9789113055800 by Smakprov Media AB

Expertr책den som formtoppar din ekonomi

PATRICK GRIMLUND & MAGNUS HEDBERG med ULRIKA EK

MER KLIRR I KASSAN Expertr책den som formtoppar din ekonomi

www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2014 Patrick Grimlund, Magnus Hedberg, Ulrika Ek och Norstedts, Stockholm Formgivning: Miroslav Sokcic Omslag: Miroslav Sokcic, Foto: Karl Anderson Tryckt i Lettland, 2014 ISBN 978-91-1-305580-0

INNEHÅLL Förord ..............................................................................................................9 Introduktion till boken ...................................................................................11

DEL I LYFT DIN PRIVATEKONOMI ......................................................................13 1 Vässa din pengakoll Eller: Impulsiva Ida och Siffernörden .......................................................15 Sören – vem av dem är du? ......................................................................15 Du vinner på att veta ................................................................................17 Dags för ekonomisk inventering ............................................................. 20 Förstå ditt spenderingsbeteende .............................................................24 2 Gör en pengaplan Eller: Så kan resekatalogen lyfta din ekonomi ........................................31 Ditt pengamål .......................................................................................... 34 Din ekonomi idag och imorgon ............................................................... 35 Budgetera som ett proffs ........................................................................ 38 3 Dags för handling Eller: Så bländar du chefen på löneförhandlingen ................................. 45 Din ekonomiska att göra-lista ..................................................................47 4 Se upp för kreditfällan Eller: Varför cykeln på köpet kan bli en dyr affär .................................... 65 Att konsumera på kredit .......................................................................... 68 Krediter att ha koll på ...............................................................................71 När kreditfällan är ett faktum .................................................................. 78 5 Bli ett sparproffs Eller: Hur Miami Vice-fåtöljen blir en ekonomisk morot.......................... 89 Bufferten – räddaren i nöden .................................................................. 93

Spara långsiktigt – och bli miljonär ......................................................... 97 Snabbspara till sommardrömmen ......................................................... 102 Snabb fond- och aktieskola ................................................................... 104 Så funkar pensionen! .............................................................................110

DEL II PENGARNA & LIVET .................................................................................113 6 Ut i vuxenlivet Eller: Varför du kan skippa nudlarna......................................................115 Uppfyll drömmen! ...................................................................................117 Så ﬁxar du studentekonomin .................................................................118 Efter examen – dags för första jobbet .................................................. 130 Hur du tar vuxenansvar för ekonomin ................................................... 134 7 Nästa steg i relationen Eller: Så ﬁxar ni bröllopsbudgeten ........................................................ 139 Flytta ihop ...............................................................................................142 Planera bröllop ...................................................................................... 145 Livet som gifta ........................................................................................151 3 vanliga pengabråk i relationen .......................................................... 158 8 Köpa bostad Eller: Hur kontraktsskrivningen kan kosta dig en sportbil .....................161 Bostadskarriär eller bostadsbubbla?..................................................... 163 Jakten på ett hem.................................................................................. 165 Bostadslån – så funkar det.....................................................................174 9 Livet med barn Eller: Varför du inte ska köpa en elektrisk babygunga (än) .................. 183 Skolbarn 6–12 år................................................................................... 193 Fickpeng – en bra introduktion ............................................................. 195 Tonåring................................................................................................. 198

10 När olyckan är framme Eller: Så pengabromsar du – i tid.......................................................... 203 Du klarar det .......................................................................................... 205 Förlorat jobbet....................................................................................... 207 Partnern går bort ....................................................................................212 Skada på egendom ................................................................................214 11 Sätt guldkant på tillvaron Eller: Stinsen som blev miljonär .............................................................217 Dröm: Mindre stress i vardagen ............................................................ 219 Dröm: Åka på långresa .......................................................................... 222 Dröm: Köpa sommarhus eller båt.......................................................... 227 Dröm: Njuta mer på ålderns höst .......................................................... 229 Dröm: Bli miljonär .................................................................................. 235 Slutord .................................................................................................. 240

