9789147103713 by Smakprov Media AB

SOtSerien från Liber

SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i samhällskunskap. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webmaterialet SO·S Plus.

SAMHÄLLE ÅR 7

SAMHÄLLE

Best.nr 47-10371-3 Tryck.nr 47-10371-3

Ulla M. Andersson Per Ewert Uriel Hedengren

SOS samhalle7_omslag.indd 1

11-06-20 15.13.57

ISBN 978-91-47-10371-3 © 2011 Ulla M. Andersson, Per Ewert, Uriel Hedengren och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Thomas Karlsson Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Graphycems, Spanien 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Samhälle_år_7.indd 2

11-06-22 09.36.53

Innehåll Sverige förr och nu 4 Från fattigt till rikt land 6 Från överhetssamhälle till demokrati 10 Mänskliga rättigheter i Sverige 13 Uppgifter 17

Folk i Sverige 18 Hur är det att komma till Sverige? 20 Flykting eller invandrare? 20 På ﬂyktingförläggningen 22 Invandrargrupper 24 Medborgarskap 25 Uppgifter 27

Invandrare och ﬂyktingar i Sverige genom tiderna 28 Minoriteter och svenskar sedan länge 30 Rättigheter för Sveriges minoriteter 30

Samer 31 Sameland 31 Samerna idag 32

Romer och resande 34 Romerna i Sverige 35 Varifrån kommer romerna från början? 36 Uppgifter 37

Brott och säkerhet i samhället 66 Rättssäkerhet 66 Ökar brottsligheten? 67

Ungdomsbrottslighet 69 Unga kriminella behöver hjälp 70 Uppgifter 71

Olika påföljder 72 Fängelse 73 Istället för fängelse 74 Varför straff 74 Brottsförebyggande arbete 76 Droger och brott 78

Domstolarna 80 Brottmål och tvistemål 81

Våra lagar 82 Lagarna måste anses som rättvisa 83 Sveriges rikes lag 84 Från brott till påföljd 86 Uppgifter 87

Våra pengar 88 Dina egna pengar 91 Fickpeng 91 Ungdomslön 91

Familjens pengar 92

Leva tillsammans 38 Vi är beroende av varandra 40 Fungera själv och i grupp 41 Vissa grupper betyder mer än andra 42 En gemensam kultur 50 Uppgifter 53

Lag och rätt 54 Brottsplats: Storegårdsskolan 56 Fast hos polisen! 57 Rättegången 61 Domen 64 Uppgifter 65

Samhälle_år_7.indd 3

Det ekonomiska kretsloppet 94 Familjens ekonomi förr i tiden 95 Familjens budget 96 Uppgifter 99

Spara pengar 100 På bank eller i fond? 100

Har kunden alltid rätt? 102 Konsumentköplagen 103

Kontant betalning eller kredit? 105 Uppgifter 109

11-06-22 09.03.19

L E VA

Samhälle_år_7.indd 38

11-06-21 07.13.35

ur länge är du egentligen ensam en vanlig dag?

Förmodligen inte speciellt länge. Vi är nästan jämt tillsammans med någon, oavsett om det är hemma, i skolan eller på jobbet. Så har det alltid varit. Människor söker sig till varandra för att få trygghet och för att de vet att livet blir lättare om man samarbetar. Men att vara beroende av varandra är inte detsamma som att alltid vara överens. Syskon bråkar. Föräldrar skiljer

T I L LS A M M A N S sig. Ibland blir det tjafs i en skolklass, mellan ungdomsgäng och på arbetsplatser – ja, till och med mellan folkgrupper och länder.

Samhälle_år_7.indd 39

11-06-21 08.48.45

Vi är beroende av varandra

Det är mycket som ska fungera i ett samhälle för att vi ska känna oss trygga och ha tillgång till mat, kläder och allt annat som behövs.

