9789127134294

Mellanmänskliga konflikter, alltifrån snabbt övergående oenigheter till mer komplicerade motsättningar, är ofrån-

komliga i både arbets- och privatliv. Få är oberörda av dem.

En del oroas och undviker dem. Andra tar dem med jämnmod eller ser dem som stimulerande utmaningar.

Utifrån konfliktteori och konkreta exempel ger denna bok en ökad förståelse för konflikters uppkomst, dynamik och

Barbro Lennéer Axelson Ingela Thylefors

Fler böcker av författarna på Natur & Kultur:

Barbro Lennéer Axelson Ingela Thylefors

hantering. Den presenterar olika synsätt och metoder såväl Arbetsgruppens psykologi, fjärde utgåvan Barbro Lennéer Axelson & Ingela Thylefors, 2005

Förluster. Om sorg och livsomställning Barbro Lennéer Axelson, 2010

för att förebygga som för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Eftersom kunskap är en ovärderlig grund för all problemlösning, inte minst för att tackla motsättningar, innebär det att var och en kan stärka sin förmåga att aktivt påverka utgången av en konflikt. Ibland behövs emellertid insatser från professionella hjälpare, så kallade tredje parter,

Båda författarna är psykologer och knutna till Göteborgs universitet. De har lång erfarenhet av att arbeta med konflikthantering i olika sammanhang.

BarBro Lennéer axeLson har utöver sitt arbete som universitetslektor i socialt arbete ett mångårigt internationellt engagemang i frågor kring relationer, sexualitet och mänskliga rättigheter.

IngeLa ThyLefors är docent i psykologi med en specialisering inom arbets- och organisationspsykologi. Under senare år har ledarskap, arbetsmiljö och tvärprofessionellt samarbete stått i fokus för hennes forskning och konsultverksamhet.

och boken uppmärksammar också deras roll och arbete i förhållande till olika former av medlingsinsatser.

Boken är en uppskattad klassiker som här föreligger i en ny och aktualiserad utgåva. Den är tänkt som kurs- och fackBabels torn. Om tvärprofessionellt teamsamarbete.

Ingela Thylefors, 2013

Arbetsgrupper. Från gränslösa team till slutna rum Ingela Thylefors (red.), 2007

Ledarskap i human service-organisationer Ingela Thylefors, 2007

Psykosocialt behandlingsarbete (e-bok) Barbro Lennéer Axelson & Ingela Thylefors, 2010

litteratur men dess tilltal och allmängiltiga innehåll gör den läsvärd även för en bredare krets.

Uppkomst, dynamik och hantering ISBN 978-91-27-13429-4

9 789127 134294

Konflikter, danskt band.indd 1-5

2013-06-27 13:47

131701_Konflikter_ORIG.indd 2

2013-07-02 12.30

Innehåll

Författarnas förord 11 1. Perspektiv på konflikter 13

Konfliktologi 14 Mer lika än olika 16 Mellanmänskliga konflikter 17 Definitioner 18 Olika typer av konflikter 20 Intressen, behov och önskningar 24 Verkligt eller fiktivt beroende 25 Ett lagom tjockt skinn 26 Konflikter – på ont och gott 30 Konfliktens farlighet 30 Varken onda eller goda 31

2. Konfliktstrategier 33

Konfliktstilar 33 Andra infallsvinklar 35 Konfliktstilarnas möjligheter och begränsningar 41 Få som man vill 41 Vara andra till lags 42 Slippa besvär 43 Gå halva vägen var 44 För allas bästa 45 Det bästa sättet 48 Situationsanpassningen 48

3. Konfrontationen 53

Några användningsområden 53 Verklighetskonfrontation – klartext 54

131701_Konflikter_ORIG.indd 5

2013-07-02 12.30

Invit till problemlösning 55 Otillräcklighet 55 Konfrontativt frågande 57 »Lätta på trycket« 57 Egenkonfrontation 58 Om, när och hur? 58 Att tiga eller tala 58 Ord och handling 60 Några råd 62

4. Den provocerande olikheten 65

Divergerande och konvergerande konflikter 66 Svångrem och svängrum 66 Den tveeggade samhörigheten 67 Den monotona likheten 68 Grupptänkande 69 Jämförelse – konflikt – krav på förändring 70 Perception – en faktor att räkna med 71 Perceptionsfällor 72 Gandhis konfliktfilosofi 73 Rätt- och felkamper 74 Närhetsprovet 75 Den utmanande olikheten 76 Det krävs energi och tankearbete … 77 Olikheters och oenigheters värde 77 Konflikters status 78 Skam och sårade känslor 79 Yttrandefrihet och hälsa 80

5. Konfliktkunskap grundläggs tidigt 83

Socialisation 83 Demokratisk föräldrastil 84 Tre andra föräldrastilar 85 Konfliktsocialisation 85 Anknytning, mentalisering och känsloreglering 86 Trygg anknytning 86 Otrygg anknytning 88 Att se sig själv utifrån och andra inifrån 88 Känsloreglering 90

131701_Konflikter_ORIG.indd 6

2013-07-02 12.30

Nej-förmågan 90 Träningsläger för konflikthantering 92 Konfliktkällor i tonåren 93 Mer tjafs än revolt 94 Föräldrar som konfliktguider och förebilder 96 Akut och ovälkommen medling 98 Konfliktkunskap i skolan 99 Förskolan 100 Lärares konflikthantering 101 Språk- och konfliktkunskap – basfärdigheter 102 Självkännedom 103 Självkänsla och personlig autonomi 103 Vägar till ett bredare konfliktregister 103

6. Gräl och slitningar i privatlivet 105

Moderna ideal och kvardröjande historia 106 Parkonflikter 107 Vardagskamper 108 Konfliktkondition 109 Money, money, money … 110 Par i olika livsfaser 111 Singelliv 112 Dilemman i styvfamiljen 112 Småprat och grälpärlor 114 Sexuella låsningar och sovrumsdiplomati 115 När konflikter förvärras 118 Kringgående rörelser och undvikandespiraler 118 Upprepning och dödläge 119 Upptrappning 120 Utvecklas åt olika håll – mot skilsmässa 120 Reparation eller separation 121 Konflikterna efteråt 122 Vänskap 123 Släktingar 125 Föräldrar och vuxna barn 125 Vuxna syskon 126 Svärföräldrar 126

131701_Konflikter_ORIG.indd 7

2013-07-02 12.30

Konfliktförebyggande ideala råd 129 Relations-arbete och lat-relation 130

7. Arbetslivets konflikter 131

Olika arbetsområden 132 Konfliktproffs 134 Konfliktområden 135 Systemkonflikter 136 Människorna 142 Syndabockar, »visslare« och mobboffer 144 Konfliktprevention 148 Organisera bort 148 Undvika och undertrycka 149 Föregripa och stimulera 151 Konflikthantering 152 Konfliktdiagnosen 152 Problemlösningsmodellen 154 Att avsluta konflikter 155

8. Förhandlingar 159

Förhandlingens tidevarv 160 Vad är en förhandling? 161 Förhandlingsförloppet 163 Indirekt konflikthantering 163 Bättre och sämre rådgivare 164 Förbered – och improvisera 165 Samarbetande förhandling 166 Förhandlingsdansen 167 Övertyga eller övertala 168 Påtryckningsmedel 169 Från analys till problemlösning 170 Differentieringsfasen 170 Integrationsfasen 171

9. Dialog – möjligheter och hinder 175

Egenintresse och omtanke 176 Lyssna – för att bekräfta och lära 176 Försvar i stället för dialog 178 Det känsliga språket 179

