__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

STUDIEBOK

SVENSKA DIREKT 7

STUDIEBOK

SVENSKA DIREKT 7 Cecilia Söderberg och Lisa Eriksson

SVENSKA DIREKT

Cecilia Söderberg Lisa Eriksson

STUDIEBOK

• Konsten att påverka • Konsten att berätta • Konsten att söka och förmedla information • Praktisk svenska: en verktygslåda

Cecilia Söderberg Lisa Eriksson ISBN 978-91-622-9314-7

(523-2292-5)

sd7_sva_and_studiebok_omslag.indd 1

7 2013-03-07 11.49


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Tobias Ludvigsson Grafisk form: Miber Omslag: Miber Bildredaktör: Miber Textkälla: Bengt af Klintberg förmedlat genom Alis (sid. 30-31) Svenska Direkt Studiebok 7 ISBN 978-91622-9314-7 © 2010 Cecilia Söderberg, Lisa Eriksson och Sanoma Utbildning Första upplagan Fjärde tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden. Utan tillstånd av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära ett otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lagen om upphovsrätt Tryck: Livonia Print, Lettland 2013

SD_studiebok_141.indd 2

2013-03-07 11.48


innehåll Konsten att lyckas med studierna............................... 4 Översiktsläsa........................................................................................................................ 6 Djupläsa............................................................................................................................... 8 Sökläsa...............................................................................................................................20

Konsten att påverka............................................. 22 Påverka med ord................................................................................................................22 Besök i talarstolen.............................................................................................................30 Författare som påverkar.....................................................................................................36 Påverka med bilder............................................................................................................48 Utvärdering........................................................................................................................59

Konsten att berätta.............................................. 60 Muntligt berättande............................................................................................................60 Sagolikt..............................................................................................................................65 Besök i berättarverkstaden................................................................................................72 Berätta med film.................................................................................................................81 Utvärdering........................................................................................................................87

Konsten att söka och förmedla information.................. 88 Fakta, källor och källkritik..................................................................................................88 Från källa till referat.........................................................................................................102 Sök information...............................................................................................................106 Besök i talarstolen: håll ett informerande tal...................................................................116 Utvärdering......................................................................................................................121

Praktisk svenska: en verktygslåda........................... 122 Talspråk och skriftspråk...................................................................................................122 Några överenskommelser om hur vi gör när vi skriver..................................................128 Några överenskommelser om hur vi gör när vi pratar med varandra............................136 Språket rör sig hela tiden: några trender i nusvenskan..................................................139 Utvärdering......................................................................................................................147

Minigrammatik.................................................. 148 Ordklasser........................................................................................................................148 Satslära............................................................................................................................152


Konsten att påverka Påverka med ord

1

Du kan också påverka Arbeta två och två. Ge förslag på argument som personerna kan använda för att övertyga sina kompisar. Fundera också över möjliga motargument. a Saras kompis har börjat röka. Vilka olika argument kan Sara använda för att få henne att sluta?

____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

b David vill åka till Ibiza i Spanien med några kompisar. Hans pappa är emot det.

Vilka olika argument kan David använda för att övertyga sin pappa om att få åka? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

22


2

Arbeta i grupper om 3–4 personer. A Välj en av situationerna på sid. 23–24 och diskutera i gruppen. B Fördela de olika rollerna mellan er. C Fundera en liten stund på vilka argument du ska använda i diskussionen och skriv ned dem.

D Alla i gruppen talar sedan om vad de tycker och varför. Lyssna på varandra och begär ordet om du vill säga något.

E Ni måste komma överens innan diskussionen är över och ingen ska känna sig helt missnöjd.