FÖRORD Vi möter dagligen personer som har blandade känslor kring sin privatekonomi. De önskar att de hade bättre koll på var pengarna tog vägen, engagerade sig mer i sin ekonomi och slutade slösa pengar på onödiga utgifter, till exempel. Det dåliga ekonomisamvetet går att hitta hos alla typer av människor med alla typer av bakgrund och jobb. Alltifrån deltagarna i Lyxfällan till högt uppsatta ekonomer. Det är många som är av uppfattningen att privatekonomi är något svårt och tidskrävande, och att alla andra har mycket bättre kunskaper än man själv. Där någonstans föddes idén till den här boken. Vi vill avdramatisera ämnet privatekonomi. Visa att det inte är så stort och komplext som det många gånger kan verka med svårförstådda modeller, teorier och facktermer – utan att det faktiskt kan vara ganska logiskt och lättfattligt. Med tips och råd som både är enkla att följa och ger resultat hoppas vi att du ska upptäcka hur mycket du själv kan styra och påverka din finansiella situation, oavsett om det handlar om att betala av skulder eller lägga upp en plan som får dina tillgångar att växa. Handlingar som på sikt kan göra att du kan sticka iväg på den där resan, köpa bostaden du drömmer om eller njuta mer av ålderns höst. Är pengar allt? Nej, givetvis inte. Det finns mängder med saker i livet som är betydligt värdefullare. Däremot kan pengar vara ett verktyg, en möjliggörare. En god ekonomi ger dig trygghet och hjälper dig att njuta av det som är viktigt, du undviker också i viss 9

mån stress och hälsoproblem som kan vara relaterade till en utsatt ekonomi. På så sätt påverkar din ekonomi inte bara saldot på ditt bankkonto, utan många delar av livet. Oavsett var du står idag hoppas vi att du kan se boken som en guide till hur du kan tänka lite smartare kring dina pengar och få en rikare vardag på köpet. Patrick och Magnus

DEL I LYFT DIN PRIVATEKONOMI VÄSSA DIN PENGAKOLL • SÄTT ETT EKONOMISKT MÅL • SKRID TILL HANDLING • BYGG UPP ETT SPARANDE SE UPP FÖR KREDITFÄLLAN

VÄSSA DIN PENGAKOLL Eller: Impulsiva Ida och Siffernörden Sören – vem av dem är du?

VÄSSA DIN PENGAKOLL

DET FINNS MÅNGA FÖRDELAR med en ordnad ekonomi. Du slipper oroa dig över hopade räkningar eller bråka med din partner om hur ni ska få hushållsbudgeten att gå ihop, istället kan du fokusera på att leva det liv du vill leva. Din ekonomi blir ett verktyg för att förverkliga mål och drömmar. Som att avsätta pengar varje månad till en familjesemester, ett framtida boende, eller skapa utrymme i din budget för en hobby du har. En grundpelare i en god ekonomi är att ha pengakoll. Det handlar om att dels veta var man står idag – så att du vet vad du behöver skruva och vrida på för att göra din ekonomi ännu bättre – och även att löpande ha kontroll på sina inkomster och utgifter. Då kan du enkelt undvika att övertrassera kontot eller göra dig av med investeringarna som inte ger tillräcklig avkastning. Du styr ekonomin istället för att den styr dig. Kanske har du pengakoll redan idag, eller kanske behöver du vässa den ytterligare? I det här kapitlet ska vi visa dig hur du tar kommandot över ekonomin och gör en pengainventering. Dessutom ska vi presentera fyra olika plånbokstyper, ofta har vi drag från en eller flera av dem.

DU VINNER PÅ ATT VETA Låt oss inleda med ett litet test. Har det någon gång hänt att … … du har försökt betala med ditt kontokort i en butik men nekats eftersom pengarna på kontot visade sig vara slut? … du har lämpat över allt som har med räkningar och hus17

