9789147092802 by Smakprov Media AB

SOtSerien från Liber

GEOGRAFI MAXI

GEOGRAFI MAXI SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Liber. SO·S Maxi-böckerna är avsedda för år 7–9 och har utökat innehåll på fler sidor än de ursprungliga SO·S-böckerna, som finns för dem som vill ha ett mer begränsat stoff. Alla ämnesböckerna finns också som årskursböcker. För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial för kopiering, ett temahäfte, en cd och overheadbilder.

GEOGRAFI MAXI

Best.nr 47-09280-2 Tryck.nr 47-09280-2

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

Omslag_Geografi Maxi+cirk.indd 1

10-02-02 13.32.05

Innehåll Jorden – den blå planeten 4 Planeten Jorden 6 Solen och planeterna 6 Jorden rör sig 8 Hur mycket är klockan? 11 Ebb och ﬂod 12 Uppgifter 13

Klimat och väder 14 Klimat 16

Kampen om Arktis 88 Inuiter och andra folkslag i Arktis 90 Grönland 91 Nunavut 91

Antarktis 92 Växter och djur 92 Historia, valfångst och forskning 93 Den enorma inlandsisen 95 Naturtillgångar 96 Uppgifter 97

Solen värmer olika 16 Stadiga vindar 18 Havsströmmar 20 Kust och inland 21

Mat från mark och vatten 98

Väder 22

Jordbruk i världen 104

Högtryck och lågtryck 22 Väderprognoser 26 Varierande väder 27 Global uppvärmning 28 Sverige blir varmare 29 Extremt väder 31 Uppgifter 33

Självhushåll eller avsaluproduktion 104 Mer mark har odlats upp 105 Små familjejordbruk 107 Stora, moderna gårdar 107 Mat från djuren 108

Jordens vatten 34 Världshaven 36 Salt och sött 37 Havet är aldrig stilla 38 Vattnets kretslopp 40 Sjöar och ﬂoder 41 Uppgifter 43

Människorna och vattnet 44

Den viktigaste maten 100 Baslivsmedel – vad är det? 100

Mat från havet 110 Fisk är nyttig mat! 110 Var ﬁskar man? 111 Hur ﬁskar man? 112 Fisket idag och i framtiden 113 Fiskodling 114 Uppgifter 115

Människorna och maten 116 Var bor alla människor? 118 Befolkningen fördelad på världsdelar 118

Folkökningen 120

Alla måste ha vatten 46

Flyttningar och folkökning 125

För mycket vatten – översvämningar! 48 Vatten samlas i dammar 50 Aralsjön 52 Coloradoﬂoden i USA 55 Brist på rent vatten 58 Internationella vattenkonﬂikter 60 Klimat, vatten och turism 62 Uppgifter 63

Att ﬂytta till ett annat land 126 Människor från hela världen bor i Sverige 126 Flyktingar i världen 128 Uppgifter 129

Klimatzoner och växtlighet 64 Varmt och fuktigt i tropiska zonen 66 Hett och torrt i subtropiska zonen 72 Växlande klimat i tempererade zonen 75 Isande kallt i polarzonen 80 Uppgifter 81

Arktis Antarktis 82 Arktis 84 Växter i Arktis 84 Isen smälter och tundran tinar 86 Naturtillgångar i Arktis 87

s001-003 Geografi.indd 2

Räcker maten till alla? 130 Mer mat till ﬂer människor 130 Undernäring och svält 131 Varför blir maten dyrare? 133 Mer mat också i framtiden? 134 Uppgifter 135

Berggrunden 150 Berg i Norden 152 Island bildas fortfarande 154

Jordens historia 155 Från urtid till nutid 155 Jordens tidsåldrar 156 Uppgifter 173

Jordytan byggs upp 160 Jordens inre 160 Kontinenterna rör sig 161 Jordbävningar 163 Bergskedjor bildas 164 Vulkanutbrott 165 Bergarter och mineral 168 Nordens berggrund 171 Uppgifter 173

Berg som råvara 174 Malm i Sverige 176 Kirunavaara – världens största järngruva 180 Metaller i jordskorpan 182 Att leta efter malm och mineral 182 Uppgifter 185

Landskapet omkring oss 186 Jordytan bryts ner och berg blir till sand 188 Inlandsisen har format det nordiska landskapet 190 Istider 190 Spår efter isen 193

Jord, grus och sand 198 Jordmån och jordarter 198 Grus och sand till nytta 199 Jord att odla 200 Det geologiska kretsloppet 202 Världens högsta berg 203 Uppgifter 205

Skogslandskapet och trävarorna 206 Jordens skogar 208 Skogarna avverkas för hårt 209

Att avbilda jordklotet 136

Skog i Sverige 210

Jordgloben och kartorna 138

Skogsregioner i Sverige 211 Skogsbrukets historia 212 Att bruka skogen 214 Vem äger skogen? 218

Gradnätet 139 Kartor 140

Satelliter och GPS 143 Geograﬁ i datorn 144 Fjärranalys 146 Uppgifter 149

Skogsindustrin 219 Vad används träden till? 219 Bränsle från skogen 220

10-01-28 10.07.07

Energiskog 221 Skogen ger jobb åt många 222 Massa- och pappersindustrin 223 Sverige säljer mycket skogsprodukter 225 Men vi köper också mycket trävaror från andra länder 225 Uppgifter 227

Jordbrukslandskapet och matvarorna 228 Jordbruket har förändrats 230 Jordbruket för åttio år sedan 230 Jordbruket nu för tiden 231 Ett modernt jordbruk 232 Jordbruk i olika delar av Sverige 234 Små gårdar och stora gårdar 235 Jordbrukslandskapet förändras 236 Ekologiskt jordbruk 237 Jordbruket och EU 238

Maten och livsmedelsindustrin 239 Livsmedelsindustrin 240 Uppgifter 243

Fritidslandskapet 244 Ut i naturen – utan att störa eller förstöra 246 Allemansrätten 247 Fritidshus, helst vid vatten 250 Båtliv längs kusten 251 Naturlandskapet 252 Rörligt friluftsliv 254 Stora fritidsanläggningar förändrar landskapet 256 Andra anläggningar 258 Uppgifter 259

Norden 260 Landskap i Norden 262 Naturresurser i Norden 265 Jordbruk i Norden 269 Industri och service i Norden 270 Språk, kontakter och samarbete 272 Renskötsel i Norden 276 Uppgifter 279

Europeiska städer 290

U-länderna 352

I stadens olika delar 292

De fattigaste länderna 354

Staden ”staden” 292 Var byggs bostäder i dag? 294 Olika boendemiljöer i staden 295

Tanzania är ett mycket fattigt land 355 Fattiga länder exporterar råvaror 357 Vad ska de fattigaste länderna göra? 358

Städer i Europa 297

Länder på väg ur fattigdom 359

Gamla städer 297 Dominerande städer 298 Världsstäder 299 Städer som helt förändrats 300 Andra storstadsområden i Europa 301 Traﬁk- och miljöproblem 302 Uppgifter 303