Uppehållsrummet Ni har fått 10 000 kr på skolan för att köpa in nytt material till uppehålls­ rummet. Just nu finns det bara några bord och stolar, en soffa och en gammal stereo. Välj varsin roll (t.ex. rektor, lärare, elev i nian, elev i tvåan, vaktmästare) och diskutera vad som ska göras med pengarna. Det här tycker jag att man ska göra för pengarna: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Mina argument för detta är: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Rita hur du vill att uppehållsrummet ska se ut:

23


Semester Familjen Karlsson ska åka på semester i två veckor. Välj varsin roll i familjen (t.ex. mamma, pappa, dotter, son, mormor) och diskutera vart ni ska åka. Jag tycker att vi ska åka till: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Mina argument för detta är: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ _____________________________________ _________________________________

Klassfest Klassfest! Kul, men ni måste ha ett tema. Kom överens om ett bra utklädnings- och dekorationstema. Här behöver ni kanske inte ha olika roller (om ni inte vill, förstås!), utan bara vara er själva. Jag tycker att klassfesten ska ha följande tema: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Mina argument för detta är: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

24


3

Läs insändare Läs insändarna i grundboken på sid. 15–16. a Välj en av insändarna och skriv ett kort svar till personen som skrivit den. b Tänk på att du måste skriva svaret så att den som inte har läst insändaren förstår vad den handlar om. Ett bra sätt att börja på svaret är:

... (författarens/signaturens namn) skriver i sin insändare om ...

c Glöm inte rubrik och din egen signatur.

________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ________________________________________

25


4

Leta i en tidning eller på internet efter en insändare som du tycker är intressant. a Klipp eller skriv ut insändaren och klistra in den i rutan. b Rita pilar som i grundboken på sid. 15 och markera rubrik, åsikt, argument, motargument och signatur.

c Visa din lärare.

26


Så här skriver man bra rubriker ... Nu har du läst tre olika insändare och sett hur en insändare kan vara uppbyggd. Kanske har du en favorit som lockade dig eller övertygade dig mer än de andra. När man skriver insändare måste man försöka att få så många som möjligt att läsa den. Därför är det viktigt att ha en spännande rubrik. Att skriva spännande rubriker är en konst, som man behöver öva på.

5

Skriv om rubrikerna så att de blir mer lockande. a Det är bra att äta mycket frukt. ____________________________________________

b Det är viktigt att läsa. ____________________________________________

c Läxor är jobbigt. ____________________________________________

d Ge mer pengar till fattiga länder. ____________________________________________

e Låt alla få klä sig som de vill. ____________________________________________

• Välj ett kort citat ur texten och

använd den som rubrik. Citatet ska tala om vad texten handlar om, till exempel ”Slå aldrig din hund.”

• Låt rubriken innehålla en

uppmaning, till exempel ”Låt eleverna ha kepsen på!”

• Rubriken kan också ge en lösning på problemet, till exempel: ”Så stoppar vi mobbning i skolan.”

• Om du skriver en insändare som

är lite utmanande, dvs. den har ett innehåll som människor kan bli lite irriterade på, kan du också skriva en utmanande rubrik. Då kan rubriken ändå vara så lockande att även människor som inte håller med dig läser insändaren. Till exempel: ”Ge barnen godis som mellanmål” eller ”Att borsta tänderna är onödigt”.

• Använd starka ord. Starka ord

är ord som vi inte använder så ofta och som har en kraftfull betydelse, exempelvis istället för ordet ”döda” kan du skriva ”mörda”, och istället för ”arg” kan du skriva ”rasande”. 27


6

Här är några ämnen som du kan skriva insändare om. Skriv lockande rubriker till dessa ämnen.

a Ämne:

Det är farligt och dumt att röka.

Rubrik: ____________________________________________________________

b Ämne:

Vi måste bli bättre på att handla ekologiskt.

Rubrik: ____________________________________________________________

c Ämne:

Skolmaten måste bli godare och mer näringsrik.

Rubrik: ____________________________________________________________

d Ämne:

Det är för lite sport på tv.

Rubrik: ____________________________________________________________

e Ämne:

Man ska inte åka bil i onödan.

Rubrik: ____________________________________________________________

28


7

Skriv din egen insändare Planera din insändare genom att fylla i planeringsschemat. Använd sedan schemat när du skriver din insändare. Skriv insändaren i din skrivbok.

