska aspekter relaterade till användningen av olika finansieringsformer och deras för- och nackdelar. Andra finansieringsbeslut som avhandlas är företagets förvaltning av likvida medel, hantering av finansiella risker och då särskilt ränte- och växelkursrisker, kreditbedömning, skattefrågor, finansiering av ägarskiften med mera. Den tolfte upplagan av Finansiering är uppdaterad för att återspegla det rådande forskningsläget, förändringar i lagstiftning och beskattning, samhällsutvecklingen och den ekonomiska verklighet som möter studenterna. Figurerna har ritats om för att bli mer pedagogiska och boken har fått en ny tilltalande form. Niclas Andrén och Tore Eriksson är verksamma vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Sigurd Hansson var verksam vid samma institution men är nu pensionerad.

Finansiering Niclas Andrén

Tore Eriksson

Sigurd Hansson

Best.nr 47-11184-8 Tryck.nr 47-11184-8

9789147111848c1c.indd All Pages

25/06/15 5:34 PM

Finansiering ISBN 978-91-47-11184-8 © 2015 Niclas Andrén, Tore Eriksson, Sigurd Hansson och Liber AB Förläggare: Pontus Fryk Redaktör: Birgit Hortlund Projektledare: Magnus Winkler Graﬁsk form och omslag: Nette Lövgren Figurer: Jonny Hallberg Omslagsbild: Nette Lövgren Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert Tolfte upplagan 1

Tryck: Sahara Printing, Egypten, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

Förord till tolfte upplagan

Den tolfte upplagan innebär en omfattande uppdatering och viss omarbetning av boken i dess helhet. Framför allt har anknytningen till finansiell teori fördjupats. Hänsyn har tagits till förändringar i lagstiftning och beskattning. Vi har dock behållit bokens karaktär av introduktion till finansiellt beslutsfattande i alla typer av företag; såväl stora som små, privata som börsnoterade, aktiebolag som enskilda firmor och handelsbolag. Boken behandlar alla för företaget centrala finansieringsbeslut. Huvudfokus ligger på finansieringen av företagets verksamhet, och den behandlar såväl praktiska aspekter relaterat till användningen av olika finansieringsformer som dessas för- och nackdelar. Andra finansieringsbeslut som avhandlas är företagets förvaltning av likvida medel, hantering av finansiella risker, särskilt ränte- och växelkursrisker, kreditbedömning, skattefrågor, finansiering av ägarskiften med mera. Logiken i boken är att inleda med en genomgång av varifrån behovet av finansiering kommer, alltså företagets kapitalbehov. Därefter presenteras alternativa finansieringsformer: ägarnas finansiering av verksamheten (det egna kapitalet), finansiering med banklån respektive annat främmande kapital upptaget på den svenska kreditmarknaden och finansiering med främmande kapital på den internationella kreditmarknaden. Vidare behandlas företagets finansiella struktur, med huvudfokus på valet mellan olika finansieringsformer, och då inte minst på valet mellan eget och främmande kapital. Företagets finansieringsbehov och val av finansieringsformer påverkas av dess tillgång till likvida medel, och följaktligen behandlas likviditetshantering. Därefter behandlas finansiering av ägarskiften, vilket är en situation som kräver särskild omsorg ur finansieringshänseende. Avslutningsvis behandlas risken för att drabbas av betalningssvårigheter och hanteringen av sådana svårigheter. Lund i juli 2015 Niclas Andrén, Tore Eriksson och Sigurd Hansson

Innehåll 1. Introduktion 15 Vad innebär finansiering? 15 Vad gör företagets ekonomiavdelning? 16 Finansieringen och företagets ekonomi 16 Bokens uppläggning 17

2. Kapitalbehov 18 Varför uppstår kapitalbehov? 18 Betydelsen av kassaflöden 18 Företagets kassacykel 19

Olika typer av kapitalbehov 22 Företagets behov av anläggningskapital 23 Företagets behov av rörelsekapital 25 Ett inledande exempel 25 Kassacykelmodellen och likviditeten 27 Beräkning av rörelsekapitalbehov 28

Företagets behov av säkerhetskapital 30 Rörelsekapitalbehovet i handelsföretag 30 Kapitalbindning i lager 30 Lager med många varuslag 32 Finansiering genom leverantörskrediter 34 Kapitalbindning i kundfordringar 34 Butikens rörelsekapitalbehov 35 Vilka löpande utbetalningar inkluderas i kassacykelmodellen? 36 Mervärdesskatt, sociala avgifter och personalens källskatt 37 Kassabehållning och rörelsekostnader 38

Innehåll | 5

Sammanfattning – det löpande kapitalbehovet för en butik 39 Kapitalbehov vid nystart respektive under drift 40 Två metoder – tidsmetod och balansräkningsmetod 41 Tidsmetoden 42 Balansräkningsmetoden 43

Rörelsekapitalbehovet i industriföretag 45 Tidsmetoden 46 Balansräkningsmetoden 48 Reservationer 49

Rörelsekapitalbehov vid rationalisering 51 Reducering av rörelsekapitalbehov 52 Tumregler för kapitalbehovsminskning 54

Kapitalbehov vid tillväxt 54 Reservationer 56

Kapitalbehov vid köp av företag 57 Överlåtelse av aktiebolag 58 Överlåtelse av rörelse 59 Fel i kapitalbehovsberäkningar 59 Likviditetsbudget 59

Kapitalbehov vid expansion 61 Balansräkning vid slutet av år 1 (tkr) 61 Förändring av kapitalbehov 62 Likviditetsbudget 63

Finansiell planering 65

3. Det egna kapitalet 66 Inledning 66 Kapitalstruktur i olika faser i ett företags livscykel 67 Självfinansiering 68 Latenta skatteskulder 70 Infogande av självfinansieringen i den finansiella planeringen 70

Eget kapital för enskild näringsidkare, enkelt bolag och handelsbolag 71

6 | Innehåll

Aktiekapitalet i fåmansbolag 73 Val av företagsform ur finansieringssynpunkt 75 Aktiekapital i börsnoterade företag 76 Nyintroduktion 78

Principal–agent-teorin 79 Riskkapital 80 Nyemission i noterade bolag 81 Teckningsrättens värde 82 Förfarande vid nyemission 86 Kursutvecklingen på längre sikt 86 Motiven för nyemission 87 Bestämning av lämplig emissionskurs 87 Riktad emission 89

Utdelning 90 Utdelningspolitik i marknadsnoterade bolag 91

Minskning av aktiekapital – inlösen och återköp 93 Fondemission i marknadsnoterade bolag 98 Beräkning av värdet av en fondaktierätt 99 Andra emissionsvillkor 100 Fondemission med uppskrivning 100 Det praktiska förfarandet vid fondemissioner 100 Motiven till fondemissioner 101 Kombinerade fond- och nyemissioner 101

Ändring av kvotvärde – split och omvänd split 103 Aktier med olika rättigheter 103 Stamaktier och preferensaktier 103 Aktier med olika rösträtt 105 Lösningsrätt – hembudsklausul 105