Indonesien 359 Utveckling i u-länder 362 Uppgifter 363

Industri och service 304

Brasilien, Indien, Kina – tre stora länder som märks allt mer 364 Brasilien 364 Indien 367 Kina 370 Uppgifter 373

Arbete inom industrin 306 Antalet industriarbetare minskar 306 Stora och små industribranscher 306 Stora och små företag 307 Autoliv i Vårgårda 308 Industri och hantverk 312 Byggnadsindustrin 312

Service – många olika slags jobb 314 Skolor och universitet 315 Sjukvård 316 Andra jobb inom servicesektorn 316 Uppgifter 317

Planering och transporter 318 Planering i Sverige 320 Kommunen gör kartor för planeringen 320 Förr fanns industrierna inne i städerna 321 Nu läggs industrierna utanför städerna 322 Utanför städerna läggs också stormarknaderna 322 Traﬁk och trängsel 323 Bostäder och grönområden 324 Affärer med dagligvaror 325 ”Vi ses i centrum!” 327

Resor och godstransporter 328 Enklast, snabbast, billigast, mest miljövänligt? 328 När Bil-Sverige växte fram 329 Infrastruktur och planering 330 Godstransporter 331 Uppgifter 333

Energi

374

Energi – vad är det? 376 Energi i världen 376 Energi i Norden 377

Ändliga energikällor 378 Fossila bränslen 378 Kärnenergi 382

Förnybara energikällor 384 Solenergi 384 Vattenkraft 385 Biobränslen 385 Vindkraft 386 Energianvändning i Kina och Indien 388 Hur mycket energi behövs? 390 Framtidens energi 392 Blir Island först med ren traﬁk? 394 Uppgifter 395

Vår gemensamma miljö 396 Vad händer med atmosfären? 398 Växthuseffekten 398 Klimatet har alltid varierat 399 Varför ökar temperaturen? 400 En varmare värld 402 Ozon skyddar mot UV-strålning 404 Luftföroreningar känner inga gränser 405

Föroreningar i haven 406 Övergödning och syrebrist 406 Havsytan stiger 408 Den vackra döden 409 Världens traﬁk 410 Uppgifter 413

Turism i Norden 280

I-länderna 334

Turister i Norden 282

Europa 336

Turism i Sverige 284 Turism i Norge 285 Turism i Danmark 286 Turism i Island 287 Turism i Finland 288 Uppgifter 289

Europeiska Unionen, EU 336 Europas jordbruk 339 Industri i Europa 340 Hållbar utveckling 414 Service i Europa 341 Vad menas med hållbar utveckling? 416 Europas miljö 342 Globalt miljöarbete 416 Ryssland och den ryska handeln med EU-länderna 343 Den globala uppvärmningen 418 Uppgifter 344 Jordens sopor 420 Rika länder utanför Europa 345 Det livsviktiga vattnet 422 USA är världens rikaste land 345 Fattigdom 424 USA – ”Biggest in the World” 346 Energi i fattiga länder 427 Japan 348 Än ﬁnns det hopp 428 Nya i-länder 349 Uppgifter 429 Typiskt för i-länder 350 Uppgifter 351 Register 430

s001-003 Geografi.indd 3

10-01-28 10.07.08

JORDEN – DEN

s004-013 jorden den blå planeten.indd 4

10-01-29 07.20.56

orden, ett blått klot i den mörka rymden.

En av planeterna kring stjärnan solen. Jorden är en mycket speciell planet som till största delen täcks av vatten. Detta vatten har gjort liv möjligt. Troligen är Jorden den enda av planeterna där det finns liv. Kanske är det till och med den enda planeten i hela Universum där det finns liv. På jordklotet finns många olika livsmiljöer: Från iskylan vid polerna till hettan vid ekvatorn, från torkan i öknarna till fukten i regnskogarna.

BLÅ PLANETEN

s004-013 jorden den blå planeten.indd 5

10-01-28 10.13.09

Planeten Jorden

I verkligheten är det mycket större skillnad i storlek mellan planeterna och mellan

Jorden, vårt hem i universum, är en av nio planeter kring stjärnan Solen. Bara på Jorden finns det vatten i flytande form. Det beror på att Jorden ligger precis lagom långt bort från solen. Hade Jordens bana varit närmare solen hade allt vatten kokat till ånga, och hade banan varit längre ut hade vattnet frusit till is. Utan vatten är inget liv möjligt, och troligen är Jorden den enda av solsystemets planeter där det finns liv. Kanske är det till och med den enda planeten i hela universum där det finns liv. Vad tror du? På planeten Mars som har sin bana utanför Jorden har det troligen funnits rinnande vatten tidigare. Idag är ytan torr, och det vatten som finns är fruset till is. Men det är inte helt omöjligt att det en gång funnits liv i form av enkla bakterier på Mars.

planeterna och solen. De yttre planeterna ligger också mycket längre bort från solen än vad som kan visas i bilden.

Solen och planeterna

Merkurius

Venus

Jorden

Mars

6 jorden – den blå planeten

s004-013 jorden den blå planeten.indd 6

10-01-28 10.13.12

1. Merkurius ligger nära solen och är därför svår att upptäcka. Närheten till solen gör att det blir mer än 400 grader varmt på dagen. På natten sjunker temperaturen till –185 grader. 2. Venus är jordens närmaste granne. Venus syns ofta ensam på

himlen precis innan solen går upp eller strax efter att solen har gått ner. Planeten lyser starkt och brukar kallas för morgon-

stjärnan eller aftonstjärnan 3

3. Jorden är störst av de så kallade stenplaneterna, de som har en fast yta. 4. Mars, den röda planeten, är den planet som mest liknar jorden. Den röda färgen

beror på att marken innehåller mycket järn som har rostat. Mars är hälften så stor som Jorden, har fyra årstider och en tunn atmosfär. 5. Jupiter är den största av planeterna. Jupiter har en röd ﬂäck, som är dubbelt så stor

som hela Jorden. 6. Saturnus känns igen på sina mycket tydliga ringar. Ringarna består av damm, grus och stenar. Antagligen är ringarna rester av månar som krossats av

planetens enorma dragningskraft. 7. Uranus är en blågrön planet med en tjock atmosfär. 8. Neptunus är en blå planet, också med en tjock atmosfär.

På Neptunus blåser solsystemets snabbaste vindar med hastigheter på ca 500 m/sek. 9. Pluto har tidigare räknats som den nionde och yttersta planeten. Men Pluto skiljer sig en hel del från de andra planeterna. Den är mycket mindre, och dess bana runt Solen är annorlunda än de andra planeternas. Därför räknas inte Pluto längre som en planet utan som en dvärgplanet

Jupiter

Saturnus

Uranus

Neptunus

Pluto

jorden – den blå planeten

s004-013 jorden den blå planeten.indd 7

10-01-28 10.13.19

Jorden rör sig Jorden rör sig precis som de andra planeterna i en bana runt solen. Den tid det tar för Jorden att göra ett helt varv kallar vi för ett år. Samtidigt som jordklotet färdas kring solen roterar det sakta. Tänk dig att Jorden har en axel som går rakt igenom klotet från sydpol till nordpol, som på en jordglob. Kring denna så kallade jordaxel snurrar Jorden, ett varv på ett dygn. De delar som vänds mot solen har dag, och de delar som vänds från solen har natt.

