9789140675569

grundbok Senait Bohlin, Cecilia Brunosson, Liza Greczanik & Magnus Johansson

Portal är ett komplett läromedelspaket i svenska för årskurs 7–9 framtaget utifrån Lgr 11.

Portal Grundbok innehåller sju block som utgår från det centrala innehållet i kursplanen. Varje block är uppdelat i kapitel med inspirerande och förklarande genomgångar som avslutas med diskussionsfrågor. Alla block inleds med förklaringar till hur de olika kunskapskraven tränas i respektive block.

Rikligt med material för individuellt arbete och träning finns på Portal Elevwebb, och i varje kapitel i grundboken finns hänvisningar till elevwebbens uppgifter.

I grundboken hänvisas också till Portal Fördjupningsbok 1 och 2. I dessa böcker finns fördjupande texter om bland annat författare, språkhistoria och grammatik samt fler textexempel inom olika genrer.

Allt lärarmaterial är samlat i Portal Lärarwebb.

Senait Bohlin Lärare i svenska och SO med lång erfarenhet av att använda datorn som redskap i undervisningen.

Cecilia Brunosson Lärare i svenska, engelska och drama.

Hon arbetar också som skådespelare.

Liza Greczanik Lärare i svenska och SVA. Hon både skriver och föreläser om datorn i undervisningen.

Magnus Johansson Speciallärare med inriktning mot läsoch skrivutveckling, som också har skrivit Mango Språk och Reparationskurs.

Senait Bohlin, Cecilia Brunosson, Liza Greczanik & Magnus Johansson

40675569_omslag.indd 1

2012-05-09 12.04

Innehåll Läsa ................................................... 6 Kunskapskraven ....................... 7 Läsförståelse – så funkar det ............................................... 8 Läsflyt ................................................ 10 Ordförrådet .....................................12 Lässtrategier ....................................18 Motivation........................................23 Sammanfattning ............................. 27

Studieteknik ................................28 Hur man lär sig det viktigaste i en text ........................28 Hur ska man komma ihåg det man läst? .................................... 30 Åtta sätt att motverka glömska......................... 32 Gör ett experiment .......................33

Skriva ..........................................34 Kunskapskraven .....................35 Innan du skriver......................36 Olika typer av texter ................... 36 Vem ska läsa och varför? ........... 37

Skrivprocessen ..........................38 Förarbete ........................................... 39 Skriva.................................................. 41 Efterarbete ........................................ 42

Tänka först eller skriva direkt? ...............................................44 Att tänka först ................................ 44 Skriva först ....................................... 45 Vad är bäst då? ............................. 45 Knep för att komma igång ........46

Datorn som verktyg ............48 Användbara funktioner .............. 48

Publicera på nätet..................50 Att tänka på när du skriver på nätet .............................................. 50 Möjligheter och risker .................51

40675569_inlaga_1.indd 4

Skriv så det hörs och syns...........................................52 Digital bildberättelse....................52 Presentationsprogram.................. 53 Filmmanus ........................................54

Skrivregler .....................................56 Styckeindelning ..............................57 Skiljetecken ......................................58 Stor och liten bokstav.................. 61 Anföring ............................................61 Syftning..............................................62 Särskrivning ..................................... 63 Förkortningar.................................. 63 Stavning ............................................. 64

Utveckla ditt skrivande ....67 Att kunna säga precis det man menar ....................................... 67 Använd synonymer ....................... 68 Den röda tråden............................. 70 Variera meningslängd .................. 70 Variera meningsinledningar........ 71 Tempus .............................................. 72 Bildspråk hjälper dig att beskriva....................................... 73 Personbeskrivningar ..................... 75 Att beskriva känslor .....................78 Miljöbeskrivningar ....................... 79 Skrivnycklar..................................... 81

Att diskutera............................ 100 Diskussion eller samtal? .......... 101 Att vara en god lyssnare .......... 101 Tala tydligt och ta det lugnt... 101

Att argumentera................... 102 Olika typer av argument ......... 103 Retoriska knep ............................ 104

Talet i olika medier ........... 105 På teatern ....................................... 105 På film ............................................. 105 På tv ................................................. 106 I radio.............................................. 106 Inte bara snack ............................ 107 Nycklar ........................................... 108

Berättande texter.. 110 Kunskapskraven .................. 111 Att läsa berättande texter ............................................... 112 Tolkning och budskap.............. 112 Analysera ....................................... 114

Myter .............................................. 118 Myterna gav ordning och reda .......................................... 118 Från mun till mun ...................... 120 Myter från det forntida Norden ............................................ 120 Myter från antikens Grekland ........................................ 120 Moderna vandringsmyter........ 121

Tala, lyssna och samtala .....................................88

Sagor ............................................... 122

Högläsning ....................................... 91 Retorik ............................................... 92 Hålla föredrag................................. 93

Folksagor ..............................123 Fabler............................................... 123 Konstsagor..................................... 124 Lära av sagorna? ........................ 125 Sagorna går igen … och igen ... 125

Att samtala ...................................95

Ungdomslitteratur.............. 127

Vardagssamtal ................................ 95 Att leda ett samtal .........................98 Intervjua ............................................99

Ungdomsböcker förr och nu .. 127 Tre vanliga teman i ungdomsböcker ........................... 130

Kunskapskraven .....................89 Att vara en god talare .......90

2012-09-21 10.00

Romaner ...................................... 133

Tidningstexter ........................ 200

Vad är typiskt för en roman?..... 133 Olika sorters romaner .............. 134

Tidningens funktion .................. 200 Nyhetsartikel ................................ 201 Notis ................................................ 203 Reportage ...................................... 204 Recension....................................... 207 Krönika........................................... 208 Insändare ....................................... 210 Debattartikel ................................ 211

Noveller........................................ 138 Vad är typiskt för en novell?..... 138 Några kända novellförfattare... 133 Att läsa noveller .......................... 141 Pälsen ............................................... 143

Lyrik ................................................ 146 Varför skriver man lyrik?........... 146 Vad är typiskt för lyrik? .......... 147

Dramatik ..................................... 156 Varför skriver man dramatik? . 156 Teaterns historia i fem akter .. 156

Skönlitteraturens historia i sju kapitel................................ 163 Prolog (förord, inledning) ........ 163 1 Antiken ....................................... 164 2 Medeltiden................................. 166 3 Renässansen.............................. 168 4 Upplysningen ........................... 170 5 Romantiken .............................. 172 6 Realismen .................................. 174 7 Modernismen ........................... 176 Epilog (avslutning) ..................... 178

Filmer ............................................. 179 Olika slags filmer ....................... 179 Dramaturgiska kurvan – ett sätt att analysera film................ 180 Filmspråk ....................................... 182 Filmteknisk historia i fem scener ...................................... 185

Reklamannonser ......................... 213 Privata annonser......................... 214

Blogg ............................................... 215 Vad är en blogg? ......................... 215 Blogginlägg ................................... 216 Mikrobloggar ............................... 216

Vetenskapliga texter......... 218 Att välja och avgränsa ämne ... 218 Faktauppsats ................................ 219 Rapport .......................................... 219 Projektarbete ................................ 220

Instruktioner............................ 221 Att söka jobb .......................... 222 Ansökningsbrevet ....................... 222 CV..................................................... 224

Möten............................................. 225 Kallelse och dagordning .......... 225 Protokoll ........................................ 226

Människan och språket... 230

Liten seriehistoria i sju rutor ..... 188 Serietecknarens knep ................ 191

Klarar vi oss utan språk?......... 230 Språket talar om vem du är.... 230 Språk och lagar – kan språket bli farligt? ...................... 231 Språket i media ............................ 232

Kunskapskraven .................. 195 Att läsa sakprosatexter .... 196 Utmärkande för sakprosan .... 196

Ta ut det viktigaste............ 197 Sammanfattning .......................... 197 Gör så här när du sammanfattar en text ................ 198 Referat............................................. 198

Grannspråk och minoritetsspråk ..................... 249 Danska............................................ 250 Norska ............................................ 250 Finska .............................................. 252 Meänkieli ....................................... 252 Samiska........................................... 253 Romani chib ................................. 254 Jiddisch ........................................... 254

Språk i språket ...................... 256 Dialekter ........................................ 257 Kvinnor och män........................ 258 Maktspråk ..................................... 259 Svordomar och fult språk ....... 260 Slang ................................................ 261