I Sverige har de flesta människor ett bra liv. Välståndet är högt och ingen behöver vara rädd för att det ska bli svält eller hungersnöd. Var och en har rätt att säga och skriva vad de vill, och de flesta kan själva bestämma hur de vill ordna sitt liv. En del kanske tror att välstånd och frihet finns naturligt, på samma sätt som det finns luft och vatten. Men så är det inte. Det är inte mer än några hundra år sedan som Sverige var ett fattigt land, där människor saknade den frihet som vi i dag tycker är en självklarhet. Det är mycket som behövs för att vi ska ha ett bra liv. Det måste finnas fabriker och företag, skolor och sjukhus. Det behövs vägar, hamnar och flygplatser, maskiner, datorer och tekniska kunskaper. För att klara allt det här måste vi samarbeta på alla möjliga områden. Men vi är inte bara beroende av varandra för att skolor, vägar, sjukhus och allt annat som behövs i samhället ska fungera. Vi behöver också sällskap, kärlek och den trygghet som man får genom att tillhöra en grupp, till exempel en familj. Att leva tillsammans med andra är ett grundläggande mänskligt behov, precis som att ha mat, kläder och en bostad.

40 leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 40

11-06-21 08.48.49

Fungera själv och i grupp Det krävs alltså samarbete för att samhället ska fungera. Visst, tänker du kanske – men man vill ju även vara för sig själv ibland. Och så är det förstås. En del har större behov av att sköta sig själva, medan andra trivs bäst när det är många runt omkring. Sitter man på egen hand och spelar gitarr kan man göra som man vill. Välja sina egna låtar och ändra takten när man har lust. Hur resultatet blir beror enbart på ens egen förmåga och vilja. Spelar du i en grupp är det helt annorlunda. På samma sätt är det i skolan. Ska ett arbete göras individuellt måste du planera allt själv, samla in material och redovisa resultatet för de andra i klassen. I ett grupparbete lägger man istället upp jobbet tillsammans, fördelar uppgifterna och diskuterar med varandra. Oavsett om du gillar att sköta det mesta på egen hand eller trivs bäst i grupp är det viktigt att hitta en balans. För att klara alla krav som ställs i skolan och ute på arbetsplatser måste du kunna lösa saker både på egen hand och tillsammans med andra.

VAD BETYDER DET ATT VARA SOCIAL? Ordet social kommer från det gamla språket latin och betyder kamrat. Man brukar säga att människan i grunden är social, vilket betyder att vi har ett medfött behov av att vara tillsammans med andra och känna att vi ingår i en grupp.

Genom att arbeta i en grupp lär man sig många saker som är viktiga när det så småningom är dags att ge sig ut i arbetslivet.

leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 41

11-06-21 07.13.47

En del kompisar har du glädje av hela livet, andra tappar du kontakten med eftersom ni utvecklas åt olika håll.

Vissa grupper betyder mer än andra En grupp består av personer som är beroende av varandra för att uppnå ett visst mål, eller som är känslomässigt bundna till varandra. Det betyder att du tillhör flera grupper. Familjen förstås, kompisarna, en skolklass, och kanske en idrottsförening eller en arbetsplats. Men du tillhör också den kommun där du bor, landet Sverige, världsdelen Europa och i sista hand hela jordens befolkning. För många är familjen den viktigaste gruppen. Föräldrar och syskon har de flesta kontakt med under större delen av sitt liv. Det är personer som man känner sig trygg med. Vanligtvis har familjemedlemmarna också ungefär samma uppfattning om vad som är rätt och fel och hur man ska leva ett bra liv. Även de närmaste vännerna är viktiga. En del kompisar kommer du att ha kvar i många år, kanske hela livet. Det betyder att ni påverkar varandra och får ganska lika syn på vad som är bra och dåligt. Ibland kanske du till och med väljer att tycka eller göra något som du egentligen inte gillar, bara för att du är rädd att förlora dina kompisar. Andra grupper har inte lika stor känslomässig betydelse. Det kan vara lagkamraterna i basketlaget, de andra eleverna i skolan eller de man jobbar ihop med på sommarlovet. Du känner visserligen de här personerna och träffar dem rätt ofta, men det betyder inte att de påverkar dina åsikter och beslut speciellt mycket.