Vår

Sommar Vinter

Höst

Jordens bana kring solen.

Årstider

SKOTTÅR Egentligen tar det 365,25 dagar för jorden att göra ett varv kring solen. Ett år är ju bara 365 dagar, därför lägger vi till en dag vart fjärde år och får ett skottår med 366 dagar.

Om du tittar på en jordglob ser du att axeln som håller klotet lutar något. Det gör den för att visa att jordaxeln lutar i förhållande till solen. Det är denna lutning som gör att vi får olika årstider. När Jorden färdas i sin bana kring solen kommer olika delar av Jorden att luta in mot solen. När norra halvan av jordklotet lutar in mot solen har vi sommar här uppe i Norden. Dagarna är långa och solen står högt på himlen. När södra halvan lutar mot solen har vi vinter. Då är dagarna korta och solen orkar knappt över trädtopparna. När norra halvan av klotet lutar in mot solen lutar förstås södra

8 jorden – den blå planeten

s004-013 jorden den blå planeten.indd 8

10-01-28 10.13.25

halvan bort från solen. Det gör att när vi har sommar har till exempel Australien och Nya Zeeland vinter. Vi som bor på norra halvklotet ﬁrar jul på vintern, och tomten kommer med renar och släde i snön. Men på södra halvklotet ﬁrar man jul mitt i sommaren när det är som varmast! Det är bara i norr och söder som årstiderna är så olika. Kring ekvatorn är det ingen större skillnad mellan sommar och vinter. Solen står alltid högt på himlen, och dagarna är ungefär lika långa under hela året.

LJUSA SOMMARNÄTTER OCH MÖRKA VINTERNÄTTER Det som är speciellt för sommaren i Norden är de långa dagarna och de ljusa sommarnätterna. Allra längst upp i norr går solen inte ner alls under sommarmånaderna. Detta kallas för midnattssol. Midnattssolen kan man se norr om polcirkeln. Precis vid polcirkeln är solen uppe en enda natt. Det är vid sommarsolståndet som inträﬀar omkring den 22 juni, alltså ungefär vid midsommar. Längre norrut blir de soliga nätterna ﬂer, och vid nordpolen

är det ljust dygnet runt hela sommarhalvåret. Men om sommaren är ljus längst upp i norr är vintern desto mörkare. Solen går upp sent och ner tidigt. Även mitt på dagen står den lågt på himlen. Vid polcirkeln är det nu i stället mörkt ett helt dygn, det vill säga solen visar sig inte alls. Det sker vid vintersolståndet som är omkring den 22 december. Längre norrut blir det förstås ﬂer mörka dygn. På nordpolen är det mörkt hela vinterhalvåret.

FÖRDJUPNING

Polcirkeln ligger strax söder om Jokkmokk.

Norr om polcirkeln går solen aldrig ner på sommaren. Här är solen fotograferad en gång varje timme under ett dygn.

jorden – den blå planeten

s004-013 jorden den blå planeten.indd 9

10-01-28 10.13.27

Vändkretsarna

Ekvatorn Här är solen i zenit vid norra vändkretsen. Norr om vändkretsen når solen aldrig zenit på himlen.

På jordglobarna här intill kan du se linjer som går runt klotet. Linjen i mitten delar Jorden i två halvor och kallas ekvatorn. De två linjerna närmast ekvatorn är norra vändkretsen och södra vändkretsen. I områden mellan vändkretsarna står solen någon dag under året i zenit, det vill säga precis mitt på himlen. Vid norra vändkretsen inträﬀar detta bara en enda dag, ungefär vid midsommar. Detta kallas för sommarsolståndet. Då står solen som högst på himlen på norra halvklotet. Vid södra vändkretsen står solen i zenit omkring den 20 december. Detta kallar vi för vintersolståndet, årets kortaste dag. Då har vi vinter, men på södra halvklotet står solen som högst på himlen, och där är det sommar.

Solen står i zenit vid södra vändkretsen. Vinkeln mellan solens strålar och jordytan är precis 90 grader. Söder om vändkretsen står solen aldrig i zenit.

S A M M A N FAT T N I N G Jorden är en av nio planeter som kretsar kring stjärnan solen. Jorden är den enda planeten där det ﬁnns vatten i ﬂytande form. Jorden gör ett varv kring solen på ett år. Jorden snurrar ett varv kring sin egen axel på ett dygn, 24 timmar. Jordaxelns lutning gör att vi har olika årstider. Solen står i zenit över savannen. Två elefanter delar på den lilla skuggan från acasiaträdet.

10 jorden – den blå planeten

s004-013 jorden den blå planeten.indd 10

10-01-28 10.13.30

-5 UTC

+7 UTC

Hur mycket är klockan? -3 UTC

Den frågan har du säkert fått många gånger. Och har du bara en klocka som går rätt är det ju inte så svårt att svara. Innan det fanns klockor bestämdes tiden med hjälp av solur. Det var förstås inte så praktiskt, speciellt inte molniga dagar. Men egentligen visar också en modern klocka solens läge. Klockan tolv på dagen står solen rakt i söder på norra halvklotet, och då är den också högst upp på himlen. Men eftersom Jorden snurrar runt hela tiden vänder den olika delar mot solen. Det gör att klockan är tolv vid olika tillfällen på olika ställen på Jorden. Om du vill ta reda på vad klockan är på olika platser i världen kan du använda en karta över de olika tidzonerna. Jorden är indelad i tjugofyra olika tidzoner. För att bestämma skillnaden i tid mellan två platser utgår du från den så kallade nollmeridianen. Nollmeridianen är en tänkt linje från Nordpolen till Sydpolen. Den går genom en liten ort utanför London som heter Greenwich. Sverige ligger öster om Greenwich. Om klockan är 12.00 i Greenwich är den en timma senare i Sverige, alltså 13.00. På Grönland som ligger väster om Greenwich är klockan tre timmar tidigare på dagen det vill säga 9.00 på morgonen. Tidsskillnaden mellan Sverige och Grönland blir fyra timmar (1+3).

-1 UTC

+0 UTC

+2 UTC

+1 UTC

+5 UTC

+3 UTC

-2 UTC

Reykjavik

+0 UTC

+4 UTC Oslo

Helsingfors

+5 UTC

Sankt +3 UTC Petersburg

Stockholm

Moskva

Köpenhamn +4 UTC +0 UTC London

Warszawa

Berlin Amsterdam Bryssel

+2 UTC

Kiev

Paris Wien

+1 UTC

Budapest Zagreb Belgrad

Madrid

Istanbul

Rom

Lissabon

Aten

+2 UTC

Tidzonerna är inte helt raka utan följer nationsgränserna. Det är förstås bra om ett land kan ha samma tid. UTC star för Universal Time Coordinated som är den internationella tidsbestämningen med hjälp av atomur.

