9789176789889 by Smakprov Media AB

Likvärdig utbildning

• alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, • de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och • de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler.

Red. Sverker Scheutz

institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2016 en nationell konferens på temat likvärdig utbildning. Denna antologi innehåller bidrag på det temat. Juridiska fakulteten har inrättat IfU som har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige. Med utbildningsrätt kan man förstå insikt i och analys av

Likvärdig utbildning

Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se.

2 ISBN: 978-91-7678-988-9

Likvärdig_utbildning_hela.3.indd 1

Red. Sverker Scheutz

2017-05-16 14:25

Likvärdig utbildning Redaktör Sverker Scheutz

© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2017 Upplaga 1:1 ISBN 978-91-7678-988-9 Produktion: eddy.se ab, Visby 2017 Omslag: John Persson Fotograf omslag: Max Marcus Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2017

Innehållsförteckning

Inledning 11 En likvärdig utbildning 17 Victoria Enkvist, Lotta Lerwall, Olle Lundin och Gustaf Wall Likvärdighet i skolan 17 Från jämlikhet till likvärdighet 19 Inte lika utbildning 20 Likvärdighet som målsättning – vilka mål ska nås? 21 Likvärdighet i förhållande till vad? 24 Likvärdighetsbegreppets olika delar 27 Grundläggande demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och likvärdighet 29 Skolans uppdrag 29 Olika tolkningar av begreppet demokrati 30 Mänskliga rättigheter i skolan 31 Stöd och stimulans som förutsättning för likvärdighet 33 En ”trestegsraket” 33 Stimulans, ledning och extra anpassningar 34 Särskilt stöd 35 Olika perspektiv på stöd 36 Ansvaret för en likvärdig utbildning 38 Tillsyn och kvalitetsgranskning 44 Avslutande kommentar 46 Källförteckning 48

Innehållsförteckning

Skolans arbete mot våldsbejakande extremism 51 Ingrid Helmius 1 Inledning 51 2 Den nationella samordnaren 53

3 Utredningens och Samordnarens utbildningsmaterial 55 3.1 Inledning 55 3.2 Samtalskompassen 56 4 Skolans uppdrag 59 4.1 Inledning 59 4.2 Respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratin 59 4.3 Skolans och andra myndigheters respektive uppdrag 64 5 Elevers skydd för sina grundläggande fri- och rättigheter 65 5.1 Inledning 65 5.2 Yttrandefrihet 66 5.2.1 Inledning 66 5.2.2 FN:s barnkonvention 66 5.2.3 Europakonventionen 67 5.2.4 Regeringsformen 68 5.3 Personlig integritet och privatliv 72 5.3.1 Inledning 72 5.3.2 FN 72 5.3.3 Europakonventionen 72 5.3.4 Regeringsformen 73 5.4 Legalitetsprincipen 75 6 Registrering 76 6.1 Inledning 76 6.2 Europakonventionen 76 6.3 Regeringsformen 77 6.4 Personuppgiftslagen 77 7 Skolans respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar 81 Källförteckning 83

Innehållsförteckning

Likvärdighet och vinstsyftande fristående skolor 87 Johan Höök 1 Likvärdighet och kompensatorisk skola 87 2 Utvecklingen mot fristående skolor 88 2.1 Motiv till reformen 89 2.2 Blev det som man tänkt? 90 2.3 Hur påverkas likvärdigheten? 92 2.4 Lönsamhet hos fristående skolor 93 3 Välfärdsutredningens förslag 97

4 Är välfärdsutredningens förslag förenligt med EU-rätten? 98 5 Strider förslaget mot regeringsformen? 101 6 Strider förslaget mot Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna? 103 7 Skulle en vinstbegränsning bidra till ökad likvärdighet? 104 Källförteckning 105

Rätt till utbildning för icke folkbokförda personer 107 Lotta Lerwall 1 ”Bosatta” har rätt till utbildning 107 2 Papperslösa 108 3 Barn till EU-medborgare 109 3.1 Rätt till utbildning ”till följd av EU-rätten” 109 3.2 Arbetstagare, egenföretagare och arbetssökande 112 3.3 Icke-ekonomiskt aktiva 113 4 Begränsningar i kravet på likabehandling 114 4.1 Bistånd för uppehälle för studier 114 4.2 Socialt bistånd 116 5 Papperslösa EU-medborgare 119 5.1 Utsatta EU-medborgare hävdas inte ingå i gruppen papperslösa 119 5.2 Synpunkter på det ovanstående 120 6 Rätten till utbildning enligt europakonventionen 124 6.1 Rätt till grundläggande utbildning 124 6.2 Alla inom statens jurisdiktion eller bara de som lagligen vistas i landet? 126

Innehållsförteckning Slutord 129 Källförteckning 132

Överklagande av rätten till utbildning 135 Lotta Lerwall 1 Ingen skolplikt, men rätt till utbildning 135

Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd 137 Överklagande i allmän förvaltningsdomstol 139 Finns ett beslut att överklaga? 140 Vad kan förklara skillnaderna i möjligheterna att överklaga? 143 5.1 Rättssäkerhetsskäl: Möjligheten att överklaga över huvud taget 143 5.2 Rättssäkerhetsskäl: Skolväsendets överklagandenämnd 144 5.3 EU-rättsligt krav 145 6 Valet av Skolväsendets överklagandenämnd som klagoinstans 146 7 Avslutande kommentarer 150 7.1 Överklagande av rätt till utbildning eller mottagande och skolplacering? 150 7.2 Prövning av rätten till utbildning för de som inte är folkbokförda 153 7.3 Förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning 156 Källförteckning 159 2 3 4 5

Ändring av betyg och kriteriet ”uppenbart oriktigt” 161 Gustaf Wall 1 Inledning 161 2 Rätten och skyldigheten för myndigheter att korrigera beslut 162 3 Allmänt om skolans rätt att korrigera beslut (betyg) 164 3.1 Är skolan en myndighet? 164 3.2 Är betyg ett beslut? 165 3.3 Skollagens rättelse- och ändringsbestämmelser 168 3.4 Närmare om kravet på ”uppenbart oriktigt” i skollagstiftningen 171 3.5 Förhållandet till friskolorna 175 4 ”Uppenbart oriktigt” som demarkationslinje för ändring 176 4.1 Oriktigt eller uppenbart oriktigt – var går gränsen? 176

Innehållsförteckning 4.2 Förhållandet till rättskraftsreglerna 180 4.3 Förhållandet till objektivitetsprinciperna 182 4.3.1 Regeringsformens krav på objektivitet 182 4.3.2 Den betygsättandes objektivitet 183 5 Några reflektioner och avslutande ord 185 Källförteckning 187

Inför beslut om mottagande i grundsärskola – Kravet på medicinsk och psykologisk expertutredning 189 Kavot Zillén 1 Inledning 189 2 Skolinspektionens granskningar om mottagande i särskola 191 3 Kravet på tvärfackliga expertbedömningar i skollagen 193 3.1 Ett uttryckligt krav på expertbedömningar införs 193 3.2 Den medicinska och psykologiska bedömningen för att fastställa utvecklingsstörning 194 4 Några tillämpningssvårigheter 196 4.1 Motstridiga uppgifter om målgruppstillhörighet 196 4.2 Uppföljning och omprövning av elevens målgruppstillhörighet 199 5 Sammanfattning och avslutande reflektioner 201 Källförteckning 204

Inledning

Institutet för utbildningsrätt Juridiska fakulteten har inrättat Institutet för utbildningsrätt – IfU – som har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige. Institutet verkar, med utgångspunkt i den breda vetenskapliga universitetsmiljön, för att rättsvetenskapliga och närbesläktade frågor, med fokus på skola och högskola, belyses på ett för landet fruktbart sätt. Målet är att bli det viktigaste utbildningsrättsliga centret i Sverige. Ett annat mål är att forskning och annan verksamhet inom det utbildningsrättsliga området ska berika även andra samhällsområden. Utbildningsrätt är ett vetenskapsområde som är under utveckling. Mycket lite forskning har bedrivits på området. Samtidigt är utbildningsrätt ett mycket viktigt samhällsområde där det finns ett stort behov av rättsvetenskaplig och annan forskning. Att utveckla och beforska detta område, som är en grundbult i det svenska samhället, är av stor betydelse. Med den serie av antologier som IfU planerar är tanken att på ett enkelt sätt ge utrymme för forskningsprodukter inom ämnesområdet. Den första boken i denna serie kom år 2016 med titeln ”Skola för kunskap valfrihet och trygghet?” Scheutz, S. (red.). Iustus Förlag, Uppsala. Den andra är denna bok med titeln ”Likvärdig utbildning”. I IfU:s samarbete ingår personer som företräder ämnena juridik, pedagogik, religionsvetenskap, historia och statskunskap inom Upp-

Inledning

sala universitet och ambitionen är att bredda arbetet till att omfatta ytterligare discipliner. IfU:s verksamhet består bland annat av högre seminarier där rättsvetenskapare, pedagoger, religionsvetare, historiker och statsvetare deltar. Även jurister från centrala myndigheter deltar i dessa seminarier. På ett nationellt plan har vi initierat ett nätverk för rättsvetenskapare med intresse för utbildningsrätt och fler nätverk är under utveckling, bland annat med de nordiska länderna och därutöver äger nationella konferenser rum vartannat år (hittills år 2014 och 2016).

Utbildningsrätt Inom rättsvetenskapen brukar utbildningsrätt hänföras till kulturförvaltningsrätt, men området inbegriper även flera andra discipliner. Med begreppet utbildningsrätt fångas alla rättsligt intressanta frågor om all utbildning, såväl utbildning som regleras i skollag och högskolelag som annan utbildning. Mängden regler på det utbildningsrättsliga området är mycket omfattande. Dessa regler ger uttryck för, ibland divergerande, politiska, administrativa och resursmässiga strävanden. Ämnet utbildningsrätt inrymmer stora mått av rättsvetenskap, men också behov av forskning inom många andra discipliner såsom pedagogik, statskunskap, sociologi, historia och filosofi. Institutet för utbildningsrätt använder begreppet utbildningsrätt med betydelsen insikt i och analys av • alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, • de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och • de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler.