MER KLIRR I KASSAN

hållsekonomi att göra på din partner ”eftersom det är så tråkigt”? … du har fått en påminnelseavgift för att du har missat att betala en räkning i tid? Svarade du ja på något eller några av påståendena? Ingen fara. Det är många som inte har stenkoll på slantarna utan att för den skull ha Kronofogden bankandes på dörren. Att en gång missa att betala en räkning, eller glömma bort att kontrollera sitt banksaldo, kan hända de flesta men om det är mer regel än undantag kan det vara dags att tänka till. För det finns övervägande positiva saker med att engagera sig (mer) i sin ekonomi. Om vi vet var vi står idag kan vi planera framåt och till exempel sätta ett ekonomiskt mål, göra en budget och justera vissa av våra kostnadsposter. Saker som på sikt kommer att göra att du får mer pengar i plånboken. Med koll på ekonomin kan du också avstyra saker innan de förvandlas till problem. Säg att du, utan att veta om det, går ett par hundralappar minus varje månad – upptäcker du det i tid kan du enkelt rätta till det, innan det växer sig till en stor skuld. Mentalt kan det också vara skönt att ha insyn i sin ekonomi. Då slipper du oroa dig och gissa hur den kanske ser ut. Eller få ont i magen när du står i matbutiken eftersom du inte vet om ditt betalkort kommer att gå igenom. Faktum är att i en undersökning gjord av Länsförsäkringar var ”mer kontroll på helheten” det främsta svaret på frågan om vad man helst skulle vilja ändra med sin ekonomi. Hela var tredje person önskade bättre överblick.

Varför vi inte har koll Men om det nu är så bra att ha koll på sin ekonomi, varför har vi inte det? Varför vet vi inte hur mycket vi har att röra oss med varje månad, eller varför spenderar vi över våra tillgångar? En an18

VÄSSA DIN PENGAKOLL

ledning är att vi i dagens kontantlösa samhälle ser våra pengar allt mindre. Istället för att i butiken räkna upp hundralapp efter hundralapp använder vi våra kontokort, och räkningskuverten i brevlådan har bytts ut mot digitala fakturor som automatiskt dras från våra konton. Det är självklart smidigt, och det finns övervägande fördelar med dagens teknik. Samtidigt är en siffra på kontoutdraget inte lika påtagligt som en minskande sedelbunt. En siffra som faktiskt bara blir synlig om vi plockar fram kontoutdraget och tittar på det eller loggar in på internetbanken och kontrollerar vårt saldo. Det är också lätt att missa om telefonräkningen blev på 300 kronor eller 800 kronor den här månaden när pengarna dras från kontot utan att vi behöver göra något. Det är med andra ord lätt att, medvetet eller omedvetet, blunda för sin ekonomiska verklighet. Vi möts också av förklaringar som ”jag är så slarvig” eller ”jag är så dålig med siffror” till varför man försummar sin ekonomi. Och så kan det förstås vara. Samtidigt har vi alltid möjligheten att påverka, och till exempel lära oss mer om siffror eller sträva efter att bli mer organiserade. Många gånger kan också ”sanningar” som att vi är oekonomiska eller inte förstår oss på pengar grunda sig i rädsla. Det kan vara skrämmande att se över sin ekonomi och börja ta ansvar, särskilt om man har ignorerat sina finanser under en längre tid. För att inte tala om att det kan kännas fullkomligt övermäktigt – man vet inte i vilken ände man ska börja. Eller så skäms man över att man har bristande kunskaper i ämnet. Men: t Även om det känns jobbigt att se över din finansiella situation är det värt det. Då kan du göra saker som förändrar och förbättrar. Den som fortsätter blunda däremot kommer garanterat förvärra en krisande ekonomi samt öka risken för att rasera en bra. t Tro oss, det är många som inte har full koll på 19