Jordens tidzoner. Orter som ligger på olika sidor om datumgränsen har inte samma datum. När till exempel ett ﬂygplan passerar datumgränsen från väster till öster ändras datum en dag framåt i tiden.

jorden – den blå planeten

s004-013 jorden den blå planeten.indd 11

10-01-28 10.13.34

Ebb och flod På bilden ligger båtarna på torra land för att vattnet har dragit sig undan. Detta kallas ebb. Efter några timmar kommer vattnet tillbaka och båtarna flyter igen. Detta kallas flod. Ebb och flod beror på månen. Månen rör sig i en bana kring Jorden och hålls kvar av Jordens dragningskraft. Men månen påverkar också Jorden. Månens dragningskraft gör så att vattnet i de stora världshaven buktar ut när månen passerar. Det är detta som ger ebb och flod vid kusterna.

Månens dragningskraft Ebb vid Isles of Scilly, England. Båtarna ligger på land och barnen fångar krabbor i de grunda pölarna. Havsytan buktar ut på grund av må-

S A M M A N FAT T N I N G

nens dragningskraft. Jorden är indelad i 24 tidzoner. Det skiljer en timme mellan varje zon. Den så kallade nollmeridianen är en tänkt linje från nordpol till sydpol. Den går genom Greenwich utanför London.

FÖRDJUPNING

Månens dragningskraft gör att vi får ebb och ﬂod vid kusterna.

FLOD  HÖGT VATTEN. EBB  LÅGT VATTEN. Ebb och flod kallas också för tidvatten eftersom ebb och flod växlar om med 12 timmar och 30 minuters mellanrum året runt. I Sverige är skillnaden i vattenstånd mellan ebb och flod inte särskilt stor. Men på andra platser vid de stora havens kuster kan skillnaden mellan ebb och flod vara stor. På Frankrikes västkust kan det skilja femton meter, och detta ställer förstås till en del problem.

I hamnarna blir båtarna liggande på land när det är ebb. Är stranden långgrund kan vattnet försvinna flera hundra meter ut. Ibland ligger månen och solen efter varandra i en linje ut från jorden. Månens och solens dragningskraft samverkar då, och det blir extra stora skillnader mellan ebb och flod. Detta kallas springflod. Rekordet har Fundy Bay i Canada med mer än tjugo meter.

12 jorden – den blå planeten

s004-013 jorden den blå planeten.indd 12

10-01-28 10.13.35

Frågor på texten 1. Hur många planeter finns det i solsystemet? 2. Vad heter planeterna? 3. Vilken planet är a. störst, b. minst, c.närmast solen, d. längst bort från solen? 4. Hur lång tid tar det för jorden att a. gå ett varv kring solen, b. snurra ett varv kring sin egen axel? 5. Vilken årstid är det vid jul på södra halvklotet? 6. När på året är sommarsolståndet? 7. När på året är vintersolståndet? 8. Vad menas med a. ebb, b. flod? 9. När blir det springflod?

Arbeta med texten 10. Varför ﬁnns det inget liv på Merkurius?

14. Försök förklara vad som menas med polcirkeln? 15. Beskriv dag och natt under ett år på Nordpolen. 16. Om klockan är 12.00 i Göteborg. Vad är då klockan i Tokyo, New York, Anchorage i Alaska, Helsingfors, Reykjavik, Moskva och Oslo? 17. Du reser från Köpenhamn klockan 12.00 till New York. Flygtiden är sex timmar. a. Vad är klockan i New York när du kommer fram? b. När du flyger tillbaka till Köpenhamn startar du från New York klockan 12.00. Vad är då klockan i Köpenhamn när du kommer fram? 18. Varför tror du man att man blir särskilt trött när man flyger i öst-västlig riktning? 19. Hur många tidzoner är det mellan Rysslands östgräns och USA:s västgräns (glöm inte Alaska)? 20. Hur är skillnaden mellan ebb och flod i Östersjön?

11. Varför har vi skottår vart fjärde år?

Ta reda på mera

12. Åt vilket håll lutar jordklotet mot solen när vi har a. vinter, b. sommar?

21. Planet betyder vandrare. Varför tror du att planeterna ﬁck detta namn?

13. Vid vändkretsarna står solen i zenit en enda dag under året. a. När är detta vid norra vändkretsen? b. Vid södra vändkretsen?

22. Ta reda på mera om någon planet: Hur långt är ett dygn och ett år jämfört med Jorden? Vilken miljö är det på planeten? 23. Vilka andra namn ﬁnns för norra och södra vändkretsarna.

= lite mer krävande uppgifter

jorden – den blå planeten

s004-013 jorden den blå planeten.indd 13

UPP GIFT ER U P PG I F TE R

UPPGIFTER

10-01-28 10.13.39

KLIMAT

s014-033 klimat och vaĚ&#x2C6;der.indd 14

10-01-28 10.29.08

arje dag när du öppnar dörren och går till skolan

drabbas du av vädret. Vissa dagar skiner solen, vissa dagar regnar det. Vintern kan vara mycket kall om du bor i norra Sverige, men bor du i Skåne är vintern mest dimma och gråväder. Vädret hänger samman med klimatet på den plats du bor. För att beskriva klimatet på en plats undersöker man hur vädret har varit de senaste 30 åren. Medelvärdet av bland annat temperatur och nederbörd ger en bild av klimatet på platsen.

OCH VÄDER

s014-033 klimat och väder.indd 15

10-01-28 10.29.25

Klimat

Solen värmer jordytan. Det mesta av solstrålningen passerar rakt igenom atmosfären och värmer upp land och hav. Den värme som jordytan ger ifrån sig hindras sedan av atmosfären från att stråla ut i

En härlig sommardag. Solen står

rymden. Utan atmosfär skulle

högt och värmer land och vatten.

Jordens medeltemperatur vara

Solen värmer olika

–18 grader istället för +15 grader. Främst är det vattenångan i troposfären som hindrar värmen att försvinna.

km 200

Jonosfären Temperaturen fortsätter att stiga . Luften är mycket tunn. Solens strålning är intensiv och här kan man inte vistas utan rymddräkt.

150

100

Ozon

Stratosfären Här stiger temperaturen. I övre delen finns ozon som hindrar solens farliga UV-strålning att nå Jorden.

Troposfären

-100° -50°

0°

50°

100°

Tänk dig en skön sommardag. Vädret är klart, klockan är tolv och solen står högt på himlen. Det är mycket varmt. Tänk dig sedan en vinterdag i januari: Inte ett moln på himlen och solen skiner. Klockan är tolv nu också, men det är 25 grader kallt. Att det är så mycket kallare på vintern beror förstås på att solen står lågt på himlen, den är precis över horisonten. Dessutom är dagarna korta, så solens strålar hinner inte värma upp jordytan. Vid ekvatorn står solen däremot högt på himlen varje dag, och dag och natt är ungefär lika långa hela året. Solstrålarna passerar rakt igenom atmosfären och värmer eﬀektivt upp jordytan.