Grammatik................................ 262 Språk om språk ........................... 262 Ordklasser ..................................... 263 Satsdelar ......................................... 267

Språkbruk ........................ 228 Informationssökning Kunskapskraven .................. 111 och källkritik ............. 268

Serier ............................................... 188

Sakprosatexter ....... 194

406755569.indb 5

Reklam .......................................... 213

De indoeuropeiska språken ... 240 Urnordiskan ................................. 242 Runsvenskan (800–1225) ...... 242 Fornsvenska eller medeltidssvenska (1225–1526) ............... 243 Äldre nysvenska (1526–1732) ................................ 245 Yngre nysvenska (1732–1906)................................. 246 Nusvenska (1906–) ................... 247

Var kommer alla ord ifrån? .................................... 233 Det kommer hela tiden nya ord ............................................ 233 Hur bildar vi nya ord? .............. 236 Antikt men inte dammigt ........ 238

Svensk språkhistoria........ 240 När var svenskan mest perfekt? ........................................... 240

Kunskapskraven .................. 269 Bli infosmart ............................ 270 Att söka information ...... 271 Vad söker du efter? .................... 271 Olika sorters källor ................... 272

Att välja ut information ... 278 Vad ska du välja? ...................... 278 Källkritik........................................ 279 Fem källkritiska frågor............. 280 Källkritik och bilder .................. 282

Att sammanställa information............................... 283 Att komma med något nytt .... 283 Vad är mitt och vad är ditt?... 283 Källhantering ............................... 284

2012-05-04 14.29

1 Läsa

D

et är en helt vanlig dag. Ur kylskåpet plockar du ut ett fyrkantigt paket som det står ”mellanmjölk” på. Du bläddrar i tidningen och får koll på vad som hänt i världen det senaste dygnet. I skolan läser du först ett meddelande om en extra lovvecka, sedan fyra sidor i samhällskunskapsboken – de handlar om hur demokratin fungerar i Sverige.

På rasten småler du åt dina kompisars uppdateringar på Facebook. Efter lunch gör du klart arbetet om vad man kan göra åt klimatförändringarna – du har hittat några sidor på nätet som innehåller det du behöver. På vägen hem får du ett sms. Det är från en tjej som du gillar och det hon skriver gör att det bubblar i hela kroppen. Du firar med att följa receptet för hur man gör chokladbollar. På kvällen ser du en suverän film. Den handlar om maffian och är på italienska, men det finns ju undertexter. Innan du somnar läser du i en bok om hur man blir en bättre tecknare.

6

Läsa

40675569_inlaga_1.indd 6

2012-05-08 10.27

Kunskapskraven ”Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med […] flyt genom att […] välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra […] sammanfattningar av olika texters innehåll med […] koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven […] läsförståelse.”

– ur Kunskapskraven för svenska i Lgr 11

Läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt Det betyder att du ska kunna läsa med god hastighet, utan att fastna eller läsa fel, även om texten innehåller svåra ord och oberoende av vad det är för typ av text. På s. 8–9 får du veta mer om läsflytets betydelse och om hur du tränar upp det. Skönlitteratur är olika typer av berättande texter – läs mer om dem på s. 110–193. Sakprosatexter skriver vi om på s. 194–227.

Välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag Du ska kunna läsa på olika sätt, beroende på vad det är för slags text och vilket syfte du har med läsningen. Att välja lässtrategi handlar bland annat om att behärska sökläsning, översiktsläsning och djupläsning, om att välja rätt läshastighet och om att kunna läsa mellan raderna. På s. 16–22 läser du mer om detta. I blocken Berättande texter och Sakprosatexter får du veta vad som kännetecknar olika slags texter. Den kunskapen hjälper dig att välja lässtrategi.

Visa läsförståelse genom att göra sammanfattningar av olika texters innehåll med koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter Du visar läsförståelse när du kan sammanfatta det viktigaste i en text. Det kan till exempel handla om hur och i vilken ordning saker och ting händer och om orsaker till varför det händer. Du ska också kunna koppla ihop det du läser med andra texter som behandlar samma ämne. Hur bra din läsförståelse är beror på de två ovan nämnda förmågorna: läsflytet och användandet av lässtrategier. Ordförrådet spelar också stor roll och på s. 10–15 får du veta hur du fyller på det. På s. 23–24 berättar vi om motivationens betydelse. Tips på hur man sammanfattar en text får du på s. 26–27 samt i blocket Sakprosatexter.

Kunskapskraven

406755569.indb 7

7

2012-05-04 14.32

Läsflyt

Det vanligaste sättet att lära sig läsa är att ljuda. Det betyder att man läser bokstav för bokstav och sedan sätter ihop dem. Så här: s – n – i – g – e – l = snigel

Den här killen är säker på cykeln, minsann! Kan man bli lika säker på att läsa biologiläxor? Hur ska det i så fall gå till? Ledtråd: Hur lärde sig killen att cykla?

På det sättet kan man läsa vilket ord som helst, även om man aldrig sett det förut. Men det går förstås väldigt långsamt. För att få upp hastigheten lär sig snart din hjärna att istället känna igen bilden av hela ordet.

Så läser du just nu. Din hjärna arbetar ungefär som polisens datorer när de ska matcha en misstänkts fingeravtryck med dem som finns i datorns minne. Hjärnan ser ordet i texten, hittar en likadan ordbild i sitt register, talar om för dig vilket ordet är och går sedan vidare till nästa ord. Det går blixtsnabbt. Det kan räcka med tusendelar av en sekund för att din hjärna ska känna igen ett ord. Ju snabbare och lättare det går, desto bättre läsflyt har du.

När du stöter på ett ord som du inte sett förut, då måste du kanske göra som du gjorde när du lärde dig läsa – ljuda dig igenom det. När du gjort det några gånger har hjärnan fått in ordet i sitt register och känner igen det som en bild.

Ofta räcker det också med att du känner igen ordets delar: mördarsnigelfälla Du har nog aldrig hört det ordet förut.

Men hjärnan känner igen de tre delarna mördar + snigel + fälla och fogar snabbt ihop dem till ett ord.

Poängen med ett bra läsflyt När du lärde dig cykla var du tvungen att tänka på allt du gjorde – trampa med höger fot, trampa med vänster fot och hålla balansen genom att använda

10

Läsa

406755569.indb 10

2012-05-04 14.33

styret och lutningen på överkroppen. Men nu går allt det där automatiskt och du kan istället tänka på trafiken runt omkring dig och på vart du ska.

Att ha ett bra läsflyt är ungefär som att vara bra på att cykla. Läsningen går av sig själv och du ”fastnar” inte på ord i texten. Du kan ägna hela din uppmärksamhet åt att hänga med i handlingen. Det är det som är poängen med ett bra läsflyt: det gör det lättare att förstå det du läser.

Hur förbättrar man sitt läsflyt?

För att hjärnan snabbt ska kunna känna igen en ordbild måste den ha mött ordet många gånger förut. Det bästa – och enda – sättet att träna upp läsflytet är alltså att läsa mycket.

En av de främsta svenska experterna på läsning, professor Ingvar Lundberg, menar att det behövs 5 000 timmars läsning för att man ska bli en god läsare. Om du läser en timme om dagen innebär det att det tar cirka 14 år, det vill säga lite längre än du kommer att gå i grundskola och gymnasium.

Läsflyt = att kunna läsa med god hastighet, utan att fastna på ord eller läsa fel

Av detta kan vi lära oss två saker: Läsning är något man utvecklar under hela sin skoltid.

Det räcker inte med att läsa i skolan – för att få ihop till en timme om dagen måste man läsa även hemma.

För att hänga med i undertexterna på tv krävs att man kan läsa ungefär 100 ord/minut utan att läsa fel. En van läsare kan hålla betydligt högre hastighet.

Hur snabb är du? Välj en text som du inte läst förut. Läs i exakt fem minuter, så fort du kan – men inte så fort att du läser fel. Du måste känna att du ändå hänger med i innehållet. Räkna sedan hur många ord du läst och dividera antalet med fem. Där har du din läshastighet, uttryckt i ord per minut. Textens svårighetsgrad påverkar förstås hur många ord du läser per minut.