Planeringsschema för insändare Min åsikt:_____________________________________________________________ Argument: ____________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Motargument:_ ________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Hur ska problemet lösas:_ ______________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Vem ska lösa problemet:________________________________________________ ______________________________________________________________________ Lockande rubrik: ______________________________________________________ ______________________________________________________________________ Signatur/namn:________________________________________________________

29


Konsten att berätta Muntligt berättande Så spreds berättelserna Förr i tiden spreds berättelser och all slags information och åsikter endast muntligt. Idag har vi många fler sätt att sprida berättelser, information och åsikter, men det är fortfarande viktigt att kunna uttrycka sig muntligt. Vi har tidigare pratat om att det kan kännas lite obehagligt att tala inför andra, särskilt i en större grupp. I Konsten att påverka fick du lära dig olika knep för att bli mer avslappnad. Ett annat sätt att känna sig säkrare på att berätta är att träna på att använda sin röst, helt enkelt bli kompis med den.

1

60

I avsnittet Litterära utflykter på sid. 148–151 i grundboken hittar du sagorna Guldlock och Bockarna Bruse. Arbeta i grupper om fyra och läs sagorna högt tillsammans. Läs replikerna med så stor inlevelse ni kan. Överdriv mycket och låt lilla bocken Bruse prata med pytteliten, pipig röst medan stora bocken Bruse har riktigt grov och mörk röst. Läs sagorna flera gånger och byt roller så att alla får prova minst två olika roller.


2

Arbeta två och två. Läs dikterna på den här sidan på olika sätt:

• Läs varannan rad gråtande och varannan rad skrattande.

• Läs överdrivet långsamt, med slääääpig röst.

• Läs med din argaste röst. • Läs med viskande röst. • Uttala varje ord överdrivet tydligt. • Läs med hög och stark röst (men ändå utan att skrika!).

• Läs på olika dialekter (t.ex. skånska, göteborgska, norrländska).

Jorden kan du inte göra om Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ. Endast en sak kan du göra, en annan människa väl. Men detta är redan så mycket, att själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindre betyder en broder mer.

Faller sej naturligt det är sant att jag bara litat på människor som vet vad fattigdom är rika intresserar mej inte jag är glad att slippa ha dom i min närhet och det här är ingenting jag tänker på det faller sej bara naturligt lika naturligt som att sitta uppe om natten och bryta arm med mörkret lika naturligt som att du en råkall morgon driver in din yxa i himlen bänder loss det ljusblå virket och sågar upp det till ved staplar den mot bröstet och går tillbaka bär in allt i huset

Stig Dagerman

Bruno K. Öijer

Rosen

Världens gång

Jag är skön, ty jag har vuxit i min älskades trädgård. Jag stod i vårregn och fick dricka längtan, jag stod i solen och fick dricka glöd – nu står jag öppen och väntar.

Havet välte, stormen ven, vågorna rullade asklikt grå. “En man är vräkt över bord, kapten!” Jaså. “Ännu kan ni rädda hans liv, kapten!” Havet välte, stormen ven. “Ännu kan en lina den arme nå!” Jaså. Vågorna rullade asklikt grå. “Nu sjönk han, nu syns han ej mer, kapten!” Jaså. Havet välte, stormen ven.

Edith Södergran

Gustaf Fröding

61


3

Olika slags muntliga berättelser Vad minns du om olika slags muntliga berättelser? Ta hjälp av sid. 64–66 i grundboken. a Varför berättade man myter? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

b När började man skriva ned folksagor?____________________________________ ____________________________________________________________________

c Vad kallas berättelser där djur kan tala med varandra? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

d Vad är typiskt för legenden? ____________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

e Varför berättade man folksagor? _________________________________________ ____________________________________________________________________

f Vad kallas moderna folksägner med ett annat ord? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

g Vad är typiskt för en folksaga? ___________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

h Varför berättade man fabler?____________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

62


4

Fundera mer över de olika berättelserna (se sid. 64–66 i grundboken). Diskutera gärna med en kompis. a Vilken typ av berättelser tycker du att Harry Potter tillhör? ____________________________________________________________________

b Förr i tiden spred kungar hjältesagor om sina förfäder. Varför, tror du? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

c Finns det några nu levande personer som du tror kommer ge upphov till legender eller hjältesagor? I så fall: Vilka personer, och varför?