I troposfären finns det mesta av atmosfärens luft. Här finns moln, vattenånga och vindar. Temperaturen minskar med höjden (ca sex grader per km).

200°

Atmosfärens skikt. Kurvan visar temperaturen.

16 klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 16

10-01-28 10.29.36

En gnistrande vinterdag. Solen orkar knappt över trädtopparna och det är mycket kallt.

Lågtryck vid ekvatorn

Vid ekvatorn är solens strålning intensiv. Den värmer jordytan som blir het och i sin tur värmer upp luften ovanför. När luften värms utvidgas den, blir lättare och stiger. När luften försvinner uppåt bildas ett lågtryck vid markytan. Vid ekvatorn går solstrålarna

Högtryck vid vändkretsarna

rakt igenom atmosfären, och

Högre upp i atmosfären är det kallare och den stigande luften kyls av. Så småningom slutar luften att stiga och rör sig i stället mot norr och söder. När luften kommit till vändkretsarna är den så kall och tung att den sjunker tillbaka ner mot markytan. Här trycks nu mycket luft ner mot marken och det bildas ett högtryck.

uppvärmningen av jordytan blir

intensiv. Närmare polerna går strålarna en längre väg snett genom atmosfären och får värma ett större område. Det blir inte lika varmt.

Luften vid ekvatorn värms upp och stiger. Ett lågtryck bildas (L). Från vändkretsarnas högtryck (H) blåser passadvin-

H tp Nordos

Norra vändkretsen

assade

S y d o s tp

Ekvatorn

H assade

darna in mot ekvatorn.

Södra vändkretsen

klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 17

10-01-28 10.29.41

Stadiga vindar Vid ekvatorn stiger alltså luften, det försvinner luft från markytan. Vid vändkretsarna är det tvärtom, där rasar kall luft ner. Vart ska denna luft ta vägen? Jo, den söker sig mot ekvatorn och det skapas en vind: En vind som blåser från högtrycken vid vändkretsarna in mot lågtrycken vid ekvatorn. Vindar blåser alltid från områden med högt lufttryck till områden med lågt lufttryck. Högtrycken vid vändkretsarna och lågtrycken vid ekvatorn ligger ungefär på samma ställe hela tiden. Det innebär också att vindarna stadigt kommer att blåsa i samma riktning. Passadvindarna

Vindarna som blåser från högtrycken vid vändkretsarna in mot lågtrycken vid ekvatorn kallas passadvindar. Vindar får namn efter det väderstreck de kommer från. Nordostpassaden blåser från norr och sydostpassaden från söder in mot ekvatorn.

Vindar – sommar på norra halvklotet

Västvinden värmer norra Europa Risk för orkaner

Ett av högtrycken vid norra vändkretsen har stor betydelse för vårt väder i Norden. Det är det så kallade atlantiska högtrycket. Från detta högtryck blåser varm och fuktig luft upp mot norra Europa.

Stadiga vindar året om Regelbundna vindar under sommaren

dos

s tpa

en sad

strdo n No ssade pa

Ekvatorn Syd

nsu

ade

ost

Syd

ass

stp

tS y d v ä sn e n monsu

ostp

nen De vanligaste vindriktningarna när det är sommar på norra halvklotet.

18 klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 18

10-01-28 10.29.48

Monsuner – årstidsvindar

Monsunvindar är vindar som ändrar riktning med årstiden. Sådana monsunvindar är typiska för klimatet i södra Asien. De blåser åt ett håll på sommaren, och åt andra hållet på vintern. När solen värmer de inre delarna av Asien bildas ett lågtryck på samma sätt som vid ekvatorn. Detta lågtryck breder ut sig över stora områden under sommaren. Lågtrycket gör att fuktiga vindar blåser in mot de centrala delarna av Asien. När dessa vindar kommer in över Sydasien på sommaren kan de ge enorma mängder regn.

Under monsunperioden hör skyfall till vardagen. Mumbai i västra Indien i juli månad.

Vindarna fördelar värmen

Genom vindarna förs varm luft från området kring ekvatorn norrut och söderut mot jordens kallare trakter. Även havsströmmarna för med sig värme mot norr och söder. Utan vindar och strömmar skulle det vara olidligt hett vid ekvatorn och istidsklimat i norr och söder. Monsunvindarna i Sydasien på sommaren.

S A M M A N FAT T N I N G Solljuset passerar genom atmosfären och värmer jordytan. Atmosfären håller kvar värmen. Vid ekvatorn bildas lågtryck och vid vändkretsarna högtryck. Vindar blåser ut från högtryck och in mot lågtryck. Passadvindarna blåser från vändkretsarna in mot ekvatorn. Från atlantiska högtrycket strömmar varm och fuktig luft mot

På vintern bildas i stället ett högtryck

norra Europa.

över centralasien och då blåser torra svala

Monsunvindar blåser i olika riktningar under olika årstider: på

vindar ut över Sydasien.

sommaren från sydliga riktningar, på vintern från nordliga.

klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 19

10-01-28 10.29.50

Havsströmmar MYCKET VATTEN I GOLFSTRÖMMEN Golfströmmen är en mäktig havsström som för med sig enorma mängder vatten. Utanför Skandinavien för Golfströmmen med sig ungefär femtio gånger mera vatten än alla Jordens ﬂoder tillsammans!

Stadiga strömmar i världshaven

Kalla strömmar

Den starka solstrålningen vid ekvatorn värmer upp havsvattnet. När vattnet blir varmare utvidgas det, tar mer plats. Havsytan stiger då kring ekvatorn och det varma vattnet strömmar sedan både mot norr och söder. Väldiga havsströmmar bildas, som sedan drivs på av de vindar du läst om tidigare. När det varma vattnet närmar sig kallare områden vid polerna kyls det ner. Det tar då mindre plats, blir tyngre och sjunker. Detta kalla vatten strömmar sedan utmed havsbottnen tillbaka mot ekvatorn. Havens strömmar har mycket stor betydelse för klimatet. Vårt milda klimat i Norden beror till stor del på Golfströmmen, som för med sig varmt vatten från havet utanför Mexiko. Det varma vattnet gör att Norska havet inte fryser till is på vintern. Hamnarna i norra Norge är isfria hela året, trots att de ligger norr om polcirkeln. Men det ﬁnns också kalla havsströmmar, som gör att klimatet blir kallare än det annars skulle ha varit. Labradorströmmen utanför Nordamerikas östkust ger New York bistra vintrar, trots att staden ligger lika långt söderut (på samma breddgrad) som Rom. Utanför New Foundland i östligaste Canada möter den kalla Labradorströmmen den varma Golfströmmen. Här är det ofta tät dimma, och här har många fartyg kolliderat och gått under.

Varma strömmar

lfs

m trö

Ekvatorn

Havsströmmarna för varmt ytvatten från ekvatorn mot de båda polerna.

20 klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 20

10-01-28 10.29.54

Kust och inland Vid kusterna påverkas klimatet väldigt mycket av havet. Vattnet i havet värms inte upp och kyls inte ner lika fort som marken på land. Vattnet magasinerar, håller kvar, värme och kyla. Detta gör att havet jämnar ut skillnaderna i luftens temperatur mellan natt och dag och mellan sommar och vinter. Kustklimatet har små svängningar i temperaturen. I inlandet, långt från kusten, är svängningarna i temperatur större. Marken både värms upp och kyls ner snabbare än havet. Inlandsklimatet har varma somrar och kalla vintrar.

Bergen

mm 300

C +40

250

+30

200

+20

150

+10

100

-10

-20 J F M A M J J A S O N D Nederbörd

mm 300

Temperatur

Novosibirsk

C +40

250

+30

200

+20

150

+10

100

-10

I Bergen vid Norges västkust regnar det ofta och mycket!

-20 J F M A M J J A S O N D Nederbörd

Temperatur

Klimatdiagram visar medeltemperaturen under årets månader i en kurva. Nederbörden varje månad visas som staplar. Här kan

S A M M A N FAT T N I N G Det varma vattnet vid ekvatorn ﬂyttas av havsströmmarna norrut och söderut.

du jämföra temperatur och nederbörd mellan städerna Bergen på Norges västkust (kustklimat) och

Golfströmmens varma vattenmassor påverkar klimatet i norra Europa.

Novosibirsk i inre Sibirien

Utan strömmen hade det varit betydligt kallare i norr.

(inlandsklimat).

Vid kusterna är skillnaden i temperatur mellan dag och natt och mellan sommar och vinter mindre än i inlandet.

klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 21

10-01-28 10.29.58

Väder Varför pratar vi så ofta om vädret? Kanske är det för att det är något som är gemensamt för alla, något som alla känner till. Ofta är vi inte helt nöjda med vårt väder (för kallt, för varmt, för torrt, för regnigt och så vidare) och har vi inget annat att prata om kan vi alltid klaga på vädret. Sedan kan det ju också bero på att vi bor i ett område på jorden med omväxlande väder, vi kan aldrig vara helt säkra på vad det blir för väder imorgon. Hade vi istället bott i den tropiska regnskogen hade vädret inte varit så mycket att diskutera. Där är det ungefär samma väder varje dag. Fuktigt och varmt, år ut och år in. (Eller i Texas. Där är det stekhett tre månader på sommaren, aldrig ett moln på himlen. Det enda som ﬁnns att säga om vädret är antagligen: ”Hot today!”)

Högtryck och lågtryck Hur vädret ska bli nästa dag kan vi se i tv:s nyhetssändningar. Säkert har du hört meteorologen prata om högtryck och lågtryck. Högtryck betyder oftast vackert väder, medan lågtryck oftast betyder ostadigt väder eller regn. Lågtryck bildas vid marken när varm luft stiger. Vindarna blåser in mot ett lågtryck och svänger av åt vänster. När kall luft sjunker ner mot markytan bildas ett högtryck. Vindarna blåser ut från ett högtryck och svänger av åt höger.

Vindarnas riktning vid lågtryck och högtryck på norra halvklotet. På södra halvklotet, söder om ekvatorn, svänger vindarna åt motsatt håll.

22 klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 22

10-01-28 10.30.02

Högtryck på sommaren betyder oftast badväder ...

Varför regnar det?

Orsaken till att det regnar är alltid densamma. Det beror alltid på att varm och fuktig luft tvingas uppåt i atmosfären och kyls ner. När varm luft blir kallare samlas den vattenånga som ﬁnns i luften till små droppar, och dropparna blir till moln. Du kan jämföra med vad som händer när solen går ner en varm augustidag. Då sjunker temperaturen och det bildas dimma, särskilt över sjöar och vattendrag där luften är fuktig. Dimman består av små vattendroppar precis som molnen.

... men lågtryck är tyvärr minst lika vanliga.

klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 23

10-01-28 10.30.04

Regnväder kan bildas på tre sätt

När det regnar beror det alltså på att fuktig luft stiger uppåt i atmosfären och kyls ner. Men den fuktiga luften kan tvingas upp på olika sätt. När det regnar i Sverige beror det oftast på att varm och fuktig luft från Atlanten möter kall luft t uf l från polartrakterna. Den ll Ka kalla polarluften är tung ont r f m och tvingar upp AtlantVa r luften som kyls ner och så regnar det. Eller snöar på vintern. Detta kallas frontnederbörd.

Frontnederbörd.

ti uk

uf gl

En annan typ av regn är det som drabbar till exempel staden Bergen på Norges västkust. När den fuktiga Atlantluften blåser in med sydvästliga vindar mot Norges branta kust tvingas den uppåt, kyls av och så regnar det.

Sluttningsregn eller regn vid bergskedjor.

Höjd

Temperatur

Den tredje typen av regnväder uppstår på sommaren, oftast i inlandet. Soliga dagar värms marken som i sin tur värmer luften ovanför. Varm luft utvidgar sig, blir lättare och stiger. När den kommit tillräckligt högt upp kyls den ner och det kan leda till häftiga skurar frampå eftermiddagen.

Åskregn. När varm luft stiger hastigt kan det bli åskväder.

24 klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 24

10-01-28 10.30.08

Vid polarfronten möter varm och fuktig luft från söder kall luft från polartrakterna. Den varma luften tvingas uppåt och det blir lågtryck vid jordytan.

skiktmoln

fjädermoln

När varmluften kyls ner bildas regnmoln.

varm

vind

v JYLLAND

1 000 km

fron arm

nd kall vi

stackmoln SMÅLAND

1 500 km

RYSSLAND

2 000 km

Vädret i Sverige Antagligen tycker du att det regnar onödigt mycket i Sverige. Att det regnar så ofta beror på att vi råkar bo där varm och fuktig luft, som kommer med vindarna från söder, möter kall luft från norr. Gränsen mellan dessa luftmassor kallas för polarfronten. Vid polarfronten tvingas den varma luften uppåt. Då bildas ett lågtryck vid jordytan. Den varma luften som tvingas upp kyls ner och det börjar regna. Detta kallas frontnederbörd, som du kunde läsa om på föregående sida. På hösten är det vanligt att polarfronten ligger över Skandinavien. Längs med fronten bildas hela tiden nya lågtryck. Lågtrycken kommer oftast in från sydväst och för med sig regn och rusk. På sommaren ligger i bästa fall polarfronten längre norrut, uppe vid Island. Då täcks Sverige av luftmassor från söder och vädret är varmt och skönt. Men ibland kan polarfronten ligga över Skandinavien även på sommaren och då blir det regnigt och kallt. På vintern kan polarfronten ligga längre söderut i Europa och då är vädret i Sverige kallt och klart, medan fransmän och tyskar får känna på lågtrycksvädret. Men det regniga vädret har också fördelar. Vi lider inte precis brist på vatten som många andra länder. Och vindarna från sydväst som för med sig regn ger oss ett betydligt mildare klimat än vi annars skulle ha.

MOLNEN HÖJER TEMPERATUREN Moln består av vattenånga. Det är värmen från solen som har omvandlat havsvatten till vattenånga. Vattenånga innehåller mer energi än vatten. När vattenångan åter blir till vatten i regndropparna avges energin som värme. Detta värmer upp luften och bidrar till vårt varma klimat.

klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 25

10-01-28 10.30.10

Väderprognoser Det finns ett stort intresse för hur vädret kommer att bli de närmaste dagarna. Alla måste vi ut i vädret, när vi ska till skolan eller arbetet. Särskilt intressant är det förstås att veta hur vädret kommer att bli till helgen när vi är lediga. För flyget och sjöfarten är väderprognoserna mycket viktiga. När flygplan ska starta eller landa vill piloterna bland annat veta vindarnas riktning och hur bra sikt det kommer att vara. För sjöfarten är det nödvändigt att få reda på när det är risk för storm eller tät dimma. Satellitbild. Ett lågtryck närmar sig Storbritannien med moln och regnväder.

FÖRDJUPNING

SMHI:s VÄDERPROGNOSER I Sverige är det SMHI i Norrköping som gör de ﬂesta väderprognoserna. De som arbetar med detta kallas meteorologer, och till sin hjälp har de väderstationer som mäter temperatur, lufttryck, vindarnas riktning och hastighet, nederbörd och luftfuktighet. Meteorologerna får också uppgifter från satelliter som ger en bild av hur vädret förändras över större områden. Med hjälp av kraftfulla datorer kan meteorologerna förutsäga vädret några dagar framåt i tiden. Prognoser på kort och lång sikt Tack vare alla moderna hjälpmedel blir prognoserna om hur vädret ska bli de närmaste dagarna oftast riktiga. Men det är inte alltid de stämmer. Det kan till exempel vara väldigt svårt att förutse exakt vilken bana ett lågtryck kommer att ta. Därför kanske prognosen inte

stämde precis där du bor, men ganska bra i Sverige som helhet. Det är mycket svårare att ge en prognos för hur vädret kommer att bli om en eller två veckor. Dels är kanske inte alla observationer som prognosen bygger på helt korrekta. Det spelar inte så stor roll för vädret nästa dag, men kan få stor betydelse för vädret om en vecka. Dels påverkas vädret i Sverige av hur vädret förändras på andra platser på Jorden. Framtidens klimat För att kunna bedöma hur klimatet kommer att bli i framtiden används mycket avancerade datormodeller. I dessa kan meteorologerna mata in data om hur klimatet har ändrat sig under de senaste 100 åren och få ut prognoser om framtidens klimat.

26 klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 26

10-01-28 10.30.11

Väder och klimat

Även om vädret ändrar sig från dag till dag håller det sig inom vissa gränser. Det blir nog aldrig 40 grader varmt i Sverige, och det kommer antagligen inte att snöa i Sahara. Dessa gränser bestäms av klimatet. Solens uppvärmning, vindar och strömmar, avstånd till havet och höjden över havet gör att olika områden får olika klimat.

Varierande väder Frågan om Jordens klimat håller på att förändras har diskuterats under lång tid. Även om det verkar som om vintrarna är kortare och inte så kalla som förr, så är det ändå inte säkert att klimatet har ändrat sig. Vädret varierar år från år och några varma vintrar på rad kan vara en ren tillfällighet. Klimatet blir varmare

Men idag är meteorologerna helt säkra, klimatet blir varmare. De senaste 100 åren har Jordens medeltemperatur stigit med nästan en hel grad. Det verkar troligt att utsläppen av så kallade växthusgaser är den viktigaste orsaken till ökningen. Växthusgaserna fungerar som glaset i ett växthus: De släpper igenom solljuset som värmer upp land och hav men hindrar sedan värmen att försvinna ut i rymden. Det är framförallt mängden av gasen koldioxid som har ökat. Koldioxid bildas vid förbränning av kol och olja och när förbrukningen av dessa så kallade fossila bränslen har ökat har också halten koldioxid i atmosfären ökat.

För att beskriva klimatet på en plats undersöker man hur vädret har varit de senaste 30 åren. Medelvärdet av temperatur och nederbörd ger en bild av klimatet på platsen.

Medeltemperaturen har alltid

Årsmedeltemperatur i Sverige under hundra år

°C

VAD ÄR KLIMAT?

varierat mellan olika år. Men sedan början av 80-talet har

5,0

det stadigt blivit varmare. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5

1900

1910

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 27

10-01-28 10.30.13

Global uppvärmning

IPCC Mycket av informationen om framtidens klimat kommer från IPCC – International Panel on Climate Change. IPCC arbetar för FN och består av vetenskapsmän som sammanfattar och presenterar forskningen om klimatet.

När Jordens klimat blir varmare blir också vattnet i havet varmare. När havsvattnet värms upp ökar volymen och havsytan stiger. Från 1993 och framåt har havsytan stigit med lite mer än tre millimeter per år. När havsytan stiger blir förstås översvämningar vanligare. En stor andel av Jordens befolkning bor i deltaområden vid havet och många av de största städerna ligger vid havet. Det är alltså många människor som kan drabbas av ett stigande hav Höjningen av temperaturen är inte jämnt fördelad över jordklotet. Ökningen är större över land än över hav. Störst är temperaturökningen i områdena kring Nordpolen. Där smälter glaciärer och inlandsisar och det bidrar också till att havsytan stiger. Det ﬁnns också en risk att gigantiskt stora isﬂak kan lossna när inlandsisar smälter. Då skulle havsytan på kort tid kunna stiga med en hel meter.

Glaciärerna i Arktis smälter. Bilden är från Svalbard.

28 klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 28

10-01-28 10.30.13

Mer och mindre nederbörd

Mellan åren 1900 och 2005 har nederbörden ökat i de östra delarna av Nord- och Sydamerika, i norra Europa och i delar av Asien. Detta är områden som normalt har ganska mycket nederbörd. Däremot har nederbörden minskat i torra områden som Sahel (söder om Sahara), södra Afrika och i länderna kring Medelhavet. Det verkar alltså som om nederbörden ökar i regniga områden och minskar i torra områden. Många av länderna i torra områden kommer troligen att få stora problem med sin vattenförsörjning. Det varmare klimatet och förändringar i nederbörden kommer även att påverka växter och djur, särskilt då arter som redan idag är hotade. Om temperaturen under de närmaste 100 åren stiger med två grader ﬁnns det en risk att 20–30 procent av Jordens alla arter kommer att försvinna.