42 leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 42

11-06-21 07.13.48

Inte alltid överens Den som tillhör en grupp kan inte bete sig hur som helst. Det gäller att visa hänsyn och kunna komma överens med de andra, även när det finns olika åsikter. I ett kompisgäng gör man till exempel många saker tillsammans – går på bio, ordnar fester, spelar bowling och annat kul. Det vanliga är att man först pratar med varandra och sedan gemensamt kommer överens om vad man ska göra. Säkert blir någon missnöjd, men det brukar jämna ut sig. Ibland får man som man vill, ibland inte. Det kan alla acceptera så länge som de har en möjlighet att vara med och påverka besluten. Ett kompisgäng där en och samma person bestämmer hela tiden splittras förmodligen ganska snart. Att vi håller ihop är alltså inte detsamma som att allt är frid och fröjd. Tvärtom, det blir ofta konflikter mellan personer i en grupp, ibland också mellan olika folkgrupper eller till och med mellan länder. Den här typen av konflikter – eller motsättningar – beror på att vi har olika uppfattning om hur saker och ting ska göras och vara. Frågorna är många: Hur ska vi bete oss mot varandra? Vilka regler behövs? Hur ska vi fatta beslut? Vem eller vilka ska bestämma? Även vuxna kan mobbas Det vanliga är att man känner sig trygg i den grupp man tillhör. Men ibland kan det vara precis tvärtom, att man gång på gång utsätts för övergrepp och hot, det vill säga mobbas. Många tror säkert att mobbning bara förekommer bland barn och ungdomar, men även vuxna kan drabbas, framförallt på jobbet. Det brukar gå till så att några pratar illa om en arbetskamrat eller fryser ut honom eller henne. Ett annat exempel är chefer som aldrig berömmer vissa personer utan nedvärderar deras insatser även om de gör bra saker. En speciell form av mobbning är sexuella trakasserier. Det betyder att en person genom kommentarer och blickar, till och med beröring, utsätter en kollega för obehag. Det beräknas att flera hundratusen personer varje år utsätts för mobbning på svenska arbetsplatser. De som drabbas blir ofta deprimerade och måste kanske sjukskriva sig. I vissa fall har det gått så långt att den som mobbas försöker ta livet av sig.

leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 43

11-06-21 07.13.50

Sharaf hjältar är ett projekt som riktar sig till pojkar med invandrarbakgrund. Sharaf betyder heder på arabiska och målet med projektet är att motverka så kallad hederskultur.

Grupper med olika uppgifter Vissa grupper, som familjen och kompisarna, betyder extra mycket för att vi ska känna oss trygga och få kärlek och gemenskap. Andra grupper är viktiga för att vi ska lära oss saker, tjäna pengar eller utveckla våra intressen och talanger. Det finns även grupper som påverkar hur samhället utvecklas. Kanske kommer du i framtiden att satsa på att jobba i ett politiskt parti. Andra väljer att gå med i en förening som arbetar för fred eller bättre miljö och ytterligare någon åker med en kyrklig organisation till Afrika för att hjälpa föräldralösa barn. Grupper är, precis som individer, beroende av varandra. Saknar många barn trygghet hemma påverkas atmosfären i skolan. Hur eleverna har det i skolan påverkar i sin tur hur de i framtiden fungerar på arbetsplatser och i samhället i övrigt. På motsvarande sätt påverkas förhållandet mellan människor i ett land där det saknas frihet och där man är rädd för att stöta sig med dem som bestämmer.