Läs sedan minst en halvtimme varje kväll i fyra veckor. Välj böcker som du gillar och ta hjälp av din lärare om du har svårt att välja. Det kan vara en roman eller en faktabok. Testa läshastigheten igen, med hjälp av samma text som du använde första gången. Blev det någon skillnad?

knepiga ord koll på kapitlet

Diskutera 1. Man behöver alltså läsa en timme om dagen i 14 år för att få ett riktigt bra läsflyt. Är läsning verkligen så viktigt att man ska behöva lägga så mycket tid på det? Om man nöjer sig med att ha ett ganska dåligt läsflyt – vad förlorar man i så fall på det?

2. Om man nu vill läsa 5 000 timmar, men inte hittar böcker som är tillräckligt intressanta – vad gör man då? Kan det räcka med att läsa serietidningar för att få upp ett bra läsflyt?

Läsförståelse – så funkar det

406755569.indb 11

11

2012-05-04 14.33

Filmmanus * Instruerande är ett

ganska ovanligt ord och sådana är ibland svåra att förstå. Men titta på s. 14–16 – där finns tips på hur du kan lista ut ett ords betydelse genom att titta på sammanhanget och på vilka andra ord det är släkt med. Välj sedan en av följande förklaringar: som stänger in något som försvårar, ”strular till det” som ger instruktioner

Ett manus är ett skriftligt underlag som används framför allt till film, men också till andra digitala och multimediala presentationer. Manuset är texten som ska omvandlas för att läsas på ett helt nytt sätt, och inte på ett papper. Därför måste ett manus vara både instruerande* och berättande samt kanske också innehålla mycket dialog.

Filmmanus Ett filmmanus består av en lång rad scener utskrivna i den ordning författaren vill att man ska se dem på vita duken. I manus står det vad som ska hända, hur det ska hända och vad olika karaktärer ska säga till sig själva, till andra eller till publiken.

När man skriver manus är det viktigt att texten formateras på ett tydligt sätt. Den som läser ska förstå om texten är en beskrivning av vad åskådarna ska se eller om det är en replik som en skådespelare ska framföra. Detta markeras bland annat med hjälp av olika indrag.

Ett filmmanus bygger på samma dramaturgi som en berättelse.

Inledning. En introduktion eller inledning, som också kallas anslag.

Här gäller det att väcka publikens förväntningar.

Presentation. Filmens huvudpersoner presenteras och publiken leds in i filmens handling.

Fördjupning och upptrappning. Huvudpersoner, miljöer och konflikter presenteras mera ingående. Tempot i handlingen ökar.

Upplösning. Handlingens konflikt/konflikter avgörs.

Avslutning. Lugnet efter stormen, kanske får filmen ett lyckligt slut … kanske inte.

I filmkapitlet på s. 179 kan du läsa mer om dramaturgi.

Diskutera 1. Fundera över om samma dramaturgi som används i film och berättelser även går att använda i ett vanligt tv- eller radioprogram.

54

2. Vilka likheter och skillnader finns det mellan en film och ett underhållningsprogram på tv?

Skriva

406755569.indb 54

2012-05-04 14.35

Bildmanus Bildmanus är ett manus där filmens tagningar ritas upp på papper. Ett sådant manus kan underlätta själva filmandet. Eftersom bilden är komponerad redan i förväg behöver man till exempel inte ägna tid åt att fundera ut spännande kameravinklar och annat när det väl ska filmas.

Det finns ett uttryck som säger att ”en bild säger mer än tusen ord”.

Att göra bildmanus istället för ett skrivet manus gynnar själva filmskapandet. Du måste från början tänka på var och hur du ska filma, på så sätt sparar du tid och energi vid själva inspelningstillfället. Läs mer om filmens bildspråk, perspektiv och olika sätt att klippa på s. 182–184.

I ett bildmanus skapar du överblick både på vad som ska hända i scenerna och hur de ska filmas.

Läs om bilder och klipp på s. 182–184. Storyboard är det engelska ordet för bildmanus.

knepiga ord ord om skriva 2 koll på kapitlet mall för filmmanus mall för bildmanus

Diskutera 1. I vilka olika sammanhang kan ni behöva ett skrivet manus?

2. I vilka situationer är det nödvändigt med ett manus? Finns det tillfällen när man kan improvisera?

Skriv så det hörs och syns

406755569.indb 55

55

2012-05-04 14.35

Skrivregler I det här kapitlet får du en genomgång av svenskans grundläggande skrivregler en översikt över våra vanligaste stavningsregler veta hur du kan träna dig på att bli säkrare på att stava.

Ehh, fett impad av ditt mål … öhh … du är skitbra på basket ju!

Tack! Du med … eller ja menar, äh – nu spelar vi!

56

Oavsett vad och när du skriver gör du det för att kommunicera något till en mottagare som inte befinner sig på samma plats som du själv. Detta är en av skrivandets grundläggande förutsättningar och en av anledningarna till att tal- och skriftspråk skiljer sig så mycket åt.

Du kanske inte har tänkt på att det är så stor skillnad på tal- och skriftspråk? Om du tydligt vill se och höra skillnaderna mellan tal och skrift ska du spela in ett samtal, till exempel mellan två kompisar. Om du sedan skriver ner samtalet blir du förmodligen förvånad. När vi talar gör vi många saker som vi inte kan göra i skrift. Vi avslutar inte meningar, vi använder oss av olika ljud, gör pauser, gestikulerar och gör miner. Ändå når vi fram med det vi vill säga. Kroppsspråket och det vi säger med miner och tonfall är faktiskt mer betydelsefullt än orden, när vi pratar.

Skriftspråket har många regler jämfört med det talade språket. Varför då, kan man undra. Hade det inte varit enklare om vi hade fått skriva som vi pratar? För den enskilde kanske, men för den skriftliga kommunikationen hade det varit katastrof. Vi hade skrivit väldigt olika, eftersom vi talar olika, och därmed hade vi haft mycket svårare att förstå varandras texter. Reglerna är gemensamma överenskommelser vi har för att det vi skriver ska vara tydligt och se likadant ut, oavsett vem som skriver det. Skrivreglerna kompenserar för det faktum att läsaren varken hör eller ser den som är avsändare till texten.

I det här kapitlet kommer du att få lära dig om de grundläggande skrivreglerna. De handlar bland annat om hur vi markerar att en mening börjar och slutar, hur vi visar att någon talar i en text och varför det är viktigt att dela in texten i mindre delar. Är du säker på skrivreglerna kan du vara friare och mer kreativ när du skriver.

Skriva

406755569.indb 56

2012-05-04 14.35

Styckeindelning

Styckeindelning har som funktion att göra texten mer lättläst och visa läsaren hur innehållet hänger ihop. Du ska göra ett nytt stycke i texten när du gör ett hopp i tiden (framåt eller bakåt) när det händer något på en ny plats när det börjar handla om något nytt.

Det finns två sätt att markera nytt stycke: med indrag eller blankrad.

Indrag Indrag används ofta i tryckta texter, till exempel tidningar och skönlitterära böcker. Då markerar man stycket genom att börja en liten bit in på nästa rad. Om du skriver på dator är tre blanksteg ett lämpligt indrag. I Microsoft Word går det också bra att flytta den övre markören på linjalen till önskat läge. Då börjar ett nytt stycke automatiskt där du placerat linjalen.

Jag stod i matkön när två av kvarterspoliserna dök upp utanför fönstret.

De var civilklädda och kom i en röd Volvo men hade varit på skolan för att informera så många gånger att alla kände igen dem ändå.

Medan de stillsamt spatserade från parkeringsplatsen över skolgården studsade gissningarna om vad de gjorde där genom matsalen.

Jag hade tappat aptiten, men lade ändå upp en skiva blodpudding, fyllde ett glas med mjölk och satte mig för mig själv vid ett bord med fri sikt.

Blåögd Mats Berggren

Blankrad Blankrad används ofta i texter som skrivs på dator men som inte ska tryckas.

Använd returtangenten ( ) för att skapa mellanrum till nästa stycke.

Att tänka på vid styckeindelning: Välj ett av sätten när du styckeindelar. Blanda inte, det förvirrar läsaren.

Byt aldrig rad (genom att trycka retur) om du inte har för avsikt att göra/markera ett nytt stycke. Skriv på och låt datorn sköta radbrytningen automatiskt.

knepiga ord 1 öva på styckeindelning öva på skiljetecken

Skrivregler

40675569_inlaga_2.indd 57

57

2012-09-21 10.08

Att vara en god talare I det här kapitlet får du veta hur du tränar din röst och inlevelse genom högläsning lära dig om retorikens historia och hur den har påverkat det planerade talet lära dig hur du planerar och genomför en muntlig presentation.