MER KLIRR I KASSAN

privatekonomi och de olika begreppen. Det är absolut inget att skämmas över! Vi kommer också att ge dig kunskaperna du behöver här i boken. t Tänk myrsteg! Du behöver inte göra alla förändringar på en dag, utan börja med en sak och sedan nästa och nästa. På ett halvår kommer du ha kommit riktigt långt. Ett första steg till mer pengakoll är att göra en ekonomisk inventering, som du kan läsa om nedan. Och också att aktivt börja sträva efter att skaffa dig mer kontroll på pengarna i vardagen. Som att varje vecka logga in på internetbanken och stämma av ditt saldo. Eller en gång i månaden gå igenom alla räkningar och deras storlek. Tänker du att du inte har tid? Enligt en amerikansk studie besöker 54 procent av unga vuxna sina sociala medier-konton som Facebook och Instagram dagligen, medan endast 17 procent av samma grupp tittar på sitt banksaldo varje dag. Om du är en av dem – kan du byta ut något Facebookbesök mot ett internetbankbesök? Ett annat knep är att ha en bestämd dag i veckan – till exempel söndag kväll – där du avsätter tio minuter för att stämma av din ekonomi. På så sätt blir det lättare att komma ihåg och få in vanan. Sätt en påminnelse på mobilen eller i datorn! TIPS! Lägg alla räkningskuvert du får hem i brevlådan på ett och samma ställe. Då undviker du att tappa bort någon räkning, och därmed missa att betala in den.

DAGS FÖR EKONOMISK INVENTERING Ett första steg till koll på din ekonomi är att veta var du står idag. Genom att kartlägga dina inkomster, utgifter, skulder och tillgångar får du snabbt en överblick av utgångsläget, vilket kommer 20

VÄSSA DIN PENGAKOLL

att underlätta när du sedan ska göra en plan framåt. Ta hjälp av de fyra punkterna här under. Innan du sätter igång kan det vara bra att ta fram papper och penna samt ha inloggning till din internetbank tillgänglig. Plocka även fram räkningar du har fått hem, samt kvitton på kontantköp du har gjort. 1. Räkna ihop din inkomst Den första delen i inventeringen är att räkna ut din inkomst. I den summan ingår lön, men även eventuella bidrag, som bostads- eller barnbidrag. Vi vill ha fram din sammanlagda inkomst efter skatt. Det vill säga hur mycket du får ut ”i handen” varje månad. Ta hjälp av din löne-/bidragsspecifikation eller ditt kontoutdrag. Det finns också sajter på nätet där du kan skriva in din lön och få en uträkning på hur mycket det blir kvar när skatten är dragen. Googla på ”inkomst efter skatt”. Eller så kan du göra en grov uträkning genom att dra av 30 procent av din bruttolön. Det blir inte den exakta siffran, du kanske betalar lite mer eller lite mindre i skatt, men du får ett hum.

Fyll i! MIN SAMMANLAGDA INKOMST

Lön......................................................................................................... Föräldrapenning .................................................................................... Barnbidrag............................................................................................. Underhållsstöd ...................................................................................... Bostadsbidrag ....................................................................................... Arbetslöshetsersättning ........................................................................ Studiestöd/utbildningsbidrag ................................................................ Sjukpenning .......................................................................................... Sjuk- och aktivitetsersättning ................................................................ 21

MER KLIRR I KASSAN

Pension .................................................................................................. Övriga inkomster (andra bidrag, stipendier, extrajobb m m) ................ Summa inkomster per månad efter skatt ..........................................

2. Kartlägg dina utgifter Nu vet vi hur mycket som kommer in på kontot, då är det dags för den svettiga biten: hur mycket (eller lite) som lämnar kontot. Gör så här: Gå igenom historiken i din internetbank och notera samtliga utgifter du har haft under den senaste månaden. Därefter tar du fram den senaste månadens kvitton på kontantköp (har du inte kvitton på alla köp får du försöka dra dig till minnes) samt alla räkningar som du har fått hem via post. Skriv upp den sammanlagda summan på ditt papper. Fundera också över om du har några andra månadsutgifter. Till exempel sådant som inte syns på ditt kontoutdrag, som ett abonnemang som står på din partner men som ni båda betalar. Eller rikskuponger som dras direkt från din lön innan den betalas ut. Fråga också dig själv om det här är en genomsnittlig månad för dig. Det kanske har varit en månad när du har spenderat ovanligt lite, eller en där du har spenderat mer än vanligt (till exempel kring jul). Dra av eller plussa i så fall på ett par tusenlappar. Du vill att din kartläggning ska spegla verkligheten. Se till så att du inte missat något! Bocka av allteftersom du har noterat utgifterna. ☐ Alla kontantköp ☐ Utgifter som du inte har kvitton på, som veckopeng till barnen ☐ Kontoutdrag för samtliga kort ☐ Räkningar som har dragits automatiskt ☐ Räkningar som har kommit hem med post (även de som betalas kvartals- eller halvårsvis) 22