131701_Konflikter_ORIG.indd 8

2013-07-02 12.30

Jagbudskap 180 Störande toner 180 Konflikter känns … 181 Jobbiga konfliktsamtal 182 Bara för att man är oenig behöver man inte vara otrevlig 183 Aggression som sekundärkänsla 184 Värdighet – och dess motsatser 185 Vuxnas känsloreglering 186 Självkontroll – på olika sätt 187 Att bemöta andras sårande tilltal 188 Bestämdhet i stället för aggression 189 Från hållhakar till konflikt på övertid 189 Konfliktfångad 190 Gränser och begränsningar 191 Konfliktängslan 192 Skuld 193 Aggression och dåligt samvete 194 Skuld som skapar ofrihet 195 Eftersläckning och försoning 195 Att reparera tillit 196 Stäng inga dörrar 197 Stängt! 198

10. Kompromissen och annan balanskonst 199

Kompromissmetoden 200 Kritiska röster 201 Leve kompromissen! 202 Funktionell eller räddhågad kompromiss 203 På tu man hand 204 Kohandel 204 Alternering och parallellitet 205 Kompensation och stötdämpning 207 Undantag 208 Avbrott 209 Resursutnyttjande 210 Annan balanskonst 211

11. Tid och rum 213

Konfliktförloppet 213

131701_Konflikter_ORIG.indd 9

2013-07-02 12.30

En annan modell 216 Tiden 218 Tidspress och tidsfrist 219 Då – nu – sedan 220 Närhet och distans 220 Kompensation och jämvikt 221 Scenografin 223 Det virtuella rummet 225 Publik 227

12. Lösa andras konflikter 229

»Tredje part« 231 Makt och möjligheter 232 Konflikthantering via medling och andra tredjepartsinsatser 235 Perspektiv på medling 238 Ett reglerat förhållande – kontraktet 242 Dolda kontrakt 244 Arbetssätt och tekniker 246 Ta befälet över kommunikationen 247 Problemlösningen 250 Överenskommelser 256 Från facilitatör till domare 260 Referenser 265 Register 283

131701_Konflikter_ORIG.indd 10

2013-07-02 12.30

Författarnas förord Vår bok Om konflikter – hemma och på jobbet kom ut första gången 1996. Nu har vi gjort en rejäl omarbetning och uppdatering av den utgåvan. Denna nya version handlar fortfarande om mellanmänskliga konflikter, det vill säga motsättningar mellan två eller flera individer.

Vi uppehåller oss huvudsakligen vid »normala« konflikter, inte de patologiska eller de som utgörs av rena lagöverträdelser. Detta oavsett om oenigheterna förekommer i privat- eller i arbetslivet. Vi har valt att inte begränsa oss enbart till den ena eller den andra livssfären, eftersom det finns uppenbara paralleller mellan hur konflikter gestaltar sig i olika sammanhang; grundmönstren när det gäller dynamik och förlopp är i stort sett desamma även om oenighet och slitningar i nära relationer många gånger kan ta sig djupare och häftigare uttryck.

Vi behandlar konflikttemat utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och vår kunskapsbas består både av egna erfarenheter av praktiskt arbete med motsättningar i arbets- och familjeliv och av egen och andras forskning. Utifrån den basen problematiserar vi en hel del konfliktrelaterade företeeelser, samtidigt som vi tror att vi också bidrar till att avdramatisera motsättningar och visa på relativt enkla sätt att både förebygga och hantera konflikter. Såväl aktuell forskning som erfarenhet ger dessutom fog för att ifrågasätta en del mer eller mind­ re etablerade »sanningar« inom läran om konflikter. Samma källor visar att människor på gruppnivå generellt sett är mer lika än olika men också att variationen inom olika sociala grupper vanligen är betydande. Vi har därför valt att inte fördjupa oss i exempelvis kultur och genus som förklarande aspekter när det gäller skillnader i fråga om konflikters uppkomst och dynamik.

Vår bok har förhoppningsvis en logisk uppläggning men behöver inte läsas från pärm till pärm. Den går också att närma sig genom att läsa enstaka kapitel utifrån eget intresse och aktuella behov. Nu är vi förvisso två författare som har skrivit olika kapitel men vi tror inte att det ska förvirra läsaren. Vi har i mångt och mycket en samsyn på de frågor som boken behandlar, även om vi då och då lägger tonvikten på olika aspekter.

Författarnas förord 11

131701_Konflikter_ORIG.indd 11

2013-07-02 12.30

I bokens första kapitel gör vi en genomgång av olika typer av konflikter samt av förhållningssätt och strategier när det gäller att möta dessa. Attityder och handlingsmönster i förhållande till mellanmänskliga konflikter formas tidigt i livet i samspel med föräldrar och syskon men även med barn och vuxna i förskola och skola. Många av de konflikter som berör oss mest försiggår i privatlivet och ett kapitel uppmärksammar vanliga slitningar såväl i olika familje- och släktkonstellationer som vänner emellan. Arbetslivets speciella konflikter, deras orsaker och möjligheter när det gäller hantering behandlas på samma sätt i ett separat kapitel. Även om likheterna är stora när det gäller konfliktdynamiken i privat- och arbetslivet, så finns det en del väsentliga skillnader. Bland annat underlättar arbetslivets formaliserade struktur och chefers rätt att fatta beslut.

Boken senare hälft handlar om den praktiska hanteringen av konflikter. Det gäller både hur man förebygger och hur man löser konflikter. Med lösning avser vi då inte enbart en för alla parter tillfredsställande lösning utan också andra rättmätiga resultat av ett konfliktarbete. A och O i all konflikthanering är kommunikationen.

Konstruktiva infallsvinklar på kommunikation i samband med dialog, förhandling och annan problemlösning förmedlas som en grund för det praktiska arbetet – en nödvändig grund både för den som själv är involverad i en konflikt och för den som försöker hjälpa andra med deras konflikter. Avslutningsvis diskuteras dels praktiska förutsättningar i ett konfliktarbete, dels olika former av professionella tredjepartsinsatser och kravet på flexibilitet i dessa.

För ordningens skull vill vi nämna att de olika exempel från praktiken som förekommer i boken är avidentifierade. Förmodligen kan flera läsare känna igen sig själva i exemplen, eftersom vi har har valt typiska, inte unika, situationer.

Slutligen vill vi rikta ett tack för gott samarbete till vår redaktör Kerstin Kjellin, projektledaren Åsa Norrman på Natur & Kultur samt Airi Iliste som utformat bokens figurer.

Göteborg i maj 2013 Barbro Lennéer Axelson

Ingela Thylefors

12 Författarnas förord

131701_Konflikter_ORIG.indd 12

2013-07-02 12.30

1 Perspektiv på konflikter Ingela Thylefors

Konflikter är varken »onda« eller »goda«, de bara är.

Edward de Bono

Vårt förhållande till konflikter är dubbelbottnat. Vi skyggar för dem och vi dras till dem. Vi konsumerar andras konflikter i sladder och skvaller och njuter av konflikter i konst och litteratur. I såväl tragedi som komedi utgör konflikten själva essensen. En bok, en film eller en teaterföreställning utan konflikter skulle bli urbota tråkig.