44 leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 44

11-06-21 07.13.50

Du kan ha ﬂera roller Förmodligen beter du dig lite olika beroende på vilken grupp det gäller. Tillsammans med familjen och sina vänner kan man vara sig själv, men i skolan och på fritidsgården kanske man har en annan stil. Det förklarar varför människor kan ha helt olika bild av samma person. Den som av sina föräldrar anses vara snäll och försynt kan uppfattas som besvärlig av lärarna i skolan och som självständig och ansvarstagande av arbetskamraterna. Du kan alltså ha flera roller. Du är på ett sätt som syskon och på ett annat sätt som anställd eller som tränare för knattelaget i handboll. Det beror på att när du är elev, personal, pojkvän och så vidare, har personerna som du då möter olika förväntningar på dig. Samarbete kan vara svårt Den som tillhör en grupp måste alltså ta hänsyn till de andra i gruppen. Ska man samarbeta krävs att man kommer överens, även när det finns olika åsikter. Det gäller såväl i en familj som för hela samhället. Ta till exempel en bilfabrik. Dit kommer plåt, däck, startmotorer, säten, hastighetsmätare, färg och mycket annat. Alla delar ska fogas samman så att det i slutändan blir en färdig bil som är snygg, säker och går att köra. En enda person kan inte hålla ordning på allt det här. Det krävs att man jobbar ihop och att var och en bidrar med sina speciella yrkeskunskaper. Men det krävs också att någon bestämmer hur bilarna ska se ut, hur många som ska tillverkas och till vilken kostnad, samt vilka verktyg och maskiner som behövs. Skulle alla på fabriken vara med och diskutera varenda liten detalj blir det nog inte många bilar tillverkade. Och hur är det egentligen i ett land? För att skolor, vägar, sjukhus, domstolar och allt annat ska fungera krävs tusentals och åter tusentals beslut. Det kan inte var och en ta hand om på egen hand. Det gäller alltså att se till så att samarbetet fungerar – i familjen, på arbetsplatsen och i hela landet. Det finns många problem som måste lösas. Framför allt är det viktigt att alla i en grupp har möjlighet att komma till tals – inte bara en eller ett fåtal.

SAMARBETE När två eller ﬂera arbetar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål.

leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 45

11-06-21 07.13.51

Identiteten formas tillsammans med andra Så här långt har vi mest talat om den trygghet man känner i en grupp, och hur viktiga olika grupper är för samarbetet i företag, föreningar och samhället i övrigt. Men grupper spelar också stor roll när ett barn växer upp och får sin egen personlighet – eller identitet. Din identitet består av många pusselbitar: om du är pojke eller flicka, vilken typ av familj och land du föds i, dina intressen och det yrke du så småningom väljer. Allt det här är viktigt och vi anstränger oss gärna lite extra för att förstärka vår identitet. Det gäller tjejen som sminkar sig flera timmar varje dag likaväl som hårdrockaren med tatueringar och svarta kläder, eller de judiska och muslimska familjer som låter omskära sina nyfödda pojkar. På det här sättet visar man vem man är och vilken grupp man tillhör, men också vad som skiljer en från andra. Det är skillnader som kan leda till konflikter. För de flesta är skillnader mellan personer och grupper inget större problem. De störs inte av att någon tycker annorlunda eller beter sig på ett sätt som de själva inte är vana vid. Istället uppskattar och respekterar de att det finns olikheter. Det är ett sätt att visa tolerans mot andra. Motsatsen – intolerans – innebär att inte visa respekt för andras åsikter och deras sätt att vara. Intolerans kan förstärkas genom påverkan i en grupp, men också på grund av ett lands lagar. I Sverige finns det personer som misshandlas för att de är homosexuella och i vissa länder, som Iran, anses homosexualitet vara ett allvarligt brott.

Identitet = din egen uppfattning om vem du är

46 leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 46

11-06-21 07.13.51

I tonåren anpassar man sig till nya värderingar och skaffar sig en position i andra grupper än familjen. Det är ett sätt att förbereda sig inför vuxenlivets självständighet.