VÄSSA DIN PENGAKOLL

3. Lista skulder och tillgångar Näst sista steget är att se över skulder och tillgångar. Tillgångar kan vara pengar du har på ett sparkonto, fonder och aktier eller en bostadsrätt. Notera den sammanlagda summan. På samma sätt listar du eventuella skulder. Gå igenom alla du har och räkna ihop deras storlek. Exempel på olika former av skulder och lån Bostadslån (både privatbostad och fritidshus) Snabblån (till exempel sms-lån) Kreditkortsräkning Billån Privatskulder, det vill säga pengar du lånat av familj och vänner Studielån Saker köpta på avbetalning (som tv, resa eller kläder från postorder) Skulder hos Kronofogden 4. Summera Avsluta med att dra av dina månadsutgifter från dina inkomster. Hamnar du på plus eller minus? Väg också in dina skulder och tillgångar. Du kanske visserligen går plus varje månad men har stora skulder i form av snabblån. Eller tvärtom: Du har stora tillgångar men har höga månatliga utgifter som gör att lönekontot hamnar på minus varje månad. Det blir också en ekvation som på sikt är ohållbar. Oavsett hur läget ser ut, ge dig själv en stor klapp på axeln. Du har kommit en bra bit på vägen bara genom att göra inventeringen. Spara uppgifterna, du kommer att få användning av dem i nästa kapitel när vi ska hjälpa dig att göra en budget – en plan för din nya, förbättrade ekonomi.

MER KLIRR I KASSAN

Fyll i! Min inkomst efter skatt ............................................................ kronor Mina utgifter/månad ................................................................ kronor Sammanlagda tillgångar ......................................................... kronor Sammanlagda skulder ............................................................. kronor

Patrick berättar: Jag har under åren mejslat fram min egna privatekonomiska rutin. Precis som vi tipsat om loggar jag varje vecka in på min internetbank och stämmer av mina konton. Ligger jag enligt budget? Eller behöver jag hålla igen lite? Jag har också registrerat alla mina räkningar så att de betalas via autogiro. På så sätt sparar jag en hel del tid på att inte behöva sitta och betala in dem manuellt. En del av den tiden, cirka tio minuter, lägger jag istället på att i slutet av varje månad gå igenom så att allt har dragits i internetbanken som det ska. Då passar jag också på att se över mina investerade pengar samt, ett par gånger om året, se över ränteläget på mitt bolån och mina konton. ”Jag hinner inte” är ett av de vanligaste svaren när vi frågar personer varför de inte har bättre koll på sina inkomster och utgifter. Men det behöver faktiskt inte ta mer än en kvart i månaden, det vill säga tre timmar om året. Vem kan inte avvara det? Upprätta en enkel rutin och håll dig till den så kommer det snart att rulla på av bara vana.

FÖRSTÅ DITT SPENDERINGSBETEENDE Har du någonsin funderat över varför du spenderar som du gör? De flesta köper ju inte bara exakt det de behöver, utan det finns en 24