Det finns ett fåtal undantag, till exempel Joakim Pirinens Familjen Bra och andra relationer (1993). I den familjen finns intet moln på himlen. Sida efter sida utan en tillstymmelse till konflikter roar och oroar den – men enbart därför att den är unik och medveten. Innan ridån faller: EVA (sluter upp i dörröppningen vid sin mans sida): Vilken prunkande trädgård vi har ändå. Vilka ljuvliga dofter! Man blir alldeles rusig och salig av yra! Tänk, det är fortfarande ljust ute.

LASSE: Vilken överdådig grönska. Hagtornet blommar i rosa, syre­ nerna i violett, pionerna glöder röda och körsbärsblommorna tävlar i vithet med häggen.

EVA: Det har varit en perfekt dag idag med.

LASSE: Den här sommaren är evig.

EVA: Det känns skönt att det alltid kommer att vara så här. (Lasse och Eva kysser varandra och går in i huset.)

Perspektiv på konflikter 13

131701_Konflikter_ORIG.indd 13

2013-07-02 12.30

Konflikter i konst och litteratur har inte bara ett underhållningsvärde.

Den amerikanske barnpsykologen Bruno Bettelheim (1980) ser exempelvis de traditionella folksagorna som en väg för att bearbeta inre och yttre konflikter. Sagorna överlever generation efter generation just för att de gestaltar allmänmänskliga konflikter på ett komprimerat sätt. Ett indirekt medlevande i dessa bidrar till självkännedom och en större handlingsrepertoar.

I trötta stunder hägrar drömmen om den konfliktfria tillvaron – och vi bör unna oss att vila ut i en harmonisk oas då och då. Det finns ju både outtalade överenskommelser och uttalade etikettsregler som bannlyser en exponering av konflikter i vissa sociala sammanhang, exempelvis vid bröllopsfesten, vid fredagskaffet efter en hård arbetsvecka eller mellan arbetskamrater inför kunder och patienter. Ett liv utan konflikter är dock inget liv. Det blir trist.

Konfliktologi Termen konfliktologi används ibland som en samlande beteckning för kunskapen om konflikter. Av förklarliga skäl är den tvärvetenskaplig till sin natur: konflikter förekommer på alla nivåer, mellan nationer, i familjer, i arbetslivet lika väl som mellan vänner och grannar. När det gäller mellanmänskliga eller interpersonella konflikter hämtas självfallet kunskap från många av psykologins subdiscipliner men även från andra håll som sociologi, medicinsk stressteori, spelteori, socialantropologi och feministisk teori.

I svensk och internationell litteratur kan två synsätt på konflikter spåras. Ett ser konflikter som naturliga och ofrånkomliga i allt socialt liv, medan ett annat betraktar dem som ett tecken på social ohälsa.

När det gäller dessa synsätt konstaterar den amerikanske sociologen Lewis Coser (1971) en förskjutning i synen på konflikter: att de allt mer uppfattas som störande och sönderslitande, vilket innebär att uppmärksamheten mer koncentreras på konfliktens dysfunktioner än på dess funktioner. Coser tolkar denna förskjutning som en följd av beteende- och samhällsvetarnas inträde i utomakademiska verksamheter.

Samhällets strävan efter att bevara en ordning kom att styra problemformuleringen. När de akademiska experterna ställde sin kunskap och sina tjänster till förfogande för olika institutioner och 14 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 14

2013-07-02 12.30

organisationer, blev deras uppgift att reducera konflikter och finna vägar till enighet och ömsesidig anpassning. Tidigare radikala och konfliktorienterade reformarbetare bytte skepnad till problemlösare och nya yrken utvecklades, yrken som syftade till att stärka gemensamma värderingar och minimera gruppkonflikter: socialarbetare, organisationskonsulter, familjerådgivare, medlare och andra »hjälparbetare«.

Etnologen Åke Daun (1989) för ett liknande resonemang som Coser och frågar sig om det konfliktundvikande beteendet i Sverige stärkts under 1980-talets senare hälft, bland annat som ett resultat av efterkrigstidens samförståndsideologi. Han avfärdar inte uppfattningen att resonlighet, kompromissvillighet, sans och strävan efter samförstånd är dygder med önskvärda effekter i många sammanhang. Ett visst mått av konfliktundvikande är en förutsättning för att få tillvaron att fungera. Däremot kan för mycket av detta goda tendera att övergå till passivitet, flathet, oansvarighet och brist på civilkurage.

Det finns knappast några tecken på att harmoniidealet har övergetts i Sverige idag. I arbetslivet finns det tvärtom klara indikationer på att detta fortfarande frodas och olika medarbetar- och arbetsmiljöenkäter visar att det på sina håll är »lågt i tak«. Många, från 20 upp till över 40 procent, är exempelvis osäkra på om de kan framföra kritiska synpunkter och resonemang utan negativa konsekvenser för egen del (t.ex. Arbetsmiljöverket, 2012; Eliasson, 2012; Schaller, 2011). Ett annat fenomen som pekar i samma riktning är den nu så populära värde­g runden: en uppsättning honnörsord som medarbetare inom olika verksamheter förväntas sluta upp omkring. Och lojalitet tolkas ofta i termer av medhåll – inte i form av ifrågasättande och konstruktiva förändringsförslag.

Den syn man har på tillvaron – ett konsensus- eller ett konfliktperspektiv – påverkar mötet med olika konflikter. Betraktas familjen, samhället och arbetsplatsen med harmonin som ideal, blir konflikter störande eller till och med farliga. En konfliktsyn på tillvaron ger däremot ett mer avspänt förhållande till konflikter. De måste inte alltid åtgärdas. Konflikter finns. Det räcker med att lägga ner energi på dem som verkligen utgör problem.

Perspektiv på konflikter 15

131701_Konflikter_ORIG.indd 15

2013-07-02 12.30

Mer lika än olika Många beskrivningar av skillnader mellan olika kulturer, kön, och generationer när det gäller konflikthantering och kommunikation har karaktären av kraftiga generaliseringar som ofta bygger på »anekdotisk evidens«. Vi fångar upp egna och andras erfarenheter som bekräftar våra stereotypier. Det finns oftast ett korn av sanning i dessa stereotypa uppfattningar och karikatyrer, men variationen inom respektive grupp är stor. Det är inte bara våra egna vänner, bekanta och arbetskamrater som skiljer sig åt utan även tyskar, ungdomar och kvinnor.

Synen på konflikter, som dysfunktionella eller som normala inslag i tillvaron, har bland annat relaterats till den kultur de existerar inom (Wall m.fl., 2010). I så kallade kollektivistiska kulturer uppfattas konflikter som skadliga; där betonas harmonin och där förekommer ett större tryck på ansiktsbevarande insatser, försoning och förlåtelse i jämförelse med mer individualistiska samhällen.

En annan kulturaspekt som uppmärksammas i samband med konflikter är graden av jämlikhet. I hierarkiska kulturer med stora statusskillnader finns det exempelvis en förväntan på att personer med låg status ska visa eftergivenhet och anpassning (Bilefsky, 2006; ­Kouassi, 2008; Wall m.fl., 2010). Rangordningen kan baseras på rikedom, kön eller klass. Nu är det inte så enkelt att olika länder entydigt kan beskrivas utifrån en viss kultur. I Sverige och andra multikulturella länder är det lätt att föreställa sig subkulturer av olika karaktär och där konflikter också tar sig olika uttryck beroende på om parterna har sin tillhörighet inom samma eller inom olika subkulturer och kollektiv.

Både i facklitteratur och vardagliga samtal framställs svenskar ganska ofta som mer konfliktundvikande än andra. Så beskrev exempelvis den amerikanska författaren Susan Sontag svenskar som »patologiskt konfliktundvikande« (Daun, 1989). Enligt henne föredrar exempelvis de flesta svenskar att fortsätta en verksamhet med inkompetent personal hellre än att utsätta sig för obehaget att tala allvar med någon, såra någons känslor och utsätta sig för fientlighet.