Inledning

Medverkande och kort om innehållet Antologin innehåller sju bidrag. Det första är skrivet av fyra författare tillsammans medan övriga bidrag skrivits av ensamma författare. Alla bidrag knyter an till temat likvärdig utbildning. Victoria Enkvist, juris doktor och forskare Lotta Lerwall, docent i offentlig rätt och universitetslektor Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt Gustaf Wall, juris doktor och forskare En likvärdig utbildning Enligt skollagen ska all verksamhet i skolan vara likvärdig. Vad avses då med likvärdig? Denna artikel tar upp några av de frågor som kravet på en likvärdig utbildning ger upphov till i ett rättsligt perspektiv. Bland annat diskuteras likvärdighet utifrån skolans värdegrund och demokratiuppdrag samt rätten till stöd och stimulans. Ansvarsfördelning mellan olika aktörer behandlas som en faktor av betydelse för likvärdigheten liksom den uppföljning som sker genom tillsyn och kvalitetsgranskning. Syftet med artikeln är att peka på några av de rättsliga problem och frågor som uppkommer genom likvärdighetskravet. Ingrid Helmius, universitetslektor i rättsvetenskap Skolans arbete mot våldsbejakande extremism I kampen mot våldsbejakande extremism vill samordnaren mot sådan extremism att bland andra skolpersonal ska genomföra samtal med elever som riskerar att hamna i sådan extremism och elever som kanske redan gjort det. Här belyses de rättsliga problem som är förknippat med detta bland annat ur ett rättighetsperspektiv och ur legalitetssynpunkt. Johan Höök, docent i offentlig och tidigare huvudsekreterare i Välfärdsutredningen Likvärdighet och vinstsyftande fristående skolor Finns konflikter mellan likvärdighet i skolan och skolor drivna i vinstsyfte? I artikeln diskuteras denna fråga och vidare analyseras rättsliga problem rörande möjligheterna att begränsa vinsten i fristående sko13

Inledning

lor. Författaren var huvudsekreterare i Välfärdsutredningen och är således väl insatt i hithörande frågor. Lotta Lerwall, docent i offentlig rätt och universitetslektor Rätten till utbildning för icke folkbokförda personer Vilka barn, som inte är folkbokförda i landet, kan ha rätt till utbildning här? I fokus för artikeln står s.k. papperslösa personer och EUmedborgare. Bland annat diskuteras om EU-medborgare som saknar uppehållsrätt kan anses ingå i kategorin ”papperslösa” och därigenom ha rätt till utbildning samt om det är ett brott mot europakonventionen att neka personer som olagligen vistas i landet tillgång till utbildning. Lotta Lerwall, docent i offentlig rätt och universitetslektor Överklagande av rätten till utbildning I denna artikel diskuteras varför möjligheterna att överklaga beslut om tillgång till utbildning är olika för olika personkategorier, trots att de enligt skollagen har ”samma rätt till utbildning”. Vidare diskuteras valet av Skolväsendets överklagandenämnd som klagoinstans. Därtill behandlas bland annat frågan om prövningen bör ske genom laglighetsprövning eller som förvaltningsbesvär. Den övergripande frågan är i vilken utsträckning regleringen kan sägas vara genomtänkt och enhetlig. Gustaf Wall, juris doktor och forskare Ändring av betyg och kriteriet ”uppenbart oriktigt” När får skolan korrigera felaktiga betygsbeslut? Vilken betydelse har kriteriet ”uppenbart oriktigt” i skollagen för ändring av betyg. Utöver detta behandlas i artikeln frågan om skyldigheten och möjligheterna att korrigera betyg är olika i fristående och kommunala skolor. I avsaknad av överklagandemöjligheter bör skyldigheten att ompröva beslut generellt sett kunna vara större än för andra beslut. Det är åtminstone den tes som prövas här.

Inledning

Kavot Zillén, juris doktor och postdoktor Inför beslut om mottagande i grundsärskola – Kravet på medicinsk och psykologisk expertutredning Det övergripande syftet med denna artikel är att studera kravet på medicinsk och psykologisk expertutredning som ska föregå beslutet om placering i grundsärskolan i 7 kap. 5 § skollagen och de tillämpningssvårigheter som kan finnas för att fastställa om ett barn tillhör målgruppen för grundsärskolan, dvs. att rekvisiten i bestämmelsen är uppfyllda. Särskilt behandlas den medicinska och psykologiska utredningen av utvecklingsstörning och vilken rättslig vägledning som finns beträffande utredningens innehåll.

Likvärdig utbildning

Red. Sverker Scheutz

Likvärdig utbildning

Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se.

2 ISBN: 978-91-7678-988-9

Likvärdig_utbildning_hela.3.indd 1

Red. Sverker Scheutz

2017-05-16 14:25