VÄSSA DIN PENGAKOLL

rad olika saker som får oss att konsumera. Du kanske någon gång har yttrat frasen ”Den har kostat 200 kronor, men jag fick den för 59 kronor” alternativt ”Det var ta tre betala för två”? Eller har du köpt ett par av chokladbitarna som ligger vid kassan i affären när du varit trött och hungrig efter jobbet? Som individer har vi olika inställning till konsumtion och därmed också olika saker som triggar oss till köp. Vi kallar det för att man är olika plånbokstyper. Låt oss presentera Impulsiva Ida, Flockdjuret Folke, Bestämda Beata och Siffernörden Sören. Ofta har vi drag från en eller flera av de här typerna. Vilka stämmer in på dig? Impulsiva Ida Impulsiva Ida har ett imponerande driv och många bollar i luften. Hon har lätt att komma överens med människor och är duktig på att anpassa sig till nya sammanhang. När det kommer till att fatta beslut är Ida inte den som sitter och analyserar och funderar i timmar – hon lyssnar på sin magkänsla! Det gäller även hennes konsumtionsvanor. Oavsett om det är en snygg kostym hon såg i ett skyltfönster eller en ljudanläggning på rea, är känslan rätt slår hon till. ”Man lever bara en gång”, resonerar Ida. Tyvärr kan det impulsiva pengabeteendet leda till skuldsättning. Det är inte ovanligt att Ida handlar statusprylar på kredit eller går all in på casinot. Till dig som är som Impulsiva Ida Du vågar ta risker med din ekonomi vilket är både positivt och negativt. När man satsar ordentligt öppnar man för att vinna men också, tyvärr, förlora. Det är därför vi hittar personligheter som Impulsiva Ida såväl bland framgångsrika entreprenörer som deltagare i Lyxfällan. För att undvika det senare, fundera över om du kan vara något mindre impulsiv när det kommer till vissa delar av din ekonomi. 25

MER KLIRR I KASSAN

Lev här och nu, men planera också framåt. Som att du inte bara investerar i högriskfonder utan även blandar upp med tryggare placeringar. Eller inte bränner alla pengar på impulsköp utan också lägger undan till en sparbuffert. Låt ditt ekonomiska motto bli att både gasa och bromsa samtidigt (och att aldrig teckna konsumtionslån). Siffernörden Sören ”Stopp, nu tar vi det lilla lugna och räknar på det här!” Siffernörden Sören är duktig på beräkningar och älskar sitt Excelark – många gånger han har byggt en framgångsrik karriär tack vare det. Han är lugn till sinnet och omtyckt av sin omgivning, men undviker helst rollen som festens mittpunkt. När det kommer till att spendera pengar gör Sören aldrig ett köp utan att ha tänkt igenom det – ordentligt. Han vill vara hundraprocentigt säker på att det är en bra affär och har ofta räknat på både längden och tvären samt scannat prisjämförelsesajterna innan han plockar upp plånboken. Sören är inte den som skuldsätter sig i första taget och han har ofta en god – och extremt strukturerad – ekonomi. Till dig som är som Siffernörden Sören Det är bra att du tar dig tid att tänka igenom eventuella köp. Det sparar du mycket pengar på eftersom du sällan kommer hem med saker du inte behöver. Däremot kan det vara skönt, för din egen sinnesro, att då och då släppa kravet på att du ska hitta den absolut bästa investeringen. Förutom att det tar tid är det inte ens möjligt alla gånger, eller ens det viktigaste. Ta till exempel när du ska köpa bostad. Gäller det endast att hitta ett objekt som ska ge maximal avkastning på dina investerade pengar, eller kan det också vara värdefullt att hitta ett hem att trivas i? Ett knep för Siffernörden Sören att komma runt pressen att alltid hitta bästa investeringen: 26

VÄSSA DIN PENGAKOLL

Nästa gång du är i en butik och ser något du tycker om eller behöver. Håll för prislappen och fråga sedan dig själv vad du tycker att saken är värd, hur mycket du är villig att betala för den. Ta bort handen. Var det inom din gräns? Då är det okej att köpa den. Som sagt, du kanske hade sparat några kronor på att gå hem och jämföra andra butiker, men i utbyte vinner du istället både tid och minskad stress. Flockdjuret Folke Flockdjuret Folke är en glad, social och generös person. Han tycker om att njuta av livets goda och också att få andra att må bra. Folke är inte vidare strukturerad med sin ekonomi och bränner ofta pengar i ett rasande tempo. Bygger grannen en altan eller bokar vinterresa till Thailand vill Folke också göra det. Eller bjuda hela laget runt på utekvällen. För Folke är det viktigt att passa in och att ha det som alla andra har. Det gör att han ofta spenderar över sina tillgångar, handlar på avbetalning eller till exempel tecknar flera olika mobilabonnemang för att få tillgång till den senaste flashiga telefonmodellen. Till dig som är som Flockdjuret Folke Du vet hur man sätter guldkant på tillvaron, vilket självklart är härligt. Men se till att guldkanten finansieras med pengar du faktiskt har, inte med dyra snabblån eller krediter. Vanligt i dagens konsumtionssamhälle är att vi identifierar oss med sakerna vi äger. Vi upplever att storleken på vår lägenhet eller märkena på kläderna vi bär ger oss en viss status. Men jakten på det dyraste och senaste kostar. Det är en av anledningarna att många – särskilt unga som är mer lättpåverkade av statusjakten – hamnar hos Kronofogden på grund av överkonsumtion. Se till att det inte blir du genom att budgetera för hur mycket du har råd att lägga på köp av saker och upplevelser och sedan hålla dig till den summan. Försök också att undvika att bränna precis hela lönen varje må27

