9789147104123

Studio Svenska är ett basläromedel för grundskolans senare del. Studio Svenska består av tre komponenter per årskurs: grundbok, studiebok och diagnosmaterial.

Grundbokens kapitel återkommer i alla fyra grundböckerna:

Språkträning

Skrivarskola

Språkhistoria

Tala

Massmedier

Litteratur

Uppslagsdel

Studio Svenska 4

Studieteknik

Studio Svenska 1 är tänkt för år 6.

Studio Svenska 2 är tänkt för år 7.

Studio Svenska 3 är tänkt för år 8.

Studio Svenska 4 är tänkt för år 9.

Studio Svenska

4

My Eklundh Boel Nygren Inger Strömsten

Best.nr 47-10412-3 Tryck.nr 47-10412-3

Studio Svenska 4 OMSLAG.indd 1

2011-10-18 13.01

Innehåll – Studio Svenska 4 STU DIETEKNIK 4 Källkritik 5 Vad är en källa? 6 Sök och värdera information 7 Fakta eller värderingar 8 Ange källan 10 Internet – källa eller fälla? 12 Sökmetoder 14

S K R I VA R S KO L A 1 6 Att skriva rapport 17 Allmänna råd 18 Disposition 18 Rubriksättning 19 Språk 19 Att skriva praorapport 20 Att skriva labbrapport 22

Att skriva argumenterande text 24 Olika sorters argument 24 Samla argument 25 Disponera din text 26 Värderande ord 26

Skriv en novell – kort och gott 28 Så här bygger man upp en novell 28 Beskriv personerna 30 Beskriv miljön 32 Välj rätt ord 34

TA L A 3 6 Den viktiga konsten att tala 37 Antiken och retoriken 38 Greken Aristoteles och konsten att övertyga 38 Romaren Cicero – Om talaren 39 Retorik idag 40 Lär dig argumentera 41 Använd argument i debatten 42 Talet och talaren 43 Talekonst på gott och ont 44 Lyssna kritiskt 46

L I T T E R AT U R 4 8 En linje genom tiden 49 Från forntiden till andra världskriget 49 Forntiden 50 Antiken 51 Medeltiden 52 Renässansen 53 Upplysningen 54 Romantiken 55 Realism och naturalism 56 Nittiotalismen i Sverige 58 1900-1940 58

Romanen – en berättelse på prosa 61 Vad är en roman? 62 Romanens första tid – från 1700-tal till 1900-tal 66 Folkskola och industrialism 66 Romaner speglar sin tid på olika sätt 67 I Sverige vid 1800-talets slut 74 Från 1900 till andra världskriget 78 I Sverige vid 1900-talets början 78 Några arbetarförfattare 82

Novellen – en kort berättelse 88 Lite novellhistoria 89 En svensk, en fransman, en ryss och en tjeck 90 En norska, en danska och en svensk 94

Serier – berättelser i bild och bubblor 100 Så började det 101 Tidiga serier – The Yellow Kid och Krazy Kat 102 I Sverige kring 1900 103 Serier från USA 104 Skämt och äventyr – seriehjältar av olika slag 104 Kända europeiska serier 112 Några svenska serier 118 Två gamla seriefigurer som lever 118 Påverkade av USA 119 Vardagsliv och historia 120 Manga från Japan 122 Påverkan från USA 122 Ett speciellt sätt att teckna 122

2

Studio_sv_4_001_192.indd 2

05-10-20 14.45.46

S P R Å K H I S TO R I A 1 2 6 Att meddela sig med andra – att kommunicera 127 Språkets makt 128 Hur talar du? 129 Tala och skriva är olika saker 130 Olika sorters språk 132 Kroppen kan tala 132 Är dialekter inne? 133 Gruppspråk förr och nu 134 Språkvård förr och nu 141

MASSMEDIER 144 Reklam, reklam och ännu mera reklam 145 Det perfekta världen – reklamens värld 148 Män, kvinnor och barn i reklam 149 Vad är reklam? 150 Ett nytt jeansmärke 150 Var finns reklamen? 153

Bäst, störst och vackrast – att övertyga med reklam 154 Reklamens argument och formler 154 AIDA(S) – en fungerande formel 155 Väl valda ord 156 Kontraster 157 Säljande bild 159

Rätt och fel i mediernas värld 161 Censur – bara på bio 161 Får massmedier skriva eller visa vad som helst? 161 Granskningsnämnden 162 Att granska reklamen 163