Den numera heterogena gruppen svenskar är sannolikt inte unik.

Faktum är att många böcker om konflikter inleds med observationer av konfliktundvikande beteende hos stora delar av befolkningen i det egna hemlandet, oavsett författarens nationalitet. Det är alltså 16 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 16

2013-07-02 12.30

svårt att förutsäga en individs förhållningssätt till konflikter utifrån en grupptillhörighet. Olika uttryck för mellanmänskliga konflikter är visserligen mer eller mindre accepterade i olika sociala grupperingar, men de allra flesta individer har en flerfaldig grupptillhörighet. Det finns emellertid en avgörande olikhet människor emellan som påverkar deras förhållande till och agerande i konflikter, nämligen beroende och makt.

Något som talar emot att nationella särdrag skulle vara av någon större betydelse för synen på mellanmänskliga konflikter och deras hantering är en hög grad av samstämmighet inom konfliktforskningen. Detta oavsett om studierna genomförts i Indien, Kina, Spanien, Holland, USA eller i Skandinavien. Iakttagelsen bör tas med en nypa salt, eftersom forskningen i huvudsak bygger på så kallade laboratorie­experiment, konstruerade konfliktsituationer, och i mindre utsträckning på verkliga konflikter inom och mellan olika grupper.

Mellanmänskliga konflikter I dagligt tal använder vi en uppsjö av synonymer till begreppet konflikt.

Vi talar om oenigheter, trätor, meningsskiljaktigheter, schismer, gräl, kamper, strider, kontroverser, fejder, sammandrabbningar, slitningar, bråk, tvister, disharmoni, motsättningar, osämja, förvecklingar och dispyter. Ibland ses konflikter som liktydiga med problem i allmänhet.

Alla problem är emellertid inte konfliktladdade, men alla konflikter kan uppfattas som ett hinder eller ett problem.

Både privatliv och arbetsliv utgör betydande scener för konflikter.

Om den ena varianten av konflikter är svårare eller väsentligare än den andra är en individuell fråga. De konflikter som hotar människors betydelsefulla värden är de stora. Dessa värden har människor funnit på olika håll. Precis som i privatlivet finns det i arbetslivet alla typer av konfliktanledningar: medvetna och omedvetna, manipulativa och rättfärdiga, mer eller mindre känsloladdade etcetera. Eftersom konflikter är en ofrånkomlig del av vars och ens vardag finns det all anledning att öka förståelsen för såväl konflikters uppkomst och dynamik som hanteringen av dem. En bra början är att fundera över en definition av konflikter.

Perspektiv på konflikter 17

131701_Konflikter_ORIG.indd 17

2013-07-02 12.30

Definitioner En neutral definition av begreppet konflikt är den etymologiska: ordet konflikt kommer från latinets conflictus som betyder sammanstötning, motsättning – en kamp mellan olika krafter. En konflikt är helt enkelt en intressemotsättning. Den kan vara liten eller stor, viktig eller oviktig. Inom konfliktläran kan i huvudsak två typer av definitioner urskiljas: innehålls- och konsekvensdefinitioner (där de första har en neutral karaktär). De speglar de båda övergripande konfliktperspektiven. Det finns en uppsjö med konfliktdefinitioner, men inom respektive kategori är de snarlika till sina formuleringar.

Exempelvis ser pionjären inom modern socialpsykologi, Kurt Lewin (1951), konflikter som en »kollision mellan olika kraftfält«, där krafterna kan vara såväl positiva som negativa. I samma anda förespråkar konfliktologen Edward de Bono (1986; 1990) en neutral definition.

Han menar att en konflikt är en kollision mellan intressen, värderingar, handlingar eller inriktningar. Flertalet innehållsdefinitioner tydliggör emellertid också det ömsesidiga beroende mellan två eller flera parter, det vill säga att andra på ett eller annat sätt interfererar med – ställer sig i vägen för – möjligheterna att tillgodose egna intressen. Många definitioner låter ungefär så här: Konflikter inbegriper interaktionen mellan ömsesidigt beroende parter eller grupper som uppfattar förekomsten av oförenliga mål och ser varandra som hinder för att nå dessa mål (t.ex. Folger m.fl., 2001; Glasl, 1999; Rothwell, 2004).

Helt i linje med definitionerna ovan identifierar de amerikanska konfliktforskarna Tamra Pearson d’Estrée och Ilana Shapiro (2009) ett antal nyckelkomponenter i den mellanmänskliga konflikten: (a) en målorientering i den bemärkelsen att de inblandade försöker uppnå något, (b) ett ömsesidigt beroende, det vill säga att ingen kan uppnå sina mål utan en samordning med de övriga och (c) omsorg om relationer som innebär att de framtida relationerna inte kan offras för att nå omedelbara mål.

Flera forskare för in ett fientligt element eller en emotionell spänning i sina konfliktdefinitioner. Det gör bland andra den norske sociologen Vilhelm Aubert (1970). Han ser sociala konflikter som ett tillstånd i relationen mellan två eller flera parter, präglat av yttre tecken på fientlighet, spänning eller motsättningar. Även Lewis Coser (1971) ansluter sig till det fientliga inslaget i sin definition: En konflikt är en kamp om värden eller anspråk på status, makt eller resurser, i vilken 18 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 18

2013-07-02 12.30

de stridande parterna inte bara vill få sina önskningar uppfyllda utan också vill neutralisera, skada eller eliminera sina rivaler.

Familjeterapeuten Susan Heitler (1990) är lite mer återhållsam i sin definition när det gäller följderna av motsättningar mellan människor; för att kunna tala om konflikt ska de motstridiga krafterna orsaka spänningar men inte nödvändigtvis fientlighet eller strid.

Arbetslivsforskaren Göran Ekvall (1988) använder sig också av en konsekvensdefinition och reserverar termen konflikt för de motsättningar som äger rum på det känslomässiga och personliga planet och som alltid är destruktiva. De »krockar« som utspelar sig på en mer intellektuell nivå, till exempel spänningar mellan idéer och synpunkter, betecknar han som debatter som kan leda till kreativa lösningar. Är den ena definitionen bättre än den andra?

En neutral definition av begreppet konflikt innebär alltså förekomsten av motstridiga intressen, önskningar och behov och att andra på ett eller annat sätt utgör ett hinder i tillfredsställelsen av dessa. I aktuell forskning dominerar denna neutrala definition.

Valet av perspektiv på och definition av konflikter är inte bara en semantisk fråga. Det finns en fördel med att inkludera alla typer av motsättningar i konfliktbegreppet och inte enbart dem med negativa konsekvenser. De definitioner som inbegriper negativa konsekvenser konstaterar att konflikter till sin natur är negativa och destruktiva och med det följer resonemang som »kunde konflikten lösas i en välvillig och konstruktiv anda så var det ingen konflikt«. Detta gör det svårare att se alla goda konflikthanteringar och lära av dem.