MER KLIRR I KASSAN

nad utan lägg undan lite framåt. Placerar du smart kan du faktiskt få pengarna att växa, vilket på sikt gör att du kan köpa något ännu finare, om du nu skulle vilja det. I kapitel 2 och 5 visar vi hur du gör en budget samt bygger upp ett framtidskapital. Bestämda Beata Bestämda Beata har skinn på näsan och är en person som både hörs och syns. Hon uppskattas för sin rättframhet, och även för att hon är både strukturerad och effektiv. Beata är inte den som spenderar mer pengar än nödvändigt. Hon förhandlar gärna i butiken och precis som Sören letar hon fram rabatter och erbjudanden. Dessutom har hon stenkoll på sin konsumenträtt och drar sig inte för att klaga eller reklamera ett köp om hon anser att något felaktigt har skett. Även om det endast är någon krona som har blivit fel på kvittot går Beata tillbaka till butiken och kräver att det korrigeras. Rätt ska vara rätt! Till dig som är som Bestämda Beata Du har koll på dina pengar och ser till att inte betala ett öre mer än nödvändigt. Kanon! Samtidigt tar det både mycket tid och energi att klippa ut rabattkuponger eller sätta sig i bilen och åka flera mil för att en vara är billigare på ett visst varuhus. Ser du det som en hobby är det inga problem, men känns det stundtals övermäktigt kan du vinna på att välja ut ett par saker som du fokuserar på, istället för att jaga kronor och ören i allt du gör. Du kanske till exempel bestämmer dig för att storhandla, löpande se över dina avtal, samt jämföra priser vid större köp – och sedan låta resten vara. Rabatter och erbjudanden kan också vara luriga på det sättet att de ger oss känslan av att vi sparar pengar och därmed lockar till köp. Men rent krasst: Vi kan aldrig spara pengar genom att spendera pengar. Dessutom kan många billiga köp tillsammans bli dyra. Ett reaköp här och ett reaköp där blir till slut mer än om 28

VÄSSA DIN PENGAKOLL

du hade köpt det du faktiskt behövde till ordinarie pris. Innan du hoppar på ett erbjudande: Fundera över om det är varan som lockar dig eller känslan av att ha gjort ett kap. Svenskarnas shoppingkänslor

70%

uppger att de blir glada av att köpa något till sig själva.

40%

frestas till inköp när något är på rea, även om man egentligen inte behöver det.

25%

ﬁrar goda nyheter genom att shoppa något till sig själv.

19%

av kvinnorna och 14 procent av männen får ofta dåligt samvete efter att de har inhandlat något till sig själva.

Källa: Svenskarnas shoppingmotiv – förnuft eller känsla, Nordea.

ÄR DET DU SOM STYR DIN EKONOMI ELLER ÄR DET DIN EKONOMI SOM STYR DIG? Oavsett inkomst eller sparkapital kan du förbättra din ekonomi. Genom att ta kontroll över inkomster och utgifter, små som stora, har du tagit ett stort steg mot en bättre ekonomi. I Mer klirr i kassan delar ekonomerna PATRICK GRIMLUND och MAGNUS HEDBERG med sig av sina erfarenheter av hur man skapar en sund ekonomi där pengarna räcker längre. Målet är en ekonomi i balans, då får du råd att förverkliga dina drömmar: en utlandsresa, drömhuset eller att gå ned i arbetstid. Pengar är möjliggörare. Är det du som styr din ekonomi – och inte tvärtom – så ﬁnns förutsättningarna att leva det liv du önskar.