UPPSLAGSDEL 165 Skrivregler 165 Styckeindelning 165 Stor eller liten bokstav 166 Skiljetecken 167 Punkt 167 Kommatecken 167 Utropstecken 167 Frågetecken 168 Kolon 168 Snedstreck 169 Citattecken 169 Avstavning 170 Förkortningar 171 Skriva repliker 173

Ordklasser 174 Substantiv 174 Adjektiv 175 Verb 176 Prepositioner 177 Räkneord 177 Pronomen 178 Adverb 181 Konjunktioner 182 Interjektioner 182

Satser och satsdelar 182 Satser 182 Satsdelar 184

3

Studio_sv_4_001_192.indd 3

05-10-20 14.45.46

Tala I det här kapitlet kan du x läsa om talekonstens historia x lära dig om argumentation x läsa om hur man för en debatt x lära dig hur man bygger upp ett tal x fundera över hur man blir en kritisk lyssnare

och en bra talare.

36

Studio_sv_4_001_192.indd 36

05-10-20 14.51.25

Den viktiga konsten att tala

När du öppnar munnen och släpper ut några ord är det inte bara munnen du öppnar utan också dig själv Munnen är det lås som bara du har nyckeln till Bengt Berg, ur Om världen inte fanns

argument = skäl för eller emot riktigheten av ett visst påstående

retorik = läran om talekonsten och sättet att påverka med ord; vältalighet TA L A

Visst kan väl alla prata? Det är i alla fall ingen konst när man pratar med föräldrarna eller sina kamrater. Det går också bra att fråga om vägen, att ställa frågor i affären eller prata med någon på bussen, även om man inte känner den man pratar med.

Men hur är det när du ska argumentera för en sak, vara med i en debatt eller tala inför många människor? Känns det som om alla stirrar på dig, som om orden tagit slut eller som om du glömt allt viktigt du ville få fram? I så fall är du inte ensam. Många människor får tunghäfta eller har svårt att tala inför andra.

Det kan vara bra att veta att det finns många knep för att lära sig tala. Kunskapen om hur man lägger upp ett tal eller hur man argumenterar är heller inte ny. ”Det bästa sättet att lära sig tala väl är att iaktta goda talare och försöka efterlikna dem”, sa Aristoteles på 300-talet f.Kr. Redan då, för mer än två tusen år sedan, undervisade man i skolan om den viktiga konsten att tala, om retoriken.

37

Studio_sv_4_001_192.indd 37

05-10-20 14.51.33

Antiken och retoriken I antikens Grekland var talekonsten verkligen en konst. Nästan all kommunikation under den tiden var muntlig och därför fick talet så stor betydelse.

När demokratin växte fram i Grekland, blev medborgarna viktiga. Alla fria män fick rösträtt och de skulle själva tala inför domstolar och delta i folkförsamlingarna. Där kunde det ibland finnas många tusen deltagare, och därför var det nödvändigt att kunna tala väl för att övertyga andra. Talarskolor blev allt vanligare och där utbildades överklassens söner i retorik.

Greken Aristoteles och konsten att övertyga

logisk = som hör till förnuftet

Aristoteles som levde på 300-talet f.Kr. var filosof och naturforskare. Han utbildade sig i Athen och blev så småningom lärare till prins Alexander av Makedonien – han som skulle bli Alexander den store.

Aristoteles undervisade i många olika ämnen och hans skrifter samlades och skrevs senare ned. Aristoteles ansåg att retoriken var ”konsten att vad än det gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”. Man måste alltså hitta argument för sin sak och i sin argumentation skulle man använda logiska skäl och exempel. Man skulle också använda sig av lyssnarna och spela på deras känslor, och man skulle använda sin egen utstrålning som talare för att nå sitt mål.

FAKTA – Aristoteles medel för att övertyga logos – logiska argument och exempel pathos – åhörarnas känslor ethos – talarens karaktär

TA L A

38

Studio_sv_4_001_192.indd 38

05-10-20 14.51.34

Romaren Cicero – Om talaren På 100-talet f.Kr. blev talekonsten viktig också i det väldiga romarriket. Där insåg många att de hade mycket att lära av den grekiska talekonsten, särskilt inom politiken. Talarskolor blev därför vanliga även hos romarna.