Aktiebok 106

Innehåll | 7

4. Banklån 107 Beslut att skaffa eget eller främmande kapital 107 Kapitalmarknaden 108 Storleken på den svenska kapitalmarknaden 109 Villkoren för kreditinstitutens kreditgivning 110 Krav på säkerheter vid utlåning 113 Företagshypotek 113 Borgen från aktiebolagsägare och andra 114 Säkerhetskrav 115 Lånerestriktioner – covenants 115

Bankernas kreditbedömning 116 Vad påverkar kreditvärdigheten? 117

Krediternas bundenhet 118 Uppsägningstid 118 Krediternas amorteringstid 119 Bankernas räntevillkor 120 Avkastningskurvan – Yield-kurvan 121 Ränterisk 122 Effektiv ränta 122

Olika låneformer 124 Reverslån 124 Kontokrediter 124 Byggnadskreditiv 124 Belåning av avbetalningskrediter 125

Statens styrning av bankväsendet 126 Räntestyrning 126 Hur påverkar Riksbanken marknadsräntorna? 128 Referensräntan 128 Räntereglering 129 Kreditreglering 129

8 | Innehåll

5. Annat främmande kapital än banklån 131 Kreditmarknaden 131 Obligationslån och förlagslån 131 Förlagslån 134 Fördelar med obligationslån 134 Huvudsaklig karakteristik hos en företagsobligation 138 Börsnotering 139 Konvertibla obligationer – konvertibler 139 Jämförelse med nyemission av aktier 142 Obligationer med rätt till nyteckning av aktier 143 Vinstandelslån 143 Personalkonvertibler 143 Ränta på obligationer 144

Företagscertifikat 145 Kreditvärdering – rating 148

Olika kreditorgan 148 Finansbolag 149 Försäkringsbolag 150 Almi Företagspartner 150 Övriga kreditorgan 150

Finansiering av nystartade företag 151 Factoring – fakturakredit 151 Olika slag av factoringtjänster 152 Fördelar och nackdelar med factoring 153 Kalkyl över fakturabelåning 154 Exportfactoring 155

Confirming 155 Leasing 156 Fördelar med finansiell leasing jämfört med köp 157 Hyran vid finansiell leasing 157 Finansiell leasing från leverantörssynpunkt 158 Fördelar och nackdelar med operationell leasing 158 Fastighetsrenting 159

Innehåll | 9

Andra finansieringsmöjligheter 160 Lån mellan företag 160 Lån från privatpersoner och ”privatdiskontörer” 160 Avbetalningsfinansiering 161 Avbetalningskredit 161 Rebelåning 161 Kontokortkrediter 162 Handelskredit från leverantörer 163 Lagerfinansiering 164 Förskott från kunder 164 Skatteskulder, avgiftsskulder, semesterlöneskuld med mera 165 Pensionsskulder 165 Statliga lån och bidrag 166 EU-bidrag och EU-lån 167 Kommunalt stöd till företagen 167 Finansiering i exemplet AB Elta 168

6. Internationell finansiering 170 Inledning 170 Den finansiella sektorn i utlandet 171

Den internationella kapitalmarknaden 171 Valutamarknaden 171 Interbankmarknaden 174 Den internationella kreditmarknaden 175 Den internationella lånemarknaden – marknaden för syndikerade lån 175 Den internationella penningmarknaden 177 Den internationella obligationsmarknaden 182 Exempel på internationella låneportföljer 184 Storleken på den internationella kreditmarknaden 186

Bankfinansiering 187 Finansiering av export- och importaffärer 187 Exportfinansiering 187 Subventionerad exportfinansiering och Aktiebolaget Svensk Exportkredit 189 Betalningssätt – tekniskt sett 190

10 | Innehåll

Betalningssätt och kreditrisk 191 Exportkreditnämnden 192 Bankgarantier 193 Importfinansiering 193

Växelkurser 193 Fasta respektive flytande valutor 195 Bakgrunden till växelkursändringar 195

Utlandsaffärer och växelkursrisk 198 Transaktionsexponering och ekonomisk exponering 198 Överblick över risktagandet – valutapositionsberäkning 200 Kurssäkring på valutamarknaden 202 Netting 205 Risktagandet vid utlandslån 206

7. Företagets finansieringspolicy 209 Inledning 209 Målformulering vid finansieringsbeslut 210 Företagets kapitalkostnad 218 Den viktade genomsnittliga kapitalkostnaden, WACC 221

Räntekostnaden för olika former av främmande kapital 222 Finansiell leasing 222 Kontokredit 222 Avbetalningskredit 223 Varukrediter 223 Lån i förhållande till pari 224 Sammanfattning 224

Kostnaden för eget kapital 225 Marknadsnoterade företag 225 Nyemission och självfinansiering 229 Fåmansbolag 229

Innehåll | 11

Viktad genomsnittlig kapitalkostnad 231 Bokfört och aktuellt värde på eget kapital 233 Bokfört och aktuellt värde på skulderna 236 Täcker resultatet kapitalkostnaden? 237 Kostnadsoptimal finansiell struktur 239 Sammanfattning om kapitalkostnader 240

Skuldsättningsgraden och lönsamheten 241 Finansiell utväxling 242 Finansiell utväxling och kapitalkostnaden 243 Graden av risk vid olika finansieringsformer 244 Finansiell risk och affärsrisk 245 Storleken på det egna kapitalet och det totala risktagandet 249 Vad påverkar kreditvärdigheten och därigenom skuldsättningsgraden? 250 Kreditvärderingsinstitutens kreditbedömning 252 Skuldsättning 258 Likviditet 261 Finansiell budget 262 Likviditetsreserv 267

Åtgärder i en krissituation 268 Bokslutsutformning och självfinansiering 268 Skattesatsen i aktiebolag 269 Dubbelbeskattning – med vissa undantag 270 Skattesatsen för enskild firma med flera 271 Investeringar – ökat avskrivningsunderlag 271 Utdelning, löneuttag och självfinansiering i fåmansbolag 272

Minnespunkter för god finansieringspolitik 274

8. Förvaltning av likviditetsreserven 276 Inledning 276 Mål och restriktioner 276 Sambandet med annan finansiell planering 277

12 | Innehåll

Inlåning på bank 277 Specialinlåning 279 Valutakonto 279 Risktagande vid bankinlåning 280

Marknadsnoterade värdepapper 280 Obligationer 281 Bankcertifikat och företagscertifikat 282 Statsskuldväxlar och statsobligationer 286 Penningmarknaden och depositmarknaden 287 Räntefonder 287

Risktagandet – en sammanfattning 288 Portföljtänkande 289

Upprättande av en placeringsplan 289 Samband med den långsiktiga investeringsplanen 291 Samordning inom större företag 291

9. Finansiering av ägarskiften 293 Inledning 293 Samgåenden, förvärv och avyttringar av företag 293 Motiv for samgående 293 Former för förvärv 294 Betalningssätt 295 Fusion 296 Finansiering med aktier 297 Finansiering på annat sätt 298 Management buyouts, leveraged buyouts och skräpobligationer 298 Avknoppning – uppdelning 299 Risker vid försäljning 300

Generationsväxlingar i fåmansbolag 301 Företagsledarskap 301 Överlåtelse av företaget och dess finansiering 302 Upphörda äktenskap 303 Försäkringsfrågor 303