____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

63


5

Nyfiken på Jacob Wegelius Skriv med begränsningar. Du har redan fått prova på att skriva med begränsningar, det vill säga att skriva en text med ett visst antal ord eller en serie med ett visst antal bilder. Nu är det dags för en riktig utmaning.

a Jobba först ihop med en kompis – ni bestämmer

tillsammans vilka begränsningar som gäller för er, till exempel ”Den här dikten får bara innehålla 10 ord” eller ”Den här berättelsen får bara innehålla ord som börjar med bokstäverna a, m och s”. Våra begränsningar är: _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________

b Bestäm hur lång tid ni har på er att skriva, till exempel femton minuter.

Så här lång tid får vi skriva: ___________ minuter.

c Skriv varsin dikt eller berättelse på egen hand. Skriv i skrivboken.

d Läs upp era berättelser eller dikter för varandra. e Diskutera hur det kändes att skriva med de här begränsningarna. Vad var svårt? Vad var lätt?

64


Sagolikt

6

Folksagan Lilla jag & sagorna Säkert hade du en favoritsaga när du var liten. Kanske fanns det också någon saga som du tyckte var riktigt hemsk eller sorglig. Intervjua mamma eller pappa eller någon annan vuxen som du ofta var tillsammans med när du var liten.

a Förbered minst sex och högst tio frågor. Några förslag:

• Hur gammal var jag när ni började läsa sagor för mig? • Vem brukade läsa för mig när jag var liten? • Vilka var mina favoritsagor? b Skriv egna frågor i skrivboken, och intervjua sedan den person du bestämt dig för. c Redovisa intervjusvaren muntligt för en kompis.

65


Konsten att söka och förmedla information Fakta, källor och källkritik

1

Vad är fakta? Fakta eller inte? Arbeta i par. a Titta vad ni har skrivit i er skrivbok om doping i övningen på sid. 242 i grundboken. b Gå vidare till uppslagsverk, faktaböcker och internet och kontrollera noggrant den fakta ni har skrivit i den första och andra spalten.

c Hitta svar på de frågor som ni skrev i den tredje spalten. d Samarbeta med ett annat par och diskutera svaren ni kommit fram till.

88


2

Här ser du tolv olika pusselbitar med information. a I vilken ordning ska informationen komma i en text?

Skriv en etta i den pusselbit som skulle kunna vara först, en tvåa i den pusselbit som skulle kunna vara tvåa och så vidare.

Asbjørnsen och Moe reste runt i Norge och samlade in gamla norska folksagor.

Snövit och Rödluvan är exempel på folksagor.

H.C. Andersen var en dansk författare som skrev konstsagor.

Folksagorna har berättats muntligt i hela världen i flera hundra år.

1

Folksagan innehåller speciella figurer, magiska tal och slutar alltid lyckligt.

Bröderna Grimm samlade in folksagor i Tyskland.

Konstsagan behöver inte sluta lyckligt.

Konstsagan är också Människorna fick en påhittad saga tillgång till de tryckta men den är skriven sagorna och på så vis lärde sig av en speciell författare. många att läsa.

Folksagan har ingen speciell författare.

Man började skriva ned folksagorna i mitten på 1800-talet.

De nedskrivna sagorna spreds över hela Europa. b Använd informationen i pusselbitarna och skriv

en sammanhängande text med egna ord. Du kan också fylla på med mer information.

89


Vad är en källa?

3

Vilken sorts källa är … (Om du behöver hjälp titta på sid. 246 i grundboken.)

