Sofia Linderot är socionom, fil.lic. och universitetsadjunkt vid Socialhögskolan, Lunds universitet, och har omarbetat och vidare utvecklat boken från tidigare upplagor.
Sofia Linderot
Lag & Rätt
| Lag & Rätt
Handbok med fokus på psykisk funktionsnedsättning
Lag & Rätt
Boken innehåller en övergripande presentation av det regelverk som styr handläggningen inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och socialförsäkring. Därtill presenteras de förvaltningsrättsliga grundprinciper som styr handläggningen av denna form av ärenden. För att underlätta läsningen finns det inom varje kapitel sammanfattningar samt frågor och svar. Avslutningsvis finns ett utförligt sakregister. Boken vänder sig till personer som har egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning, anhöriga, studenter vid universitet och högskolor, personal inom hälso- och sjukvård, biståndsbedömare, kuratorer, familjehemsföräldrar, HVB-hemspersonal, personal inom LSS-verksamhet, personliga ombud, gode män och förvaltare.
Handbok med fokus på psykisk funktionsnedsättning
Boken är uppdaterad med de lagändringar som gäller från den 1 juni 2013.
4 : e u p p la g a n Fjärde upplagan
Art.nr 37751 4:e uppl.
Sofia Linderot
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09279-9_01_cover.indd 1
2013-11-05 13.12
Denna titel har tidigare givits ut av Schizofreniförbundet och utges från och med denna fjärde upplaga av Studentlitteratur AB. Tredje upplagan 2011, författare Sofia Linderot. Andra upplagan 2002, författare Anna Agrell, Kerstin Evelius och Kerstin Lagerlund. Första upplagan 1997, författare Petra Sjöberg.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37751 ISBN 978-91-44-09279-9 Upplaga 4:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/ Ensuper Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2013
978-91-44-09279-9_book.indd 2
2013-11-05 15.21
Innehåll
Förord 5 Introduktion 7 1. Bakgrund 9 Alla människors lika värde 11 Psykiatrireformen – Nationell psykiatrisamordning 13 Begreppen psykiska funktionshinder och psykisk funktionsnedsättning 15 Definitioner och förkortningar 16
2. Socialförsäkring 19 Allmänt om Försäkringskassan 21 Sjukpenning 22 Rehabilitering 28 Sjukersättning – Aktivitetsersättning 31 Handikappersättning 35 Vårdbidrag 38 Bilstöd 40
3. Socialtjänst 43 Kort om kommunens ansvar och organisation 45 Tillsyn 46 Socialtjänstlagen – SoL 47
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
978-91-44-09279-9_book.indd 3
3
2013-11-05 15.21
Innehåll
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga – LVU 69 Lag om vård av missbrukare i vissa fall – LVM 73 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS 78 Sekretess inom socialtjänsten 98
4. Assistansersättning 105 Assistansersättning – socialförsäkringsbalken 107
5. Hälso- och sjukvård 113 Hälso- och sjukvårdslagen – HSL och Patientsäkerhetslagen – PSL 115 Lag om psykiatrisk tvångsvård – LPT 125 Lag om rättspsykiatrisk vård – LRV 144 Patientdatalag 148 Sekretess inom hälso- och sjukvården 154 Patientens rätt att klaga 160 Patientens rätt till ersättning för skador 164
6. Grundläggande förvaltningsrättsliga principer 169 Myndigheternas serviceskyldighet 172 Stödperson, ombud och biträde 173 Under ett ärendes gång 173 Att överklaga ett beslut fattat av socialtjänsten 175 Förvaltningsdomstolar 178 Granskning av tillsynsmyndighet 179 Prövning av Justitieombudsmannen – JO 180
Förkortningar 183 Referenser 185 Sakregister 189
4
978-91-44-09279-9_book.indd 4
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
2013-11-05 15.21
Förord
Lag & Rätt – Handbok med fokus på psykisk funktionsnedsättning är avsedd för alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med olika frågor inom detta område. God nytta av boken har personer med egen erfarenhet och anhöriga, personal inom hälso- och sjukvården, biståndsbedömare, kuratorer, familje hemsföräldrar, HVB-hemspersonal, personal inom LSS-verksamhet, personliga ombud, gode män, förvaltare samt studenter vid universitet och högskolor. Boken är uppdaterad med de lagändringar som gäller från den 1 juni 2013. I boken finns sammanfattningar, sakregister samt frågor och svar. Författare är fil.lic. Sofia Linderot som har omarbetat och vidareutvecklat tidigare upplagor. Detta är den fjärde upplagan av den bok om gällande lagstiftning som rör personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning sedan Psykiatrireformen 1995. Den första upplagan Den psykiskt sjuke och lagen utgavs 1997 och den andra upplagan Lagstiftning med den psykiskt funktionshindrade i fokus kom 2002. År 2011 gavs Lag & Rätt – handbok med fokus på psykisk funktionsnedsättning ut. Dessa tre böcker gavs ut av Schizofreniförbundet. Nationell psykiatrisamordning, (SOU 2006:100), visar att det är svårt för personer med psykisk funktionsnedsättning och även för anhöriga att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har, vart man ska vända sig och hur man överklagar. Min och förlagets förhoppning är att denna bok ska bidra till att stärka den enskildes ställning och ge kraft att efterfråga de rättigheter som finns och att även personal får tillgång till denna kunskap. Sofia Linderot
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
978-91-44-09279-9_book.indd 5
5
2013-11-05 15.21
978-91-44-09279-9_book.indd 6
2013-11-05 15.21
Introduk tion
Titeln Lag & Rätt – Handbok med fokus på psykisk funktionsnedsättning anger att innehållet i boken är inriktat på lagar och lagbestämmelser som kan vara av intresse för personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga. Boken består av sex kapitel. I det första kapitlet, Bakgrund, beskriver jag kort betydelsefulla beslut och dokument som utgör grund för svensk funktionshinderspolitik. FNkonventionen, FN:s standardregler, Sveriges nationella handlingsplan, psykiatrireformen och betänkandet av Nationell psykiatrisamordning behandlas översiktligt. Kapitlet innehåller även information om begrepp, definitioner och förkortningar som kan vara av värde att känna till innan du tar del av de övriga kapitlen. I det andra kapitlet, Socialförsäkring, presenterar jag ett axplock av social försäkringsförmåner, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning som kan beviljas av Försäkringskassan. I det tredje kapitlet, Socialtjänst, som tillsammans med kapitlet om hälso- och sjukvård är de mest omfattande, behandlar jag insatser som kommunen ansvarar för. Flera olika lagstiftningsområden presenteras, såsom socialtjänstlagen (2001:453 förkortad SoL) och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (förkortad LSS)1. Även tvångslagarna, lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (förkortad LVU) och lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (förkortad LVM) presenteras här. 1 I lag om stöd och service till vissa funktionshindrade finns en insats som landstingen ansvarar för. Av 2 § framgår att det är landstingen som primärt är ansvariga för rådgivning och annat personligt stöd. I övrigt är insatserna primärkommunala angelägenheter och av den anledningen presenterar jag denna lag under rubriken Socialtjänst.
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
978-91-44-09279-9_book.indd 7
7
2013-11-05 15.21
Introduktion
I fjärde kapitlet beskriver jag kortfattat assistansersättning. Denna ersättning är kopplad till insatsen personlig assistans i LSS. Då assistansersättning inte ingår i socialtjänstens verksamhet presenterar jag denna ersättning i ett eget kapitel. Det femte kapitlet, Hälso- och sjukvård, tar upp skyldigheter som framför allt landstinget har gentemot patienter. I kapitlet kan man läsa om såväl frivillig vård som psykiatrisk tvångsvård. Kapitlet avslutas med information om vart man vänder sig ifall man som patient har klagomål på vården. I det sjätte och avslutande kapitlet, Grundläggande förvaltningsrättsliga principer, kan man läsa om bestämmelser från förvaltningslagen (1986:223, förkortad FL), bland annat om rätten att överklaga och hur man då går till väga. Varje kapitel inleder jag med en översiktlig presentation av dess innehåll. Därefter följer en sammanfattningsruta och i den redovisas fakta från kapitlet. Sammanfattningsrutor finns dels som sammanfattningar av hela kapitlet, dels som sammanfattningar av avsnitt i kapitlet beroende på hur omfattande och faktaspäckad informationen är.