Innehåll | 13

Checklista för generationsväxlingsproblem 304 Företagsledande på kort sikt 304 Företagsledning och ägande på längre sikt 304 Allmänt 305

Några problem i kompanjonföretag 305

10. Företag i betalningssvårigheter 307 Finansiella svårigheter 307 Kreditvärdigheten och företagets likviditetsstyrning 308 Fordringsägarnas respons på betalningssvårigheter 309

Betalningsinställelse 309 Konkurs 310 Rekonstruktion 313 Ackord 314 Likvidation 315 Skuldsaneringslag 316

11. Lösningar till uppgifter 317 12. Sakregister 322

Introduktion Vad innebär finansiering? Finansiering handlar framför allt om att hantera företagets behov av kapital. Det innebär att man • bedömer behov av kapital (lånebehov, behov av ökning av aktiekapital etcetera) • undersöker tänkbara finansieringskällor • bedömer fördelar respektive nackdelar med olika slag av finansiering (räntekostnader, amorteringsvillkor etcetera) • bedömer om upplåning och investering är försvarligt med hänsyn till räntekostnader och amorteringskrav • förhandlar med banker etcetera • medverkar till att verksamheten bedrivs så att kapitalbehovet hålls nere – kortsiktigt och långsiktigt – exempelvis genom begränsning av lager och lämnade krediter • hanterar risker som påverkar företagets självfinansiering, framför allt risker som uppkommer på kapitalmarknaden såsom växelkurs- och ränteförändringar (i en del företag omfattar ansvaret för riskhantering alla företagets risker och därmed även exempelvis försäkringsfrågor) • placerar mer eller mindre tillfälliga överskott av likvida medel. En framgångsrik finansiering kräver kontinuerlig övervakning av kostnaderna för finansieringen. En finansavdelning eller finansansvarig arbetar därför även med uppgifter som intern övervakning av företagets kreditvärdighet och börsnoterade företags kommunikation med aktiemarknaden (ses ibland som en egen funktion vid sidan av finansfunktionen). Finansavdelningen fungerar även som stödfunktion vid investeringsbedömningar. Det är exempelvis finansansvarig som har kompetensen att bestämma avkastningskravet (kalkylräntan). Detta innefattar även värdering av andra företag inför möjliga uppköp eller företagssammanslagningar.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Finansiering

Finansavdelningen

16 | Introduktion

Vad gör företagets ekonomiavdelning? I små och medelstora företag hanteras finansieringsfrågor normalt av företagets ekonomiavdelning. Ekonomiavdelningen arbetar, förutom med finansiering, bland annat med • affärsredovisning och deklaration • att organisera företagets ekonomistyrning så att man, genom exempelvis delegering av ekonomiskt ansvar och lämpligt uppföljnings- och rapportsystem, främjar företagets lönsamhetsmål • uppföljning i detalj av produktions- och produktkostnader • lönsamhetskontroll av produkter, produktgrupper och hela verksamheten • produktkalkylering, förkalkyler och efterkalkyler, det vill säga lönsamhetskontroll • ekonomisk planering, vanligen i budgetform, av främst inoch utbetalningar, men även av kostnader och intäkter samt tillgångar och skulder • budgetuppföljning och budgetkontroll • avgivande av diverse statistiska uppgifter till branschorganisationer och myndigheter. I stora företag är det vanligt att man har en särskild enhet för finansiella funktioner (finansavdelning) och en annan för övriga ovannämnda uppgifter (ekonomiavdelning). Ofta är finanschefen ansvarig för båda enheterna.

Finansieringen och företagets ekonomi När man ska bedöma om man kan klara de amorteringar och räntebetalningar som ett nytt lån kräver, måste man tänka på hela företagets framtida ekonomiska förhållanden. Finansieringen griper in i andra beslutsområden. Man behöver en totalbudget över försäljning, material-, löne- och övriga kostnader, investeringar, amorteringskrav på andra lån och så vidare. Dessa planer kräver i sin tur bedömning av efterfråge- och konkurrensförhållanden, det makroekonomiska läget, produktionsmetoder och produktionsekonomi med mera. Man behöver också ha överblick över företagets risktagande, eftersom oväntade händelser kan ha stor betydelse för företagets behov av och förmåga att generera kapital.

Introduktion | 17

Man kan alltså inte planera finansiering isolerat från annat. Vi fokuserar enbart på finansiering. Man måste emellertid komma ihåg att se finansieringen som en del av en helhet. Särskilt i kapitlet om företagets finansieringspolicy måste man vara uppmärksam på kopplingen till företagets totalplanering, exempelvis när det gäller bedömningen av risktagandet vid hög skuldsättningsgrad. Med begreppen produkter och varor avses i denna bok även tjänster inom tjänsteproducerande företag (programmering, taxiresor, restaurangmåltider, säkerhetsövervakning och konsulttjänster och så vidare). I handelsföretag, alltså grossister och detaljister som arbetar med att köpa in och sälja varor, till exempel livsmedels- och klädesbutiker, utgörs prestationerna av att hålla varor tillgängliga, leverera, ta emot betalning etcetera.

Bokens uppläggning Finansieringens olika aspekter behandlas enligt följande: • • • • • • • •

Beräkning av kapitalbehov, kap. 2 Det egna kapitalet, kap. 3 Främmande (lånat) kapital, kap. 4 och kap. 5 Finansiering på de internationella kapitalmarknaderna, kap. 6 Olika finansieringsformer och företagets finansieringspolicy, kap. 7 Förvaltning av likvida medel, kap. 8 Särskilda finansieringsfrågor i samband med ägarskiften, kap. 9 Hantering av betalningssvårigheter, kap. 10

Kapitalanskaffning ses från låntagarens utgångspunkt. Därför behandlas inte kreditgivning och kreditkontroll utifrån exempelvis bankers förutsättningar mer än översiktligt. Av samma anledning behandlas inte ägarnas värdering av företaget. Boken beaktar i hög grad mindre och medelstora företags förhållanden. Antalet företag, som är noterade på börsen och liknande sätt, är endast drygt 500 i Sverige, en liten del av hela antalet företag. Det finns drygt 1 100 000 företag i Sverige, och merparten av dem är små: endast ungefär 20 000 företag har mer än 20 anställda, och knappt 1 000 företag har mer än 1 000 anställda.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kapitalbehov Varför uppstår kapitalbehov? Företagande handlar, precis som all annan finansiell verksamhet, om att investera pengar i en osäker framtid för att förhoppningsvis generera en avkastning som är större än grundinvesteringen. För alla former av investeringar används kapital. Företag använder exempelvis kapital − pengar − för att skaffa tillgångar och göra löpande utbetalningar. De investerar i produktionsanläggningar, lager, utbildning av sin personal, marknadsföring, forskning och utveckling etcetera. Företag gör utbetalningar i sin löpande verksamhet i form av löner till personalen, lokalhyra, städning, uppvärmning och så vidare. De håller ett säkerhetskapital i form av pengar på banken eller investerat i obligationer och andra räntebärande värdepapper. Allt detta är exempel på hur företag kan använda kapital i förhoppningen om att generera avkastning i framtiden. Företagande kräver alltså kapital, och en grundläggande arbetsuppgift för ett företags finansavdelning är att prognostisera och finansiera detta kapitalbehov. Vi ska i detta kapitel behandla hur kapitalbehov uppstår och beräknas i företag. Finansieringen av kapitalbehovet, och de kostnader som är förknippade med denna finansiering, är temat för resten av boken. Redan nu bör dock poängteras att finansieringen sker genom tre huvudsakliga källor: självfinansiering (återinvestering av vinster); krediter (lån från till exempel banker); tillskott av kapital från ägarna (utöver självfinansieringen).