Om konflikter betraktas som neutrala är det lättare att se på dem utan förvrängningar, förstoringar eller förminskningar. Definitioner som innehåller fientliga element tenderar också att uppmärksamma bakomliggande intentioner och konsekvenser av en konflikt mer än själva konfliktkärnan. Den typen av definitioner uppmuntrar till att leta efter motiv som avund och illvilja och skapar förväntningar på dåliga utfall i form av stress, oro, fientlighet och spänning. Dessa förväntningar mobiliserar i sin tur ett reflexmässigt försvarsbeteende och ökar den känslomässiga laddningen i en konflikt. De flesta konflikter löser sig faktiskt ganska behändigt; man pratar, lyssnar på argument, vänder och vrider – och kommer överens. I ett psykologiskt perspektiv kan det vara förnuftigt att betrakta konflikter som de motsättningar Perspektiv på konflikter 19

131701_Konflikter_ORIG.indd 19

2013-07-02 12.30

som vi investerar psykisk energi i, det vill säga de konflikter som engagerar oss.

Många människor har svårt att minnas sina konflikter i det förflutna och drar ofta slutsatsen att »då måste de ha varit positiva, annars hade jag inte glömt«. Det verkar som om de konflikter som hanteras tillfredsställande försvinner in i bakgrunden medan de olösta eller destruktivt hanterade framstår som negativa figurer mot denna.

Olika typer av konflikter Vi kan ha konflikter inom oss, mellan oss och utanför oss. Denna indelning av konflikter i (1) intrapersonella eller individuella, (2) interpersonella eller mellanmänskliga och (3) apersonella eller systemkonflikter ger en bra belysning av konfliktdynamiken i olika sociala grupperingar. Inte sällan innehåller interpersonella konflikter ingredienser från samtliga tre sektorer.

Interpersonella

MELLANMÄNSKLIGA KONFLIKTER Fakta, värderingar, sakinnehåll, “personkemi”…

Intrapersonella

INDIVIDUELLA KONFLIKTER Samvetsproblem, aggressionshämning, ambivalens…

Apersonella

SYSTEMKONFLIKTER Mål, roller, struktur, resursfördelning…

Figur 1. En kategorisering av konflikttyper.

20 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 20

2013-07-02 12.30

Individuella konflikter tampas alla med, och flertalet av dem stannar vid att vara just sådana. Vi behåller dem för oss själva. Människors inre konflikter manifesteras emellertid många gånger i samspelet mellan människor och bidrar till interpersonella konflikter. Så kan exempelvis en aggressionshämmad person tillskriva sin partner den egna ilskan med relationsproblem som följd. Eller det kan handla om inre motstridiga krafter som lättja och ambition. Det går att hantera dessa två krafter inombords och nå en uppgörelse med sig själv, men det finns en enklare lösning som inte rubbar självbilden av att vara ambitiös. I stället för att acceptera den egna lättjan som ett hinder för framgång, så ses en eller flera personer i omgivningen som ett sådant. På samma sätt kan de så kallade systemkonflikterna spilla över på den mellanmänskliga arenan. Oklara mål och otydliga uppdrags­ beskrivningar leder gärna till slitningar på en arbetsplats. På samma sätt skapar en orättvis fördelning av såväl förmåner, resurser och erkänsla som krav och kritik problem mellan människor. Upplevd orättvisa tar sig lätt uttryck i form av irritation, avund och brist på hjälpsamhet. »Kärt barn har många namn« Mellanmänskliga eller interpersonella konflikter skiljer sig åt, får olika karaktär, beroende på bakomliggande orsaker, parternas tolkning av situationen och de uttryck som motsättningarna tar sig. Detta faktum har gett upphov till en mängd olika benämningar på mellanmänskliga konflikter. Det finns ingen allmänt accepterad typologi utan en del begrepp används som synonymer samtidigt som ett och samma begrepp ibland används för helt skilda typer av motsättningar. I praktiken har denna begreppsförvirring sällan någon större betydelse – i all synnerhet som flertalet konflikter inte är entydiga till sin karaktär. Däremot kan den varierande terminologin utgöra ett problem inom forskningen.

Utan anspråk på att vara heltäckande ger tabell 1 en sammanställning av vanliga konfliktbegrepp. Utöver tabellens benämningar så är det inte ovanligt att konflikter sorteras utifrån själva konfliktfrågan, det vill säga vad parterna är oense om. Följaktligen finns det bland annat värderings-, status-, fördelnings- och målkonflikter.

Perspektiv på konflikter 21

131701_Konflikter_ORIG.indd 21

2013-07-02 12.30

Tabell 1. Exempel på konflikttyper.

Konflikttyper

Beskrivningar/definitioner

Affektiva eller emotionella konflikter; person- eller relations­konflikter

Interpersonella oförenligheter mellan individer som inte har med sakfrågor att göra.

Kognitiva eller ­substantiella konflikter; sak- eller uppgifts­konflikter

Oenighet om objektiva, sakliga företeelser som arbetsuppgifter och fakta.

Processkonflikter

Oenighet om hur saker och ting sker.

Konflikter upptagna med vad människor tänker och känner i förhållande till sina relationer med andra individer och grupper.

Konflikter upptagna med vad människor kan och förstår med avseende på sina uppgifter.

Konflikter primärt upptagna med objektiva uppgifter och frågor.

Oenighet om fördelning av arbetsuppgifter och ansvar; om hur arbete eller andra aktiviteter ska utföras.

Konflikter orsakade av sammanhanget; s­ truktur, strategi och kultur.

Interpersonella eller mellanmänskliga konflikter

Konflikter mellan två eller flera individer.

System- eller apersonella konflikter

Konflikter som har sitt upphov i faktorer som ligger utanför individerna, t.ex. orättvisa fördelningar av resurser och arbetsbelastningar, och oklarhet när det gäller mål och roller.

Intrapersonella eller intrapsykiska konflikter

Konflikter inom en individ – kan orsaka konflikter mellan individer.

Subjektiva konflikter

Konflikter som bottnar i personliga bedömningar som inte direkt kan iakttas eller bekräftas av andra.

Objektiva konflikter

Konflikter som har en objektiv grund som parterna erkänner.

Faktabaserade, kan observeras och verifieras av andra; rationella.

22 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 22

2013-07-02 12.30

Manifesta konflikter

Tydliga; erkända.

Latenta konflikter; dolda konflikter

När ingen erkänner de faktiska objektiva motsättningarna.

Motsättningar som är vilande men som under nya förutsättningar kan aktiveras och manifesteras.

En motsättning som inte alla inblandade parter känner till.

Pseudokonflikter; falska, förskjutna och felattribuerade konflikter

Konflikter som inte är vad de synes vara, t.ex. beroende på att motsättningar uppstår på grund av missförstånd och feltolkningar.

När fokus i en faktisk konflikt flyttas till andra ämnen eller när konfliktorsaker förläggs på en »oskyldig« person.

Konvergerande konflikter Konflikter där parterna eftersträvar samma sak samtidigt som de utgör varandras hinder.

Motsättningar kring frågor som det finns ett rätt svar på; det finns ett facit.

Divergerande konflikter

Konflikter där parter som har olika, divergerande, intressen, synpunkter m.m. i en fråga måste enas om ett alternativ.

Motsättningar kring problem där det finns flera möjliga lösningar.

Varma konflikter

Konflikter som är öppna, känsloladdade och intensiva.

Eskalerade konflikter.

Kalla konflikter

Utåt sett förnekade konflikter; förtäckta motsättningar. (Även intressemotsättningar mellan grupper som hanteras på ett reglerat/institutionaliserat sätt, dvs. inte interpersonella.)

Källor: exempelvis Befahr m.fl. (2008); Bendersky & Hay(2012); Deutsch (1973); Ismail m.fl. (2012); Jehn m.fl. (1999); Parayitam & Dooley (2011); Speakman & Ryals (2010) och Tekleab m.fl. (2009).