Olika förutsättningar på grund av uppväxtmiljö Som du märker har de grupper du ingår i stor betydelse för hur du utvecklas som person. När man är liten är familjen viktigast. Sedan söker man sig steg för steg längre bort och får kontakt med många olika personer – i skolan, på jobbet, i teatergruppen eller vad det nu kan vara. I takt med att man möter nya personer och grupper förstår man också bättre vem man själv är och hur ens omgivning fungerar. Vad tycker jag är viktigt att uppnå? Hur förväntar sig andra att jag ska bete mig i olika sammanhang – på en restaurang, i kön till bussen eller på kontoret där jag fått sommarjobb? Hur man besvarar den typen av frågor skiljer sig i olika delar av världen. Därför kan det vara svårt att veta hur saker och ting fungerar och vad folk tänker och förväntar sig när man kommer till ett nytt land. Men det finns också skillnader inom ett land. En del barn har föräldrar och nära släktingar med bra jobb och god ekonomi, medan andra växer upp med personer som missbrukar alkohol, hamnar i fängelse eller lider av allvarliga psykiska problem. Det kan vara svårt att bryta sig loss från en sådan miljö och finna trygghet i andra grupper.

leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 47

11-06-21 07.13.51

Du har friheten att själv göra dina val De flesta regler som talar om hur vi ska bete oss finns inte nedskrivna någonstans. De lär man sig under sin uppväxt, oftast utan att ens tänka på det, ungefär som man lär sig gå och prata. En oskriven regel som visar hur vi förväntas bete oss mot varandra i en grupp eller i hela samhället kallas norm. För att beskriva hur vi tar till oss omgivningens normer, och skapar en bild av vad som är rätt och fel, används begreppet socialisation. Den är inget som sker över en natt utan man prövar sig fram under hela sin uppväxt för att förstå vad som accepteras i olika grupper. Du kanske tycker att det här låter som om vi är som robotar; man beter sig automatiskt på ett visst sätt utan att ens tänka efter. Så är det inte. Vid sidan av att vi vill passa in och känna trygghet i olika grupper har varje individ sin egen vilja och sin personliga syn på hur han eller hon vill leva. Den friheten avgör vilka grupper vi söker oss till. En del grupper föds man förstås in i, som familjen. Andra grupper väljer man frivilligt. I de flesta fall går det bra, men ibland leder ens val till konflikter med familj och vänner. Så kan det vara för den som söker sig till ett gäng som sysslar med inbrott och droger, eller den som vägrar att delta i en religiös förening som resten av familjen är engagerad i.

Socialisation innebär att vi tar till oss normer, regler, värderingar och traditioner som formar vår personlighet. Socialisationen pågår i stort sett hela livet, framförallt i familjen, bland kompisarna och i skolan samt på jobbet och genom massmedia.

48 leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 48

11-06-21 07.13.52

Grupptryck I alla grupper finns det krav på att man följer gruppens regler och värderingar. Ibland kan det medföra att någon eller några inte vågar stå för det de egentligen tycker är rätt, eftersom de då riskerar att stötas bort från gemenskapen och hamna utanför. Det är ett exempel på grupptryck. Ofta förknippar vi grupptryck med något dåligt, till exempel att ungdomar tvingas använda våld för att accepteras i ett gäng eller att man mobbar personer som man tycker illa om. En stor del av grupptrycket sker dock helt omedvetet – vilka kläder man har, hur man beter sig mot kompisarna och ens intressen.

Även den som har många kompisar kan känna sig ensam och kanske även tvingad att göra saken som man egentligen inte vill.

Grupptryck = gruppens påverkan på en individ leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 49

11-06-21 08.22.41

att arbetslösheten är speciellt hög och inkomsterna låga i områden där det bor många invandrare. Pågår det här under lång tid finns risken att man hamnar i ett utanförskap. Då blir det ännu svårare att lära sig det nya språket, få svenska vänner, ett jobb och en bra bostad. Samtidigt finns det svenskar som talar illa om människor bara för att de kommer från andra länder. Den typen av främlingsfientlighet bygger ofta på osäkerhet, till och med rädsla, för det som man inte känner igen. Därför tar de här svenskarna avstånd från människor som klär sig annorlunda och har andra traditioner. Främlingsfientlighet innebär att det görs en uppdelning av landets befolkning, i ett ”vi och dom”. Går det för långt finns stor risk att vi som bor i Sverige kommer att leva under helt olika förhållanden på grund av att alla inte har samma chans att utvecklas och ta vara på sina möjligheter. Även om det förekommer konflikter mellan olika folkgrupper – kulturkrockar – ska vi komma ihåg att motsatsen kanske är ännu vanligare. Många människor som flyttar till Sverige klarar sig bra och trivs. De hittar ett arbete, skaffar sig en bostad och får svenska vänner. Det betyder att dagens svenska kultur inte ser ut som den gjorde för 50 år sedan. Mycket är sig förstås likt, men vi har också tagit intryck från en massa andra kulturer, inte minst när det gäller mat, musik och mode.

I ett folks kultur ingår även deras historia, konst, litteratur, teater och ﬁlm.

Sedan 2006 är det tillåtet att bära religiös huvudbonad inom polisen. Masooma Yaqub, passkontrollant på Arlanda och anställd inom gränspolisen, använder sig av den rätten.

leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 51

11-06-21 07.19.07

ALLA HAR SAMMA VÄRDE Vår kultur är inget som regeringen eller någon myndighet har bestämt hur den ska se ut eller vad den ska innehålla. Den har vuxit fram under hundratals eller till och med tusentals år. Det gör att vi inte bara har något gemensamt med dem som lever nu utan även med våra förfäder som levde för länge sedan. Samtidigt förändras kulturen i takt med att världen runt omkring oss förändras. Vi reser också mer och lär oss nya saker av människor som flyttar hit från andra länder. Och genom att information snabbt sprids över hela världen med hjälp av internet och tv försvinner en del av den gamla kulturen

och ersätts av sådant som man stöter på nästan överallt. Många av de filmer, tvspel och den musik du gillar är även populära i USA, Spanien, Sydafrika och Thailand. Ett viktigt inslag i vår kultur är att vi uppfattar alla människor som jämlika, det vill säga att alla har samma värde. Ingen ska behandlas sämre än någon annan när det gäller att få utbildning eller sjukvård, och alla ska kunna vara med och besluta om sådant som påverkar hur samhället utvecklas. Sedan spelar det ingen roll om du är svensk eller invandrare, man eller kvinna, frisk eller handikappad.

S A M M A N FAT T N I N G Vi är beroende av varandra för att samhället ska utvecklas, men också för att få sällskap, kärlek och trygghet. Det är viktigt att både kunna lösa saker på egen hand och fungera i grupp tillsammans med andra. Vi tillhör flera grupper, till exempel familjen och kompisarna i skolan. Man brukar skilja mellan primärgrupper och sekundärgrupper. En del utsätts för övergrepp och hot från andra i gruppen, de mobbas. Även vuxna kan utsättas för mobbning, till exempel sexuella trakasserier. Vi kan ha olika roller beroende på vilken situation det handlar om. Man kan vara på ett sätt som syskon och ett annat som flickvän eller tränare för handbollslaget. Din identitet är din egen uppfattning om vem du är. Identiteten byggs upp av alla de upplevelser och erfarenheter som format din personlighet. Med socialisation menas hur vi under vår uppväxt tar till oss omgivningens normer och skapar en bild av vad som är rätt och fel. De flesta känner någon slags samhörighet med andra som bor i vårt land. Det beror på att vi har samma kultur. Det kan uppstå konflikter, eller kulturkrockar, mellan olika folkgrupper i ett land.

52 leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 52

11-06-21 07.19.09

UPPGIFTER Frågor på texten 1. Ge exempel på sådant som behövs för att samhället ska fungera och människor ska ha ett bra liv. 2. Vad menas med en grupp? 3. Varför kan det bli konﬂikter i en grupp? 4. I vilka sammanhang kan det förekomma att vuxna mobbas? 5. Förklara vad som menas med att vi har olika roller. 6. Vad betyder ordet identitet? 7. Vad är en norm? 8. Förklara vad som menas med socialisation. 9. Vad innebär grupptryck? 10. Vad är skillnaden mellan primärgrupp och sekundärgrupp? 11. Vad är ett lands kultur?