Betydelsen av kassaflöden Företagets kapitalbehov kommer av att man måste göra utbetalningar, dels för att bygga upp företaget (anskaffa och betala anläggnings- och omsättningstillgångar), dels för utbetalningar i den löpande verksamheten. Ofta räcker de löpande inbetalningarna för att täcka de löpande utbetalningarna, och ibland även för att betala för nya anläggnings- och omsättningstillgångar. Emellanåt uppkommer dock obalanser, till exempel säsongs- eller konjunkturmässigt, som en följd av att företaget går med förlust eller för att man gör stora nyinvesteringar. Dessa måste täckas med extern kapitaltillförsel, antingen från ägarna eller genom krediter från till exempel banker. Sambandet mellan inbetalningar, utbetalningar och kapitalbehov illustreras i figur 2.1.

Kapitalbehov | 19

Ackumulerade inoch utbetalningar

Inbetalning Utbetalning

Kapitalbehov År

Figur 2.1. Exempel på samband mellan inbetalningar, utbetalningar och kapitalbehov.

Vi inleder studiet av kapitalbehov med att beskriva hur likvida medel färdas genom ett typiskt företag, företagets kassacykel.

Företagets kassacykel Den löpande verksamheten för ett typiskt företag består av att 1. varor produceras eller köps in för vidareförsäljning 2. varor och tjänster säljs 3. man får betalt för sålda varor och tjänster. Betalningen i steg 3 ger bränsle åt en ny kassacykel med produktion, försäljning och betalning. Kassacykeln åskådliggörs i den nedre delen (under den horisontella linjen) i figur 2.2. Företaget köper material på kredit, vilket ger upphov till en leverantörsskuld. Materialet läggs i råvaruförrådet. Materialet kommer så småningom att bearbetas och blir därmed produkter i arbete. Under tillverkningsprocessen genererar företaget ytterligare kostnader för exempelvis löner, el, uppvärmning och lokalhyra. Kostnader uppkommer också som en del av inköps- och försäljningsprocesserna. Dessa kostnader ackumuleras tillsammans med materialet och medför att värdet på de färdiga

Kassacykel

Företaget köper material på kredit

20 | Kapitalbehov

Finansiering och investeringar

Skatter och avgifter

Ägare

Investering i och avyttring av anläggningstillgångar

Externa ﬁnansiärer

Likvida medel

Leverantörsskulder

Inköp

Kundfordringar

Löner Omkostnader

Råvaruförråd

Försäljning

Färdigvarulager

Produkter i arbete Tillverkning Den löpande verksamheten – rörelsekapitalet

Figur 2.2. Företagets kassaflöden.

varorna är större än inköpskostnaden för materialet. De färdiga varorna sänds till färdigvarulagret. Slutligen säljer företaget varan. Säljer man på kredit så får man inte betalt i samband med försäljningen, utan man får en kundfordran. Den förenklade kassacykeln beskriver flödet av rörelsekapital genom det tillverkande företaget. Var och en av posterna i cirkeln – leverantörsskulder, råvaruförråd, produkter i arbete, färdigvarulager, kundfordringar och likvida medel – är poster i balansräkningen som fylls på och reduceras som en del av den löpande verksamheten. Var och en av posterna binder upp likvida medel som därigenom inte kan användas

Kapitalbehov | 21

produktivt på annat sätt i företaget. Bundet kapital är kostsamt, och mycket av diskussionen i detta kapitel rör huruvida posterna behövs och vad företag kan göra för att reducera dem. Kassacykeln för rörelsekapitalet illustreras i figur 2.3. Kassacykeln är nästan densamma för icke-tillverkande verksamheter. Ett handelsföretag har inte råvaruförråd och produkter i arbete, medan ett tjänsteföretag har varken råvaruförråd eller färdigvarulager, men mycket väl kan ha produkter i arbete. Vi utgår från tillverkande företag av den enkla anledningen att de tenderar att ha alla rörelsekapitalposterna. Rörelsekapital är naturligtvis inte den enda delen av företagets verksamhet som ger upphov till utbetalningar. Företaget måste betala skatter. Man köper och säljer anläggningstillgångar, till exempel maskiner, verktyg, fordon och lokaler, och kanske köper eller säljer man hela företag. Andra tillgångar leasar (hyr) man, och man måste då betala hyra. Ägarna kan göra tillskott av likvida medel, men de vill ofta också ha utdelning på sina investeringar. Externa finansiärer såsom banker kan bidra med krediter, men lån måste amorteras och räntor betalas. Många av dessa icke-rörelsekapitalutbetalningar skiljer sig från rörelsekapitalet genom att de inte görs dagligdags. Vissa utbetalningar görs månadsvis, till exempel betalning av hyra och skatt, medan andra görs med längre tidsintervaller. Exempelvis betalas utdelningar och vissa räntor årligen. Andra inoch utbetalningar, exempelvis ägartillskott och kreditfinansiering, är ovanligare än så. Den övre delen av figur 2.2 kompletterar kassacykeln med flödet av finansiering och investeringar som inte hör till rörelsekapitalet. Man betalar skatt, utdelningar till ägare och amorteringar och räntor till externa finansiärer. Man får likvida medel från försäljning av anläggningstillgångar, tillskott från ägarna och nyupplåning. Vi har inte angivit när företaget betalar sina räkningar. Om företaget har möjlighet att vänta med att betala sina räkningar, löner etcetera tills kundfordringarna betalts, är kassacykeln självförsörjande. Företaget genererar då tillräckligt med likvida medel tillräckligt snabbt för att täcka alla löpande utbetalningar. Den nedre delen av kassacykeln (den löpande verksamheten) är därmed självförsörjande. Men det är sällan fallet. I praktiken måste företaget normalt betala sina räkningar, innan man fått betalt från kunderna. Det finns dock exempel på företag som erbjuds villkor från leverantörerna som gör det möjligt för dem att få betalt från kunderna innan de betalar leverantörerna. Det kan exempelvis bli aktuellt för handelsföretag som köper in varor på kredit och endast har kontantförsäljning till kunder. En sådan kassacykel gör det möjligt för företagen att investera inbetalningarna och få ränta tills man behöver betala leverantörerna. Har man så stor omsättning i butiken att varorna inte lagerhålls mer än en kort period, kan inkomsterna från förvaltningen av de likvida medlen till och med

Bundet kapital

Rörelsekapital är inte den enda delen

När företaget betalar sina räkningar

22 | Kapitalbehov

Betalningen tillgänglig på leverantörens konto

Kunden betalar

Kunden faktureras

Kredittid

Varor och tjänster levereras

Figur 2.3. Företagets kassacykel.

Kunden lägger beställning

överstiga inkomsterna från försäljningen. Dessa inkomster kan rent av vara avgörande för företagets existens, och så är fallet för livförsäkringsbolagen. Inbetalningar till pensions- och livförsäkringar görs många år innan pensioner och livförsäkringar betalas ut. Under tiden förvaltar livförsäkringsbolagen pengarna. Detsamma gäller många företag som arbetar med ”make to order”-processer, där tillverkningen påbörjas först efter det att kunden har lagt sin beställning och kanske även har betalat. Leverantörerna kan inte lämna obegränsad kredittid. De, precis som deras kunder, har räkningar att betala och vill därför ha betalt så snabbt som möjligt. Leverantörerna anger därför kreditvillkor som föreskriver när fakturor senast ska betalas. Normal kredittid i Sverige är 30 dagar. Anta att ett företag har 30 dagar på sig att betala en leverantör. Det är fullt tänkbart att tillverkningstiden plus den tid det tar att sälja varan och få betalt överstiger 30 dagar. Då måste tillverkaren betala leverantörerna innan hen själv får betalt. Det ger upphov till ett behov av rörelsekapital som måste finansieras. Rörelsekapitalbehovet föreligger från det att man måste betala för material, arbetskraft, el, värme, vatten etcetera tills det att man får in likvida medel från den egna försäljningen. Det måste finansieras med sparat, insatt eller lånat kapital. Saknas likvida medel när det är dags att betala, kommer man inte att kunna betala.

Olika typer av kapitalbehov Rörelsekapitalbehov

Anläggningskapitalbehov

Kapitalbehovet kan vara kortsiktigt genom att företaget måste göra utbetalningar i den dagliga verksamheten. Detta utgör företagets användning av rörelsekapital, alltså dess rörelsekapitalbehov. Kapitalbehovet kan också vara långsiktigt genom att företaget planerar att göra större eller mindre investeringar för att underhålla sina befintliga tillgångar eller expandera verksamheten. Detta kallar vi företagets anläggningskapitalbehov. Förutom

Kapitalbehov | 23

rörelsekapital och anläggningskapital behöver de flesta företag ha en extra resurs – ett säkerhetskapital – för att kunna klara störningar i verksamheten, exempelvis minskningar av försäljningen med åtföljande lagerökning. Detta kapital bör finnas i form av en likviditetsreserv och ger upphov till företagets säkerhetskapitalbehov. Vid beräkning av det totala kapitalbehovet måste behovet av såväl rörelsekapital som anläggningskapital och säkerhetskapital uppskattas. En kapitalbehovsberäkning syftar till att utvärdera balansen mellan inbetalningar och utbetalningar i framtiden. Finansavdelningens likviditetshantering syftar till att matcha tillförseln av likvida medel med användningen för att undvika oplanerade och kostsamma underskott eller överskott av likviditet. Om de löpande inbetalningarna understiger utbetalningarna, finns det ett kapitalunderskott vilket måste finansieras med likvida medel eller tillförsel av externt kapital. Skulle de löpande inbetalningarna i stället överstiga utbetalningarna, har företaget ett överskott av rörelsekapital. Detta kapitalöverskott måste också hanteras av finansieringsavdelningen. Det görs normalt genom att överskottet investeras i finansiella tillgångar. Hanteringen av kapitalbehov kan således delas in i följande delar: • Prognostisering av behov av rörelsekapital, anläggningskapital och säkerhetskapital • Likviditetshantering, inklusive beräkning av självfinansieringsgrad och placering av kapitalöverskott • Anskaffning av externt kapital

Företagets behov av anläggningskapital Anläggningstillgångar är främst fastigheter, som vanligtvis ägs av företagen, och maskiner. Beräkningen av anläggningskapitalbehovet, vid uppstart eller nyinvestering, är mer en teknisk än en ekonomisk fråga i den meningen att man måste göra bedömningar av vilken produktionsteknik som ska användas och vilka maskiner som denna erfordrar, givetvis med beaktande av vad som är ekonomiskt lämpligt (anläggningskapitalbehovet motsvarar grundinvesteringen i en investeringskalkyl). Några generellt användbara metoder för beräkning av anläggningskapitalbehov kan inte anges. Ett företags framgång bestäms i stor utsträckning av de investeringar man genomför. Investeringsbedömning är därför en central aktivitet i företagande, och investeringskalkylen är ett centralt verktyg i strategiskt beslutsfattande. Det finns

Säkerhetskapitalbehov

Likviditetshantering

24 | Kapitalbehov

ett flertal metoder för att utvärdera investeringar. Vi går här inte in på tekniken för investeringskalkylering utan nöjer oss med att lyfta fram grundprinciperna för investeringsbedömning. För en djupare genomgång hänvisar vi till speciallitteratur. Investeringsbedömning omfattar såväl kvalitativa utvärderingar av hur investeringen påverkar exempelvis företagets konkurrensposition, risktagande och arbetsmiljö, som kvantitativa beräkningar av investeringens bidrag till företagets värde, lönsamhet, finansiella struktur etcetera. En komponent i denna bedömning är att utvärdera konsekvenserna av olika beslut om behovet av kapital för att finansiera investeringen. Framgångsrika investeringar kommer att leda till att företagets lönsamhet stiger. Samtidigt är investeringsprojekt normalt riskfyllda. Investeringarna kan vara stora, långsiktiga och svåra, eller rent av omöjliga, att upphäva utan merkostnader. Företag investerar i allehanda anläggningstillgångar, såväl materiella (såsom fastigheter, maskiner och instrument) som immateriella (såsom patent, personalens kompetensutveckling, varumärken och framtida tillväxtmöjligheter). Företag investerar också i finansiella tillgångar, exempelvis i hel- eller delägarskap i andra företag, i utlåning av pengar till andra företag och privatpersoner och i värdepapper på kapitalmarknaden. Alla investeringar kräver att företaget gör utbetalningar i förhoppningen om att de framtida inbetalningarna mer än väl ska täcka utbetalningarna. Målet med investeringsbeslutet är att finna tillgångar som är värda mer än de kostar. För att kunna fatta ett investeringsbeslut måste man ha en teori om hur tillgångars värde bestäms och kan mätas. Finansieringsteorin säger att en investerings värde kan delas upp i två komponenter: • Värdet idag (nuvärdet) av investeringens nettoinbetalningar, alltså värdet idag av skillnaden mellan de inbetalningar som investeringen ger upphov till och de utbetalningar som man måste göra för att genomföra investeringen. • Värdet av de framtida ytterligare valmöjligheter som investeringen erbjuder. Reala optioner är benämningen på flexibiliteten att modifiera investeringen om det skulle visa sig bli lönsamt att göra så någon gång i framtiden. Typexempel är möjligheten att expandera investeringen om den skulle visa sig bli framgångsrik och möjligheten att avbryta investeringen i förtid om den skulle misslyckas. Sådan flexibilitet är värdefull för företaget. Både nuvärdet av investeringens nettoinbetalningar och värdet av framtida valmöjligheter kan vara såväl positivt som negativt. Det viktiga vid utvärdering av om en investering är attraktiv att genomföra eller inte, bestäms av summan av de två värdena. Beslutsregeln vid investeringskalkylering är att en investering ska genomföras om

Kapitalbehov | 25

summan av de två värdena är större än noll. Utöver dessa värden kan det emellertid finnas icke-kvantifierbara strategiska värden som företagsledningen bedömer är värdefulla. I teorin ska sådana strategiska värden fångas av värderingen av framtida valmöjligheter. I praktiken är det svårt att mäta värdet av alla de framtida möjligheter en investering erbjuder. Oavsett hur omfattande beräkningar man gör av en investerings värde, är investeringskalkylen aldrig tillräcklig som beslutsunderlag. Det krävs en beslutsfattare som utvärderar resultatet av investeringskalkylen och som väger in de faktorer som man inte lyckats omsätta i kronor och ören.

Företagets behov av rörelsekapital Ett överskådligt sätt att beräkna rörelsekapitalbehov på är kassacykelmodellen. Den bygger på att man beräknar genomsnittligt behov av rörelsekapital under normala förhållanden. Modellen ger inte ett exakt svar på hur stort kapitalbehovet är i varje ögonblick – för att kunna uttala sig om det krävs en detaljerad likviditetsbudget som specificerar alla förväntade utbetalningar under ett bestämt tidsintervall. Modellen är däremot ett användbart verktyg för att löpande övervaka kapitalbehovet och utvärdera trender i rörelsekapitalet. Modellen ger insikt i hur kapitalbehov uppstår och förändras, och därmed hur detta kan påverkas.

Kassacykelmodellen

Ett inledande exempel Låt oss inleda med följande förenklade exempel på ett företag som saknar rörelsekapital. Företaget tar upp order från en konsument på en hushållsmaskin och får samtidigt betalt i förskott. Dagligen, eller kanske veckovis, köper företagaren maskiner av en leverantör och betalar därvid leverantören. Inbetalningen från konsumenten erhåller alltså företagaren innan hen själv betalar leverantören, och hen behöver således inte investera något kapital i verksamheten (åtminstone inte i rörelsekapital). Därför finns inget rörelsekapitalbehov. Men, de flesta företag får inte förskottsbetalt från kunderna. I stället köper företagaren kanske kontant från leverantören och håller eget lager av hushållsmaskiner samtidigt som hen ger kredit till kunderna. Då måste utbetalningen till leverantören göras innan inbetalning från kunden erhålls. Det måste då finnas en kassa att ta pengar ur. Denna tidsskillnad mellan utbetalning och inbetalning ger upphov till ett kapitalbehov. Under tiden, från det att utbetalningen görs för att köpa in en hushållsmaskin tills det att inbetalning erhålls från försäljning av maskinen, binder maskinen i fråga

Ett företag som saknar rörelsekapital

26 | Kapitalbehov

Kundkredittiden Genomloppstiden

kapital. Lagerhållning och kreditgivning binder kapital, vilket kostar pengar. För enkelhets skull antar vi att företaget inte har några andra utbetalningar än för inköp av maskiner. Låt oss studera vårt företag från starten av dess verksamhet tills det är i full drift. Anta att företaget säljer 1 maskin per dag, det vill säga 30 maskiner per månad (vi räknar genomgående med 360 dagar per år för att förenkla). Även inköpen antas vara utspridda så att man köper in och kontant betalar 1 maskin per dag. Inköpspriset är 500 kr. För säkerhets skull – med tanke på exempelvis avbrott i leveranserna – håller man ett buffertlager för 15 dagars behov, alltså 15 maskiner. Om lagret omsätts jämnt, betyder det att varje maskin ligger i lager 15 dagar. Tiden från utleverans till kund till dess man får betalt av kunden, kundkredittiden, är 30 dagar. Totala genomloppstiden från utbetalning för inköpet till inbetalning från kund är alltså 45 dagar. Varje maskin binder därför 500 kr i 45 dagar. Under de 45 första dagarna från verksamhetens start stiger de samlade utbetalningarna successivt med 500 kr per dag till 22 500 kr totalt. Dag 46 köps ännu en maskin in, vilket binder ytterligare 500 kr. Samtidigt erhålls emellertid betalning för den först sålda maskinen, vilket medför att denna inte längre binder något kapital. Härefter motsvaras de fortsatta utbetalningarna på 500 kr per dag av att inbetalningarna kommit i gång. Företaget i exemplet behöver således inte ligga ute med mer än 22 500 kr. Detta belopp utgör kapitalbehovet för rörelsekapital, eller företagets investering i rörelsekapital. Det totala kapitalbehovet efter dag 45 förblir i exemplet oförändrat – åtminstone så länge inköpspriser, efterfrågan, buffertlagrets storlek och kundkredittiden förblir oförändrade. Det totala kapitalbehovet kan beräknas som: genomloppstid i dagar · antal maskiner per dag · utbetalning per maskin Med uppgifterna i exemplet ovan blir det: 45 dagar · 1 maskin · 500 kr = 22 500 kr Man kan också säga att man i varje ögonblick har dels lager för 15 dagars behov till ett värde av 7 500 kr (15 st · 500 kr), dels utestående kundfordringar för de senaste 30 dagarnas försäljning, vilka är värda 15 000 kr räknat till inköpspriser. Sammanhanget kan även illustreras i följande figur. Figuren visar att man ligger ute med 500 kr under 45 dagar för varje maskin. Dessa 45 dagar í genomloppstiden í utgör längden på företagets kassacykel.

Kapitalbehov | 27 500 kr

Inköp kontant

Kapitalbehov uppstår

Lager

Kundkredittid

15 dagar

30 dagar Försäljning på kredit

2 Betalning från kund

Kapitalbindning

Kapital frigörs

Kapitalbehovet uppstår ur företagets behov att göra utbetalningar. Efter att en utbetalning gjorts är den utbetalda summan bunden i verksamheten, och den kan därmed inte användas till något annat. Det bundna kapitalet frigörs då inbetalningen från försäljningen av det inköpta erhålls. Det enkla exemplet visar att vi inte behöver känna till försäljningspriserna för att kunna beräkna kapitalbehovet. Det är utbetalningarna som kräver att man har kapital, inte inbetalningarna från kunderna. Vi såg att kapitalbehovet på grund av att man ger kundkrediter beräknas till: 30 · 500 kr = 15 000 kr. De bokförda kundfordringarna är större, förutsatt att försäljningspriset är högre än 500 kr. Om exempelvis försäljningspriset är 800 kr, uppgår kundfordringarna till: 30 · 800 kr = 24 000 kr. Detta saknar betydelse för kapitalbehovet. En viktig princip: Kapitalbehov beräknas med utgångspunkt i utbetalningarna. I detta sammanhang kan vi lyfta fram skillnaden mellan värde och kapitalbindning. Den kapitalbindning som ska finansieras är 22 500 kr. Värdet av lagret och kundfordringarna, beräknat till försäljningsvärde, är emellertid 24 000 kr.

Kassacykelmodellen och likviditeten Kassacykelmodellen är en modell för att beräkna hur mycket pengar som finns investerat, och därmed bundet, i rörelsen och inte en modell för likviditetsplanering. Den bortser från tajmningen av utbetalningarna, eftersom den fokuserar på den genomsnittliga kapitalbindningen. I exemplet vet vi att företaget har utbetalningar

Figur 2.4. Kapitalbindningen i hushållsmaskinsexemplet.

Utbetalningar

28 | Kapitalbehov

på 500 kr per dag. Under en kassacykel, vilken är 45 dagar lång, uppgår de samlade utbetalningarna till: 45 · 500 kr = 22 500 kr. Är vi i behov av mer detaljerad information om kapitalbehovet, inklusive tajmning av utbetalningarna, räcker inte beräkningarna av den genomsnittliga kapitalbindningen i rörelsekapital. Då krävs en komplett likviditetsbudget, med prognoser av månatliga inoch utbetalningar.

UPPGIFTER

Ange kapitalbehovet i exemplet ovan om genomloppstiden ökar genom att kundkrediten utsträcks till 45 dagar.

Ange – vid kredittid 30 dagar – kapitalbehovet om försäljningen ökar till 2 maskiner per dag.

Beräkning av rörelsekapitalbehov Kapitalbindningen

Ledtider

Företagets förädlingsprocess

Kapitalbindningen i rörelsekapital för en produkt eller tjänst är lika med summan av de totala utbetalningar som företaget gör från det att produkten eller råvaror och andra insatsvaror till produkten eller tjänsten skaffas, tills det att inbetalning från försäljningen av produkten eller tjänsten erhålls. Dessa ledtider, från första utbetalning till inbetalning, är företagets kassacykel. För enskilda produkter kan ledtiderna variera avsevärt över tid. För företaget i sin helhet elimineras sådana produktspecifika variationer, och det är därför de genomsnittliga ledtiderna som är av intresse. Det första steget i en kapitalbehovsberäkning är att precisera kassacykelns längd. Ett överskådligt sätt att åskådliggöra kassacykeln på är att följa företagets förädlingsprocess. En modell av denna finns i nedanstående figur:

Administration, FoU, planering, underhåll etcetera

Förråd

Figur 2.5. Kassacykelns längd.

Inköp

Produktion

Lager

Kreditgivning

Försäljning

Betalning

Kapitalbehov | 29

En produkts väg genom företaget börjar med ett inköp, går vidare genom produktionsprocessen och slutar med färdiglager och försäljning. Varje steg i kedjan är förknippat med utbetalningsskapande aktiviteter som binder kapital. Inköp binder inte bara kapital i form av direkta materialkostnader utan ger även upphov till materialomkostnader för till exempel administration, förrådsarbete, lokaler, transporter och returer. Tillverkningsprocessen, vare sig det är tillverkning i bokstavlig mening eller i form av lagerhållning i butik för ett handelsföretag eller tjänsteproduktion, binder kapital i såväl direkta tillverkningskostnader som tillverkningsomkostnader. Exempel på direkta tillverkningskostnader är löner, tillsats-, förbruknings- och förpackningsmaterial, kostnader för legoarbeten, licenser och royaltyer, specialverktyg och kassationer. Typiska tillverkningsomkostnader är kostnader för lokaler, el, värme, personalledning, produktionsplanering, underhåll, paketering och emballage. Färdiglager binder också kapital i form av omkostnader för exempelvis lagerarbete och lokaler, orderhantering, plockning, distribution och transporter. Företagets verksamhet genererar även affärsomkostnader, vilket binder kapital. Hit hör kostnader för service, svinn, returer och garantiåtaganden, forskning och utveckling, försäljningsadministration, marknadsföring, försäkringar, kontors- och fastighetsservice, personalomkostnader, inkasso, ekonomi- och finansadministration och företagsledning. Affärsomkostnader är ofta svåra att hänföra till ett specifikt steg i förädlingsprocessen och kan då antas genereras kontinuerligt under kassacykeln. Tre faktorer bestämmer således rörelsekapitalbehovet i ett företag:

Inköp

Tillverkning

Affärsomkostnader

Tre faktorer bestämmer

1. Utbetalningar per tillverkad enhet 2. Omsättningen i antal enheter per tidsenhet 3. Kassacykelns längd i antal tidsenheter Företagets genomsnittliga rörelsekapitalbehov beräknas som produkten av dessa tre faktorer: utbetalning per enhet · antal enheter per tidsenhet · antal tidsenheter Rörelsekapitalbehovet ändras kontinuerligt, allt eftersom priser, omsättning och ledtider förändras, vilket innebär att man i praktiken beräknar det genomsnittliga rörelsekapitalbehovet.

Rörelsekapitalbehov

30 | Kapitalbehov

Företagets behov av säkerhetskapital 2

Säkerhetskapital Likviditetsreserv

Förutom rörelsekapital och anläggningskapital behöver de flesta företag ha en extra resurs – ett säkerhetskapital – för att kunna klara störningar i verksamheten såsom minskningar av försäljningen med åtföljande lagerökning och naturliga svängningar i utbetalningar. Detta säkerhetskapital bör finnas i form av en likviditetsreserv. Man kan ha pengar på banken, men reserven kan även ta andra former, såsom tillgångar som lätt kan omsättas i likvida medel (exempelvis statsobligationer) eller icke-utnyttjade men beviljade lånemöjligheter (exempelvis checkräkning). Många företag har tvingats upphöra på grund av att de inte haft någon reserv eller en alltför liten sådan. Man har ansträngt företagets likviditet till det yttersta i den normala rörelsen och sedan inte haft något att ta av när störningar inträffat. Detta var särskilt påtagligt under hösten 2008, då den globala finanskrisen tvingade de flesta banker att strama åt sin kreditgivning. Många företag upplevde en mycket ansträngd likviditetssituation som i vissa fall visade sig vara ödesdiger. Vi ska inte här gå in på hur man kan fastställa lämplig storlek hos reserven utan nöja oss med att konstatera hur viktigt det är att den finns.

Rörelsekapitalbehovet i handelsföretag Vi åskådliggör beräkningen av företagets genomsnittliga rörelsekapitalbehov med hjälp av två typföretag, nämligen ett handelsföretag och ett tillverkande företag. Vi går inte igenom tjänsteföretag. De skiljer sig nämligen inte i sak från de två typföretagen. Handelsföretag, till exempel grossister och detaljister, köper in produkter och säljer dem vidare utan förädling. Det binder framför allt rörelsekapital i lager, personalkostnader, kostnader för lager- och försäljningslokaler och administration.