• ett fingeravtryck? ______________________________________________________________________

• ett fotografi på papper? ______________________________________________________________________

• en artikel i en dagstidning? ______________________________________________________________________

• en dagbok? ______________________________________________________________________

• ett telefonsamtal? ______________________________________________________________________

• en dvd-skiva? ______________________________________________________________________

• en blogg? ______________________________________________________________________

• ett fotspår i ett trädgårdsland? ______________________________________________________________________

• en intervju? ______________________________________________________________________

• en turistbroschyr? ______________________________________________________________________

90


4

Använd och kontrollera Wikipedia. a Gå till www.wikipedia.org och skriv astrid lindgren i sökfältet. b Översiktsläs (se sid. 6) texten om Astrid Lindgren och skriv fem olika fakta om henne i spalten wikipedia.org i rutan.

c Gå till www.astridlindgren.se som är Astrid Lindgrens officiella hemsida.

Kontrollera de fakta från Wikipedia som du skrev ned och kryssa i om de stämmer eller inte. Om du inte hittar det du letar efter får du kryssa i rutan Finns inte.

d Gå till sist till www.ne.se och kontrollera en tredje gång. Kryssa i någon av rutorna i den tredje spalten.

wikipedia.org 1 _____________________________

astridlindgren.se Ja

Nej

Finns inte

ne.se Ja

Nej

Finns inte

_____________________________

2 _____________________________

_____________________________

3 _____________________________

_____________________________

4 _____________________________

_____________________________

5 _____________________________

_____________________________

e Fanns det några fakta på Wikipedia som inte stämde med astridlindgren.se och ne.se? Vilka i så fall?

____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

f Vad är viktigt att tänka på när man söker på och använder fakta från Wikipedia? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

91


Fakta förändras och förnyas

5

Ta reda på hur man trodde förr och vad man vet idag.

Jorden är universums centrum, eller? a På 1400-talet beskrev man solens och jordens positioner i universum så här: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

b Redan på 1600-talet bevisade den italienske forskaren Galileo Galilei följande om solens och jordens positioner i universum:

____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

HIV-viruset a På 1980-talet trodde man att viruset smittade så här: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

b På 2000-talet vet vi detta om hur viruset smittar: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

92


Dataminne a 1980 spådde Bill Gates (Microsofts grundare) att ingen privatperson skulle kunna behöva mer dataminne än så här:

____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

b Så här mycket minne har en vanlig dator idag: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

c Så här mycket minne tror jag att en vanlig dator kommer att ha om fem år: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

Åskväder a På vikingatiden trodde man att åskväder berodde på detta: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

b Idag vet vi att åskväder beror på detta: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

93


Praktisk

svenska: en verktygslåda Talspråk och skriftspråk

1

Stora skillnader mellan talat och skrivet språk Hur låter vi egentligen när vi pratar? I grundboken har du fått exempel på hur det kan se ut när språkforskare skriver upp precis hur det ser ut när vi pratar. Här nedanför får du några fler exempel på hur det kan se ut när det är ungdomar som pratar.

Liksom ja tar upp nyckeln när ja e på väg under tunneln så ba kutar ja så ööuuh så får ja inte upp porten men den e så svår å få upp så ba uaa-höö står där å drar ...

Man ska ju akta sej liksom om man går själv nånstans då rå ...

122

Varannan lörda e re disco för oss då ra, å varannan freda e re för mellanstadie


Nu ska du få prova samma sak. Skriv precis hur det låter när du pratar med någon. Jobba i grupp om fyra personer. Två av er ska prata, och två av er ska lyssna.

• Ni som pratar – välj ett vardagligt samtalsämne,

till exempel kan ni prata om vad ni ska göra idag efter skolan, eller vad ni ska göra till helgen. Prata på under några minuter, och försök strunta i att ni är ”avlyssnade”!