Arbeta med texten 12. Vad menas med att det är ett grundläggande mänskligt behov att vara tillsammans med andra? 13. Vilka fördelar kan ﬁnnas med att göra ett skolarbete a) ensam b) tillsammans med andra som ett grupparbete?

14. Skulle du helst vilja slå igenom och bli känd som soloartist eller tillhöra en grupp. Varför? 15. Vilka grupper tillhör du? Vilka är viktigast? 16. Vilka tror du främst utsätts för sexuella trakasserier? Vad ska man göra för att förhindra att sexuella trakasserier förekommer? 17. Vem är du? Hur skulle du beskriva din identitet? 18. Ge några exempel som visar att det inträffar kulturkrockar även i Sverige.

Ta reda på mer 19. Vi tänker oss att du ska jobba i en klädaffär på sommarlovet. Beskriv på vilket sätt du måste kunna arbeta på egen hand samt när det krävs att du samarbetar med de övriga anställda i affären? 20. En del tycker bäst om när de får bestämma själva och göra på sitt eget sätt, medan andra trivs bäst tillsammans med andra i en grupp. Intervjua några av dina kompisar för att ta reda på om de helst jobbar på egen hand eller tillsammans med andra. Fråga också varför de tycker som de gör.

leva tillsammans

Samhälle_år_7.indd 53

11-06-21 07.19.09

Bildförteckning C.W. Wonhoff /Malmö Museer /IBL 4(1) Jochen Zick/Keystone/Scanpix 4(2) Jessica Gow/Scanpix 7 Peppe Arninge/Scanpix 8 Everett Collection/IBL 9 Pressens Bild/Scanpix 11(1,2) Peter Hoelstad/Scanpix 12 Familjen Larsson 14(1) Stefan Larsson 14(2) Matias Recart/AFP/Scanpix 15(1) Jan E Carlsson/DN/Scanpix 15(2) Lennart Hyse/Scanpix 18(1) Katrine Nordli/Aftenposten/Scanpix 18(2) Geert Van Kesteren/Camera Press/Scanpix 20 Niklas Johansson 21 David Longstreath/AP/Scanpix 22 Caroline Tibell/SvD/Scanpix 23 Carl Erik Bergwall/Scanpix 24 Patrick Degerman/Scanpix 32 Mattias Forsberg/Scanpix 33 Peter Frennesson/Sydsvenskan/IBL 35 Mikael Andersson/Mira/NordicPhotos 38 Anders Ekholm/Tiofoto/NordicPhotos 39 Leif R Jansson/Scanpix 40 André Maslennikov/IBL 41 Camilla Cherry/Scanpix 42 Erich Stering/Scanpix 44 Annika af Klercker/SvD/Scanpix 47, 49 Fredrik Sandberg/Scanpix 51 Tomas Oneborg/Scanpix 54(1) Göran Stenberg/Helsingborgs Dagblad/Scanpix 54(2) Per-Olof Sännås/Scanpix 56 Mikael Sjöberg/Scanpix 66 Michael Mann/Scanpix 69 Pressens Bild/Scanpix 75 Juha Roininen/Scanpix 76 Niklas Johansson 77 Kamerareportage/Scanpix 83 Gustoimages/Science Photo Library/IBL 88(1) Jan Nordén/IBL 88(2) Jörgen Hildebrandt/Scanpix 89 Ragnar Ness/NPS/IBL 91 Kamerareportage/Scanpix 95 Jens Wolf/DPA/Scanpix 101 Trons/Scanpix 105 Jessica Gow/Scanpix 106 Greg Baker/AP/Scanpix omslag

Samhälle_år_7.indd 112

11-06-21 07.19.39

SOtSerien från Liber

SAMHÄLLE ÅR 7

SAMHÄLLE

Best.nr 47-10371-3 Tryck.nr 47-10371-3

Ulla M. Andersson Per Ewert Uriel Hedengren

SOS samhalle7_omslag.indd 1

11-06-20 15.13.57