Kapitalbindning i lager Låt oss arbeta med ett exempel från en livsmedelsbutik. I livsmedelsbutiken köper man in havregryn en gång i månaden, 400 kg à 4 kr/kg. Vissa havregrynspaket säljs samma dag som leveransen kommer, medan andra inte säljs förrän efter en månad. Lagret töms efter hand som man säljer och sjunker till noll strax före nästa inköp då lagret är slut. Lagret uppgår alltså till 400 kg vid inköpet, noll när månaden gått och – vid jämn försäljning – i medeltal till 200 kg. Den genomsnittliga lagringstiden för ett paket havregryn är därför en halv månad. Livsmedelsbutiken säljer igenom, det vill

Kapitalbehov | 31

säga omsätter, lagret 2 gånger per månad. Man benämner detta lagrets omsättningshastighet. Omsättningshastigheten beräknas som: omsättningshastighet =

Omsättningshastighet

omsättning medellager

det vill säga i exemplet ovan: 400 kg ÷ 200 kg = 2 ggr per månad Alternativt kan man räkna till inköpspriser eller försäljningspriser i både täljare och nämnare. Den genomsnittliga lagringstiden kan i sin tur beräknas som: genomsnittlig lagringstid =

Genomsnittlig lagringstid

omsättningstid omsättningshastighet

det vill säga här: 30 dagar ÷ 2 ggr = 15 dagar Omsättningstiden är den tidsperiod som omsättningshastigheten avser, i exemplet en månad (30 dagar). Kapitalbehovet vid kontant betalning är vid inköpet: 400 kg · 4 kr = 1 600 kr. Sedan får man successivt in pengar efter hand som man säljer. Kapitalbindningen sjunker till noll strax före nästa inköp. Kapitalbindningen är alltså 1 600 kr vid inköpet, noll när månaden gått och i medeltal 800 kr. Det genomsnittliga kapitalbehovet är i exemplet alltså helt enkelt lika med medellagret (200 kg · 4 kr). Det genomsnittliga kapitalbehovet kan också beräknas med formeln för rörelsekapitalbehov. Utbetalningen per kg havregryn är 4 kr. Omsättningen uppgår till 400 kg per månad, eller: 400 kg ÷ 30 dagar = 13,33 kg per dag. Den genomsnittliga lagringstiden är 15 dagar. Kapitalbehovet blir därför: 4 kr/kg · 13,33 kg/dag · 15 dagar = 800 kr. I praktiken låter man inte lagret ta helt slut före nästa påfyllning, utan man har vad man ofta kallar buffertlagret, det vill säga det lager (i genomsnitt) som bör vara kvar när man får ny leverans. Om buffertlagret i vårt exempel är 50 kg, blir genomsnittslagret i kronor räknat lika med genomsnittet av 1 800 kr (kapitalbindningen i maximilagret

Buffertlager

32 | Kapitalbehov

Lager av havregryn

2 Maximilager

Medellager

Minimilager Tid i lager

Figur 2.6. Lagrets utveckling vid jämn förbrukning.

om 450 kg) och 200 kr (kapitalbindningen i minimilagret om 50 kg), det vill säga 1 000 kr. Situationen visas i figur 2.6. Håller företaget ett buffertlager, minskar omsättningshastigheten till: 1 600 kr ÷ 1 000 kr = 1,6 ggr, medan den genomsnittliga lagringstiden förlängs till: 30 dagar ÷ 1,6 ggr = 18,75 dagar. Det medför i sin tur att kapitalbehovet ökar till: 4 kr/kg · 13,33 kg/dag · 18,75 dagar = 1 000 kr. Antagandet om jämn försäljning är naturligtvis just ett antagande. I praktiken är försäljningen sällan jämnt fördelad över tiden. Är lagerförbrukningen inte jämn över tid, kompliceras beräkningen av genomsnittlig kapitalbindning. I övrigt är tillvägagångssättet detsamma.

Lager med många varuslag

Genomsnittslager

Ett företag har normalt många varuslag – ofta flera tusen – och man gör många inköp. Leverans av de olika varuslagen erhålls efter hand som man kommer ner till buffertlagernivån, då lagret normalt sett ska ha påfyllning. Vid en godtycklig tidpunkt har man för en del varuslag nyss fått leverans, för andra närmar man sig buffertlagernivån och för ytterligare andra är man någonstans mellan dessa nivåer. I genomsnitt bör de olika varuslagen befinna sig ”på halva vägen” mellan maximilager och minimilager. Den genomsnittliga kapitalbindningen i hela lagret bör därför bli ungefär lika med summan av genomsnittslagervärdena för de ingående olika varuslagen. Det är i praktiken besvärligt att bedöma genomsnittslagret för varje enskilt varuslag. Vanligtvis gör man därför på ett annat sätt när man beräknar kapitalbehovet. Om man kan bedöma kundunderlaget, får man en viss uppfattning om den kommande

Kapitalbehov | 33

omsättningen. Anta att nästa års omsättning, räknad till inköpspriser (eftersom kapitalbehovet beräknas med utgångspunkt i utbetalningarna), för livsmedelsbutiken bedöms bli 3,6 Mkr. Butikspersonalen vet av erfarenhet att det normalt erfordras ett lager som är en femtondel av omsättningen, räknat till inköpspris. Det medför att lagret – och därmed kapitalbindningen i lager – måste vara 240 tkr. Omsättningshastigheten blir som väntat 15 ggr (3,6 Mkr ÷ 240 tkr). Den genomsnittliga lagringstiden uppgår i sin tur till 24 dagar (360 dagar ÷ 15 ggr). Den kommer att förbli oförändrad så länge omsättning, produktmix och antalet leveranstillfällen är stabila. Om vi kontrollräknar kapitalbindningen med formeln för rörelsekapitalbehov, finner vi att kapitalbindningen i lager uppgår till just 240 tkr. Detta eftersom omsättningen per dag, räknat till inköpspris, uppgår till: 3,6 Mkr ÷ 360 dagar = 10 000 kr per dag, och den genomsnittliga lagringstiden uppgår till 24 dagar: 10 000 kr · 24 dagar = 240 000 kr. När vi beräknade kapitalbindningen i en varugrupp (havregryn), beräknade vi utbetalningarnas storlek som produkten av kilopriset och antalet kilo. Eftersom vi nu arbetar med medellagret, är det onödigt att skilja på enhetspriset och antalet enheter. Vi beräknar då direkt med de totala utbetalningarna per dag (10 000 kr). Om man för en butik kan bedöma omsättningen och känner till branschens omsättningshastighet, kan man lätt få fram kapitalbehovet för lagret. Uppgifter om normala omsättningshastigheter för detaljhandeln finns hos köpmannaorganisationernas konsulter, hos leverantörer samt i facktidskrifter. Variationer mellan butiker på grund av skillnad i sortiment och kundkrets kan vara betydande.

UPPGIFTER

En butik har en beräknad omsättning på 5 Mkr (beräknat till försäljningspris, marginal 20 %) och omsättningshastigheten 12. Hur stort är företagets kapitalbehov för lagret?

En detaljhandelsbutik har en begränsad kapitaltillgång, varför man inte kan ha större lager än 150 tkr. Omsättningshastigheten bör bli 14. Vilken omsättning bör man uppnå om man räknar med en marginal av 25 %?

Man avser att utöka sortimentet i en butik med ett nytt varuslag. Inköpskvantiteten bör bli 500 kg à 3 kr och buffertlagret 100 kg. Hur påverkas det genomsnittliga kapitalbehovet av utökningen?

2 Omsättningshastighet

Finansiering

Niclas Andrén Tore Eriksson Sigurd Hansson

Finansiering Niclas Andrén

Tore Eriksson

Sigurd Hansson

Best.nr 47-11184-8 Tryck.nr 47-11184-8

9789147111848c1c.indd All Pages

25/06/15 5:34 PM