En av de största talarna i vår tid var Englands premiärminister under andra världskriget, Winston Churchill. Han blev en stor talare genom att han övade och övade. Så här sa han själv: ”Sanningen är den att jag inte är någon god talare. Jag lärde mig tala, på ett eller annat sätt, med fruktansvärd svårighet och enormt mycket övning.” Churchills uttalande visar att om man vill bli bra på att tala inför andra är det viktigt att gripa varje chans till att tala. Det finns inget annat sätt än att ta tjuren vid hornen och begära ordet, trots att hjärtat bultar och insidan av händerna blir svettiga. I USA har man valt att ha ett skolämne på college som heter Speech. Där undervisas man i att tala inför andra och tränas i att informera och argumentera.

Med ”en god talare” menar vi: någon som kan tala på ett engagerat sätt någon som har förmågan att tala och berätta utan att vara helt bunden till manus någon som kan tala med ett varierat språk, gärna kryddat med intresseväckande detaljer.

Att våga stå i en talarstol inför en grupp människor och tala om något kräver träning, massor av träning!

90

Med andra ord: en person med känsla för god retorik. Mer om retorik kan du läsa på s. 92.

Det är mycket som påverkar en talare, till exempel i vilken sinnesstämning talaren befinner sig, vilket kroppsspråk han eller hon har och vilken talarens personlighet är. Talet är också påverkat av vilken situation talaren befinner sig i, alltså vilken roll han eller hon har i talsituationen.

Tala, lyssna och samtala

406755569.indb 90

2012-05-04 14.48

Högläsning

Minns du sagostunden på förskolan eller när någon vuxen läste högt för dig när du var liten? Kanske lyssnar du fortfarande på högläsning i skolan eller på fritiden. Högläsning är inte bara till för barn, utan många vuxna tycker också om att lyssna på till exempel ljudböcker där skådespelare läser skönlitterära verk. Ibland ordnas författarträffar där författare läser ur sina böcker.

Ett sätt att bli en bättre talare är att öva på högläsning. Då tränar du dig i att höra din egen röst, du övar röstvolym och du övar din inlevelseförmåga*. I och med att du inte behöver kunna texten utantill kan du slappna av lite mer än när du till exempel ska hålla ett föredrag. Något som är mycket viktigt när du ska läsa högt är att inte läsa för fort. Två andra viktiga saker att tänka på för att få fram budskapet tydligt i en högläsningstext är intonation och betoning.

Intonation Intonation är detsamma som satsmelodi, det vill säga med vilket tonläge något sägs. I svenskan är intonation annorlunda i frågor jämfört med påståenden. I en fråga går tonen upp i slutet av meningen medan den är fallande i ett påstående. Uttala ”Gör du det?” och ”Gör du det.” Blir det någon skillnad?

När du ska lära dig ett nytt språk brukar just intonationen vara det svåraste att lära sig, för den skiljer sig rätt mycket mellan olika språk.

Jämför svenska och engelska till exempel. I engelska kan det i vissa fall vara svårt att skilja på en fråga och ett påstående. Olika dialekter påverkar också intonationen. Läser du med medveten intonation gör du läsningen mer intressant och behaglig att lyssna på.

Betoning Med betoning menas på vilket ljud i ett ord eller vilket ord i en mening som du lägger trycket på. I en mening är en del ord viktigare än andra för att budskapet ska gå fram. Testa att läsa följande mening. Lägg trycket på det understrukna ordet och se vad som händer med betydelsen: Jag har aldrig varit i Spanien.

Jag har aldrig varit i Spanien.

Jag har aldrig varit i Spanien.

Jag har aldrig varit i Spanien.

På s. 109 kan du läsa om vad du ska tänka på när du ska läsa högt.

* Vad innebär det

egentligen att ha inlevelseförmåga?

Titta på s. 15 – där finns tips på hur du kan lista ut ett ords betydelse genom att titta på hur ordet är uppbyggt. Välj sedan en av följande förklaringar: att man har gott självförtroende att man kan förstå och ”leva sig in i” något att man är instängd och fast i sina egna känslor

testa meningar med olika betoning berätta en rolig historia

Diskutera Berätta om era minnen kring högläsning. Vilka böcker minns ni? Varför tror ni att ni minns just dem?

Att vara en god talare

406755569.indb 91

91

2012-05-04 14.48

Noveller I det här kapitlet får du veta vad som är typiskt för novellen bekanta dig med några kända novellförfattare och deras verk kunskap om hur en novell är uppbyggd och hur man kan analysera den.

Novell är släkt med det latinska ordet ”novellus” som betyder ny. Namnet uppkom på medeltiden, när novellformen var just ny och ovanlig. Lite mer språkfakta: på engelska heter roman förvirrande nog novel, medan svenskans novell kallas short story.

Vad är typiskt för en novell?

När en berättande text är kortare än cirka hundra sidor, då brukar det vara en novell. Är den längre, då rör det sig om en roman. Men man kan inte vara helt säker, för det finns faktiskt noveller som är längre än en kort roman.

Skillnaden har alltså inte bara med antalet sidor att göra. En novell är också mer koncentrerad än en roman. Det är färre människor med i novellen, den utspelar sig oftast under en kort tid och på bara en eller ett par platser.

Det finns två grundtyper av noveller. Den ena typen slutar med en poäng, ett ganska tydligt budskap, ungefär som en fabel (se s. 123). Den andra typen av novell beskriver mer en känsla, en stämning.

En novell kan publiceras för sig, men ofta ingår den i en samling noveller av samma författare. Då är det vanligt att novellerna på något vis hör ihop, till exempel behandlar samma tema. Det kan också finnas en ”ramberättelse”, en historia, som novellerna ingår i.

Några kända novellförfattare Ett exempel på en novellsamling med ramberättelse är Decamerone (ca 1350). Författare var italienaren Boccaccio. Han räknas till en av dem som ”uppfann” novellen. Några ungdomar har flytt ut på landet för

138

Berättande texter

406755569.indb 138

2012-05-04 15.08

att inte bli smittade av pesten som härjar i staden Florens. För att ha något att göra berättar de varje dag historier för varandra.

Från 1800-talet På 1800-talet – under romantiken och realismen – fick novellen sin första storhetstid. Det berodde på att det fanns fler läsare än tidigare. Fransmannen Guy de Maupassant skrev cirka 300 noveller och har blivit känd som en av novellkonstens stora mästare. Han berättar kyligt och neutralt, och det gör ibland att man som läsare blir än mer upprörd över det som händer. Fettpärlan (1880) är en av hans mest berömda historier. Fettpärlan själv är en mullig prostituerad kvinna som hamnar i en hästvagn tillsammans med två nunnor, tre medelklasspar och en arg revolutionär. Alla visar tydligt att de av olika orsaker inte gillar prostituerade och vägrar till exempel att dela med sig av sin mat till Fettpärlan. Men när de hamnar i en knipa och Fettpärlan kan rädda dem, då ändrar de plötsligt inställning …

I Ryssland fanns flera skickliga novellförfattare. En av dem var Anton Tjechov. Damen med hunden (1899) är en pessimistisk historia om en gift man och en gift kvinna som träffas på en semesterresa och blir kära i varandra. Kärleken är förstås härlig, men hur ska det gå när de kommer hem igen? Nikolaj Gogols Näsan (1836) är en dråplig och samtidigt samhällskritisk berättelse om en man som vaknar en morgon och har blivit av med sin näsa.

August Strindberg skrev många olika sorters skönlitteratur. Hans novellsamlingar Giftas I (1884) och Giftas II (1886) består av noveller som bland annat kritiserar kvinnors krav på jämställdhet.

I Hjalmar Söderbergs novellsamling Historietter (1898) finns berättelsen Pälsen, som handlar om en man som tycker att livet är skräp. Han är fattig, hans fru har tappat intresset för honom och han är säker på att han snart ska dö. Men när han får låna en fin päls av en vän, då känns allt plötsligt mycket bättre. Till och med hans fru verkar gilla honom bättre när han har pälsen på sig … Läs novellen i sin helhet på s. 143–145.

Det franska omslaget till Fettpärlan från 1880.

läs mer om Strindberg

Noveller

406755569.indb 139

1

139

2012-05-04 15.08

Från 1900-talet

En blå sportbil har en viktig roll i novellen Att döda ett barn.

Lästips – svenska novellsamlingar

Inger Edelfeldt: Rit Ninni Holmqvist: Kostym Mirja Unge: Brorsan är mätt Peter Kihlgård: Serenader Jonas Karlsson: Den perfekte vännen Hans Gunnarsson: Februari Per Hagman: Skugglegender Marie Hermanson: Det finns ett hål i verkligheten Mats Kempe: Jag minns aldrig mina drömmar Jerker Virdborg: Landhöjning två centimeter per natt

140

Stig Dagerman skrev precis som Strindberg i många genrer. Dagermans mest kända novell skrevs 1948 på beställning av NTF, en förening som arbetar för bättre säkerhet i trafiken. Du kanske kan gissa vad den handlar om när vi berättar att titeln är Att döda ett barn. Den har blivit kortfilm två gånger och den senaste versionen, som har Alexander Skarsgård i huvudrollen, finns på YouTube.

Den danska författarinnan Karen Blixen är mest känd för den roman hon skrev om sitt liv i Afrika, men hon producerade också många fina noveller. 1942 kom novellsamlingen Vintersagor, som på olika sätt handlar om människor som längtar bort, till något annat än det de har nu. Boken blev mycket populär och det kan nog ha att göra med att detta var mitt under andra världskriget, när tyska stridsvagnar rullade på Köpenhamns gator.

Pär Lagerkvist, som fick Nobelpriset 1951, var en mästare på att säga mycket med få ord – en förmåga som förstås är viktig när man skriver noveller. Samlingen Onda sagor (1924) innehåller bland annat ett bra exempel på en ”stämningsnovell”. Far och jag handlar egentligen bara om hur en man som jobbar vid järnvägen och hans lille son går på promenad i skymningen. Men det händer saker med stämningen: den blir allt mer kuslig. I slutet kommer ett tåg och de två måste gå undan från järnvägsspåret.

Pappan är förvånad – det sista tåget har ju gått för länge sedan. Pojken får en skymt av den spöklike lokföraren och blir rädd: Jag anade vad det betydde, det var den ångest som skulle komma, allt det okända, det som far inte visste något om, som han inte skulle kunna skydda mig för.

Från 2000-talet I slutet av 1900-talet blev novellen väldigt populär i Sverige, och det har hållit i sig in på 2000-talet. Är likheten med bloggtexter en orsak? Eller passar det särskilt bra med korta historier i våra stressade nutidsliv? Kanske är det så. Men det kan också helt enkelt bero på att novellskrivande är ett bra sätt att berätta historier på.

Till vänster ser du några exempel på svenska novellförfattare som publicerats under 2000-talet. Gå till biblioteket och leta rätt på dem!

Berättande texter

406755569.indb 140

2012-05-04 15.08

Att läsa noveller Man läser inte noveller på samma sätt som man läser romaner. En poäng med novellen är att man kan läsa den från början till slut vid ett och samma tillfälle. Men det innebär också att man måste vara skärpt under läsningen. Ofta krävs det några genomläsningar för att man riktigt ska kunna ”ta sig in i” texten och uppfatta de små beskrivningarna, ordvalen och det som står mellan raderna. De där detaljerna blir ju viktigare i en kort text än i en lång.

Nu ska vi gå igenom sådant som du kan titta på när du arbetar med en novell du läst.

Titeln Vad säger titeln om innehållet? Pekar den ut något i berättelsen som författaren vill att du ska uppmärksamma? Lägger den till något till historien? Är det svårt att förstå varför novellen heter just detta? Är titeln ironisk?

Hur börjar novellen?

Titta på inledningen och fundera över hur den fungerar. Gör den att du tänker på något särskilt sätt under resten av läsningen? Blir du nyfiken?

I noveller kastas läsaren ofta direkt in i handlingen och först lite senare får man veta vilka det handlar om och var det sker. Men det finns också andra sätt att börja på.

Börja mitt i handlingen: Bloody shit! I samma ögonblick som hon stiger på t-banan går ena remmen till ryggsäcken av.

Det är som om dess last av läxböcker anklagande vill påminna henne om sin existens: vi vet att du tänker strunta i oss men nu ska det i alla fall bli besvärligare att bära oss!

(Inger Edelfeldt: Mr Strangelove)

Börja från början: Allt det här inträffade den sommar när jag fyllde nio år.

(Per Olov Enquist: Mannen i båten)

Börja med slutet:

Presentera en huvudperson: Min bror var gymnast, den bäste i hela distriktet. Han vägrade uppträda på något annat redskap än studsmatta.

(Jayne Anne Phillips: Blue Moon)

Presentera miljön: Det var varmt och städat i rummet, gardinerna var fördragna och de två bordslamporna tända – både hennes och den som stod vid den tomma stolen mitt emot. (Roald Dahl: Offerlamm)

Hur är stämningen?

Försök beskriva stämningen i novellen. Du kan tänka så här: Det känns som att den här novellen handlar om … Fyll sedan på med ord som du tycker passar. Det kan till exempel vara sorg, glädje, ensamhet, kärlek, vänskap, utanförskap, orättvisa, längtan, saknad eller ilska.

Hur slutar novellen?

Noveller har ofta ”en knorr” på slutet, något som överraskar läsaren. Det kan till exempel vara den sista ledtråden som behövs för att man ska förstå vad som hänt, eller något som vänder på allt det man trott tidigare. Till exempel så här: – Å, min gud, min gud! sa Maria och grep hans hand.

Det var alltså ni! Och ni känner inte igen mig?

Burmin bleknade … och sjönk ner vid hennes fötter. (Alexander Pusjkin: Snöstormen)

Så, är han död. Ja, herre Gud, vi måste ju alla den vägen gå. Han var en stilla och fredlig man.

(Hjalmar Söderberg: Registratorn)

Noveller

406755569.indb 141

141

2012-05-04 15.08

Avslutningen kan också vara som ett litet ”eftersnack”, som kanske sammanfattar berättelsen: Och nu? Det är över ett år sedan. Det går inte en dag utan att jag tänker på henne. Ibland tycker jag att jag ser henne på gatan. Det är nästan outhärdligt: någon vänder sig om och är inte hon; det är som att känna hur hon rycks bort igen, gång på gång. […]

(Inger Edelfeldt: En midsommarnattsdröm)

Ibland är slutet öppnare. Man vet inte säkert hur det går och får istället gissa: Strax innan stängningsdags knuffade sig Daniel fram till mig och skrek: – I morgon! Halv tolv utanför biblioteket!

Sjuhundra! Annars …

Sedan gick han.

(Magnus Johansson: Polare från förr)

Hur fungerar avslutningen i novellen du läser?

Sammanfattar den berättelsen eller tillför den något nytt? Är det kanske så att novellens poäng eller budskap finns här?

Ingår novellen i en samling?

Om novellen ingår i en novellsamling kan man förstå den bättre om man läser några av de andra novellerna. Leta efter sådant som är lika i dem – kanske behandlar de samma tema?

Vad står det mellan raderna?

I en novell får författaren inte plats med att beskriva och förklara allt. Därför är det mycket som sägs ”mellan raderna”, det vill säga det är mycket man som läsare förstår och kan gissa sig till, trots att det inte står rakt ut i texten. Hittar du några exempel?

Hur är novellen uppbyggd?

På s. 180–181 finns den dramaturgiska kurvan som beskriver hur berättande texter ofta är uppbyggda. Jämför din novell med den och försök hitta de olika delarna i texten: inledningen, presentationen, upptrappningen, upplösningen och avslutningen. Finns alla med, eller har författaren konstruerat sin novell på annat sätt?

Diskutera knepiga ord ord om litteratur 3 koll på kapitlet

1

142

läs fler noveller

1. Läs novellen Pälsen av Hjalmar Söderberg tillsammans (s. 143– 145). Studera den sedan med hjälp av tipsen ovan. Vad säger titeln? Hur funkar inledningen och avslutningen? Hur är stämningen? Finns det saker som ni förstår men som inte sägs rakt ut i texten?

2. Använd den dramaturgiska kurvan (s. 180–181) för att studera hur Pälsen är uppbyggd.

3. Hur förändras doktor Hencks humör? Byt ut spänning i den dramaturgiska kurvan mot glädje och rita hans ”glädjekurva”. Jämför den sedan med den dramaturgiska.

Berättande texter

406755569.indb 142

2012-05-04 15.08

Pälsen – en novell av Hjalmar Söderberg Det var en kall vinter det året. Människorna krympte ihop i kölden och blevo mindre, utom de som hade pälsverk.

Häradshövding Richardt hade en stor päls.

Det hörde för övrigt nästan till hans ämbetsåligganden, ty han var verkställande direktör i ett alldeles nytt bolag. Hans gamle vän doktor Henck hade däremot icke någon päls: i stället hade han en vacker hustru och tre barn. Doktor Henck var mager och blek. Somliga människor bliva feta av att gifta sig, andra bli magra. Doktor Henck hade blivit mager; och så blev det julafton.

– Jag har haft ett dåligt år i år, sade doktor Henck till sig själv, när han vid tretiden på julaftonen, just i middagsskymningen var på väg

upp till sin gamle vän John Richardt för att låna pengar. Jag har haft ett mycket dåligt år. Min hälsa är vacklande, för att icke säga förstörd.

Mina patienter däremot ha kryat upp sig nästan hela sällskapet; jag ser så sällan till dem nu för tiden. Jag kommer förmodligen snart att dö. Det tror min hustru också, det har jag sett på henne.

Det vore i så fall önskvärt, att det inträffade före utgången av januari månad, då den förbannade livförsäkringspremien skall betalas.

Då han hade hunnit till denna punkt i sin tankegång, befann han sig i hörnet av Regeringsgatan och Hamngatan. Då han skulle passera gatukorset för att sedan fortsätta nedåt Regeringsgatan, halkade han på ett glatt

Noveller

406755569.indb 143

143

2012-05-04 15.08

Tidningstexter I det här kapitlet får du bekanta dig med tidningens vanligaste texter kunskaper om tidningstexternas syfte, uppbyggnad och funktion.

Massmedierna – förmedlar – granskar – underhåller

Diskutera Läser ni tidningen regelbundet? Varför? Varför inte?

200

Väckarklockan ringer och det är dags att stiga upp. Vad är det första du läser när du vaknar på morgonen? Ett vanligt svar på den frågan är ”tidningen”. Många tycker om att inleda dagen med att uppdatera sig om vad som har hänt i världen under natten. Kanske är du en av dem som gärna läser tidningen vid frukostbordet? Eller framför datorn? Eller via mobiltelefonen? Eller på bussen på väg till skolan?

Bland de texter vi stöter på i vår vardag hör tidningstexterna till de absolut vanligaste.

Tidningens funktion

Tidningar, internet, tv och radio är exempel på massmedier, det vill säga informationskanaler som når många. Massmedier har en mycket viktig roll i en demokrati. De hjälper oss att förstå hur samhället fungerar, berättar om det som händer i omvärlden och ger oss möjlighet att delta i samhällsdebatten.

Massmedierna har tre huvudsakliga uppgifter: att förmedla korrekta nyheter till folket, granska makthavarna och underhålla läsarna.

Tidningen är ett av våra äldsta massmedium. Den första svenska tidningen kom redan på 1600-talet. Idag finns det hundratals olika tidningar att välja mellan i Sverige, både i pappersform och på nätet.

Som samhällsmedborgare är det viktigt att kunna läsa och förstå det som står i tidningen. Varför? Jo, utifrån den information som förmedlas kan du ta ställning i olika frågor och få större förståelse för det som händer runt omkring dig. Tidningarna är också ett forum för folket. Här kan vi vädra våra åsikter, tycka till och påverka andra.

I kommande avsnitt kommer vi att titta närmare på några av tidningens vanligaste texter: nyhetsartikel, notis, reportage, krönika, recension, insändare och debattartikel.

Sakprosatexter

406755569.indb 200

2012-05-04 15.47

Nyhetsartikel

Vad har hänt i Sverige och i världen under det senaste dygnet? Nyhetsartiklar läser vi för att få koll på senaste nytt. I tidningsvärlden är det snabba ryck som gäller eftersom tidningarna vill vara först ut med det senaste. När den tryckta papperstidningen kommer har många nyhetsartiklar redan legat ute på tidningens hemsida eller app.

Syftet med en nyhetsartikel är att rapportera om och återge en händelse. En huvudregel är att journalisten ska förhålla sig objektiv till det som har hänt. Det betyder att han eller hon enbart ska förmedla nyheten, inte framföra sina åsikter om den.

Det är ganska lätt att känna igen en nyhetsartikel. Den har en speciell uppbyggnad som skiljer sig från de flesta andra texter vi kommer i kontakt med. I en nyhetsartikel kommer alltid det viktigaste först. Journalisten har på så sätt möjlighet att kapa texten bakifrån om det visar sig att hela artikeln inte får plats i tidningen. Ett sådant upplägg är fördelaktigt även för läsaren. Du vet alltid var du kan hitta det mest centrala i texten.

Nyhetsartikeln består av en huvudrubrik som ska dra till sig läsarens uppmärksamhet. Därefter följer en ingress som sammanfattar det viktigaste i texten. En ingress bör svara på sex frågor om nyheten: Vem var inblandad? Vad hände? Var hände det? När hände det? Hur hände det?

Varför hände det? Brödtexten utgör den löpande texten i artikeln. Förr i tiden var det brödtexten journalisterna fick betalt för så att de kunde få ihop pengar till sitt levebröd, därav namnet. En nyhetsartikel innehåller även mellanrubriker, bilder och bildtexter.

En artikel ska svara på frågorna: – Vem? – Vad? – Var? – När?

– Hur? – Varför?

Var och hur läser du helst tidningen?

Tidningstexter

40675569_inlaga_5.indd 201

201

2012-09-21 10.29

Kvinna biten av giftspindel Foto: Mark Kostich/iStockphoto

Giftspindeln som kvinnan blev biten av var en svart änka.

GÖTEBORG. På tisdagskvällen blev en 30-årig kvinna biten av en giftspindel när hon körde bil. Efter en timmes sökande kunde polisen fånga spindeln som hade gömt sig i bilens bagageutrymme. Kvinnan transporterades i ilfart till Östra sjukhuset men kunde återvända hem redan efter ett par timmar.

Vid sjutiden igår fick polisen in ett larm från en kvinna som berättade att hon hade blivit biten av en spindel då hon var på väg hem.

– Hon lät panikslagen och var mycket angelägen om att vi skulle komma så fort som möjligt, säger Anders Bengtsson,

informationschef vid Göteborgspolisen. Det är tur att hon lyckades hålla sig lugn och klarade att köra in bilen till vägkanten, fortsätter han.

En polispatrull skickades snabbt ut till platsen för att leta efter spindeln. Den hittades i bilens bagagelucka.

Fripassagerare Enligt polisen är kvinnans bil direktimporterad från Mexico.

Hon köpte den förra månaden från en bilhandlare i Lerum.

– Bilen fick tydligen med sig en fripassagerare! Det är sådant som händer. Vi hade ett liknande fall här i Göteborg för några år sedan, säger Bengtsson.

Svart änka Några timmar senare kunde djurskötaren Martin Beckman bekräfta att det rörde sig om den giftiga spindelsorten svart änka.

Ett bett från svart änka är sällan dödligt, menar Beckman. Är man frisk och stark behöver man inte oroa sig. Däremot kan bettet vara mycket smärtsamt.

Den chockade kvinnan kunde skrivas ut från sjukhus redan efter några timmar.

Johannes Varg

Diskutera 1. Sammanfattar ingressen innehållet i artikeln på ett bra sätt?

1

202

intervju med journalist från händelse till nyhetsartikel

2. Varför bör en journalist förhålla sig objektiv till en nyhet tror ni?

3. Har ni läst tidningen idag? Vilken var huvudnyheten, det vill säga den största nyheten?

Sakprosatexter

406755569.indb 202

2012-05-04 15.47

Notis

En notis är en kort och informativ nyhetsartikel. Den ska snabbt berätta för läsaren om något som har hänt eller som ska hända. I regel brukar notisen handla om händelser som varken är ovanliga eller sensationella, till exempel ett mindre brott eller en olyckshändelse.

Har du tänkt på att en nyhet kan värderas på olika sätt beroende på var den inträffar och vilken tidning som skriver om den? En musikfestival i Lund kanske blir förstasidesstoff i Lundatidningen, medan händelsen inte alls kommenteras i Dagens Nyheter. Samma sak gäller för större nyheter. En jordbävning på andra sidan jordklotet kan bli en notis i svenska tidningar. Om jordbävningen däremot hade inträffat i Stockholm skulle den skapa stora rubriker.

Notisen är faktabaserad och innehåller inga mellanrubriker. I en notis besvaras de journalistiska frågorna: Vad? Vem? Var? När? Hur? Varför?

Hungriga tjuvar togs på bar gärning KALMAR. Natten till igår togs två inbrottstjuvar på bar gärning i en villa på Strandgatan. Grannar hade larmat polisen efter att de hade hört flera fönsterrutor krossas. När polisen gick in i bostaden stod tjuvarna vid kylskåpet och åt rester av husägarnas julmiddag.

– Inga värdesaker har rapporterats saknade, däremot är julskinkan uppäten, berättar polisens informatör Maria Bild.

Inbrot tstjuvar na r iskerar böter.

Cykeltjuv kördes raka vägen till polisen BOR Å S . På t isd agsk v ä l len fick taxichauffören på Taxibolaget 898989 en körning från

Odengatan till Centrum. Där väntade en kvinna som ville ha hjälp att transportera en cykel.

Taxichauffören blev mycket förvånad när han såg att cykeln som skulle med bilen var hans egen.

Han sade ingenting till kvinnan, utan hängde upp cykeln på bilen. Därefter larmade han polisen i smyg. Kvinnan kördes raka vägen till polisstationen där två polisinspektörer väntade. Hon misstänks nu för cykelstöld.

Ambulans krockade under utryckning YSTAD. En 20-årig man skadades lindrigt vid en singelolycka på Hamnvägen på torsdagsmorgonen. En ambulans skickades ut till platsen, men kom aldrig fram eftersom den blev påkörd av en lastbil i rondellen på Östgatan.

Diskutera Nyheter värderas olika beroende på var de inträffar. Vad tror ni att det beror på?

Ambulansmännen och den unge mannen fördes till lasarettet i Ystad. Olyckorna orsakade långa köer i morgontrafiken.

Tumult vid biljettsläpp GÖTEBORG. Kaos utbröt utanför Scandinavium i torsdags eftermiddag då hundratals ungdomar väntade på biljettsläppet till Lady Gagas Sverigekonsert. Flera fans svimmade av värme och utmattning i de långa köerna. När biljettkassorna öppnade blev trycket i kön enormt. Polis tillkallades för att hålla folkmassan i styr.

– Fansen var som galna och ville inte sluta trycka på, säger Kalle Blom vid Göteborgspolisen. När kassorna stängde två timmar senare var situationen under kontroll och samtliga biljetter slutsålda.

Tidningstexter

406755569.indb 203

203

2012-05-04 15.47

Danska

Det svåraste för oss svenskar när det gäller det danska språket är uttalet.

Här följer några regler för uttal.

Långt svenskt a-ljud blir ofta ä-ljud på danska.

Bokstaven u uttalas som svenskt o.

Svenskans sje- och tje-ljud uttalas som de skrivs.

Efter vokal uttalas d som th som i engelskans this.

Danskan har tungrots-r.

I vissa danska ord har de också ett ”stöt”-ljud som är särskilt kännetecknande för språket.

Testa att uttala dessa danska ord med hjälp av reglerna ovanför: hus!skjorte!gade!køb!hund!dame!kun!blød

Räkna på danska Har du någon gång handlat något i Danmark så vet du hur svårt det kan vara att förstå hur mycket du ska betala. Det är bara fjärs hit och halvfems dit. Men kan du de danska räkneorden så blir det lätt.

Ett till tjugo heter ungefär som på svenska: En, to, tre, fire, fem, seks, syv, otte, ni, ti, elleve, tolv, tretten, fjorten, femten, seksten [sajstn], sytten [söttn], atten, nitten [nedn], tyve.

Sen blir det lite krångligare: 21 22 ...

29 30 40

en og tyve to og tyve ni og tyve tredive [træðve] fyrre [førre]

50 60 70 80 90 100

halvtres [haltress] tres halvfjerds [halfjærs] firs halvfems [halfems] hundrede [honräö]

Man utgår från 20 och sedan multiplicerar man 20 så många gånger det behövs för att få det önskade talet. 50 blir då 20 x 2,5 och 80 blir 4 x 20.

Egentligen heter 80 firs sinds tyve (fyra gånger tjugo) men det blir för långt att säga så man har förkortat det till bara firs.

Testa att översätta ditt telefonnummer till danska!

Norska

Det är ofta ganska lätt för oss som talar svenska att förstå talad norska eftersom uttalet inte skiljer sig så mycket från det svenska som det danska gör. Däremot kan norskt tal låta på många olika sätt eftersom de, precis som vi, har många dialekter och det dessutom finns två olika norska språk.

250

Språkbruk

406755569.indb 250

2012-05-04 16.36

Bokmål och nynorsk I Norge finns alltså två olika språk, bokmål och nynorsk. Bokmål är det språk som talas i de större städerna, på tv och i radio. Nynorsk pratar man mest i glesbygden. Hur har det blivit så här? Jo, i slutet av 1300-talet förenades Danmark och Norge i en union där den ledande staten var Danmark. Norrmännen utbildade sig i Danmark, böcker skrevs på danska och högre ämbetsmän, författare och vetenskapsmän skrev på danska.

Skriftspråket var danska ända fram till 1800-talet. Men på landsbygden i Norge talades hela tiden olika gamla dialekter. 1814 tvingades Danmark överlämna Norge till Sverige. 1905 blev så Norge ett självständigt land och då var man tvungen att bestämma sig för vilket språk som skulle bli nationalspråket. Man valde att införa norska ord i det danska skriftspråket och så hade man skapat bokmål. Samtidigt skapade en norsk språkforskare ett helt nytt norskt skriftspråk utifrån landsbygdsdialekterna. Detta nya språk blev nynorskan. Det blev till slut så att båda språken godkändes som Norges nationalspråk. Elever i norska skolan måste kunna behärska båda språken, men varje kommun kan själv bestämma om undervisningen ska hållas på bokmål eller nynorsk. Nynorskan är lite mer gammaldags och har vissa likheter med fornnordiska.

Här ser ni exempel på några ord på nynorsk, bokmål och svenska.

Nynorsk auga graut röyk eit

Bokmål øye grøt røk et

Svenska öga gröt rök ett

knepiga ord ord om grannspråk koll på kapitlet fler falska vänner länkar till språken

Lömska ord och falska vänner De flesta ord i de skandinaviska språken är så lika att man direkt förstår dem. Men det finns väldigt vanliga ord som avviker. Det kan vara ord som inte har någon koppling till svenskan eller ord som heter något helt annat på svenska. Dessa ord kallas för lömska ord eller falska vänner.

Falska vänner

Danska/Norska avis (da, no)

Svenska tidning

Danska/Norska kjole (da, no)

Svenska klänning

Danska/Norska Svenska semester (da, no) termin

blød (da)

mjuk

kram

spise (da, no)

äta

by (da, no)

stad

knus (da) klem (no) kort (da)

karta

snor (da)

snöre

dreng (da) gutt (no) frokost (da)

pojke

flicka

tilbud (da, no)

erbjudande

lunch

pige (da) jente (no) pølse (da, no)

korv

værelse (da, no)

rum

is (da, no)

glass

rolig (da, no)

lugn

vindue (da) vindu (no)

fönster

Grannspråk och minoritetsspråk

40675569_inlaga_6.indd 251

251

2012-09-21 10.48

Finska

Finska är både ett grannspråk och ett minoritetsspråk i Sverige. I Finland finns två officiella språk, finska och svenska. Om antalet invånare med svenska som modersmål är fler än 3 000 i en finsk kommun har kommunen skyldighet att ge service på båda språken. Här i Sverige har det sedan länge funnits tidningar och tv-program på finska.

Finskan skiljer sig mycket från de skandinaviska språken, och det beror på att den inte kommer från samma språkgrupp. Finskan låter väldigt annorlunda jämfört med svenskan och har dessutom en helt annan meningsbyggnad. När svenskan använder prepositioner lägger finskan på ändelser på orden istället. Talo betyder hus. Om man på finska vill säga att man bor i huset heter det talossa. Från huset blir talosta.

En annan sak som skiljer sig från svenskan är att finskan inte kan ha två konsonanter efter varandra i början av ord. Namnet Stockholm är omöjligt på finska. Det blir Tukholma istället.

Likaså har finskan gärna en vokal i slutet av orden, kuppi (kopp) och koira (hund).

Finskan har också ofta två likadana bokstäver bredvid varandra, som juusto (ost). Det betyder långt uttalsljud, i det här ordet långt u.

* Diskriminerade är

ett svårt ord som du kanske inte vet betydelsen av. Men titta på s. 14 – där finns tips på hur du kan lista ut ett ords betydelse genom att titta på sammanhanget. Välj sedan en av följande förklaringar: tvättade med starka kemikalier, till exempel diskmedel belönade med långa ledigheter behandlade på ett sämre sätt för att man tillhör en viss grupp

252

Meänkieli

När Finland blev självständigt från Sverige 1809 drogs gränsen mitt i Torne älv. Finska talades då på båda sidor av älven. På den finska sidan av älven utvecklades standardfinskan medan det på den svenska sidan utvecklades en variant av finska med flera inslag av svenska. Den varianten av det finska språket fick efter ett tag ett eget namn, meänkieli.

Meänkieli, eller tornedalsfinska, talas av cirka 70 000 personer, främst i kommunerna Pajala, Övertorneå, Kiruna, Gällivare och Haparanda.

Innan språket blev erkänt som ett officiellt minoritetsspråk betraktades det som en finsk dialekt.

Meänkieli har länge haft en låg ställning i det svenska samhället.

De som talade språket blev ofta diskriminerade* i de svenska skolorna och fick inte tala sitt eget språk på rasterna.

Att språket influerats av det svenska språket syns tydligt i ordförrådet: kartiini (gardin), lööki (lök), muurutti (morot) och hantuuki (handduk).

Språkbruk

406755569.indb 252

2012-05-04 16.36

I samiskan finns många ord för snö.

Samiska

Samiska i någon form talas av ungefär 30 000 människor i de norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. De största grupperna samer finns i Norge och Sverige. Det finns flera olika samiska dialekter som skiljer sig så pass mycket från varandra att de nästan är flera olika språk. Samerna räknas som vår urbefolkning och var från början nomader, det vill säga folk som inte är bofasta någonstans utan flyttar runt för att ha bete till djuren eller för att hitta nya jaktmarker.

Den samiska kulturen och det samiska språket har inte haft en så stark ställning i det svenska samhället, och i många år har befolkningen diskriminerats. Sedan samiskan blev ett officiellt minoritetsspråk i Sverige finns det flera kommuner där man erbjuder till exempel äldreomsorg med samiska som huvudspråk.

Samiskan innehåller rikligt med ord för djurskötsel och natur. Precis som i grönländskan finns många ord för snö. De olika orden för snö beskriver snöns utseende och egenskaper. guolldo snöstorm

siebla

habllek lätt luftig dammsnö

sjålkkå trampad, hård och slät snö

muohta snö

tjarvva skare

njáhtso blöt snö

vahtsa lite nysnö

ridne

åppås

snö i träden

genomblöt snö om våren

orörd mjuk snö

Det finns också många ord för ren eftersom renskötsel är vanligt bland samerna. Orden för ren beskriver utseende, ålder, färg och kön på djuren.

Nya lånord kommer in även i samiskan. Dessa har ofta med teknik och samhällsutveckling att göra. Ofta läggs ändelsen -a på ordet, presidennta, e-poassta och webba.

Grannspråk och minoritetsspråk

406755569.indb 253

253

2012-05-04 16.36

Att välja ut information I det här kapitlet får du fundera på hur man kan hitta användbar information lära dig hur man sovrar i informationsflödet kunskaper om hur man för resonemang om källors trovärdighet och relevans.

* Vad betyder egentligen ordet relevant?

Titta på s. 14 – där finns tips på hur du kan lista ut ett ords betydelse genom att titta på sammanhanget. Välj sedan en av följande förklaringar: användbar, passande oanvändbar, opassande falsk, lögnaktig

278

En viktig del av vårt arbete som informationssökare är att ta ställning till om informationen vi hittar är relevant* eller inte. Vi ska med andra ord välja ut den information som vi kan använda oss av.

Att välja ut information handlar om att skilja agnarna från vetet, det vill säga att plocka ut det som är av värde och slänga bort resten. Man brukar säga att man sovrar. Sovrar gör vi i många olika sammanhang inte bara när vi söker efter information. När du står i affären och ska välja lösgodis till helgens godispåse plockar du förmodligen på dig de godisbitar som du tycker ser mumsiga ut, medan de mindre goda får ligga kvar. Du sovrar i godisutbudet. På samma sätt ska vi, när vi söker information, rensa i materialet och välja ut endast de faktadelar som vi kan ha användning av.

Vad ska du välja?

Du har hittat ett par källor som du tycker verkar intressanta. Men hur ska du veta vilken information som är användbar? Här får du några tips!

Gå tillbaka till uppgiftens syfte. Vad är det nu du är ute efter? Om du har formulerat en frågeställning i ditt arbete bör denna vara en ledstjärna i din sovringsprocess. Det som inte har med ”ditt ämne” att göra kan du lägga åt sidan.

Information som du inte förstår har du inte så stor nytta av, eller hur? Välj källor som är lagom svåra.

Granska källan innan du bestämmer dig för att använda den. Är den pålitlig? Stämmer det som står i texten? I nästa avsnitt kommer du att få lära dig hur man kan gå tillväga när man ska bedöma en källas trovärdighet.

Informationssökning och källkritik

406755569.indb 278

2012-05-04 17.58

Källkritik

När du söker efter information ska du alltid ha dina källkritiska glasögon på näsan. Det innebär att du på olika sätt värderar den information du kommer i kontakt med, till exempel genom att fundera på om den är trovärdig. Lite förenklat kan man säga att källkritik handlar om att inte automatiskt tro på att allt man hör eller läser är sant.

Det är alltid viktigt att vara källkritisk, oavsett vilken källa du använder, men på internet ska du vara extra uppmärksam. Här kan vem som helst lägga ut information, och ofta finns det ingen redaktör eller kontrollant som granskar det som publiceras.

Texter kan vara fulla av faktafel eller vilseledande information. Kanske har de skrivits av personer som medvetet är ute efter att lura sina läsare?

Ansvaret ligger på dig, som nätanvändare, att ifrågasätta om det du läser stämmer.

Men hur går du tillväga om du vill granska din information? Ett sätt att förhålla sig kritisk är att ställa frågor till sin källa. Gör det till en vana när du söker efter fakta! Använd dig av checklistan på följande uppslag.

Ha alltid dina ”källkritiska glasögon” på dig.

Diskutera 1. Ge exempel på webbsidor som ni litar på/inte litar på. Motivera varför.

2. Har ni några strategier för att avgöra om till exempel en webbsida eller en bild är falsk? Vilka?

3. Finns det situationer då det inte spelar någon roll om informationen är sann eller falsk?

knepiga ord ord om information 2 koll på kapitlet att värdera källan – lathund länkar till CC-bilder

4. Behövs källkritik? Motivera varför.

Att välja ut information

40675569_inlaga_7.indd 279

279

2012-09-21 10.56

grundbok Senait Bohlin, Cecilia Brunosson, Liza Greczanik & Magnus Johansson

Portal är ett komplett läromedelspaket i svenska för årskurs 7–9 framtaget utifrån Lgr 11.

Portal Grundbok innehåller sju block som utgår från det centrala innehållet i kursplanen. Varje block är uppdelat i kapitel med inspirerande och förklarande genomgångar som avslutas med diskussionsfrågor. Alla block inleds med förklaringar till hur de olika kunskapskraven tränas i respektive block.

Rikligt med material för individuellt arbete och träning finns på Portal Elevwebb, och i varje kapitel i grundboken finns hänvisningar till elevwebbens uppgifter.

I grundboken hänvisas också till Portal Fördjupningsbok 1 och 2. I dessa böcker finns fördjupande texter om bland annat författare, språkhistoria och grammatik samt fler textexempel inom olika genrer.

Allt lärarmaterial är samlat i Portal Lärarwebb.

Senait Bohlin Lärare i svenska och SO med lång erfarenhet av att använda datorn som redskap i undervisningen.

Cecilia Brunosson Lärare i svenska, engelska och drama.

Hon arbetar också som skådespelare.

Liza Greczanik Lärare i svenska och SVA. Hon både skriver och föreläser om datorn i undervisningen.

Magnus Johansson Speciallärare med inriktning mot läsoch skrivutveckling, som också har skrivit Mango Språk och Reparationskurs.

Senait Bohlin, Cecilia Brunosson, Liza Greczanik & Magnus Johansson

40675569_omslag.indd 1

2012-05-09 12.04