• Ni som lyssnar och antecknar – anteckna några

meningar precis som de sägs. Försök få med alla småord, upprepningar och ”tvekljud”. Ni kommer inte alls hinna skriva upp alla meningar, men det gör inget.

• Titta tillsammans på de meningar ni skrivit och diskutera:

Vilka typiska talspråksdrag kan ni hitta? (Till exempel upprepningar, småord som typ, såhär, dårå eller andra).

Har ni fått med några särskilda ord som man bara använder när man pratar? Vilka ord i så fall?

Har ni fått med några ord eller uttryck som ni tycker är typiska för ungdomars språk? Vilka ord i så fall?

• Om ni hinner, byt roller och gör övningen en gång till.

123


2

Samla på ord. Det finns massor av ord som vi bara använder när vi pratar.

• Jobba i grupp om fyra personer och försök tillsammans att hitta minst

femton ord som ni använder när ni pratar, men inte när ni skriver. Det kan till exempel vara:

ord för att någon eller något är dåligt

ord för att någon eller något är bra

ord som används istället för pojke eller kille

ord som används istället för flicka eller tjej

Det kan så klart också vara andra ord – det är förstås ni själva som är experter på ert eget talspråk.

124


• Förklara vad varje ord betyder och hur det används. • Ni kanske inte är överens om alla ord – det kan finnas ord som någon av er

tycker att man visst kan skriva, medan någon annan bara använder dem i tal. Skriv i så fall upp de orden också, de kommer till användning i nästa övning.

Ord

Betydelse/användning

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

Ord vi inte är överens om: _________________________________

_________________________________

_________________________________

_________________________________

_________________________________

_________________________________

_________________________________

_________________________________

125


Regler underlättar när vi skriver

3

Ord som är på väg in i skriftspråket. Språket ändrar sig hela tiden. Vissa ord som du från början bara använder i talspråket börjar du så småningom använda när du skriver. Idag reagerar du knappast när du ser ord som tjej eller jeans skrivet, men om du hade levt för femtio år sedan hade du förmodligen gjort det. Titta på orden som ni samlade ihop i övning 2 på sid. 124–125. Är det några av dem som du tror är på väg in i skriftspråket? Vilka i så fall? Varför just de orden, tror du? Diskutera.

Ord på väg in i skriftspråket: ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

126


4

Typ och såhär – vad betyder småorden egentligen? En annan sak som är typiskt för det talade språket är användningen av småord som typ, såhär och liksom. Forskning visar att ungdomar använder sådana småord oftare än vuxna, och kanske brukar dina föräldrar ibland kommentera att du använder många sådana ord. Ofta tror nog föräldrar och andra vuxna att småorden används hur som helst och att det inte finns något system i hur de används. Men så är det inte, och det ska du och dina klasskompisar nu få bevisa.

a Jobba tillsammans i grupper om 3–4 personer. Gör en lista över alla småord som ni använder.

b Försök beskriva hur vart och ett av orden på listan används. Skriv

exempelmeningar som talar om hur det kan låta när ni eller någon annan använder ordet.

Ord

Exempelmening

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

_______________

___________________________________________________

c Titta på listan ni har gjort tillsammans. Är det vissa småord du använder ofta? Vilka? Finns det andra ord som du inte alls använder? Vilka? Varför tror du att ungdomar använder småord oftare än vuxna?

127


STUDIEBOK

SVENSKA DIREKT 7

STUDIEBOK

SVENSKA DIREKT 7 Cecilia Söderberg och Lisa Eriksson

SVENSKA DIREKT

Cecilia Söderberg Lisa Eriksson

STUDIEBOK

• Konsten att påverka • Konsten att berätta • Konsten att söka och förmedla information • Praktisk svenska: en verktygslåda

Cecilia Söderberg Lisa Eriksson ISBN 978-91-622-9314-7

(523-2292-5)

sd7_sva_and_studiebok_omslag.indd 1

7 2013-03-07 11.49

Profile for Smakprov Media AB

9789162293147  

9789162293147  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded