9789147106202

P R I VA T JURIDIK & R Ä T T S K U N S KAP FA K TA & U P P G I F T E R

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Å s a To l l

P R I VA T JURIDIK & R Ä T T S K U N S KAP FA K TA & U P P G I F T E R

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Å s a To l l

Läsanvisning 4 J2000 Privatjuridik & rättskunskap – för kurser och självstudier J2000 Privatjuridik & rättskunskap är ett utbildningsmaterial främst avsett för kursen Privatjuridik på gymnasiet och komvux/vuxenutbildningen enligt Gy11/Vux12. Det passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. Det är även lämpligt för självstudier samt att använda som handbok.

4 Juridik i praktiken J2000 behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur individens synvinkel.

Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper.

Boken omfattar sexton kapitel som vart och ett behandlar olika områden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel med tillämpningar.

4 Fakta – med exempel, figurer, lagtext m m Faktadelarna inleds med ett litet praktikfall och några frågeställningar att fundera på inför läsningen av kapitlet. I anslutning till faktatexten finns belysande exempel samt verkliga rättsfall som förklarar och förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Lagparagrafer finns insprängda i faktatexten för att ge en naturlig koppling till de juridiska begrepp och sammanhang som beskrivs i boken.

Vidare finns det gott om figurer och tablåer som bidrar till helhetssynen.

Det finns också exempel på olika dokument m m.

I faktadelen finns löpande i marginalen förklaringar av juridiska begrepp.

4 Fördjupningar och informationstips I slutet av varje faktadel finns hänvisning till aktuella webbplatser under rubriken ”Mer info” samt en förteckning över i kapitlet berörda lagar. Därefter följer en sammanfattning av innehållet i kapitlet.

I flera kapitel finns dessutom praktiska tips under rubriken ”Att tänka på”.

Löpande i texten finns dessutom insprängda faktarutor som fördjupar och ger ytterligare information.

4 Uppgifter – av olika slag Uppgiftsdelarna inleds med rätt/fel-frågor för repetition och diskussion.

Därefter följer problem av ”integrationskaraktär” som anknyter till de in­led­ ande berättelserna och behandlar de väsentliga delarna av kapitlet. Dessa uppgifter är verklighetsnära och anknyter direkt till faktatexten i kapitlet.

Dessutom finns övningar som innebär tolkning och upprättande av juridiska dokument. På fem ställen i boken hänvisas till blanketter på Libers webbplats, www.liber.se (ange sökord J2000). Blanketterna finns också i lärarhandledningen.

4

4 Vardagsproblem och rättsfall I slutet av uppgiftsdelarna finns ett avsnitt under rubriken ”Problem i vardagen” med uppgifter som påminner om dem som finns i tidningars frågespalter. De flesta kapitel innehåller en typ av problem under rubriken ”Hur skulle du döma?”. Det är uppgifter som utgår från autentiska rättsfall, och där man sedan kan jämföra sitt beslut med det som en domstol tagit. Slutligen finns det under rubriken ”Sök svaret” problem där man ska hitta svaret i rätt lag utan någon direkt hjälp från faktatexten.

4 Sex block och valfri ordning Kapitlen i J2000 kan i princip läsas i valfri ordning. De första två kapitlen ger dock en orientering om lagstiftning och rättssystem i Sverige, som kan underlätta förståelsen av de följande kapitlen. I övrigt kan innehållet prioriteras efter intresse och tid. För att underlätta valet har boken delats upp i sex block: Samhälle, Familj, Konsument, Boende, Arbete och Skadestånd.

4 Lösningar – med lagtextutdrag Kommentarer och lösningar till uppgiftsdelarna finns i ett separat häfte. Till varje uppgift finns ett lösningsförslag med en kort kommentarer och hän­ visning till aktuellt lagrum. I flertalet fall återges berörd lagtext. Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett juridiskt problem. I sådana fall anges analysen av de förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget.

4 Domslut – bakgrund och analys Man kan komma fram till en annan lösning med förändrade förutsättningar.

Detta förhållande är viktigt att känna till, eftersom domstolarna befinner sig i samma situation när de ska göra sin bedömning i anslutning till domen. När det gäller rättsfallen under rubriken ”Hur skulle du döma?” finns verkliga dom­slut med som lösning.

För lärare / handledare kompletteras J2000 med en lärarhandledning inkl cd.

4 Lagsamling Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik (Liber) innehåller ett hundratal lagar inom nämnda områden. Den utgör ett komplement till läroboken och ger möjligheter till fördjupning. Den är lätt att hitta i och lätt att arbeta med.

Lycka till med dina studier!

Författare & Redaktion

Innehåll Block 1: Samhälle

Internationell rätt 76 FN och folkrätten 78

Påföljder 40

KAPITEL 1

Hur lagar komme­r till

KAPITEL 4

Familjemål 35 Brottmål 36 Förundersökning 36 Huvudförhandling 37 Rättskedjan – ett exempel 42

8

Normer och rättsregler 10 Rättsordningen 10 Konstitutionell rätt 10 Lagstiftning 11 Lagförslag 11 Remiss 12 Riksdagsbehandling 12 Svensk rätt och internationaliseringen 13 EU:s direktiv och förordningar 13 FN-konventioner 13

Ombudsmän 44 Justitieombudsmannen 44 Justitiekanslern 44

Överstatliga domstolar 44 Mer info 45 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 46 Uppgifter 47 KAPITEL 3

Om brotten

Rättskällorna 14

Vad är ett brott? 54

Författningar 14 Prejudikat 15 Förarbeten 16 Sedvana och avtal 16 Lagboken 17 Grundlagarna och balkarna 18

Vilka är brotten? 54 Brott mot person 55

Offentlig rätt och civilrätt 20

Mord och dråp 56 Misshandel 56 Olaga hot 57 Ofredande och fridskränkning 57 Hemfridsbrott 58 Sexualbrott 58

Tvingande och dispositiva lagregler 20

Förmögenhetsbrott 59 Stöld 59

Offentlighetsprincipen 19

Fysiska och juridiska persone­r 20 Mer info 21 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 22 Uppgifter 23 KAPITEL 2

Hur domstolarna arbetar 26 Domstolar 28 Allmänna domstolar 28 Tingsrätt 29 Hovrätt 29 Högsta domstolen 29 Förvaltningsdomstolar 30 Specialdomstolar 30

Juridisk hjälp 31 Rättegång 31 Tvistemål 32 Förberedelse 32 Huvudförhandling 33 Dom 33

52

Rån 60 Bedrägeri 61 Häleri 62 Skadegörelse 63

Brott mot allmänhet och stat 64 Mordbrand 64 Allmänfarlig vårdslöshet 65 Urkundsförfalskning 65 Upplopp 65 Hets mot folkgrupp 67 Våld eller hot mot tjänsteman 67

Brott mot specialstrafflagar 68 Trafikbrott 68 Narkotikabrott 68 Bidragsbrott 68

Skadestånd i samband med brott 69 Mer info 69 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 70 Uppgifter 72

Mänskliga rättigheter 78 FN:s beslutande organ 79 FN:s domstolar 81

Europarådet 81 Europeiska unionen (EU) 82 EU:s framväxt 82 Lissabonfördraget 84 EU:s lagar 85 Arbetet med EU:s lagar 85 Kommissionen lämnar lagförslag 86 Parlamentet ger råd och beslutar 86 Ministerrådet bestämmer 87 EU-domstolen tolkar och dömer 88 Revisionsrätten granskar 89

Mer info 89 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 90 Uppgifter 91 Block 2: familj KAPITEL 5

När man flyttar ihop

94

Samboförhållande 96 När samboförhållandet upphör 97 Jämkning 98 Samboavtal 98 Vem behåller bostaden? 99 Vid dödsfall 99

Äktenskap 100 Hindersprövning 100 Vigsel 101 Partnerskap 102 Omvandling av partnerskap 102 Leva tillsammans 103 Egendom i äktenskap 103 Giftorättsgods 103 Enskild egendom 104 Gåva till make 105

Skilsmässa 105 Vem behåller bostaden? 105 Bodelning 106 Vad ska ingå i bodelningen? 107 Jämkning vid bodelning 108

Bodelning under bestående äktenskap 109

Undantag från huvudregeln vid bodelning 148

Äktenskap i andra länder 110

Avtalsvillkorslagen 189

Arvsavstående 150

Resetjänster 189

Mer info 111

Mer info 151 Webbplatser • Lagar

Mer info 191

Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 112 Uppgifter 113

Sammanfattning 191

Uppgifter 153

Uppgifter 193 KAPITEL 10

Block 3: Konsument

Köpa på kredit 200

KAPITEL 8

118

Barnens rättigheter 120 Faderskap 121 Barns namn 121 Vårdnad om barn 122 Föräldrar som är eller har varit gifta med varandra 123 Föräldrar som inte är gifta med varandra 123 Hos vem ska barnet bo? 124 Umgängesrätt 124 Hur löser man tvister? 125 Underhållsbidrag 126

Adoption i Sverige 127 Vem får adoptera? 127 Utländska adoptioners giltighet i Sverige 128

Ansvar för skador orsakade av barn 128 Mer info 129

Avtal och köp

Träffa avtal 160 Anbud och accept 160 Standardavtal 162 Ogiltiga avtal 163 Oskäliga avtalsvillkor 164 Fullmakt 165 Ställningsfullmakt 166

Skadestånd vid avtalsförhållande 166 Köp 167 Köplagen 167 Köp av stöldgods 168

Mer info 170 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 170 Uppgifter 171 KAPITEL 9

Sammanfattning 130 Uppgifter 131

Konsumentköplagen 180

KAPITEL 7

När någon dör 136 Arv 138

Efterlevande make 138 Basbeloppsregeln 139 Övriga arvingar 139 Om arvingar saknas 141 Efterlevande sambo 141

Testamente 142 Formulering av testamente 143 Inbördes testamente 144 Delgivning av testamente 145

Bouppteckning 146

158

Avtal 160

Konsument­skydd 178

Webbplatser • Lagar

Arvskifte 148

Webbplatser • Laga

Sammanfattning 152

KAPITEL 6

Föräldrar och barn

Avbeställning 189

Ansvaret för varan 180 Fel på varan 180 Reklamera felet 181 Garanti 181 Rättsligt fel 182 Rättelse av fel 182 Ångra ett köp 183 Dröjsmål 184 Hur löser man konflikter? 184

Distans- och hemförsäljningslagen 185 Information 185 Ångerrätt 185 Återbetalning 187

Konsumenttjänstlagen 187 Tilläggsarbete 188 Pris 188 Felaktig tjänst 188 Garanti 189

Konsumentkredit 202

Kreditinformation 202 Kreditprövning 203 Kontantinsats 203 Ångerrätt 204 Förtidsbetalning 204 Överlåten kredit 205 Återtagande 206

Kontokort 207 Kontokort med och utan kredit 207 Anslutna inköpsställen 207 Förlust av kontokort 207

Krav på betalning 209

Dröjsmålsränta 209 Betalningsföreläggande 210 Utmätning av egendom 211 Utmätning i lön 212 Kreditupplysning 212 Skuldsanering 213 Preskription 214

Mer info 215 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 216 Uppgifter 217 KAPITEL 11

För­säkringar Samhällets skydd 226 Privata försäkringar 226

Avtalstiden 227 Krav på information 227 Försäkringspremie 227 Ersättning för skada 228 Sänkt ersättning 229 Paketförsäkringar 230 Personförsäkring 231 Tvist 231

Mer info 232 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 232 Uppgifter 233

224

Block 4: Boende KAPITEL 12

Hyreslägenhet och bostadsrätt 238

Hyreslägenhet 240

Hyresavtal 240 Hyran 240 Lägenhetens skick 241 Överlåta lägenhet 241 Hyra ut i andra hand 242 Besittningsskydd 243 Förlust av hyresrätten 244

Hyresnämnden 244 Bostadsrätt 245 Årsavgift 246 Besittningsskydd 246 Överlåtelse 247

Kreditvillkor 278

KAPITEL 16

Säkerheter 279 Pant av lös egendom 279 Borgen 280 Varaktighet 280 Inteckning i fast egendom 280

Obestånd och konkurs 282 Mer info 283 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 284 Uppgifter 285 Block 5: Arbete KAPITEL 15

Anställning Kollektivavtal 291

Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 250

Medbestämmandelagen 295

Uppgifter 251

Föreningsrätt 295 Förhandlingsrätt 295 Primär förhandlings skyldighet 296 Information 296 Medbestämmandeavtal 297 Tolkningsföreträde 297 Vetorätt 297 Skadestånd 298

Mer info 249

KAPITEL 13

Eget hus

256

Vad är en fastighet? 258 Fastighetstillbehör 259

Ägarens rättigheter och skyldig­heter 260 Bygglov 260 Köp av fastighet 261

Lagen om anställningsskydd 298

Webbplatser • Lagar

Anställningsformer 298 Anställningsavtal 300 Uppsägning 300 Saklig grund 301 Turordning vid uppsägning 302 Uppsägningstid 302 Företrädesrätt till återanställning 303 Avsked 304 Förhandling och varsel 304

Sammanfattning 268

Arbeta svart 305

Uppgifter 269

En fri arbetsmarknad inom EU 305

Säljarens upplysningsplikt 261 Mäklare 262 Köparens undersökningsplikt. 262 Dolt fel 263 Köpehandlingar 264

Arrende 266 Tomträtt 266 Mer info 67

KAPITEL 14

Lån, säkerheter och obestånd 274 Skuldebrev 276 Enkelt skuldebrev 276 Löpande skuldebrev 277

EU:s arbetsrätt 306

Mer info 307 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 308 Uppgifter 309

314

Arbetstidslagen 316

Ordinarie arbetstid 316 Övertid 316 Arbetstidens förläggning 316 Raster och pauser 317 Avtal om arbetstid 317

Semesterlagen 317

Ledighet 318 Tidpunkt för semestern 318 Semesterlön 318 Sparad semester 319 Semesterersättning 320

Arbetsmiljölagen 321 290

Vem förhandlar om kollektivavtal? 292 Vem berörs av kollektivavtalen? 293 Stridsåtgärder 294

Ägarlägenhet 248

Arbetsförhållanden

Skyddsombud 322 Arbetsmiljöverket 324

Jämställdhet och likvärdiga villkor 324 Kartläggning av löner och andra villkor 324

Förbud mot diskriminering 325 Skadestånd inom arbetslivet 327 Mer info 327 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 328 Uppgifter 329 Block 6: skadestånd KAPITEL 17

Mera om skadestånd

334

Skadestånd när avtal finns 336 Skadestånd enligt arbets­ rätten 337

Skadestånd när avtal sakna­s 337 Skadestånd för personskada 338 Skadestånd för sakskada 338 Minskat skadeståndsbelopp 340

Ansvarsförsäkring 341 Brottsskada och trafikskad­a 342 Mer info 343 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 343 Uppgifter 344 Sakregister 349

Block 1. Samhälle

KAPITEL 1

Hur lagar kommer till Innehåll: Normer och rättsregler Rättsordningen Konstitutionell rätt Lagstiftning Lagförslag Remiss Riksdagsbehandling Svensk rätt och internationaliseringe­n EU:s direktiv och förordningar FN-konventioner

Rättskällorna Författningar Prejudikat Förarbeten Sedvana och avtal Lagboken Grundlagarna och balkarna

Offentlighetsprincipen Offentlig rätt och civilrätt Tvingande och dispositiva lagregler Fysiska och juridiska persone­r Mer info Webbplatser Lagar

Sammanfattning Uppgifter

Lag mot mobiltelefoni?

Tony och Sara arbetar på en restaurang. En dag diskuterar de mobiltelefon­ förbud på restauranger. ”Enligt tidningen kan ett sådant förbud gälla från nyår”, säger Tony. ”Jag kan inte tänka mig att det är bestämt. Det är väl bara någon organi­ sation som tycker att det ska vara så”, invänder Sara. ”Myndigheterna kan ju knappast ha fattat ett sådant beslut.” ”Men skulle inte vi på restaurangen kunna införa ett eget förbud mot mobil­ telefoner i så fall eller åtminstone kunna be gästerna att stänga av telefonen här inne”, undrar Tony. ”Det är ju en arbetsmiljöfråga för oss som arbetar här, telefonerna är faktiskt väldigt störande och matgästerna störs ju också.” ”Jo, men för att det ska fungera måste det väl finnas en lag som gör att myndigheterna har rätt att ingripa”, menar Sara.

Fundera på • Vem beslutar om nya lagar?

• Hur uppkommer förslag till nya lagar?

• Har en restaurang rätt att införa ett eget förbud mot att tala i mobiltelefon på restaurangen?

9

Hur lagar kommer till

I alla samhällen är människor beroende av varandra. Man lever och arbetar ihop, umgås, köper av varandra, delar på samhällsfunktioner osv. Detta beroende­ förhållande kan orsaka konflikter som måste lösas med hjälp av regler. En del regler är privata umgängesregler, medan andra är lagregler som fastställs genom politiska beslut. Hur lagregler kommer till och hur de tolkas och används tas upp i detta kapitel.

Normer och rättsregler För att människor ska kunna fungera tillsammans skapar vi normer (mönster) för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar etc och i samhället i stort. Många av dessa normer är sociala regler, t ex hur man ska uppföra sig vid matbordet, hälsa på varandra och klä sig vid olika tillfällen.

Andra normer kallas moralregler och har ibland en religiös bakgrund. Dessa normer kan variera från en grupp till en annan eller från en plats till en annan.

De kan också till viss del förändras över tiden. Moralregler kan upplevas som starkare än sociala regler. Det sätt på vilket en individ väljer att följa sådana regler brukar kallas för etik. Den som avsiktligt låter bli att följa reglerna kallas då av andra i gruppen för ”oetisk”. Exempel på moralregler är att man inte ska ljuga, stjäla från andra, vara otrogen etc.

Alla länder fastställer dessutom ännu starkare s k rättsregler, som man nor­ malt brukar kalla lagar. Den som inte följer rättsreglerna kan bestraffas, t ex med fängelse. Alla regler är normer för hur man ska bete sig mot andra.

Rättsordningen Rättsregler fastställs av staten i form av främst lagar. Dessa lagar finns i skriftlig form, eftersom det är meningen att alla människor ska kunna ta del av dem och rätta sig efter dem. Rättsreglerna är inte en gång för alla givna, utan de kan ändras när uppfattningarna i samhället förändras eller när de styrande politikerna vill ändra människors uppfattningar. Under senare år har synen på mutor, rattfylleri och misshandel av kvinnor påverkats av bl a massmedias bevakning. Detta kan sedan ge upphov till lagändringar eller ibland till helt nya lagar. Systemet med rättsregler kallas för rättsordningen. I rättsordningen ingår även sedvana (praxis) och avtal.

Konstitutionell rätt Den konstitutionella rätten handlar om ett lands uppbyggnad och struktur.

För Sveriges del finns grundstommen i stor utsträckning i våra fyra grund­ lagar; Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Det finns tre viktiga områden när man bygger upp ett land och det är

10

Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1

lagstiftningsförfarandet, medborgarnas fri­ och rättigheter och kontrollen av den offentliga makten. Och de som bygger är i huvudsak riksdagen, regeringen, förvaltningsmyndigheterna, kommunerna och domstolarna. Detta kommer du att läsa mer om i detta kapitel.

Lagstiftning Lagförslag

Ett lagförslag kommer till genom att någon eller några tar initiativ (1) till en förändring, t ex allmänheten eller organisationer och föreningar (se fig på nästa sida). Initiativet kan gälla en helt ny lag eller en förändring av befintlig lag.

Enskilda riksdagsmän kan då lägga fram ett förslag, en s k motion, till riksdagen.

Om riksdagen ställer sig bakom motionen begär man en utredning av regeringen. Regeringen tillsätter därefter en statlig utredningskommitté (2), som vanligen består av experter på området och politiker. Regeringen kan också tillsätta en ensam utredare, en s k särskild utredare, som i regel brukar knyta experter och sakkunniga till sig. I vissa fall kan regeringen också själv ta initiativ till att starta en utredning.

Utredningskommittén avlämnar ett betänkande (3) till regeringen. Ett sådant utredningsarbete är emellertid ganska tidsödande. Därför finns också ett annat sätt att få fram ett lagförslag. Regeringen kan själv utarbeta en departements­ promemoria för att få fram en lag snabbare, om detta anses angeläget. I båda fallen är det något av departementen, t ex socialdepartementet, som ansvarar för att lagförslaget blir remissbehandlat innan regeringen utformar ett slut­ giltigt förslag.

rättsregler de lagar, för­ ordningar, föreskrifter och prejudikat som domstolar och myndig­ heter använder när de fattar beslut. motion förslag till riksdagen från en eller flera av riksdagens ledamöter. betänkande skriftligt förslag från riksdagens utskott eller utrednings­ förslag från en särskild utredare eller kommitté som har tillsatts av regeringen.

LAGSTIFTNINGSPROCESSEN – FRÅN INITIATIV TILL LAG 3

2 Regeringen tillsätter en

1

utredning

Utredningen presenterar sin rapport i ett

4

betänkande

Initiativ till

Regeringen skickar betänkandet på

remiss

förändring 8

5

Regeringen utarbetar förslag till förändring –

proposition Regeringen

utfärdar

lagen som sedan publiceras i Svensk författningssamling

7 Efter behandling i riksdagsutskotten går ärendet till

riksdagsbeslut

6

Propositionen lämnas till riksdagen för

riksdagsbehandling

Lagstiftningsprocessen. De olika stegen i figuren motsvaras av siffror i texten.

11

Hur lagar kommer till Remiss

Remissbehandlingen (4) innebär att lagför­ slaget skickas till utvalda statliga och kom­ munala myndigheter samt berörda orga­ nisationer. De senare kan vara t ex fackliga organisationer, intresseorganisationer eller ideella förening­ar. Organisa­tionerna och myndigheterna kan komma med yttranden (syn­punkter) över lagförslaget till departe­ mentet. Det är sedan regeringens uppgift att väga samman de olika åsikterna som naturligtvis ibland kan vara direkt mot­ sägande.

Regeringen utarbetar därefter en proposition (5). I viktiga fall går denna på remiss till Lagrådet, som främst består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvalt­ ningsdomstolen (se kap 2). Lagrådet ska granska förslaget och kontrollera om det är förenligt med andra lagar och om reglerna När ett slut­betänkande har lämnat­s till riks­dagen, avgörs ärendet vid ett samman­träde där. Om en majoritet av riks­ i lagförslaget stämmer överens inbördes. dagens ledamöter bifaller lagförslaget så antas det som lag.

När regeringen har tagit del av Lagrå­ dets bedömning kan den välja att antingen inte alls gå vidare med lagförslaget eller att, eventuellt efter vissa justeringar, överlämna propositionen till riksdagen. remiss begäran om yttrand­e från myndig heter, organisationer m fl över ett förslag.

Lagrådet organ med upp­gift att yttra sig över viktig­are lag­förslag innan de antas av riksdagen. proposition förslag från regeringen till riksdagen om t ex en ny lag.

Riksdagsbehandling

I riksdagen behandlas lagförslaget först i ett eller flera utskott (6), t ex social­ utskottet. Efter diskussion skriver utskottet ett slutbetänkande som diskuteras i hela riksdagen. Där sker sedan en omröstning (7), och om majoriteten röstar för (bifaller) förslaget blir det en författning, dvs lag. Riksdagen anmäler beslutet till regeringen, som då utfärdar lagen (8). Den ges därefter ut i Svensk författnings­ samling (se s 14).

Exempel 1: Justitieministern lade år 2003 fram ett lagförslag om att polisen skulle få rätt att kroppsvisitera klottrare för att leta efter sprayburkar, innan misstanke om brott förelåg. Lagrådet sade nej med hänvisning till att detta strider mot re­ gerings­formens bestämmelser om medborgar­ nas fri- och rättigheter.

12

Block 1. Samhälle Hur lagar kommer till KAPITEL 1

Svensk rätt och internationaliseringe­n Det svenska rättssystemet kan sägas börja med landskapslagarna som var gamla regler och nor­ mer som skrevs ner. Varje landskap hade sina la­ gar även om det fanns stora likheter dem emel­ lan. I mitten av 1300-talet kommer den första landslagen. Nu försöker man enas kring en lag som gäller för hela riket.

När Sverige under 1900-talets andra hälft blev medlem i FN och EU kom de internationella in­ slagen alltmer in i vårt rättssystem. Svensk rätt har alltid snabbt byggt in de regler som beslutats inom FN och EU.

EU:s direktiv och förordningar

EU:s direktiv och förordningar påverkar 500 miljoner invånare i 27 medlemsländer.

Som medlem i Europeiska unionen (EU) måste Sverige anpassa sina lagar till EU-direktiv. Euro­ peiska kommissionen lägger fram förslag till direktiv. Därefter diskuteras och bearbetas förslagen i Europaparlamentet. Europeiska unionens råd (minister­ rådet) fattar det slutliga beslutet. Ministerrådet består av ansvariga ministrar från samtliga EU-länder. Om direktivet gäller t ex jordbruksfrågor så är det jordbruksministrar­na som bildar ministerrådet.

Alla EU-medlemmar har förbundit sig att följa EU-direktiven när man ut­ formar det egna landets lagar. Dessa kan dock i viss mån anpassas till lokala förhållanden i landet.

Ministerrådet kan också utfärda s k EU-förordningar, vilka omgående är bindande för medlemsländerna utan att de tas in i landets lagar. EU:s påverkan på den svenska lagstiftningen behandlas mer ingående i kap 4.

EU-direktiv EU-beslut som är bindande och som ska omarbetas till svensk lag.

EU-förordning EU-beslut som är bindande och som gäller som svensk lag.

Eu-anpassad lagstiftning Stora delar av den svenska konsumentskyddslag­ stiftningen, som är till för att skydda den svagare parten vid ett köp, är anpassade till EU-direktiv.

Det gäller bl a konsumentköplagen, distans- och hemförsäljningslagen samt lag om paketresor (se

kap 9). Dessa lagar har anpassats till svenska för­ hållanden och har alltså inte exakt samma inne­ håll som direktiven. Andemeningen i lagarna är dock densamma i alla EU-länder, vilke­t under­ lättar handel inom EU-området.

FN-konventioner Förenta Nationerna (FN) försöker påverka medlemsländernas lagstiftning genom att anta konventioner. Dessa konventioner kan så småningom påverka den svenska lagstiftningen. Ett exempel är vissa av rättsreglerna i föräldra­ balken, som speglar innehållet i FN:s barnkonvention. Även konventionen om mänskliga rättigheter har påverkat svensk lagstiftning (se vidare kap 4).

13

Hur lagar kommer till

Lagar och förordningar publiceras i SFS (Svensk författningssamling).

Rättskällorna Författningar

författning samlande beteckning för lagar, förordningar och föreskrifter utfärdade av myndighet. lag bestämmelse som beslutas av riksdagen. förordning författning som har tillkommit genom regeringsbeslut.

Som redan nämnts måste författningarna i Sverige finnas i skriftlig form för att vara tillgängliga för medborgarna. De publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Författningarna består av dels lagar, dels förordningar (ej EU­förord­ ningar). Lagarna är beslutade av riksdagen, medan förordningarna har kommit till genom regeringsbeslut. En förordning innehåller detaljanvisningar för de grundläggande bestämmelser som finns i en lag. Man kan säga att förordningen gör det möjligt att praktiskt tillämpa en lag.

Svensk författningssamling kompletteras så snart det kommer en ny lag eller förordning, vilken ges ett eget nummer. Numreringen börjar om på nytt varje år. Man anger årtalet före lagens nummer, t ex 2010:12. Lagarna ändras ofta och detta kan göras med en helt ny lag eller med en ”lag om ändring av lag”. Svensk författningssamling är mycket omfattande, ca 3 700 författningar. Därför har man samlat ett urval av lagar i lagböcker (se s 17).

Författningar på internet Det finns flera databaser på internet där man enkelt

Rixlex, sedan Lagar och förordningar och därefter

kan finna lagtexter. En av dem finns på riksdagens

Författningar i fulltext. Sök i Fritext på lagens full­

webbplats, www.riksdagen.se. Välj Debatt & beslut/

ständiga namn eller helst på SFS­nummer.

Som komplement till lagar och förordningar finns ofta mer detaljerade föreskrifter från statliga och kommunala myndigheter. Det kan vara föreskrifter om t ex livsmedelshantering från Livsmedelsverket och mer lokala anvisningar från kommunens miljö­ och hälsoskyddsförvaltning.

14

Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1

Författningar

Bestäms av

lagar

riksdagen

förordningar

regeringen

föreskrifter

myndigheter, kommuner

Prejudikat Det räcker dock inte alltid att gå till lagar och förordningar för att förstå avsikten med en rättsregel. För att få vägledning om hur rättsregeln ska användas i ett visst fall kan man se efter hur Högsta domstolen (HD) har dömt i ett liknande mål. (HD är Sveriges högsta allmänna domstol, se kap 2.) HD:s domar finns publicerade i Nytt juridiskt arkiv, avd I (NJA I). Dessa domar (avgöranden) är principiellt viktiga för tolkningen av rättsregler och kallas för prejudikat. Även andra domstolars domslut kan vara prejudicerande.

prejudikat ett domstols­ avgörande som är väg­ ledande för framtida avgöranden. I Sverige är Högsta domstolens och Högsta förvaltnings­ rättens domar prejudi­ cerande.

Rättsfall Hovrätten fastställer tingsrättens domslut: Som försvårande får ses att tillgreppet utgör två brott som riktats mot olika personer och att den integritetskränkning som ägarna har blivit utsatta för vid Johan L:s sökande i handväskorna är på­ taglig. Det måste dessutom betecknas som en tillfällighet att det tillgripna inte kom att avse ett högre belopp. Sammantaget finner hovrätten att omständigheterna inte är sådana att brotten kan

Prejudikat angående gränsen mellan stöld och snatteri

anses som ringa. Johan L ska därför som tingsrätten

Johan L har på en dansrestaurang ur två obevakade

nyttjande av den inte ovanliga situationen att hand­

handväskor olovligen tagit sammanlagt 140 kr. Frå­

väskor lämnas utan direkt tillsyn under dansen, dels

gan i målet är om tillgreppen ska rubriceras som

ett inte obetydligt integritetsintrång för väskägaren,

stöld eller snatteri. För att ett tillgrepp ska bedömas

bör en sådan gärning i regel rubriceras som stöld

som snatteri krävs att gärningen med hänsyn till

oavsett om gärningsmannen kommer över endast

omständigheterna är att anse som ringa.

en mindre summa pengar. Omständigheterna i må­

Tingsrättens domslut:

let ger inte tillräcklig anledning att anse gärningarna

Stöld enl 8 kap 1 § brottsbalken. Brottspåföljd: vill­ korlig dom.

funnit dömas för stöld.

Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut: Med beaktande av att det är fråga om dels ett ut­

som ringa och därmed bedöma dem som snatteri­ brott. Hovrättens domslut bör därför fastställas.

15

Hur lagar kommer till

Förarbeten

förarbeten betänkanden, remissvar, propositioner etc som föregår en lag.

Dessa blir vägledande för domstolarnas arbete med lagtolkning.

Man kan också behöva studera lagens förarbeten (lagmotiven) för att få väg­ ledning om tanken bakom lagen. Skriften Nytt juridiskt arkiv, avd II (NJA II) innehåller ett sammandrag av förarbetena till de viktigaste lagarna och om­ fattar utredningsdirektiv, slutbetänkanden, remissvar, propositioner och riks­ dagens protokoll.

Man kan också ta del av hela det utredningsarbete som gjordes innan riks­ dagen fastställde lagen. Rapporter från alla statliga utredningar, alltså även från dem som ger upphov till lagar, finns publicerade i Statens offentliga utredningar (SOU).

Från Riksdag & Departement Den som vill veta vilka utredningar som pågår, vilka förslag som har lämnats och vilka lagar eller lagändringar som har beslutats av riksdagen, kan läsa tidningen Från Riksdag & Departement. Den utkommer med ett nytt nummer varje vecka och kan beställas från riksdagens informationsavdel­ ning eller läsas på Internet, www.rod.se

Sedvana och avtal Det förekommer ibland att domstolarna som rättskälla anger oskrivna regler, s k sedvana. En sedvana är ett allmänt förekommande handlingssätt i ett visst sammanhang. Även lagstiftningen kan hänvisa till sedvana. I t ex köplagens 3 § hänvisas till ”handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande”.

Utöver detta gäller också de bestämmelser som finns i avtal mellan två parter.

I VILKEN ORDNING ANVÄNDS RÄTTSKÄLLORNA?

Rättskällorna används i en viss angiven ordning, där lagar, förordningar och före­ skrifter kommer i första hand och sedvana i sista hand.

16

1. Lagar, förordningar och föreskrifter

Lagens ordalydelse gäller alltid i första hand

2. Prejudicerande domar

Praxis, avgöranden från HD och Högsta förvaltningsrätten

3. Förarbeten

Propositioner, betänkanden och lagrådsremiss

4. Andra normer

T ex handelskammarens uttalanden

5. Sedvana

Branschpraxis m m används i sista hand

Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1 En del lagar ändras, några utgår och nya lagar kommer till. Där­ för ges uppdaterade lagböcker ut varje år.

Lagboken Lagarna kan indelas i tre typer: grundlagar, balkar och övriga lagar. Denna in­ delning används också i den äldsta av lagböckerna, Sveriges Rikes Lag (Norstedts), även kallad lagboken. I denna kommer först tre grundlagar, nämligen regerings­ formen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sedan kom­ mer lagarna indelade i olika rättsområden, s k balkar. Mellan balkarna återfinns vissa andra viktiga lagar, t ex skadeståndslagen och konkurslagen. Därefter tas övriga lagar upp i den tidsordning som de har utfärdats i det s k bihanget.

En alternativ lagbok är Sveriges Lagar (Thomson Fakta), som i stället har en indelning efter rättsområden, t ex statsrätt, familjerätt och fastighetsrätt. Båda lagböckerna har hänvisning till prejudikat vid lagparagraferna. Lagarna finns också på Internet och kan nås t ex via riksdagens webbplats (se s 14) eller via Rättsnätet, www.notisum.se.

LAGBOKEN

SVERIGES RIKES LAG Grundlagarna

Balkarna

Bihanget

Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen mm

Äktenskapsbalken Föräldrabalken Ärvdabalken Jordabalken Miljöbalken Byggningabalken Handelsbalken Brottsbalken Rättegångsbalken Utsökningsbalken mm

Övriga författningar i kronologisk ordning

Sveriges Rikes Lag (lagboken) är indelad i grundlagarna, balkarna och bihanget.

17

Hur lagar kommer till Grundlagarna och balkarna

I Sverige har vi fyra grundlagar. Dessa anses vara så viktiga att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut och med ett val till riksdagen däremellan.

• 1974 års regeringsform innehåller grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, vilka grundläggande fri­ och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras.

• 1810 års successionsordning reglerar hur den svenska tronen ärvs, dvs vem som ska vara statschef.

• 1949 års tryckfrihetsförordning innehåller bestämmelser om bl a tryckfriheten och tillgången till allmänna handlingar.

• 1991 års yttrandefrihetsgrundlag reglerar yttrandefriheten inom radio, tv, film och nya liknande medier.

Förutom grundlagar finns, som nämnts, också balkar. Dessa berör grund­ läggande regler inom rättsordningen. Balkindelningen i lagboken kommer från 1734 års lag och namnen är därför något gammalmodiga. Innehållet har naturligtvis fortlöpande ändrats sedan dess.

Exempel 2: De grundläggande reglerna för Sveriges stats­ skick, bl a åsiktsfrihet, allmän och lika rösträtt och respekt för människors lika värde finns i regeringsformens första paragrafer.

§

Utdrag ur regeringsformen:

1 KAP. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.

Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommu­ nal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

18

Tryckfrihet enligt tryckfrihetsförordningen innebär bl a rätt att fritt uttrycka sina åsikt­ er skriftligt. Tryckfriheten innebär också rätt att fritt publicera bilder, även på andra män­ niskor utan deras tillstånd. Man får dock inte förtala eller beskriva andra människor så att de känner sig kränkta. Man får givetvis inte heller ”äventyra rikets säkerhet” genom att t ex avslöja militära hemligheter. Pressom­ budsmannen (PO) tar emot anmälningar från personer som anser sig kränkta i tid­ ningar (www.po.se).

§

Utdrag ur tryckfrihetsförordningen:

1 KAP. Om tryckfrihet 1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk med­ borgares rätt, att utan några av myndighet eller allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1

Var gäller de svenska lagarna?

De svenska lagarna gäller givetvis för sådant som händer inom Sveriges gränser, och de berör i olika grad alla människor som befinner sig inom Sveriges gränser, oavsett om de är bosatta i landet eller bara tillfälliga besökare. Den svenska lag­ stiftningen kan också gälla för sådant som sker

utomlands, t ex brott begångna av personer som är bosatta i Sverige. I många fall har Sverige avtal med andra länder om vilken lagstiftning som ska gälla i vissa situationer, t ex var man ska betala sin skatt.

Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen består av flera delar som främst finns i våra grundlagar.

Den del som man i första hand tänker på är allmänna handlingars offentlighet, som regleras i tryckfrihetsförordningen (TF). Ett dokument som kommer in till en myndighet via brev eller mejl är – med vissa begränsningar – offentligt. Det innebär att vem som helst har rätt att läsa handlingen. Det spelar ingen roll att skrivelsen är ställd till någon anställd personligen om det gäller en fråga som berör myndigheten. På samma sätt är handlingar som arbetas fram på myndig­ heten med samma begränsningar offentliga.

§

Utdrag ur tryckfrihetsförordningen: 2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 1 § Till främjande av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

Det finns några undantag från offentligheten av en allmän handling. Dessa undantag finns beskrivna i sekretesslagen och gäller t ex vissa militära dokument, sociala myndigheters handlingar och vissa handlingar inom sjukvården. Man har i huvudsak undantagit sådan information som kan leda till skada för landet eller individen. Ett annat undantag är att man enligt personuppgiftslagen (PUL) inte får publicera personuppgifter på Internet utan personens medgivande. Av den anledningen måste t ex de rättsfall som ibland finns på domstolarnas hem­ sidor vara anonyma vad gäller personnamn (se www.rattsinfosok.dom.se, alter­ nativt www.domstol.se, klicka på Vägledande avgöranden).

Om man nekas att läsa en offentlig handling kan man vända sig till för­ valtningsrätten, vars beslut kan överklagas till kammarrätten och slutligen till Högsta förvaltningsdomstolen (se kap 2).

En annan del av offentlighetsprincipen gäller allmänhetens rätt att närvara vid förhandlingar inför domstol och beslutande statliga och kommunala

19

Hur lagar kommer till

församlingar. Det betyder att man alltid har rätt att närvara vid t ex riksdagens eller kommunfullmäktiges sammanträden. När det gäller rätten att närvara vid en domstol finns denna angiven i regeringsformen (RF). Om en rättegång ska ske inom ”stängda dörrar” fordras ett särskilt beslut om detta. Anledningen kan vara att man vill skydda berörda personer eller känsliga statsangelägenheter.

Offentlig rätt och civilrätt Den svenska rättsordningen brukar ibland delas in i två områden, offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten innehåller regler för hur stat, kommuner och myndigheter ska organiseras och vilka medborgerliga och mänskliga rättig­ heter och skyldigheter invånarna har. I den offentliga rätten ingår regler om bl a lagstiftning, beskattning, brott, domstolar och straff.

Civilrätten reglerar olika förhållanden mellan människor, företag och or­ ganisationer så länge det inte gäller brott som faller under s k allmänt åtal.

Civilrätten innehåller regler om t ex äktenskap, arv, avtal, arbetsförhållanden, köp och försäljning, företagande och skadestånd.

Tvingande och dispositiva lagregler

offentlig rätt samlings­ namn för stats- och för­ valtningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om stats­ skicket, medan för­ valtningsrätt innehåller regler om myndigheters verksamhet. civilrätt rättsområde som rör förhållandet mellan privatpersoner och som inte innefattar något brott. dispositiv lagregel som kan åsidosättas genom avtal mellan parterna (motsats: tvingande, indispositiv). fysisk person enskild människ­a. juridisk person bolag, förening, kommun, staten etc.

20

Inom civilrätten är en del lagregler tvingande, medan andra är dispositiva. En tvingande lagregel är en minimiregel som inte får försämras i ett avtal. Regeln har kommit till för att skydda en underlägsen part, t ex en konsument gent­emot ett företag eller en anställd gentemot en arbetsgivare. Konsument­köplagen an­ ger exempelvis att garantitiden för en vara är sex månader. Det finns dock inget som hindrar att säljaren ger längre garantitid.

En dispositiv lagregel gäller om inget annat har avtalats. Sådana lagregler är vanliga inom civilrätten och innebär endast ett stöd i de fall ett avtal saknar närmare precisering. Den offentliga rätten innehåller mycket sällan dispositiva lagregler. Anledningen är att man alltid ska veta vad som är brott, vilka skatter man ska betala, vilken domstol man ska vända sig till osv.

Fysiska och juridiska personer Den som är ansvarig för sina handlingar är ett rättssubjekt. Fysiska personer (människor) är rättssubjekt, men också juridiska personer, t ex handelsbolag, aktiebolag, föreningar, kommuner och svenska staten utgör rättssubjekt. När det gäller juridiska personer så företräds de av en eller flera fysiska personer.

Dessa kan t ex skriva på avtal för den juridiska personen. Vanligen är det den juridiska personen som blir juridiskt ansvarig för sina skulder och inte före­ trädarna. Om det handlar om brottslig verksamhet kan dock företrädarna bli personligen ansvariga.

En del fysiska personer kan ha begränsad rättslig handlingsförmåga bero­ ende på låg ålder, psykisk sjukdom etc.

Block 1. Samhälle

Hur lagar kommer till KAPITEL 1

En kiosk kan vara en juridisk person som företräds av en fysisk person.

Mer info Webbplatser • Riksdagens webbplats (www.riksdagen.se) visar hur en lag kommer till. Under Lagar & förordningar (Rixlex) kan man få tillgång till alla författningar, propositioner m m • Den offentliga förvaltningens webbplats för svensk rättsinformation (www.lagrummet.se) ger översiktliga beskrivningar av det svenska rättssystemet • Domstolsväsendets rättsinformation (www.lagrummet.se) innehåller referat av svenska domstolsavgöranden

• Advokatsamfundet (www.advokatsamfundet.se) ger bl a information om juristyrket • Samhällsguiden (www.samhallsguiden.riksdagen. se) innehåller korta faktatexter om olika om­ råden, t ex lag och rättskipning, köp och avtal, anställning och bostad. Finns även som tryckt bok (Fritzes Offentliga publikationer).

• Informationsförlaget Thomson Fakta (www.thomsonfakta.se/juridik/) presenterar nya författningar och nya domar från Högsta dom­ stolen och Högsta förvaltningsdomstolen

Lagar Regeringsformen (1974:152)

Tryckfrihetsförordningen (1949:105)

Successionsordningen (1810:0926)

Sekretesslagen (1980:100)

Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)

Personuppgiftslagen (1998:204)

21

Hur lagar kommer till

Sammanfattning • I alla samhällen är människor beroende av varandra och därför behövs normer (möns­ ter) för att bl a undvika och lösa konflikter.

Dessa normer är sociala regler, moralregler och rättsregler (lagregler).

• Moralregler och rättsregler är starka normer som anger hur vi ska bete oss mot varandra i samhället.

• Rättsregler är så viktiga normer att de fast­ ställs av staten. Den som inte rättar sig efter dem kan bli utsatt för tvångsåtgärder (sank­ tioner). Rättsregler är lagar som beslutas av riksdagen. Förordningar beslutas av regering­ en och föreskrifter beslutas av myndigheter eller kommuner.

• Initiativ till en lag kan komma från regering­ en, riksdagsmän, organisationer, företag eller från en enskild person.

• Lagstiftning startar vanligen med en utredning som ger upphov till ett lagförslag (proposi­ tion) från regeringen. Remissbehandlingen innebär att myndigheter och organisationer ger sina synpunkter på förslaget, och därefter kan Lagrådet ge sitt yttrande över lagtextens utformning. Det slutliga lagförslaget lämnas till ett riksdagsutskott, som därefter ger riks­ dagen sitt slutbetänkande. Om en majoritet av riksdagens ledamöter bifaller förslaget så antas det som lag.

• Sverige måste som EU­medlem anpassa sina nationella lagar efter EU­direktiv. EU­för­ ordningar är bindande för medlemsländerna och gäller direkt som svensk lag.

• Även FN­konventioner påverkar svensk lag­ stiftning.

• Rättsreglerna ska finnas i skriftlig form och de publiceras i Svensk författningssamling (SFS).

En del av rättsreglerna finns i Sveriges Rikes Lag (lagboken), som är indelad i grundlagar,

22

balkar och bihang. En alternativ lagbok är Sveriges Lagar.

• För att helt förstå innebörden av en lag kan man ibland behöva studera lagens förarbeten, framförallt regeringens proposition. I vissa fall måste man också läsa Högsta domstolens (HD:s) domar, prejudikat, innan man kan avgöra hur lagen bör tolkas i ett enskilt fall.

• Grundlagar anses vara så viktiga rättsregler att de bara kan ändras genom två riksdags­ beslut med ett riksdagsval emellan. Grund­ lagarna är regeringsformen, successions­ ordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen.

• De svenska lagarna gäller personer som vistas i Sverige även om de inte är bosatta här.

• Offentlighetsprincipen innebär bl a att alla allmänna handlingar är offentliga. Vem som helst har rätt att läsa en handling som finns på en myndighet. Vissa handlingar är dock undantagna, t ex inom militära myndigheter, sociala myndigheter och sjukvårdsmyndig­ heter. Personuppgiftslagen (PUL) begränsar också möjligheten att publicera personnamn på Internet, vilket gör att utlagda rättsfall måste vara anonyma.

• Man kan indela rättsreglerna i offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten anger bl a vilka medborgerliga rättigheter och skyldig­ heter vi har gentemot samhället. Civilrätten reglerar förhållandet mellan människor eller företag.

• Vissa lagregler är tvingande och innebär van­ ligen en minimiregel för att skydda en under­ lägsen part. Andra lagregler är dispositiva och gäller bara om inget annat är avtalat.

• Lagarna berör såväl fysiska personer (män­ niskor) som juridiska personer (aktiebolag, föreningar etc).

Uppgifter Kapitel 1 Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.

Innehåll Rätt eller fel?

Rätt

eller

fel?

1

Sociala regler, moralregler och rättsregler finns i skriftlig form.

2

En social regel är inte lika stark som en moralregel.

3

En rättsregel finns som lag.

4

En motion är ett förslag från regeringen.

5

Remiss innebär att regeringen begär synpunkter på ett lagförslag.

6

En departementspromemoria utarbetas av riksdagen.

7

Ett betänkande från ett utskott kan alltid diskuteras av riksdagen.

8

Ett slutbetänkande blir alltid lag.

9

En förordning beslutas av regeringen.

10

Det är riksdagen som stiftar lagar.

11

Ett EU­direktiv gäller direkt som svensk lag.

12

Författningar består av lagar och förordningar.

13

Nya lagar publiceras i SFS.

14

Lagboken är uppdelad i grundlagar, balkar och bihang.

15

Yttrandefriheten anges i en grundlag.

16

HD:s domslut kan bli prejudikat.

17

Civilrätt är en del av offentlig rätt.

18

En dispositiv lagregel gäller oavsett vad som är avtalat.

19

En tvingande lagregel är en minimiregel.

20

En juridisk person är vanligen ansvarig för sina egna skulder.

Vad säger lagen?

Problem i vardagen Sök svaret

23

Hur lagar kommer till

Vad säger lagen?

I kapitlets ingress träffade du arbetskamraterna Tony och Sara. I uppgifterna nedan återkommer de och restaurangens ägare Victor med olika problem avseende lag och rätt. Försök att hjälpa dem.

1. Oetiskt eller nödvändigt?

3. Leta efter lagen

Tony och Sara får vara med om en hel del på restaurang­en. En ”TV-kändis” kommer in ibland på kvällarna. Han äter lite mat och tar några stark­ öl. Sen tar han bilen och kör vidare. ”Vi borde ringa till polisen och anmäla honom”, menar Sara. ”Han kan ju faktiskt köra på någon.” ”Men det är väl oetiskt att polisanmäla en kund, så kan man väl inte göra”, tycker Tony.

En dag kommer en försäljare in som vill sälja en vinpump till restaurangens ägare Victor. Enligt säljare­n fungerar den så att den blandar vinvätska utan alkoholhalt med ett medel som gör att alko­ hol bildas efter 15 minuter. ”Så när det säljs är det alkoholfritt, men när kunden dricker det så är det alkohol i. Detta är helt lagligt enligt alkohollagen”, menar säljaren. Victor är skeptisk och säger att han ska studera lagen först innan han bestämmer sig. ”Lag­arna finns väl på internet, men var ska jag söka?” undrar Victor.

Anser du att det är oetiskt att anmäla en kund om han begår brott?

Var kan Victor hitta alkohollagen?

4. Fundera på förarbete När Victor läser lagen står det i 2 kap 1 § att vin inte får tillverkas utan tillstånd om det inte gäller tillverkning i hemmet för eget behov. ”Jag undrar om den paragrafen kan gälla i detta fall”, säger han fundersamt. ”Det är väl inte troligt”, menar Sara, ”men du måste nog läsa närmare i lagens förarbeten”, upplyser hon. ”Vad menas med för­ arbeten?” undrar Victor lite stressat.

Vad menas med förarbeten till en lag?

2. Elpistol utan tillstånd Restaurangen är öppen till två på natten under helgerna och Tony och Sara kommer ofta inte iväg förrän en timme senare. Sara tycker att det är obe­ hagligt att gå hem ensam på natten. ”Det känns bättre nu när jag har med mig elpistolen som jag köpte i London”, säger hon en dag till Tony. ”Du är inte klok, det ju olagligt att ha vapen utan till­ stånd”, utbrister Tony. ”Men jag har ju köpt den i London och där är den laglig, så då måste det väl vara så i hela EU. Den är ju inte så stark, men kan ändå kännas obehaglig på vissa utvalda ställen”, avfärdar Sara honom med ett leende.

Kan det vara tillåtet att använda ett vapen utan till­ stånd om det är lagligt köpt i ett annat land?

24

5. Påverka regeringen?

Victors restaurang har bara öppet på kvällarna, men han funderar på att börja med lunchservering. ”Problemet är bara att priserna på marknaden är så låga. Jag misstänker att många lunchrestauranger inte sköter sina skatter och avgifter”, säger Victor till Tony och Sara. ”Jag tycker inte att man ska få driva en restaurang om man inte betalar sina skatter på rätt sätt”, fortsätter han. ”Jag skulle vilja att regeringen lade fram ett sådant lagförslag, men frågan är hur jag ska kunna påverka det.”

Hur kan Victor göra för att ta initiativ till ett sådant lagförslag?

Block 1. Samhälle Hur lagar kommer till KAPITEL 1

Problem i vardagen Nedan finns några problem som du ska hjälpa till att lösa. I flera fall finns inte lösningen i fakta­ texten, utan du får själv försöka bedöma hur lagarna ska tillämpas. Motivera dina svar.

1. Olaglig påverkan Min dotter är aktiv i en förening som arbetar för djurens rättigheter. Ibland är hon med om aktioner där de släpper ut minkar, målar slagord på bygg­nad­ er där det finns försöksdjur och sätter upp affischer på skyltfönstren hos pälsaffärer. Jag tycker att det känns oroligt eftersom hon gör olagligheter, även om jag förstår att syftet är gott. Min dotter menar att man måste arbeta så här för att få lagarna ändrade till skydd för djuren.

A. Har min dotter rätt?

B. Hur ska man annars göra om man vill få en lag ändrad?

2. Med lagen på sin sida?

Jag bor i en hyreslägenhet som inte har blivit repa­ rerad på minst tjugo år. Jag har vänt mig till hyres­ värden och sagt att jag har laglig rätt till reparation vart tionde år. Hyresvärden svarade att detta inte tas upp i lagen och att jag själv kan läsa i jorda­balken.

Var hittar jag den – och hur är den indelad?

3. Ointresserad politiker Det talas så mycket om demokrati och att man ska vara med och påverka samhällsutvecklingen. Men

vem bryr sig om vad en enda människa tycker? En gång ringde jag en riksdagsman och föreslog en lag som sätter stopp för alltför stora barngrupper på dagis, barnen får ju ingen lugn och ro. Men han sade att det inte var hans sak och att jag skulle vända mig till socialtjänsten i kommunen. Är det verkligen så det ska gå till?

4. Vilka har sökt jobbet?

Jag har nyligen sökt ett jobb på kommunkontoret, men jag fick det inte. Nu vill jag veta vilka de andra sökande var och framförallt vem som fick jobbet.

Jag har bett att få kopior på deras ansökningshand­ lingar, men har fått nekande svar. Man säger att ärendet är sekretessbelagt eftersom det gäller käns­ liga uppgifter. Har de verkligen rätt att göra så?

5. Vem blir betalningsskyldig?

Min far äger ett aktiebolag som har gått med förlust en tid. Det är jag som är styrelseordförande. Min fru oroar sig nu för att vi ska bli skyldiga att betala för aktiebolagets skulder. Det handlar om skulder till leverantörer och långivare. Men då det är min far som äger bolaget tror jag att det bara är han som kan bli personligt ansvarig för bolagets skulder. Har jag rätt?

Sök svaret Lös nedanstående uppgift genom att söka svaret i lagtexten. Denna kan du hitta på internet, i lagboken eller i Liber lagsamling (Lagsamling i rätts­ kunskap, privatjuridik och affärsjuridik). Ange vilken lag och paragraf du stödjer ditt svar på.

Olagligt adressregister Jag är sekreterare i en trädgårdsförening i ett koloni­område. Vi är 150 medlemmar. För att under­ lätta kontakter mellan medlemmarna och även för posten, myndig­heter etc har jag lagt ut adress­ registret med fastighet, ägarens namn, telefon­ nummer och e-post­adress på vår hemsida. En av

våra medlemmar har kontaktat styrelsen och sagt att det är olagligt att göra på detta sätt med person­ uppgifter. Nu undra­­r jag varför.

A. Vilken lag reglerar detta?

B. Vilken lagparagraf skulle förbjuda mig att lägga ut vårt eget medlemsregister på vår hemsida?

25

KAPITEL 2

Hur domstolarna arbetar Innehåll: Domstolar Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Specialdomstolar

Juridisk hjälp Rättegång Tvistemål Förberedelse Huvudförhandling Dom Familjemål Brottmål Förundersökning Huvudförhandling

Påföljder Rättskedjan – ett exempel

Ombudsmän Justitieombudsmannen Justitiekanslern

Överstatliga domstolar Mer info Webbplatser Lagar

Sammanfattning Uppgifter

Till domstol för obetald räkning?

Carl och Elisabeth har råkat ut för en tråkig händelse. De har fått en räkning från ett företag på internetavgifter som de inte vill kännas vid. Kravet har gått till kronofogden, men de har vägrat att betala. Företaget har då gått vidare till domstol och hänvisat till att Carl och Elisabeth har varit inne på olika hemsidor som kostar pengar. ”Tror du att vi kan få fängelse för att vi inte har betalat?” undrar Elisabeth ängsligt. ”De har ju gått till domstol med ärendet.” ”Men snälla du, var inte dum. Vi har ju inte gjort något brottsligt”, svarar Carl. ”Företaget säger att vi även kan bli skyldiga att betala deras advokat­ kostnader. Kanske är det ändå bäst att betala de 4 000 kr som de begär”, säger Elisabeth. ”Absolut inte! Jag tycker att vi ska kontakta en advokat. Vi kan säkert få hjälp med kostnaden för att anlita en sådan”, menar Carl.

Fundera på • Kan man få fängelsestraff för att inte ha betalat en räkning?

• Kan man bli skyldig att betala motpartens advokatkostnader?

• Tror du att Carl och Elisabeth blir tvungna att betala internetavgifterna?

• Tror du att de kan få bidrag till sina advokatkostnader?

27

Hur domstolarna arbetar

Rättsreglerna är anvisningar för hur människor ska bete sig i samhället. Reglerna ska dessutom kunna användas för att lösa de konflikter som kan uppstå. Konflikterna kan antingen bero på att någon eller några inte följer reglerna eller att man tolkar dem olika. De flesta konflikter löser människor själva. Rättsreglerna har dock stor betydelse om man inte kommer överens. Det är framför allt domstolarna som har till uppgift att tolka och tillämpa rättsreglerna. Detta kapitel tar upp vilka domstolar som finns, hur de är organiserade och hur de arbetar.

Domstolar Det är en grundläggande rättighet för var och en att kunna få sin sak prövad inför domstol. En annan rättighet är rätten till en offentlig rättegång inför en självständig och opartisk domstol. Detta innebär att domstolen ska vara obe­ roende i förhållande till såväl regering och myndigheter som parter i målet.

Rätten till domstolsprövning och rättssäkerhet (att lagen ska vara lika för alla) framgår på olika sätt i svenska lagar och i flertalet internationella dokument som Sverige har varit med om att arbeta fram.

Europakonventionen Artikel 6 i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1950 anger att ”var och en ska, vid prövningen av hans civila rättig­ heter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som

upprättats enligt lag”. Europakonventionen är sedan 1995 gällande svensk lag.

Liknande regler finns i artikel 10 i FN:s uni­ versella deklaration om de mänskliga rättig­ heterna (och i artikel 14 i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna).

Det finns i Sverige olika typer av domstolar: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Domstolarna dömer efter de lagar som riks­ dagen beslutar om. De tillämpar också andra författningar, t ex av regeringen beslutade förordningar. Genom att Sverige är medlem i Europeiska unionen (EU) är domstolarna också skyldiga att döma i enlighet med de rättsregler som gäller för EU.

Allmänna domstolar De allmänna domstolarna är enligt rättegångsbalken tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen (HD). Dessa är olika instanser, vilket innebär att en part som regel kan överklaga en dom i en underrätt (tingsrätt) till en högre instans (hov­ rätt) och i vissa fall till HD. Överklagandet innebär att rättegången tas om på nytt i den högre instansen. Huvuduppgiften för landets allmänna domstolar är att avgöra tvistemål (civilmål) och brottmål.

28

Block 1. Samhälle Hur domstolarna arbetar KAPITEL 2

Tingsrätt

Det finns ca 48 tingsrätter (2012) fördelade över hela landet med domare, tings­ notarier och nämndemän. Nämndemännen, som ska ha goda kunskaper om samhället, har vanligen ingen juridisk utbildning och är inte anställda. De rekryteras från politiska partier.

Vid tvistemål består tingsrätten av tre juristdomare som ska avgöra målet.

Om tvisten gäller ett belopp som inte överstiger halva prisbasbeloppet, räcker det med en domare (prisbasbeloppet är 44 000 kronor 2012). Parterna kan i övriga fall komma överens om att ha en domare.

Vid brottmål består tingsrätten av en juristdomare och tre nämndemän.

Målet avgörs av domaren tillsammans med nämndemännen. Om målet är omfattande och komplicerat kan det förekomma att det avgörs av två jurist­ domare och fyra nämndemän. I brottmål som gäller mindre allvarliga brott, som bara kan leda till bötesstraff, räcker det med endast en domare.

Allmänna domstola­r: • Tingsrätter • Hovrätter • Högsta domstole­n (HD)

Tingsrättens uppgifter Tingsrätten har också andra funktioner än att lösa konflikter och döma i brottmål. Till dessa hör bl a att • besluta om och registrera adoption, förvaltare och god man • handha konkurser

Hovrätt

Tingsrättens domar överklagas till hovrätten. Det finns sex hovrätter i landet – i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. Chef för hovrätten är en hovrättspresident, som till sin hjälp har olika typer av jurister.

Nämndemän medverkar även i hovrätten vid huvudförhandling i brottmål och vissa tvistemål (familjemål).

När brottet har en låg straffsats kan hovrätten neka prövningstillstånd, dvs vägra att ta upp målet till prövning.

Högsta domstolen

Hovrättens dom överklagas till Högsta domstolen (HD). HD måste dock först ge prövningstillstånd för att ta upp målet. Ett sådant tillstånd ges bara om målet har principiell betydelse för rättstillämpningen. Detta innebär att HD:s dom ska kunna användas som prejudikat, dvs som förebild för hur likartade mål bör dömas. Prejudikaten kompletterar lagar och förarbeten så att rätts­ tillämpningen underlättas. Prövningstillstånd kan också lämnas om det visar sig att hovrätten har gjort ett allvarligt fel i sin bedömning. I HD dömer endast jurist­er. Dessa kallas justitieråd.

tvistemål mål vid allmän domstol som rör civil­ rättsliga anspråk, t ex krav på betalning. brottmål rättegångsmål där grunden för talan är ett brott.

29

Hur domstolarna arbetar

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolar: • Förvaltningsrätter • Kammarrätter • Högsta förvaltningsdomstolen

Förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätter (f d länsrätter), kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen (f d Regeringsrätten). Dessa domstolars främsta uppgift är att lösa konflikter mellan den enskilde och det allmänna, t ex stat och kommun. Detta innebär att förvaltningsdomstolarna ska handlägga en mängd olika mål. Exempel är återkallelser av körkort, skattemål, rätt till olika sociala förmåner, tvångsvård av ungdomar eller missbrukare och omhändertagande av barn. Det finns 12 förvaltningsrätter i landet.

Förvaltningsrättens beslut överklagas till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter i landet – i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping.

Kammarrättens beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. För att Högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp ett mål fordras dock prövningstillstånd.

Rättsfall beslutet till förvaltningsrätten, som avslog överkla­ gandet. Jan överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten.

Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och meddelar samtidigt en varning. Domskälen är följande: Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom 1989 funnit att man kan meddela varning när någon kör 25 km/tim för fort på motorväg med en fartgräns på

Gränsen för körkortsingripande

110 km/tim. Enligt kammarrättens mening har det sedan dess krävts minst 25 km/tim hastighetsöver­

Jan har blivit stoppad i en hastighetskontroll där

skridande för ett körkortsingripande. Därefter har

han körde 135 km/tim och tillåten hastighet var

denna gräns blivit vagare genom en regeringspro­

110 km/tim. Jan godkände ett ordningsbots­

position 1992/93 och en regeringsrättsdom 1994.

föreläggande (se s 37) på plats och fick därefter

Jans första hastighetsöverträdelse skulle därför lika

en varning. Året efter blev han återigen stoppad

gärna ha kunnat ligga under gränsen för körkorts­

i en hastighetskontroll. Han körde då 95 km/tim

ingripande och så också den andra överträdelsen.

där tilllåten hastighet var 70 km/tim. För den sist­

Sett mot denna bakgrund och att inga andra an­

nämnda hastighetsöverträdelsen beslöt länsstyrelsen

märkningar finns mot Jan anser kammarrätten att

att återkalla körkortet på en månad. Jan överklagade

det i detta fall räcker med en varning.

Specialdomstolar Specialdomstolar: • Arbetsdomstolen • Marknads­ domstolen • Arrende­ och hyresnämnder • Mark­ och miljö­ domstolar

30

Inom vissa rättsområden krävs det särskild sakkunskap för att kunna avgöra tvister. Därför har man inrättat specialdomstolar som enbart tar upp vissa mål.

Exempel på specialdomstolar är Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Dessa båda domstolars beslut kan inte överklagas.

Arrende- och hyresnämnder finns på åtta orter i landet (se kap 12). Nämnd­ ernas beslut kan överklagas till Svea hovrätt i Stockholm. Regionala mark- och miljödomstolar finns i Umeå, Östersund, Nacka, Vänersborg och Växjö. Mark­ och miljödomstolen är en del av tingsrätten och ska behandla olika typer

Block 1. Samhälle Hur domstolarna arbetar KAPITEL 2

av ansökningsärende­n enligt 21 kap miljöbalken, t ex tillstånd till vattenverk­ samhet och miljöfarlig verksamhet. Domar kan överklagas till Svea hovrätt, som är utsedd till Mark- och miljööverdomstol. Däremot dömer en mark- och miljödomstol inte i miljöbrott enligt 29 kap miljöbalken. Ett miljöbrott kan även vara överträdelse av regler som bestämts av kommun eller länsstyrelse, t ex nedskräpning. Men brottet kan också anses som allmänfarlig vårdslöshet (se s 65), t ex ett klor­utsläpp. I dessa fall är det en allmän domstol som dömer i ett brottmål.

Juridisk hjälp Både vid tvistemål och brottmål är det oftast nödvändigt att anlita juridisk hjälp, biträde. I samband med brottmål kallas denne försvarare och i tviste­ mål har man ett s k ombud. Biträdet bör vara en universitetsutbildad jurist, vanligen advokat. Advokat får bara den kalla sig som är ledamot (medlem) i Advokatsamfundet, vilket ska se till att medlemmarna arbetar på ett korrekt sätt enligt samfundets stadgar. Den advokat som missköter sig kan få varning eller bli utesluten ur Advokatsamfundet.

Det är under vissa förutsättningar möjligt att få bidrag till en del av kost­ naderna för juridisk rådgivning och juridiskt biträde. Detta regleras i lagen om rättshjälp. Bidragets storlek är beroende av den sökandes årsinkomst, under­ hållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning. Rättshjälpen täcker enbart det som rättsskyddet i en persons hemförsäkring, villaförsäkring, trafikförsäkring etc inte ersätter.

När det gäller brottmål kan man få en form av rättshjälp genom att dom­ stolen utser en s k offentlig försvarare. Denne får betalt av staten. Om den miss­ tänkte döms som skyldig till brott måste han vanligen ersätta staten för en del av kostnaden för offentlig försvarare. Hur mycket den dömde ska betala bestäms på samma sätt som vid allmän rättshjälp. Rättegångsförfarandet är dock helt kostnadsfritt, både för en tilltalad i ett brottmål och för parterna i ett tvistemål. Käranden (den som framställer yrkande) i ett tvistemål måste dock betala en ansökningsavgift på 450 kr (2012).

Juridisk hjälp • Rättshjälp (statligt bidrag, inkomstprövat) – Juridisk rådgivnin­g – Ombud i tviste­mål (i vissa mål) – Offentlig försvarar­e • Rättsskydd (ingår i hem-/ villa­försäkring)

Rättegång När en allmän domstol ska avgöra ett mål kallas det för rättegång. En rättegång är vanligen offentlig. Det innebär att vem som helst får närvara vid samman­ träden, s k förhandlingar, under rättegången. Detta är en del av offentlighets­ principen (se kap 1) och är en gammal tradition i den svenska rättsordningen.

Ibland kan dock rättegången genomföras utan att allmänheten får närvara.

Detta kan vara fallet om det skulle försvåra rättegången eller om den gäller hemliga förhållanden, t ex i samband med spionerimål. Om rättegången inte är offentlig brukar man säga att den hålls inom stängda dörrar.

Det finns två typer av rättegångar i allmänna domstolar: tvistemål och brottmål. Tvistemål behandlar konflikter som berör privatpersoner och fö­ retag. I brottmål är det samhället som ingriper mot personer som har begått brott genom att inte följa rättsreglerna.

31

Hur domstolarna arbetar

Rättegången i en allmän domstol kan vara av två slag: tvistemål som gäller konflikter mellan två eller flera personer och brottmål där grunden för talan är ett brott.

Tvistemål Förberedelse

kärande den part som har väckt talan i ett tvistemål. svarande den part mot vilken talan riktas i ett tvistemål. yrkande begäran av part att domstol eller myndighet ska meddela dom eller beslut med ett visst innehåll. tredskodom dom som grundas på att ena parten uteblir från sammanträdet eller låter bli att inkomma med skriftligt svar. förlikning frivillig upp­ görelse mellan parterna i en tvist. Förlikningsbud är ett anbud från den ena parten till den andra att anta (acceptera) ett förslag till uppgörelse.

32

En rättegång i ett tvistemål börjar med att en part (käranden) lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Den kan t ex gälla att motparten (svaranden) inte har betalat det han eller hon ska eller på annat sätt har brutit ett avtal.

En kärande kan också företräda en grupp av personer med liknande krav i en s k grupptalan. I stämningsansökan lämnar käranden ett bestämt yrkande om hur han eller hon vill att tingsrätten ska döma och samtidigt skälen för yrkandet.

Om tingsrätten anser att ansökan innehåller de nödvändiga uppgifterna, meddelar rätten svaranden genom s k stämning att denne kan komma med eventuella invändningar, svaromål. Detta kan ske skriftligt eller muntligt och kallas förberedelse av målet. Den svarande kan i samband med en muntlig förberedande förhandling i domstolen gå med på (medge) eller avvisa (bestrida) det s k käromålet. Observera att käranden oftast företräds av ett juristombud (biträde), vanligen advokat, som upprättar alla handlingar och ansvarar för förhandlingen inför domstolen.

Om svaranden går med på yrkandet dömer tingsrätten på det sätt som käranden har yrkat. Detsamma gäller om svaranden inte inställer sig till rätte­ gången. Då meddelar tingsrätten tredskodom. Om svaranden bestrider, dvs går emot yrkandet, ska han samtidigt ange skälen för sitt bestridande. För­beredelsen är till för att tingsrätten ska få klart för sig vad parterna har för uppfattning. De ska också ange för tingsrätten vilka bevis de vill åberopa. Käranden kan t ex visa upp det avtal som han anser att svaranden har brutit mot och samtidigt förklara hur avtalsbrottet har gått till.

I samband med den muntliga förberedande förhandlingen försöker också tingsrätten få parterna att ingå en förlikning, dvs att de kommer överens på något sätt. Om inte detta lyckas bestämmer man tid för huvudförhandling, dvs den egentliga rättegången.

Block 1. Samhälle

Hur domstolarna arbetar KAPITEL 2

Huvudförhandling

Rättegången, som alltid sker muntligt, börjar med att käranden talar om vad han yrkar samt redogör för bakgrunden till sitt yrkande i en sakframställning.

Därefter får svaranden bemöta detta. Båda får dessutom yttra sig över vad mot­ parten har sagt. Under rättegången redovisar också parterna vilka skriftliga bevis de har samt håller parts­ och vittnesförhör.

RÄTTSSALEN VID TVISTEMÅL

Domare

Protokollförare Domare (Ordförande)

Domare

Vittne

Biträde

Biträde

Svarande

Kärande Åhörare

Skiss över hur de inblandade sitter vid ett tvistemål.

Till sist avslutas huvudförhandlingen genom att parterna håller var sitt slut­ anförande inför domarna, plädering. Denna är en sorts sammanfattning och parternas slutsats av vad som har framkommit under rättegången. Slutligen yrkar parterna ersättning av varandra för sina rättegångskostnader. Dessa kostnader gäller vanligen den juridiska hjälp (biträde) som de har haft under rättegången.

Dom

Efter huvudförhandlingen håller rätten (domarna) enskild överläggning för att gemensamt besluta om domen. Denna meddelas parterna, antingen omedelbart eller vanligen inom några veckor. Domen kan antingen innebära att tingsrätten bifaller (samtycker till) eller ogillar (avslår) käromålet. Den part som inte är nöjd kan överklaga domen till hovrätten, vilket ska göras inom tre veckor från det att domen meddelades. Därefter kan målet tas upp i hovrätten ungefär på samma sätt som i tingsrätten. Om inte överklagandet kommer i rätt tid vinner domen laga kraft. Detta innebär att målet är slutligen avgjort och inte kan tas upp på nytt.

33

Hur domstolarna arbetar

RÄTTEGÅNG I TVISTEMÅL Käranden lämnar in stämningsansökan med yrkande till tingsrätten

Svaranden delges yrkandet och lämnar ett skriftligt svaromål

Tingsrätten kallar till förberedande förhandling Domstolen försöker få parterna att förlikas

Svaranden bestrider yrkandet

Svaranden medger yrkandet (alt tredskodom)

Ev skriftlig komplettering från parterna

Dom enligt kärandens yrkande

Tingsrätten kallar parterna till huvudförhandling

Käranden gör sakframställning

Käranden håller slutanförande (vanligen genom ombud)

Svaranden bemöter detta

Svaranden håller slutanförande (vanligen genom ombud)

Domstolen överlägger och meddelar dom

Ev överklagande från parterna

Domen vinner laga kraft och verkställs

Ett tvistemål börjar med en stämningsansökan och slutar med en dom, alternativt med förlikning.

34

Block 1. Samhälle Hur domstolarna arbetar KAPITEL 2

Tvistemål om mindre värden En rättegång kan ske på ett förenklat sätt om tvisten gäller ett belopp som understiger halva pris­basbeloppet. En sådan process brukar kallas för förenklat tvistemål. I målet finns endast en domare. Parterna behöver vanligen inte juridiskt biträde, eftersom domstolens jurist­utbildade per­ sonal också ska ha till uppgift att ge parterna en viss vägledning.

Den som förlorar målet måste betala mot­ partens inkassokostnad och rättegångskostnader i form av ansökningsavgift, resor, juridisk råd­ givning och ersättning till eventuella vittnen.

Däremot behöver man inte betala motpartens kostnader för juridiskt biträde.

Familjemål

Ett äktenskap kan, så länge makarna lever, endast upplösas genom domstols dom.

Denna avgörs i ett familjemål, som är en typ av tvistemål, med en domare och tre nämndemän. Samtidigt med frågan om skilsmässa prövas också vanligen vem som ska ha vårdnaden om barnen.

Som huvudregel gäller att föräldrarna har gemen­sam vårdnad även efter en skilsmässa.

Om makarn­a är ense i alla frågor rörande skils­ mässan och vårdnaden om barnen, behövs normalt inte någon inställelse vid domstolen. Förfarandet är då rent skriftligt. Har makarna eller någon av dem vårdnaden om barn under sexton år som bor hos dem måste dock en betänketid om minst sex månader löpa innan tingsrätten kan döma i målet. Tingsrätten kan fatta beslut om hur vårdnaden och underhållet ska ordnas under betänke­ tiden. Betänketid på sex månader gäller även när en av makarna motsätter sig skilsmässa.

Andra sätt att lösa tvister Innan en tvist går så långt som till rättegång bör parterna försöka komma överens. Man prövar att förlikas, ”göra upp i godo”, vilket oftast går lättare om man anlitar var sin utomstående rådgivare, vanligen en jurist. Dessa kan då förhandla med varandra, muntligt eller skriftligt, utan att blanda in känslor. Många tvister löses på detta sätt.

Om parterna i ett affärsförhållande vill und­ vika att en eventuell tvist går till rättegång, kan de skriva in i avtalet att ett förfarande om skiljedom enligt lag om skiljeförfarande i stället ska an­ vändas. Detta är mycket vanligt förekommande företag emellan. Det innebär att parterna, i sam­

band med en tvist, utser en skiljeman att avgöra frågan. Om de inte kan enas om en gemensam skiljeman får de utse var sin. Men då måste dessa båda skilje­män i sin tur gemensamt utse en skil­ jenämndsordförande, ofta en domstolsjurist.

Skiljemannens/skiljenämndens beslut går inte att överklaga och är därför slutgiltigt.

Den statliga Allmänna reklamationsnämnden (ARN) kan hjälpa till att lösa konflikter mellan näringsidkare och konsument när det gäller för­ säljning av varor och tjänster genom att föreslå åtgärder (se kap 9).

35

Umgängesrätt 124

Vanmakt 56

underförsäkring 229 underhåll 35 underhållsbidrag 105, 126 underhållsstöd 126 undersökningsplikt 262 underårig 163 ungdomar 15, 126 universell testamentstagare 142 upplopp 65 upplysningsplikt 231, 261 uppsåt 54, 338 uppsägning 300 uppsägningstid 302 urkundsförfalskning 65 utlandsköp 169, 185 utmätning 211 utpressning 62 utredning 42 utredningskommitté 11 utskott 12 utslag 210 utsökningsbalken 211

varsel 304 veckovila 317 vetorätt 80, 297 vigsel 101 vikariat 299 villkorlig dom 40 villkorlig frigivning 40 vinna laga kraft 33, 38 vite 125 vittne 143 våld eller hot mot tjänsteman 67 våldsamt upplopp 66 våldtäkt 58 vård 189 vård av missbrukare 41 vårdnad 35, 122, 123 vårdnadshavare 122, 123 vårdnadstvist 125 vårdnadsutredning 125 vårdslöshet 54, 128, 337 vårdslöshet i trafik 68 värdering 228 växelvis boende 124

Yrkande 32 yttrande 11, 85 yttrandefrihetsgrundlagen 18 yttre underhåll 246 Åklagare 37, 42 ångerfrist 186 ångerrätt 185, 204 årsavgift 246 åtal 37, 43 åtalsunderlåtelse 37 återanställning 303 återbetalning 187 återtagande 206 åverkan 63

Öppet köp 183 överförmyndare 122 överhypotek 281 överklaga 33, 38 överlåta 241 överlåta lägenhet 241 överlåtelse 247 överlåten kredit 205 överstatliga domstolar 44 överstatlig 85 överstatligt samarbete 85 övertid 316 övertidsjournal 316 övervakning 40

Ägarlägenhet 248 äktenskap 100 äktenskapsbalken 101 äktenskapsförord 104 ärvdabalken 138

Bildförteckning Andersson, Ingemar s 163 Bilprovningen s 311 Bris s 120 BO/Pawel Flato s 44:3 Boon, Sally s 272 Brodin, Gunilla s 229 Courtesy Court of Justice of the E.C s 45 DO/Jenny Jarnestedt s 44:2, 325:1 European Community s 13, 82, 85, 87 FN s 79 Folksam/Karlsson, Mikael s 68 Fröderberg, Magnus s 74, 221, 244 Försvarets Bildbyrå/Svensson, Jonas s 80 Holtelius, Zackarias s 204 Husqvarna AB s 218 IBL s 78, 80, 91 IBL/DPA s 84:1 IBL/Eyevine s 84:2 IBL/UPi/Eyevine s 80 Jarnestedt, Jenny s 325 Jupiterimages s 75, 102, 103 Kabe s 115 KO/Øyvind Lund s 44:1 Lorentzon, Christer s 32/omsl. baksida

LO-TCO Rättsskydd AB s 332 Lundstedt, Tomaz s 8, 9, 10:2, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 24, 26, 27, 28:1,6, 29, 30, 31, 35, 37, 40, 42, 48, 49, 50, 52, 53, 54:1,4–5, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 68, 76, 77, 78:2, 88, 94, 95, 98, 99, 100, 101, 102, 105, 108, 118, 121, 123, 126:2, 128, 132, 133, 134, 136, 142, 143, 144, 146, 149, 154, 156, 158, 159, 162, 165, 166, 167, 168, 173, 175, 176, 178, 179, 182, 183, 185, 186, 188, 189, 194, 197:2, 198, 199, 200, 201, 207, 211, 214, 219, 220, 224, 225, 228, 231, 234, 238, 239, 241, 246, 247, 254, 256, 257, 261, 262, 264, 270, 271, 274, 275, 276:1, 279, 282, 289, 290, 291, 299, 300, 303, 313, 314, 315, 318, 319, 321, 323, 326, 330, 331, 332 Matton Subscription s 324, 325, 327, 338, 340, 341, 345:1–2, 346:1–2, 347:2, 348:1 Peugeot s 114 PhotoDisc s 43, 106, 119, 120:1, 122, 124, 125, 126:1, 137, 172, 174, 180:5, 190, 197:1, 208, 213, 252, 288, 295, 296, 317, 333 Riksbyggen s 245

Rädda Barnen s 120 Scanpix/Andersson, Ingvar s 306 Bengtsson, Åse s 151 Carlsson, Jan E s 127 Collsiöö, Jan s 56 Jonsson, Ove s 25 Jurcys, Edis omslag Nyqvist, Lars s 326 Ragan, Susan s 110 Sjöberg, Sven-Erik s 66 Thielemans, Pierre s 93 Wikström, Jeppe s 267 Wissing, Per s 235 Shutterstock s 334, 335:1, 337:1–2, 339, 342, 343, 347:1 Sterner, Johan s 21 Sveriges Riksdag/Staffansson, Holger s 12 Swedbank s 65 Thinkstock s 335:2, 346:3, 348:2 Tivoli Audio s 195 United Nations Photo s 79 visitbritain.com s 253

J2000 Privatjuridik & rättskunskap – Juridik i praktiken Fakta & Uppgifter ISBN 978-91-47-10620-2 © 2012 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Camilla Nevby Fotograf och bildredaktör: Tomaz Lundstedt Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout: Karin Österlund Figurer: Danny Bengtsson Produktion: Thorwald Persson Upplaga 1:1 Tryck: Ömür Printing, Turkiet 2012

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel → komplettering].

Om du inte har tillgång till internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

koPIerInGSFÖrBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö www.liber.se Tfn: 040-25 86 00, Fax 040-97 05 50 Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

FA K TA & U P P G I F T E R

P R I VA T JURIDIK & RÄTTSKUNSKAP Juridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på sex block.

Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, lagtextutdrag, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, dokument, informationstips m m samt sammanfattningar.

Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Problem i vardagen, Hur skulle du döma?, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc.

Blocken 1 Samhälle – 2 Familj – 3 Konsument – 4 Boende – 5 Arbete – 6 Skadestånd gör boken lättöverskådlig och funktionell. Sjutton kapitel fördelas på de sex blocken.

J2000 Privatjuridik & rättskunskap är främst avsedd för kursen Privatjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a yrkeshögskolan. Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik.

J2000 lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok.

Som komplement till J2000 finns en Lagsamling med ett hundratal av de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik.

J2000 Affärsjuridik är en fortsättningsbok som behandlar juridiken ur affärslivsoch företagssynvinkel.

Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. Åsa Toll är jurist och hovrättsassessor.

J2000 Privatjuridik & rättskunskap Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd J2000 Affärsjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik

Best.nr 47-10620-2

Tryck.nr 47-10620-2-00