Marcus Tullius Cicero var en romersk talare, författare och politiker som levde under den tiden. Han hade stort politiskt inflytande och blev känd för sina många och långa tal i senaten.

Cicero kände till och beundrade Aristoteles skrifter.

I boken De oratore, Om talaren, gjorde Cicero en plan för hur man bör bygga upp ett tal. Hans fem punkter används också idag.

FAKTA – Ciceros fem punkter för en talare inventio – innehåll: här ska man komma på bra argument dispositio – struktur: här ska man ordna sina idéer elocutio – formulering: här ska man välja ord och uttryck memoria – memorering: här ska man lära sig talet, så att man inte behöver läsa innantill actio – framförande: här ska man använda röst och gester på ett bra sätt

Många citat från Cicero har blivit talesätt som fortfarande används.

Omväxling förnöjer Lyckan är blind Som du sår, ska du skörda En storm i ett vattenglas Det är mänskligt att fela

Skulpturen av Cicero är gjord i marmor vid 100-talet före vår tideräkning.

TA L A

39

Studio_sv_4_001_192.indd 39

05-10-20 14.51.37

Retorik idag Under många hundra år efter antiken fortsatte retoriken att vara ett viktigt ämne. De som hade makt och status behövde kunna tala väl och övertyga andra. Det var inte förrän vid mitten av 1800-talet som retoriken började försvinna ur utbildningen.

En bit in på 1900-talet, nästan hundra år senare, blev den klassiska retoriken ett ämne som började studeras i många olika sammanhang igen.

Idag har konsten att tala och argumentera blivit allt viktigare.

Den används överallt i samhället: i politiken, i juridiken, i reklamen och i ledarskapsutbildningar, för att bara nämna några exempel.

40

Studio_sv_4_001_192.indd 40

05-10-20 14.51.46

Lär dig argumentera Du kommer också ha nytta av retoriken. Så snart du vill något och vill få din vilja igenom, måste du argumentera för din sak.

Det betyder att du behöver välja ut fakta och exempel som passar dig, för att sedan föra fram dem.

Du är kanske tvungen att använda känslor och bildspråk för att övertyga. Det är också viktigt att använda ett språk som är anpassat just till den som du ska använda argumenten mot.

Försök använda språkets många nyanser, så har du större möjlighet att få som du vill. Använd också din egen personlighet, det som du vet att just du är bra på.

Men håll tungan rätt i mun. Blanda inte ihop ordens betydelser, så att mottagaren missförstår och hakar upp sig på dina argument.

Använd inte slang om mottagaren inte tillhör samma grupp som du själv. Och lyssna till vad mottagaren har att säga. Om du visar mottagaren respekt, lyssnar han eller hon lättare till dig.

Det här är ingen ny kunskap. Läs faktarutan Aristoteles medel för att övertyga på sidan 38 och du ser att alla hans förslag finns med i det du just har läst. Läs också i kapitlet Skrivarskolan om hur man kan skriva en argumenterande text.

TA L A

å Argument är viktiga i många olika situationer. Att bara

41

ge utlopp för sina känslor, kan ge helt fel resultat.

Studio_sv_4_001_192.indd 41

05-10-20 14.51.47

I en svensk folkskola på 1880-talet.

Romanens första tid – från 1700-tal till 1900-tal Folkskola och industrialism 1800-talet var en tid då det skedde stora förändringar i samhället. I Sverige infördes allmän folkskola 1842. Det betydde att varje socken skulle ha en skola och en lärare.

Nu var det inte bara barn till dem som hade råd att betala för utbildningen som kunde lära sig läsa och räkna. Så småningom lärde sig många fler att läsa, men de lärde sig också mer om sin egen hembygd och om världen utanför.

L I T T E R AT U R

Ur Läsebok för folkskolan från 1847.

66

Studio_sv_4_001_192.indd 66

05-10-20 15.00.25

På många håll i världen fick industrialismen sitt genombrott under 1800-talet. När fabriker byggdes upp förändrades livet för en stor del av befolkningen. Städerna växte snabbt. Många flyttade från landet till städerna för att söka arbete i de nya fabrikerna. Fabriksarbetarna hade låga löner och det skapades en ny stor samhällsklass, arbetarklassen. Men många tjänade också pengar på industrierna och fick god ekonomi. Fler och fler människor kom att tillhöra medelklassen. De hade råd att utbilda sig och fick tid över att tänka på annat än arbete.