Perspektiv på konflikter 23

131701_Konflikter_ORIG.indd 23

2013-07-02 12.30

De vanligaste kategoriseringarna av konflikter är i två stora grupper.

I den ena finns de konflikter som är kognitiva, objektiva, substantiella och sak- eller uppgiftsinriktade. I den andra finns de affektiva, emotionella, subjektiva och person- eller relationsorienterade. Den första gruppen betonar huvudsakligen anledningen till motsättningarna, medan den andra gruppen uppmärksammar orsaker och, kanske i ännu högre grad, uttrycken för konflikten ifråga. Ibland identifieras en tredje grupp, processkonflikter. Dessa handlar inte om vad utan om hur saker och ting sker. Eventuellt kan återstoden av benämningarna placeras i en kategori »falska« konflikter som fångar upp missförstånd, felattributerade motsättningar och liknande. För att bringa reda i terminologin föreslår konfliktforskarna James Speakman och Lynette Ryals (2010, s. 190) taxonomin: affektiva och kognitiva konflikter samt processkonflikter.

Intressen, behov och önskningar De allra flesta konfliktdefinitioner nämner således en kollision mellan intressen. Intresse är något som är betydelsefullt för en person och det används i litteraturen som en övergripande term för behov, önskningar, mål och ambitioner. Det kan vara värt att göra en åtskillnad mellan behov och övriga intressen, eftersom det kan ge nycklar till en konstruktiv konflikthantering. Behov är grundläggande och handlar om det som människor faktiskt behöver för att överleva fysiskt och psykiskt. Konflikter som bottnar i behov blir intensivare än sådana som baseras på önskningar och andra intressen. Önskningar, mål och ambitioner är däremot något man gärna vill förverkliga men faktiskt kan klara sig utan. De har i och för sig ibland sina rötter i behov. Att försöka förstå människors verkliga behov är att närma sig konfliktens kärna och lönar sig ofta bättre än en findiagnostik av själva konflikten. Utmanas behoven, mobiliseras lätt destruktiva försvar som leder in i återvändsgränder. För den som exempelvis av bekvämlighet eller andra praktiska skäl kämpar om det största tjänsterummet blir vare sig seger eller förlust någon särskilt intensiv upplevelse. Men det gör det för den som ser rummet som en symbol för respekt, uppskattning eller framgång.

Det är svårt att ge upp sina behov, men däremot kan man fundera över om de kan tillgodoses på andra sätt, genom andra intressen. Konfliktcoachen Thomas Crum (1987) illustrerar elegant denna skillnad 24 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 24

2013-07-02 12.30

mellan behov och önskningar när hans 16-årige son hamnade i konflikt med honom därför att sonen önskade sig en sportbil. Genom ett envetet frågande nystar sig fadern fram till det bakomliggande behovet via svar som »Natalie skulle gilla mig«, »Jag skulle känna att jag var någon«, »Jag skulle tycka om mig själv« till »Jag skulle vara lycklig och sprida glädje och lycka omkring mig«. Crum skriver att önskemål vanligen går från något konkret, ett substantiv, till en livskvalitet utan fast form, ett verb. Det bästa med detta är att vi vanligen kan få det direkt. Crums råd är alltså att man ska göra klart för sig vad man verkligen vill uppnå.

Formulera mål och sedan fråga: »Om jag nu når detta mål, vad får jag då ut av det?« Och låta frågandet fortsätta tills visionen står klar. Det finns alltså ett hierarkiskt mönster av bakomliggande önskningar.

Verkligt eller fiktivt beroende Vårt dilemma är att mycket av det vi värdesätter här i livet kan vi inte få utan andras medverkan. Samtidigt upplever vi andra som hinder för att få vad vi vill. Detta beroende hör till tillvarons villkor. Vi är inte bara beroende av andra för att förverkliga våra önskningar utan deras liv påverkas också av våra val. Beroendet är ömsesidigt. Det är emellertid först när oförenliga idéer, intressen, åsikter och behov måste samsas som detta utlöser en konflikt. Ibland blockerar andra bokstavligen vår väg. Det gäller till exempel i de konvergerande konflikterna, där flera vill ha en och samma sak – de roligaste arbetsuppgifterna, en åtrådd kärlekspartner eller julisemester. Vid andra tillfällen utgörs hindret först och främst av en rädsla för att försök att tillgodose egna intressen ska försämra relationen till andra. Ju viktigare den är, desto större blir rädslan.

Ett beroende behöver emellertid inte alltid vara faktiskt, utan det kan också vara inbillat. I många diskussioner, privat och på jobbet, hörs utsagor i stil med att »det här och det här skulle jag vilja göra, men …« och så nämns andra människor som hinder utan att man ens undersökt om det föreligger någon konflikt eller ej. Ens partner kanske inte alls skulle misstycka till önskemålet om att resa på semester på egen hand. Han eller hon kanske till och med skulle tycka det var en utomordentligt bra idé. Vid andra tillfällen kan priset för att få som man vill bli en minskad popularitet. Vad är viktigast? Problemet handlar således mer om en individuell valkonflikt än om en mellanmänsklig konflikt.

Perspektiv på konflikter 25

131701_Konflikter_ORIG.indd 25

2013-07-02 12.30

Den fria sfären för våra val är många gånger större än vad vi vill inse. Många väljer i onödan, av rädsla för att stöta sig med andra, att begränsa sitt liv. Det är sällan som någon annan utgör ett påtagligt hinder för att välja den väg man vill gå. Däremot blir det komplicerat om man önskar konsekvenslösa val eller ett ständigt stöd från andra för de egna valen. Exempelvis tolkas friheten att yttra sig och ha åsikter som att »jag ska få säga vad jag vill och andra måste hålla med mig«. Jag lyssnade till ett samtal mellan två småbarnsmammor som diskuterade aga, den ena för och den andra emot. Diskussion bröts emellertid tvärt med repliken: »Det var det elakaste jag hört. Hur kan du säga något sådant till mig?« Detta inträffade när förespråkaren för aga inte vann något gehör hos den andra mamman. Ideligen dyker den typen av situationer upp: I en TV-debatt om sexuella trakasserier i arbetslivet utspann sig ungefär följande replikskifte mellan reportern och en till synes mycket duglig och framgångsrik, medelålders kvinna: – Jag är väl i och för sig fredad för direkta övergrepp, men dagligen möts jag av sexistiska anspelningar.

– Kan du inte be dem sluta med sånt?

– Jovisst, men då blir man ju betraktad som en tråkig typ.

Ett lagom tjockt skinn Det finns en subjektiv komponent i vad en person uppfattar som en interpersonell konflikt. Människor har olika känslighet för konflikter och förklaringarna till det är flera. En förklaring till skillnaden mellan robusta och känsliga människor i förhållande till konflikter är graden av psykisk mognad. Psykoanalytikern Erik Homburger Erikson (1980) ser psykisk mognad som att vara »hemma i sin kropp och samtidigt utan större främlingskänsla inför andra«. Det är en uppfattning som delas av familjeterapeuten Helm Stierlin (1989). Han formulerar ett krav på parförhållanden med giltighet även för andra relationer: Varje varaktigt förhållande kräver två saker: dels en öppenhet i förhållande till den andre – att se honom och erkänna hans livssyn – dels en förmåga att bevara den egna självständigheten och individualiteten och att tillfredsställa de egna behoven. Individen behöver kunna både öppna och sluta sina gränser i förhållande till andra.