8
978-91-44-09279-9_book.indd 8
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
2013-11-05 15.21
3. Socialtjänst
I detta kapitel presenterar jag flera viktiga lagstiftningar som reglerar kommunens skyldigheter mot bland annat personer med psykisk funktionsnedsättning. Två ytterst viktiga lagstiftningar är socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Eftersom SoL är en lagstiftning som vänder sig till alla inklusive personer med psykisk funktionsnedsättning, medan LSS är avgränsad att gälla personer med särskilt svåra funktionshinder, behandlas SoL före LSS. Det finns två tvångslagar som kompletterar SoL och det är lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). I figuren nedan framkommer att tvångslagarna är ett komplement till SoL. Det är betydligt fler personer som får insatser med stöd av SoL jämfört med de personer som blir föremål för tvångsinsatser genom LVU och LVM. Avslutningsvis behandlar jag bestämmelser om sekretess inom socialtjänsten utifrån offentlighets- och sekretesslag (OSL). Kapitlet inleds med kortfattade avsnitt om kommunens ansvar och organisation samt det tillsynsansvar som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har.
LSS SoL
LVM
978-91-44-09279-9_book.indd 43
LVU
Figur 1 En schematisk bild över hur man kan se lagarna i relation till varandra.
2013-11-05 15.21
978-91-44-09279-9_book.indd 44
2013-11-05 15.21
Kort om kommunens ansvar och organisation Sammanfat tning • Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i
kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.
• De som är ytterst ansvariga för att kommunen fullgör sina
skyldigheter är de politiskt valda ledamöterna i olika nämnder.
• I vissa ärenden får endast politiker fatta beslut, till exempel när
det gäller ansökan till förvaltningsrätten om tvångsomhändertagande av barn och vuxna missbrukare. • Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsyn över bland annat socialtjänstens verksamhet. I deras uppdrag ingår även att informera och ge råd till allmänheten. • IVO har rätt att på eget initiativ inspektera en verksamhet, till exempel ett gruppboende.
Kommunen är den myndighet som har ansvar för socialtjänsten inom sitt geografiska område och har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 1 §, 2 a kap. 1 § SoL). Det är fler huvudmän än kommunen som har ansvar för invånarna, exempelvis har landstinget skyldighet att ge människor god hälso- och sjukvård. En tanke bakom att tilldela kommunen det yttersta ansvaret är att den enskilde inte ska bli helt utan hjälp om olika huvudmän, till exempel kommun och landsting, har olika åsikter om vilken huvudman som har ansvaret. De som är ytterst ansvariga för att kommunen gör sina skyldigheter är de politiskt valda ledamöterna som sitter i de nämnder som kommunf ull mäktige bestämt att kommunen ska ha. Det är alltså kommunen eller nämnderna och inte personalen inom socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för de personer som vistas i kommunen. Vissa beslut får bara politikerna fatta och somliga tas i utskott som finns inom en nämnd. Utskotten består av ledamöter från nämnden. Nämnderna har gett tjänstemännen rätt att fatta beslut i ett stort antal ärenden. Kommunen utformar sin nämndorganisation utifrån lokala önskemål och behov. I de allra flesta kommuner är det socialnämnden som har hand om socialtjänsten, men vissa kommuner har © F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
978-91-44-09279-9_book.indd 45
45
2013-11-05 15.21
3. Socialtjänst
Socialnämnd
eller motsvarande
Politiker
Utskott
Ordförande
Socialförvaltning eller motsvarande
Tjänstemän
Figur 2 Den politiskt sammansatta nämnden och socialförvaltningen (eller motsvarande) som består av tjänstemän.
valt en annan organisation, till exempel har de i stället inrättat särskilda äldre- och omsorgsnämnder.
Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har sedan juni 2013 tillsyn över bland annat socialtjänstens verksamhet. IVO är en statlig myndighet som lyder under regeringen. De regionala kontoren är geografiskt spridda över landet. Myndigheten tar över en del av Socialstyrelsens tidigare uppgifter. I upp draget som IVO har ingår att ge råd och vägledning och som enskild person kan man vända sig till dem, då de enligt lag ska informera och ge råd till allmänheten. IVO har rätt att på eget initiativ inspektera verksamheter, till exempel ett gruppboende. Finner myndigheten missförhållanden har IVO 46
978-91-44-09279-9_book.indd 46
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
2013-11-05 15.21
3. Socialtjänst
rätt att bestämma att bristerna ska rättas till och om det inte görs har den befogenhet att förbjuda de ansvariga att låta verksamheten fortsätta (se s. 179).
Socialtjänstlagen – SoL Sammanfat tning • SoL riktar sig till alla personer medan LSS är avgränsad att gälla
personer med särskilt svåra funktionshinder.
• Socialtjänsten ska verka för att frigöra och utveckla de resurser
som personen själv har – inte ta över personens eget ansvar eller bevilja insatser som passiviserar den enskilde. • Socialtjänsten ska medverka till att personer med funktions nedsättningar får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat till det behov som personen har (5 kap. 7 § SoL). • Alla insatser utifrån SoL är frivilliga. • Bistånd (4 kap. 1 § SoL) är ett centralt begrepp. Om man har ett behov och behovet inte kan tillgodoses av en själv eller på annat sätt än genom bistånd har den enskilde rätt till bistånd. • Exempel på bistånd är hemtjänst, plats i särskilt boende, kontaktperson. • Personligt ombud är en frivillig insats som ska vara en länk mellan individen och samhället. Kommunen är huvudman för denna verksamhet. Att inrätta personligt ombud är frivilligt för kommunen. Verksamheten är inte lagreglerad. • Stöd- och hjälpinsatser, till exempel insats av en kontaktperson, är avgiftsfria. Om det gäller tjänster som handlar om service, till exempel hemtjänst har kommunen rätt att ta ut en avgift. • LVU och LVM är tvångslagar som kompletterar SoL. LVU riktar sig till barn och unga och LVM till vuxna personer med missbruksproblem.
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
978-91-44-09279-9_book.indd 47
47
2013-11-05 15.21
3. Socialtjänst
Övergripande om socialtjänstlagen
I de föregående avsnitten som behandlade kommunens ansvar och organisation samt tillsyn av IVO hänvisades till några bestämmelser i SoL. Under ovanstående rubrik, Socialtjänstlagen – SoL, står SoL helt i fokus. Som tidigare nämnts, är SoL en lag som omfattar såväl personer med funktionsnedsättningar som alla andra. I jämförelse med LSS är SoL inte en lag som är inriktad enbart på personer med särskilt svåra funktionsnedsättningar. SoL är en ramlag och i denna lag finns det angivna mål och grund läggande värderingar. Man kan säga att lagstiftaren har angett en ram att följa, men inga exakta metoder för att uppnå dessa mål. Eftersom SoL inte är detaljreglerad innebär det att kommunerna har förhållandevis stor frihet att anpassa sin verksamhet utifrån de egna förutsättningarna, behoven och önskemålen. Detta medför att insatser och verksamheter kan se olika ut i olika kommuner. Lagen inleds med de övergripande målen (1 kap. 1 § SoL) och där står att läsa att socialtjänsten ska främja människornas • ekonomiska och sociala trygghet • jämlikhet i levnadsvillkor
• aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten ska inte ta över individens ansvar, i stället ska den verka för att frigöra och utveckla de resurser som personen själv har. Denna princip är viktig för bland annat personer med psykisk funktionsnedsättning då lagbestämmelsen uppmanar socialtjänsten att erbjuda aktiva insatser i stället för åtgärder som kan passivisera. Något som är utmärkande för SoL är att den betonar att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Insatserna är frivilliga, de ska inte påtvingas en person. Även om det fastställs att en person har ett visst behov av hjälp får kommunen aldrig tvinga någon att acceptera en insats. Personen i fråga kan alltid tacka nej. Socialtjänsten får inte göra saker och ting ”över huvudet” på den enskilde. Till exempel får inte socialtjänsten tillsammans med psykiatrin bestämma att en person ska vistas på ett behandlingshem utan att den enskilde har fått vara med att bestämma om detta. Om det blir aktuellt med en insats 48
978-91-44-09279-9_book.indd 48
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
2013-11-05 15.21
3. Socialtjänst
ska den utformas och genomföras tillsammans med den person det gäller (3 kap. 5 § SoL). En viktig princip i SoL är att insatserna ska präglas av helhetssyn. Det innebär att socialtjänsten ska uppmärksamma den enskildes samlade behov och då avses såväl psykiska, fysiska som sociala behov. Socialtjänsten ska undvika att endast behandla symtom. Personalen ska tillsammans med den person som har sökt hjälp finna samlade lösningar på de svårigheter som personen har. En person med psykisk funktionsnedsättning behöver kanske hjälp med arbete och fritidssysselsättning, ekonomi och boende. Personen bör erbjudas ett brett utbud av insatser och det är viktigt att åtgärderna samordnas. Med ett helhetstänkande uppmärksammar socialtjänsten även betydelsen av den första kontakten med personen och på kontinuiteten så att personen inte slussas mellan alltför många personer och instanser. Socialtjänsten har till uppdrag att svara för omsorg och service, upp lysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det (3 kap. 1 § SoL). Skyldigheten att ge information till olika grupper (till exempel personer med psykisk funktionsnedsättning) framgår av bestämmelsen. Förutom att ge omsorg och service ska socialtjänsten också främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning (3 kap. 2 § SoL). Att socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och att personalen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet slås fast i 3 kap. 3 § SoL. Socialtjänsten ska inte enbart arbeta med insatser till den enskilda individen utan även inrikta sig på så kallade strukturinriktade insatser. En sådan insats är medverkan i samhällsplaneringen. Tanken bakom denna bestämmelse är att man kan förebygga sociala problem på ett aktivt sätt. Socialtjänsten kan utifrån sina erfarenheter kring hur sociala problem uppkommer vara delaktig i processen när till exempel ett nytt bostadsområde ska byggas. Socialtjänsten ska även arbeta för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla (3 kap. 2 § SoL), något som kan vara betydelsefullt för bland annat personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
978-91-44-09279-9_book.indd 49
49
2013-11-05 15.21
3. Socialtjänst
Särskilda bestämmelser för personer med psykisk funk tionsnedsät tning
Det finns särskilda bestämmelser som riktar sig till personer med funktionsnedsättningar av olika slag (se 5 kap. 7, 8 §§ SoL). I 5 kap. 7 § SoL har man velat lyfta fram denna grupp och markera att dessa personer inte får glömmas bort. Då bestämmelsen är central och utgör en bas för socialtjänstens arbete med bland annat personer med psykisk funktionsnedsättning citeras denna paragraf i sin helhet. Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.
I bestämmelsen framgår att kommunen har vissa generella skyldigheter mot människor med funktionsnedsättningar. Socialnämnden ska medverka till att dessa personer får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter det behov som han eller hon har. Att ha en sysselsättning som är utvecklande kan påverka den psykiska hälsan. I lagen står inte angivet vad ”meningsfull” sysselsättning är, men med tanke på de grundläggande målen och principerna i SoL bör sysselsättningen bland annat frigöra och utveckla personens egna resurser och vara aktiverande. Den som ytterst avgör om sysselsättningen är meningsfull bör vara den som ska delta i aktiviteten. Olika personer har olika behov och syssel sättningen som en person deltar i och upplever meningsfull kan uppfattas på ett helt annat sätt av en annan. Hur meningsfull en aktivitet upplevs kan givetvis variera från tid till annan hos en person. De personer som har fysiska eller psykiska funktionshinder och som tillhör punkt 3 i personkretsen i LSS är undantagna från insatsen daglig verksamhet som är en insats enligt LSS (se s. 91) och har alltså inte rätt till den. Dessa personer är hänvisade till den sysselsättning som kommunen erbjuder. 50
978-91-44-09279-9_book.indd 50
© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
2013-11-05 15.21
3. Socialtjänst
För att få kunskap om vilka levnadsförhållanden människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar lever under har kommunen en skyldighet att undersöka detta och genomföra inventeringar och kartläggningar (5 kap. 8 § SoL). Socialtjänsten ska i samband med den uppsökande verksam heten informera om vilken hjälp som en person med fysiska och/eller psykiskt funktionshinder kan få. Den uppsökande verksamheten är en viktig insats då det inte är givet att de personer med psykisk funktionsnedsättning som är i behov av insatser kommer till socialtjänsten och ansöker om hjälp. Kanske har personen problem med att ta initiativ, ta kontakt med andra och den enskilde har kanske svårt att se konsekvenserna av sin utsatthet. I samma lagbestämmelse framgår att kommunen ska planera sina insatser för personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Detta ska göras i samverkan med landstinget och med till exempel intresse- och brukarorganisationer. Kommunernas och landstingens skyldigheter förstärktes år 2010 då det infördes en bestämmelse (5 kap. 8 a § SoL) som innebär att kommunen ska ingå en formaliserad överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. En överenskommelse kan exempelvis innehålla gemensamma mål och ansvarsfördelning mellan huvudmännen. I lagbestämmelsen framgår det att organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning (såväl patienter som anhöriga) bör ges möjlighet att lämna synpunkter på utformningen av överens kommelserna. Socialstyrelsen fann att knappt hälften av 100 granskade kommuner hade ingått överenskommelser om samarbete med landstingen (Socialstyrelsen 2012). Hur får socialtjänsten kunskap om at t någon behöver stöd och hjälp?
Ett ärende kan uppkomma på flera olika sätt, men handlar det om en vuxen person är det vanligaste att en person gör en ansökan. Ett annat sätt är att en anmälan görs till socialtjänsten. Det kan även gå till på så sätt att socialtjänsten eller annan myndighet uppmärksammar att en person är i behov av insatser. Det kan till exempel vara fältassistenter anställda av kommunen som har gjort iakttagelser, men även personal inom hemtjänsten och sjukvården kan ha uppmärksammat en persons behov av hjälp. © F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur
978-91-44-09279-9_book.indd 51
51
2013-11-05 15.21
Sofia Linderot är socionom, fil.lic. och universitetsadjunkt vid Socialhögskolan, Lunds universitet, och har omarbetat och vidare utvecklat boken från tidigare upplagor.
Sofia Linderot
Lag & Rätt
| Lag & Rätt
Handbok med fokus på psykisk funktionsnedsättning
Lag & Rätt
Boken innehåller en övergripande presentation av det regelverk som styr handläggningen inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och socialförsäkring. Därtill presenteras de förvaltningsrättsliga grundprinciper som styr handläggningen av denna form av ärenden. För att underlätta läsningen finns det inom varje kapitel sammanfattningar samt frågor och svar. Avslutningsvis finns ett utförligt sakregister. Boken vänder sig till personer som har egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning, anhöriga, studenter vid universitet och högskolor, personal inom hälso- och sjukvård, biståndsbedömare, kuratorer, familjehemsföräldrar, HVB-hemspersonal, personal inom LSS-verksamhet, personliga ombud, gode män och förvaltare.
Handbok med fokus på psykisk funktionsnedsättning
Boken är uppdaterad med de lagändringar som gäller från den 1 juni 2013.
4 : e u p p la g a n Fjärde upplagan
Art.nr 37751 4:e uppl.
Sofia Linderot
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09279-9_01_cover.indd 1
2013-11-05 13.12