Det var under den här tiden som romanen fick sin första riktiga blomstringstid. Romantiska och realistiska romaner blev ett sätt att få underhållning. Lusten att läsa spred sig.

Romaner speglar sin tid på olika sätt Det som händer i samhället runt en författare påverkar naturligtvis det som han eller hon skriver. De flesta romaner speglar den tid i vilken de är skrivna.

Redan i början på 1700-talet kom det satiriska romaner.

Jonathan Swifts berömda klassiker Gullivers resor var inte bara underhållning – den var också en satir mot maktens utövare.

Swift skrev om sin tids vinningslystna militärer och politiker och gjorde dem till lilleputtar och jättar.

L I T TE R AT U R

Satir är en fin och elak kvickhet.

67

NYStudio_sv_4_001_192.indd 67

2011-10-18 13.30

Jane Austen iakttog sin omgivning

ironi = när någon säger motsatsen till det han eller hon menar

Den brittiska författaren Jane Austen (1775–1817) skrev bland annat romanen Stolthet och fördom år 1813. Hon skildrade sin verklighet ur ett helt annat perspektiv än Jonathan Swift. Jane Austen växte upp i en prästfamilj och levde i ett välordnat, borgerligt hem på den engelska landsbygden. Det var den miljön hon skrev om – där reglerna för hur man skulle uppträda var viktigast av allt. Hon skildrar med ironi människor som är högfärdiga och självupptagna. Samhällsklass, ett känt släktnamn och pengar spelar stor roll.

””Vad heter han?” ”Bingley.” ”Är han gift eller ogift?” ”Åh! Kan du tänka dig min vän, ogift! En ogift man som är mycket förmögen; fyra eller fem tusen om året. Så bra för våra flickor!” ”Hur så? Hur påverkar det dem?” ”Min kära mr Bennet”, svarade hans hustru, ”hur kan du vara så tröttsam! Du förstår väl att jag tänker mig att han ska gifta sig med en av dem.””

Stolthet och fördom blev tv-film 1995.

L I T T E R AT U R

68

Studio_sv_4_001_192.indd 68

05-10-20 15.00.35

Fredrika Bremer om kvinnors ofrihet

Den svenska författaren Fredrika Bremer (1801–1865) växte också upp i ett borgerligt hem med god ekonomi. Hon levde i en tid då det fanns två helt olika åsikter om hur kvinnor borde leva.

De flesta tyckte att kvinnan bara skulle arbeta i hemmet. En ogift kvinna var inte värd så mycket. Hon kunde möjligen hjälpa någon gift kvinna i hennes hem. En kvinna var dessutom omyndig om hon inte var änka. Det betydde att hennes far bestämde över henne till dess att hon gifte sig. Sedan bestämde mannen över henne och hennes pengar.

Det fanns andra som vände sig mot orättvisorna. De strävade efter att lagarna skulle ändras och att förhållandena för kvinnor skulle förbättras.

När Fredrika Bremers roman Hertha eller ”En själs historia”, teckning ur det verkliga livet kom ut 1856 förbereddes en begränsad myndighetsreform för kvinnor. Men de stora förändringarna dröjde. Gifta kvinnor i Sverige blev inte myndiga förrän år 1920. Kvinnlig rösträtt infördes året efter.

Fredrika Bremer var redan en erkänd författare då hon skrev Hertha. Romanen handlar om en ung kvinna som gör uppror mot sin far som vill bestämma allt över döttrarna.

””Roligt? Varför skulle de ha roligt. Det är unga flickor nyttigare att ha ledsamt än roligt. Det lär dem att bli allvarsamma, husliga och flitiga.” ”Ja, men inte tycker jag det skulle skada, om di hade lite roligt med; jag menar inte sådant där slarvroligt, men någonting kärt framför sig att tänka på och arbeta för, som kunde lätta livet för dem och ge dem någon utsikt. För livet känns allt bra tungt och stängt ibland, för oss fruntimmer!” ”Åh prat. Vad går för nöd åt er? Vad går för nöd åt mina döttrar.

Få de inte allt, vad de behöva i kläder och föda?””

L I T T E R AT U R

69

Studio_sv_4_001_192.indd 69

05-10-20 15.00.35

Den vandrande vålnaden

The Phantom skapades av Lee Falk och kom ut i USA första gången 1936. I Sverige heter serien Fantomen och den kom till Sverige redan 1940.

Myten lever om Fantomen, den maskerade, vandrande vålnad som dyker upp från ingenstans och hjälper de goda mot de onda. Tjuvar, smugglare och galna diktatorer går aldrig säkra.

Fantomen lever i Dödskallegrottan långt inne i skogarna i Bengali. I trakten lever också pygméfolket bandarerna som skyddar och hjälper honom att dölja sin verkliga identitet. De skickar sina meddelanden genom de djupa skogarna med hjälp av djungeltrummor. Fantomen har också den vita hästen Hero och Devil, vargen, till hjälp i sin kamp.

”fantomen är hård mot de hårda” gammalt djungelordspråk ”fantomen har tio tigrars styrka” gammalt djungelordspråk ”fantomen har tusen ögon och tusen öron” gammalt djungelordspråk ”fantomen vilar först då fred råder i världen” nytt djungelordspråk ”du hittar aldrig fantomen – han hittar dig” gammalt djungelordspråk

L I T T E R AT U R

106

Studio_sv_4_001_192.indd 106

05-10-20 15.03.04

På 1970-talet började Lee Falks stora material om Fantomen ta slut och han ville inte skriva fler berättelser. Eftersom serien alltid varit mycket populär i Sverige tog man här initiativet till en fortsättning med nytt material. Flera svenska författare och tecknare har bidragit till de nya avsnitt om Fantomen som fortfarande publiceras.

L I T T E R AT U R

107

Studio_sv_4_001_192.indd 107

05-10-20 15.03.21

Tre superhjältar

Superman, Stålmannen, var den första riktiga superhjälten i amerikanska serier. Superman skapades av Jerome Siegel och Joseph Shuster och publicerades 1938 i serietidningen Action Comics.

Stålmannen härstammar från planeten Krypton och han kom som barn till jorden i en rymdraket. Stålmannen har en kraft som motstår nästan allt. Det enda som kan skada honom är grön kryptonit. Till vardags ser Stålmannen ut som en vanlig man, arbetar som journalist och heter Clark Kent. När han ska kämpa mot brottslighet byter han om till sin stålmannendräkt. Det har gjorts filmer om Stålmannen ända sedan 1941.

Batman, Läderlappen, skapades 1939 för serietidningen Detective Comics. Stålmannen och Batman räknas som de mest kända superhjältarna i de tecknade serierna.

Bruce Wayne, hjälten själv, jagar skurkar om natten iklädd sin fladdermusdräkt i den kusliga staden Gotham City. Serien blev filmföljetong på 1940-talet och på 1990-talet gjordes flera Batman-filmer med kända skådespelare.

En superhjälte från lite senare tid är Spider-Man, Spindelmannen.

Stan Lee skrev texten och Steve Ditko tecknade den första Spindelmannen 1962.

Serien handlar om tonåringen Peter Parker som blir biten av en radioaktiv spindel och får en spindels egenskaper. Så småningom bestämmer han sig för att använda sina nya krafter till att bekämpa brott. Precis som många andra superhjältar har Spindelmannen blivit både tv-serie och film.

L I T T E R AT U R Studio_sv_4_001_192.indd 108

Superman, Spider-Man, Batman och Robin har alla blivit riktigt kända genom filmversionerna.

å

108

05-10-20 15.03.25

Studio_sv_4_001_192.indd 109

05-10-20 15.03.53

Språkhistoria I det här kapitlet kan du x fundera över ditt eget språk och hur du

talar och skriver x fundera över vilken betydelse språket har x lära dig hur du kan använda språket

som verktyg x läsa om vilka gruppspråk som finns

i samhället x fundera över vem eller vilka som

”bestämmer” över språket.

126

Studio_sv_4_001_192.indd 126

05-10-20 15.05.53

Att meddela sig med andra – att kommunicera Alla människor som kan lära sig att prata, talar och förstår minst ett språk. Vi lär oss språket tidigt, för det mesta innan vi hunnit bli tre år gamla. Alla människor lär sig dessutom språket snabbt och på nästan samma sätt. Ordförrådet växer sedan hela tiden.

Grammatiken, språkets uppbyggnad, lär vi oss genom att härma och bli rättade när vi pratar.

Vi människor behöver inte bara språket för att göra oss förstådda och kunna prata med varandra. Språket gör också att vi känner att vi tillhör en speciell grupp. Det ger trygghet och en känsla av gemenskap. Vi får en identitet genom språket.

Forskning visar att invandrarelever som får undervisning på sitt eget modersmål blir duktigare i svenska. Det första språk man lär sig har alltså mycket stor betydelse för all annan språkutveckling.

kommunicera = meddela sig

identitet = känsla av att veta vem man är och var man hör hemma S P R Å K H I S TO R I A

127

Studio_sv_4_001_192.indd 127

05-10-20 15.06.00

Språkets makt Att tala och skriva är ungefär som att uppföra sig. Vi kan prata och skriva snyggt och redigt, fort och slarvigt, elegant eller klumpigt. Alla människor talar och skriver på olika sätt, beroende på vem de talar med eller skriver till.

Det finns många språkpoliser – människor som vill att språket ska låta som det alltid gjort och som tror sig veta vad som är ”rätt” svenska. Men vi ska vara medvetna om att det alltid har funnits språkpoliser och att språket hela tiden förändras. Redan i början på 1900-talet klagade någon i en artikel i tidningen Aftonbladet över hur slangen bredde ut sig i Stockholm och förstörde språket.

Det är vi som talar som har makten över språket. Viktigt är förstås att vi använder ord på ”rätt” sätt så att vi inte blir missförstådda när vi pratar eller skriver. Det blir knepigt om man blandar ihop ordens betydelser, och särskrivning av ord kan ge upphov till väldiga missförstånd.

rak apparat halv akustisk gitarr kassa skåp lever pastejen

S P R Å K H I S TO R I A

128

Studio_sv_4_001_192.indd 128

05-10-20 15.06.07

Hur talar du?

Språket kan användas för att hålla ihop en grupp, men också för att stöta bort människor som man inte vill ha med. De som känner varandra väl behöver inte alltid använda så många ord för att förstå varandra. De använder kanske en jargong som andra inte förstår innebörden av.

Slang och gruppspråk mellan ungdomar kan exempelvis vara ett sätt att hålla vuxna borta. På samma sätt använder vuxna ibland ovanliga och svåra ord för att utestänga barn och ungdomar.

Makthavare kan använda ett språk som gör det svårt för allmänheten att förstå vad de egentligen menar. Ibland används rena floskler, uttryck som låter fint men som egentligen inte har något innehåll.

Hur använder du själv språket i olika situationer?

jargong = vardaglig form av gruppspråk

floskler = högtravande fras som inte betyder något

Lyssna och använd nyanser

ironi = när någon säger motsatsen till det han eller hon menar

S P R Å K H I S TO R I A

Lyssna ordentligt när du talar med någon. Att lyssna på vad andra människor säger, kan vara grunden till att själv få utrymme och bli lyssnad till. Att lyssna slarvigt eller inte alls, ger upphov till många onödiga missförstånd.

Fundera över hur den som talar använder sitt språk. Är talaren möjligen ironisk eller menar han eller hon precis det som sägs?

Det har naturligtvis stor betydelse för budskapet.

Du får ut mer av det som sägs, om du kan läsa av språkets nyanser hos den som talar. Ett rikt språk har många nyanser.

Där finns ord som kan betyda nästan samma sak, men som ger något mer. Ett fattigt språk, ett språk med få ord, gör det mycket svårare att förstå vad en person egentligen vill uttrycka. Därför är det viktigt att variera språket och att använda många nyanser för att beskriva och uttrycka det man vill ha sagt. Det gäller både i tal och skrift.

129

Studio_sv_4_001_192.indd 129

05-10-20 15.23.47

Tala och skriva är olika saker

status = ställning; betydelse, (högt) anseende

formell = uppfyller särskilda krav på en yttre form

Talspråk och skriftspråk skiljer sig åt så mycket att man nästan kan säga att de är olika språk. Lyssna på en kompis och försök skriva ner exakt vad han eller hon säger. Det är ingen lätt uppgift.

Det kommer att bli svårt att veta var en mening slutar och en ny börjar. Meningar kommer att verka oavslutade. Det kommer att finnas många småord och pauser. Uttalet av orden stämmer säkert inte alls med hur du lärt dig att orden stavas.

Talspråket är till för att kommunicera – att hela tiden få återkoppling från den man pratar med. Den som pratar gör sig förstådd genom talet, men också genom miner och kroppsspråk och genom betoning av ord och satser.

Skriftspråket är till för att läsas. Det måste stå för sig själv och vara så tydligt att andra kan förstå, utan att man själv finns där för att förklara. Vi behöver därför ett ”standardspråk”, både för att kunna studera vidare och för att klara oss i olika situationer.

Skriftspråket har hög status i samhället.

Formellt och informellt språk

S P R Å K H I S TO R I A

Finns det alltså status i språket, på samma sätt som det finns status i en del prylar? Ja, det är i alla fall lättare att få andra att lyssna om man använder ”rätt” språk på rätt plats.

Det är alltid en fördel att veta hur man ska använda språket i olika situationer. Därför kan det vara en god idé att ta reda på mer om ett sammanhang där man vet att man ska prata med någon, där man kanske måste presentera sig eller fråga om något viktigt. Det kan till exempel vara ett ställe där man ska vara på prao eller söka jobb.

Det är också nödvändigt att kunna skilja mellan formellt och informellt språk. Du kan inte skriva ett brev till en kompis och ett brev till ledningen i din kommun på samma sätt. Din kompis lär inte bli så glad över ett formellt brev eller mejl och kommunledningen skulle kanske inte ens svara på ditt alltför informella brev eller mejl.

130

Studio_sv_4_001_192.indd 130

05-10-20 15.23.48

ISBN 978-91-47-10412-3 © Första upplagan 2005, andra upplagan 2012 My Eklundh, Boel Nygren, Inger Strömsten och Liber AB Projektledare och redaktör Eva Skarp Projektgrupp och granskare Caroline Hjorth, Eva Skarp, Jessica Tjulin-Axrup Formgivare Lisa Lanning Omslag Anna Hild Bildredaktör Marie Olsson Produktion Anna Törnqvist Göpel

Stort tack till de lärare och elever runt om i landet som på olika sätt har hjälpt oss att ta fram detta läromedel.

Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn: 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

187

NYStudio_sv_4_001_192.indd 187

2011-10-18 13.32

Bildleverantörer Omslagsbilder: Dan Lepp/Etsabild/Johnér iStockphoto FOTON :

s. 4 Charles Sykes/REX/IBL s. 6 Thorsten Henn/Nordic Photos s. 13 Plansch av Carl Wahlboms målning/Stockholms stadsmuseum s. 15 Stern/Ina Agency s. 16 Steffen Thaleman/Nonstock/Pressens Bild s. 19 Bertil Ericson/Pressens Bild s. 22 Ulf Palm/Pressens Bild s. 31 Linnea Larsson/Bildhuset s. 33 Kalervo Ojutkangas/Mira/Nordic Photos s. 36 Malin Hoelstad/Scanpix s. 39 Archivo Iconografico/Corbis/Scanpix s. 40 Markus Schreiber/Pressens Bild s. 45 ö v AFP/Pressens Bild s. 45 ö h Emmanuel Dunand/EPA/Pressens Bild s. 45 n Andreas Solaro/AFP/Pressens Bild s. 48 Gilles Leimdorfer/Rapho/IBL s. 50 Louvren, Paris. Erich Lessing/IBL s. 51 Vasmålning, British Museum, London/Erich Lessing/IBL s. 55 Louvren, Paris/Erich Lessing/IBL s. 56 IBL s. 59 Sandra Qvist/Pressens Bild s. 61 Erja Lempinen/Pressens Bild s. 66 Severin Nilsson/Scanpix s. 68 Jennifer Ehle och Colin Firth i ”Pride and Prejudice” ©Everett Collection/IBL s. 72 John Springer Collection/Corbis/Scanpix s. 74 August Strindberg/Nordiska museets bildarkiv s. 75 Staty av Carl Eldh/Marie Olsson s. 76 Julius Jaenzon/SF/Pressens Bild s. 79 Pressens Bild s. 81 © Arvid Fougstedt/BUS 2005/Manillasamlingen, Bonnierarkivet s. 82 Gustav Heurlin/Nordiska museets bildarkiv s. 83 Statarbarn 138, Otto Ohms samling/IBL s. 84 Camilla Cherry/Pressens Bild s. 89 ©Roger-Viollet/IBL s. 93 Staty av Jaroslav Rona. Lenka Lorberova/AP/Pressens Bild s. 94 Cornelia Nordström/Pressens Bild s. 95 Cora Sandel 1910. Scanpix s. 96 Nordfoto/Scanpix s. 97 Karl Sandels samling/IBL s. 102 © 2005 King Features Syndicate, Inc. Hearst Holdings, Inc. s. 104 Paramount Pictures/Getty Images/All Over Press s. 105 ö Photodisc V 34 s. 105 n © 2005 King Features Syndicate, Inc. Hearst Holdings, Inc. s. 109 ö Christopher Reeve i ”Stålmannen”/Pressens Bild s. 109 m Tobey Maguire i ”Spindelmannen”/Colombia Pictures/ZUMA/Pressens Bild s. 109 n Alicia Silverstone, George Clooney, Chris O´Donell i ”Batman och Robin” /Everett Collection/IBL s. 111 © PIB, Danmark s. 113 © Hergé/Moulinsart 2005 s. 115 © Lucky Comics 2005 s. 117 © 2005 Modesty Blaise Ltd s. 125 Väggmålning. Marie Olsson

188

NYStudio_sv_4_001_192.indd 188

2011-10-18 13.32

s. 126 Magnus Hallgren/Pressens Bild s. 128 Christian Örnberg/Pressens Bild s. 131 ö v Ghost/Pressens Bild s. 131 ö h Jonas Ekströmer/Pressens Bild s. 131 n v Jonas Ekströmer/Pressens Bild s. 131 n h Lars Sjögren/Pressens Bild s. 133 Jan E Carlsson/Pressens Bild s. 134 Sotare 1938. Nordiska museets bildbyrå s. 138 Sofia Ekström/Pressens Bild s. 141 Jessica Gow/Pressens Bild s. 144 Oscar Mattsson/Mira/Nordic Photos s. 146–147 Dammsugare modell Z 70. Reklambroschyr för Sverige 1963/Ur Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria (s. 146) Annons, "Husmorstips från Er ICA-affär", köttkonserver, 1957/Ur ICAs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria (övre höger) Reklamaffisch för Stora Bryggeriet, Hornsberg, Stockholm. Bryggeriet var verksamt 1890-1910/Ur Carlsberg Sveriges arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria (övre vänster) Via tvättmedel/Unilever (nedre höger) Jeansreklam 1950-tal/Ur Nordiska Kompaniets arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria (nedre vänster) s. 148 Kooperation Utan Gränser s. 149 Magnus Hallgren/Pressens Bild s. 152 Photodisc V 2 s. 153 Robert Ekegren/Scanpix s. 155 Leni/©Metsä Tissue s. 156 Habo Sverige/Isakssongruppen AB s. 157 Dove/Unilever s. 158 McKinley/Intersport s. 163 Jan Collsiöö/Pressens Bild TECKN I NGAR :

Omslag, s. 5, 11, 17, 24, 25, 27, 127, 132, 138, 143, 145 Stina Wirsén s. 28 Lisa Lanning s. 49 Anders Westerberg s. 52 Tomas Lindell s. 54 Gerda Tirén ur ”Robinson Kruse” s. 57 W.H.Drake & J.Lockwood Kipling ur ”Djungelboken” s. 71 John Leech ur ”Punch” s. 77 Georg Pauli, ur ”Gösta Berlings saga” s. 120 Cecilia Torudd ur ”Ensamma Mamman” s. 121 Charlie Christensen ur ”Röde Orm”/Galago s. 137 Zappo ur ”Förortsslang” s. 139 Ulf Lundkvist

189

NYStudio_sv_4_001_192.indd 189

2011-10-18 13.32

Studio Svenska är ett basläromedel för grundskolans senare del. Studio Svenska består av tre komponenter per årskurs: grundbok, studiebok och diagnosmaterial.

Grundbokens kapitel återkommer i alla fyra grundböckerna:

Språkträning

Skrivarskola

Språkhistoria

Tala

Massmedier

Litteratur

Uppslagsdel

Studio Svenska 4

Studieteknik

Studio Svenska 1 är tänkt för år 6.

Studio Svenska 2 är tänkt för år 7.

Studio Svenska 3 är tänkt för år 8.

Studio Svenska 4 är tänkt för år 9.

Studio Svenska

4

My Eklundh Boel Nygren Inger Strömsten

Best.nr 47-10412-3 Tryck.nr 47-10412-3

Studio Svenska 4 OMSLAG.indd 1

2011-10-18 13.01