Det finns flera infallsvinklar utifrån psykoanalytisk – och psykodynamisk – teori, när det gäller förhållandet till mellanmänskliga 26 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 26

2013-07-02 12.30

konflikter. Exempelvis nämner den radikale psykoanalytikern Otto Fenichel (1982) en överjagspatologi, en defekt i »samvetet«, som orsak till ett stort och omättligt beroende av andra. Genom en inkonsekvent barnuppfostran har inte föräldrarna införlivats som bestående normer, utan individen tvingas till en ständig anpassning till den yttre situationen. Detta leder i sin tur till ett extremt beroende av bekräftelse.

Andra svårigheter med rötter i barndomen är en otillräcklig impulsoch känslokontroll som provocerar fram kollisioner med omgivningen.

Och en avsaknad av tillitsfulla relationer tidigt i livet resulterar lätt i en pessimistisk inställning till möjligheterna att lösa mellanmänskliga problem på konstruktiva sätt.

Brist på mognad är en försvårande faktor i förhållandet till konflikter.

Paralleller kan dras med det lilla barnet. Det är beroende, egocentriskt och krävande. Det saknar i stort sett förmåga till förståelse och empati, när det gäller andras behov. I vuxenstorlek är det monstruöst. Det är givetvis förenklat att tala om människor som mogna eller omogna, som jagstarka eller jagsvaga. Det rör sig hela tiden om gradskillnader, och vissa funktioner kan vara synnerligen väl utvecklade medan andra är störda eller svaga. Det motsägelsefulla är att mognad aldrig kan erövras utan konflikter – den mognad man behöver för att hantera konflikter.

Från en humanistisk och socialpsykologisk hemvist bidrar arbetspsykologen Sigvard Rubenowitz (1970, s. 144) med en infallsvinkel med relevans för konflikthantering. I sin analys av rigiditet och flexibilitet skriver han under rubriken »Fostran till vidsynthet och samarbetsförmåga«: Det är uppenbart att utveckling av flexibla personlighetsdrag är angelägen såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. … Vår allmänna värdering av spelreglerna för ett sådant samarbete har svängt markant under de senaste årtiondena. Idealet förr var den ståndaktige Sven Duva, som kompromisslöst gick sin väg fram och inte vek en tum från en en gång utstakad väg, den principfaste hjälten. Demokratins ideal är inte den orubbliga ståndaktigheten, utan kompromissen, viljan och förmågan att mötas på halva vägen, lyhörd­heten för andras åsikter och sakskäl, beredvilligheten att ändra åsikt inför nya fakta, utan någon irrationell prestigelåsning.

Hur fostrar man då till flexibilitet? Helt enkelt via det som kan sammanfattas som en bra uppväxt för barn och ungdomar. Rubenowitz varnade Perspektiv på konflikter 27

131701_Konflikter_ORIG.indd 27

2013-07-02 12.30

också för kommande orosmoln, orosmoln som vi nu blivit varse. Han skriver att skulle vår ekonomiska eller politiska situation allvarligt hotas, då ökar också risken för att latent rigida dispositioner väcks till liv. För den extremt rigida personen finns bara två lägen på upplevelseskalan: okritiskt accepterande eller oförbehållsamt för­dömande.

Mångfald, motstridiga normer och snabba förändringscykler ställer stora krav på social flexibilitet. En del har den förmågan och med den en större tolerans för olikhet, det vill säga att kunna samexistera med andra utan att försöka övertyga och förändra dem. Denna tolerans bör inte förväxlas med likgiltighet. Den likgiltige ser ingenting värt att ta strid för, tar inga risker för några principers skull.

Inom strukturalismen används begreppen aktör och aktant. Aktören är den självständiga människan som handlar utifrån sina personliga motiv. Aktant är den som bara spelar sin roll, en marionett. Det är en fråga om inre eller yttre kontroll. Aktören har en tyngdpunkt i sig själv och väljer själv anpassning eller avvikelse. Den extrema motsatsen är den som saknar en klar självbild och följaktligen inte heller uppfattar något hot mot denna. Den människan är bara en yta och kan till och med vara hopplös att få till stånd en konflikt med. Vi kan konfrontera, hota, böna och be och tycka oss mobilisera en känsla hos den andre.

Men den rinner bort.

Aktörer och aktanter speglar två sidor av den sociala kompetensen. Å ena sidan finns den socialt kompetente som rör sig obehindrat i såväl »slott som koja« och, å andra sidan, den som omedvetet eller i ett manipulativt syfte anpassar sig i alla lägen. De har en gemensam nämnare, den sociala smidigheten. Men aktören har en integritet och en gedigen kärna, som ger en inre balans. Det finns andra perspektiv på inre balans, en balans som går att finna rent fysiskt. Feldenkraispedagogen Jan Grönholm (1987) skriver: Vi har lättare för att vara balanserade om vi är centrerade, enligt österländsk filosofi. […] Människans naturliga centrum anses vara beläget ungefär en handsbredd nedanför naveln. Denna punkt, ibland kallad den enda punkten, har en viktig roll i träningen av de flesta krigskonster. I den uttalade konfliktsituation som en kamp är, är det synnerligen väsentligt att inte bli upphetsad, uppjagad, uppskruvad, utom sig eller nerslagen. Den som förlorar sitt centrum förlorar också kontrollen över sig själv.

28 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 28

2013-07-02 12.30

Att vara centrerad är alltså ett psykofysiologiskt tillstånd, där kropp, tankar och känslor står i en harmonisk balans i förhållande till varandra. Psykiatern Clarence Blomquist (1977) skriver också om balans som karaktäristiskt för en harmoniskt utvecklad människa. Han avser då balans mellan fyra olika sfärer av livet, sfärer som återkommer i flera psykologiska teorier (figur 2).

grön

arbete

stor

häv /do

sex

Figur 2. Ett balanserat liv (efter Blomquist 1977).

Det går att leva ett rikt liv genom att odla enbart en dimension, exempelvis som en arbetsnarkoman eller en Casanova, men samtidigt blir man extremt sårbar om arbetet eller erotiken är ens allt. Normala friktioner och konflikter kryper under huden och får orimliga proportioner. Det låter kanske överdrivet försiktigt, men i en bemärkelse bör man leva garderat genom att skaffa ett bredare fotfäste i tillvaron: arbeta, leka, bejaka det sinnliga lika väl som det »andliga« i form av en religion, en politisk övertygelse eller en livsfilosofi. Då rycks inte mattan undan helt och hållet under ens fötter, när det uppstår problem inom en sfär. Vi får den sunda likgiltigheten – det lagom tjocka skinnet – i förhållande till konflikter och kan bedöma vilka det är värt att investera energi i. Den svåraste uppgiften är att hitta sig själv som referenspunkt i konflikten, att veta vem man är och vem man inte är.

und

liten

andlighet

omsorg om egna intressen

lek

liten

Perspektiv på konflikter 29

131701_Konflikter_ORIG.indd 29

2013-07-02 12.30

Konflikter – på ont och gott I vissa sammanhang betraktas konflikter som nödvändiga förutsättningar för stimulans och utveckling. Och ibland har de ett underhållningsvärde. Samtidigt påvisas konsekvenser av konflikter i form av fientlighet, brustna förhållanden, stress med mera. Med tanke på de negativa aspekterna av konflikter, så är också konflikträdsla ett centralt begrepp inom konfliktologin. Det finns alltså något att bli rädd för. När det gäller många andra rädslor, går det att undvika den skrämmande situationen. Den som är flygrädd kan ta tåget och den som är rädd för mörkret får se till att ha ljuset tänt. Hur gärna vi än skulle vilja går det däremot knappast att undvika konflikter helt och hållet. De tillhör vardagsdramatiken så länge som det finns ett mått av frihet i tanke, ord och handling.

Konfliktens farlighet Vad är det då som orsakar rädslan för konflikter? Ofta föreställer sig människor att det ska hända något »hemskt«. När man försöker konkretisera detta hemska, har de svårt att hitta orden. Kommer din fru att lämna dig? Kommer chefen att ta livet av sig? Får du sparken?

Kommer de att slå dig? Sannolikt inte. Jane Walker och Nigel Mathers (2004) finner också att föreställningarna om vad som kan hända, både när det gäller förekomst av konflikter och följderna av dem, vida överträffar verkligheten – i negativt avseende.

Vad är det då man fruktar? Distinktionen mellan rädsla och ångest ger åtminstone en antydan till svar. Rädsla är rädsla för något, medan ångest är rädsla för ingenting. Eller med Sören Kierkegaards ord: »Ångest är frihetens svindel.« Det vi kallar konflikträdsla handlar till stor del om denna valångest, tydliggörandet av vår frihet. Konflikter handlar om val vi kan göra, vilket innebär en konfrontation med oss själva. Självbilden sätts på sin spets, när man utmanas att artikulera sina egna idéer, behov och åsikter och ta ställning.

En del har dock funnit genvägar i dessa personliga valkonflikter.

Det har Tärningsspelaren (1998) gjort i den amerikanska kultboken med samma namn. Författaren Luke Rhinehart underlättar tillvaron för sin huvudperson genom att låta honom ta tärningen till hjälp och låta slumpen styra de val han ställs inför. Metoden vinner, i romanen, genklang i vida kretsar och utvecklas till en ny terapeutisk rörelse.

30 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 30

2013-07-02 12.30

Varken onda eller goda Framför allt inom den arbetsvetenskapliga forskningen finns ett starkt intresse för betydelsen av konflikter både när det gäller prestationer och arbetsmiljö. Litteraturen är ganska så samstämmig i detta avseende. För det första beror effekterna på hur motsättningarna hanteras. För det andra så uppfattas så kallade relationskonflikter eller affektiva konflikter vanligen som störande och väcker negativa känslor.

Tidigare har sakkonflikter eller kognitiva konflikter i allmänhet betraktats som positiva i arbetslivet. De stimulerar till kreativitet, innovation, bättre problemlösningar och kunskapsspridning (Lu m.fl., 2011). De positiva sambanden mellan sakkonflikter och prestationer i arbetslivet framstår emellertid inte längre som helt entydiga. Under senare år har det rapporterats kurvlineära, omvänt u-formade, samband mellan konfliktnivå och positiva effekter (De Dreu, 2006; Jehn 1995; McMillan m.fl., 2012).

Upp till en viss nivå har konflikter en positiv koppling till önskvärda effekter, men därefter avtar denna och efterträds av ett negativt samband. Detta förklaras av att sakkonflikterna efter en viss nivå smittar av sig och skapar relationskonflikter. Här finns givetvis ingen absolut brytpunkt, där sakkonflikter blir negativa utan det beror på sammanhanget. Exempelvis är sakkonflikter mer störande i rutinarbete än i komplicerat arbete. Likaså förefaller tillfälliga arbetsgrupper att vara mer konfliktkänsliga i den bemärkelsen att sakliga konflikter snabbare leder till relationsstörningar (Curs¸eu m.fl., 2012). Dessutom finns det ju i alla sociala sammanhang normer som anger »takhöjden«, vilka frågor som är okej att lyfta och konfrontera.

Människors hälsa, stressreaktioner och allmänna välbefinnande påverkas både i privat- och i arbetslivet av förekomsten av konflikter.

En hög konfliktnivå på arbetet har ett samband med bland annat emotionell utmattning, hög frånvaro och hög personalomsättning (Giebels & Janssen, 2005). Det är emellertid relationskonflikterna som står för detta samband. En förklaring som ges till de negativa effekterna av störda relationer är att de, i motsats till sakliga motsättningar, utgör ett större hot mot den sociala identiteten och självuppskattningen.

Sammantaget skapar ett tillitsfullt arbetsklimat och goda erfarenheter av tidigare konflikter en form av immunitet gentemot negativ utveckling av sakkonflikter (Huang, 2010). Slutsatsen är, med de Perspektiv på konflikter 31

131701_Konflikter_ORIG.indd 31

2013-07-02 12.30

Bonos (1986) ord, att konflikter varken är onda eller goda; de bara är. Avgörande för konsekvenserna av en konflikt är hur den hanteras och i vilket sammanhang den förekommer.

32 Perspektiv på konflikter

131701_Konflikter_ORIG.indd 32

2013-07-02 12.30

131701_Konflikter_ORIG.indd 33

2013-07-02 12.30

Mellanmänskliga konflikter, alltifrån snabbt övergående oenigheter till mer komplicerade motsättningar, är ofrån-

komliga i både arbets- och privatliv. Få är oberörda av dem.

En del oroas och undviker dem. Andra tar dem med jämnmod eller ser dem som stimulerande utmaningar.

Utifrån konfliktteori och konkreta exempel ger denna bok en ökad förståelse för konflikters uppkomst, dynamik och

Barbro Lennéer Axelson Ingela Thylefors

Fler böcker av författarna på Natur & Kultur:

Barbro Lennéer Axelson Ingela Thylefors

hantering. Den presenterar olika synsätt och metoder såväl Arbetsgruppens psykologi, fjärde utgåvan Barbro Lennéer Axelson & Ingela Thylefors, 2005

Förluster. Om sorg och livsomställning Barbro Lennéer Axelson, 2010

för att förebygga som för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Eftersom kunskap är en ovärderlig grund för all problemlösning, inte minst för att tackla motsättningar, innebär det att var och en kan stärka sin förmåga att aktivt påverka utgången av en konflikt. Ibland behövs emellertid insatser från professionella hjälpare, så kallade tredje parter,

Båda författarna är psykologer och knutna till Göteborgs universitet. De har lång erfarenhet av att arbeta med konflikthantering i olika sammanhang.

BarBro Lennéer axeLson har utöver sitt arbete som universitetslektor i socialt arbete ett mångårigt internationellt engagemang i frågor kring relationer, sexualitet och mänskliga rättigheter.

IngeLa ThyLefors är docent i psykologi med en specialisering inom arbets- och organisationspsykologi. Under senare år har ledarskap, arbetsmiljö och tvärprofessionellt samarbete stått i fokus för hennes forskning och konsultverksamhet.

och boken uppmärksammar också deras roll och arbete i förhållande till olika former av medlingsinsatser.

Boken är en uppskattad klassiker som här föreligger i en ny och aktualiserad utgåva. Den är tänkt som kurs- och fackBabels torn. Om tvärprofessionellt teamsamarbete.

Ingela Thylefors, 2013

Arbetsgrupper. Från gränslösa team till slutna rum Ingela Thylefors (red.), 2007

Ledarskap i human service-organisationer Ingela Thylefors, 2007

Psykosocialt behandlingsarbete (e-bok) Barbro Lennéer Axelson & Ingela Thylefors, 2010

litteratur men dess tilltal och allmängiltiga innehåll gör den läsvärd även för en bredare krets.

Uppkomst, dynamik och hantering ISBN 978-91-27-13429-4

9 789127 134294

Konflikter, danskt band.indd 1-5

2013-06-27 13:47