Sverige blir varmare Från början av 1800-talet fram till idag har medeltemperaturen i Sverige stigit med ungefär 1,5 grader.. Det är särskilt under de senaste åren som temperaturen har ökat. Ökningen har varit störst på vintern i landets norra delar och minst under hösten, särskilt i de sydvästra delarna där temperaturen nästan inte ökat alls. Det ﬁnns även förändringar i naturen som tyder på att det blir varmare. Glaciärerna i fjällen blir mindre, fjällbjörksskogen sprider sig upp på högre höjder, djur som inte klarar kyla så bra ﬂyttar norrut, och snösäsongen i södra och mellersta Sverige har blivit kortare. Enligt meteorologerna kommer Sverige i framtiden att bli både varmare och våtare. Om ökningen av Jordens medeltemperatur begränsas till två grader de närmaste 100 åren kommer temperaturen i Skandinavien att öka med tre till fem grader. Framtiden

Det ﬁnns trots allt en del som är positivt med att det blir varmare i Sverige. Växtsäsongen blir längre, och skördarna i jordbruket kan bli större. Även skogen kommer att växa bättre, och om nederbörden ökar kommer vattenkraften att kunna producera mera el. Samtidigt kommer det att krävas mindre el för att värma våra hus och bostäder.

klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 29

10-01-28 10.30.16

Het sommardag i Stockholm.

Sommaren kommer troligen att bli något varmare och det verkar förstås positivt. Men samtidigt kommer värmeböljor att bli vanligare. En värmebölja innebär att temperaturen är hög under en längre tid. Även nätterna kommer att bli hetare: Andelen så kallade tropiska nätter, när temperaturen inte går ner under 20 grader, kommer att öka. Det blir förstås jobbigt för alla, men särskilt allvarligt för gamla och sjuka. Vintrarna i norra Sverige kommer att bli varmare och kortare. Samtidigt är det troligt att det kommer att snöa mer. Mera snö, som kommer att smälta snabbare än idag gör att vårﬂoden i de norrländska älvarna kommer att bli våldsammare. Även Sveriges största sjö Vänern, som får sitt vatten från södra Norge och Värmland, kommer att få ökade mängder smältvatten. Kommunerna utmed dessa vattendrag måste bygga skyddsvallar och förbättra sina avloppssystem, vilket kommer att kosta mycket pengar. Även den höjda havsnivån kan komma att orsaka problem. Lågt liggande strandområden i Halland och Skåne riskerar att översvämmas. Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö ligger alla vid havet. De måste redan idag börja planera för att havet kommer att stiga och hur de ska kunna förhindra översvämningar. 30 klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 30

10-01-28 10.30.16

Extremt väder Häftiga stormar, våldsamma skyfall, värmeböljor och köldknäppar är exempel på extremt väder. Torka som håller i sig under lång tid eller regn som pågår dag ut och dag in är andra exempel. Den här typen av väder inträffar med ojämna mellanrum i Sverige och kan orsaka stora problem. Det finns en risk att det blir vanligare med extremt väder när temperaturen på Jorden blir högre. Varm luft innehåller mer energi än kall, och det skulle kunna leda till att stormar och orkaner blir våldsammare. Varm luft kan också hålla mer vattenånga, och det kan innebära att regnen blir häftigare och skyfallen vanligare. Högsommarvärme med tropiska nätter kommer nog att bli vanligare, och andelen riktigt kalla dagar och nätter kommer att minska, men troligen får vi inte fler stormar än idag. Extremt väder är tack och lov inte så vanligt i de nordiska länderna, även om det händer då och då. När riktigt varm luft från söder möter den kalla polarluften över Atlanten kan djupa lågtryck bildas. Dessa lågtryck kan ge rikligt med nederbörd, men kanske framförallt orkanvindar. På senare år har stormarna Gudrun (se s. 210.) och Per orsakat stora skador i Sverige.

REKORDVÄDER Högsta dygnsnederbörd Fagerheden, Norrbotten

198 mm

1997-07-28

Karlaby, Skåne

237 mm

1960-08-06

Fulufjället, Dalarna

276 mm

1997-08-30

Målilla, Småland

38,0°

1947-06-29

Ultuna, Uppland

38,0°

1933-07-09

-52,6°

1966-02-02

81 m/s

1992-12-20

Högsta temperatur

Lägsta temperatur Vuoggatjålme, Lappland Vuoggatjålme är ett köldhål med de lägsta noteringarna för januari, februari och mars.

Högsta vindhastighet Tarfala fjällstation Tarfala ligger vid Kebnekaise. Hela fjällstationen blåste sönder vid tillfället. 81 m/s motsvarar nästan 300 km/h. Orkan är vindhastigheter över 33 m/s.

klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 31

10-01-28 10.30.18

Gör din egen väderprognos

Det har alltid funnits många olika knep för att förutsäga vädret. Genom att studera ryggfenan på abborrar har man trott sig kunna se hur vädret ska bli långt fram i tiden. Kanske har du hört att om svalorna ﬂyger lågt blir det regn, eller att när myggen dansar blir det vackert väder. Men det ﬁnns säkrare sätt att se vad det kommer att bli för väder. Genom att titta på molnen kan du göra din egen väderprognos för de närmaste timmarna.

Stackmoln. Ser ut som bomullstussar och

Fjädermoln. Snart är det slut på det ﬁna väd-

Skiktmoln. Lågtrycket närmar sig. Solen lyser

bildas under varma sommardagar, vackert

ret! Fjädermolnen med ändar som skidspetsar svagt igenom skiktmolnen, och det kommer

väder-moln. Om stackmolnen växer i höjden

visar att ett lågtryck är på väg. Troligen kom-

ﬁnns det risk för regn och åska fram på

mer det att regna inom 24 timmar.

att börja regna inom några timmar.

eftermiddagen.

S A M M A N FAT T N I N G Lågtryck ger ofta molnigt och blåsigt väder med regn eller snö. Högtryck ger oftast soligt och vacker väder. Med klimat menas "medelvärdet" av vädret under 30 år. De senaste 100 åren har Jordens medeltemperatur stigit med en grad. Ökningen beror på utsläppen av växthusgaser.

32 klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 32

10-01-28 10.30.18

Frågor på texten 1. Vad kallas atmosfärens tre skikt? 2. Vad kallas vindarna som blåser från norr och söder in mot ekvatorn? 3. Vad kallas de vindar som har olika riktning under olika årstider? 4. Vad kallas den havsström som för varmt vatten upp mot norra Europa? 5. Ge exempel på en kall havsström. 6. Hur brukar vädret vara när det är högtryck? 7. Hur brukar vädret vara när det är lågtryck? 8. Vad kallas gränsen där varm luft från söder möter kall luft från norr? 9. Vad är orsaken till att klimatet på Jorden blir varmare?

Arbeta med texten 10. Varför är det kallare på vintern än på sommaren? 11. Hur bildas lågtrycken vid ekvatorn och hur bildas högtrycken vid vändkretsarna? Rita en enkel bild och skriv text till. 12. Vad beror det på att det regnar så ofta i Skandinavien? 13. Varför regnar det nästan alltid i Sydasien i slutet av sommaren? 14. Varför är hamnarna i Nordnorge isfria hela vintern trots att de ligger norr om polcirkeln?

= lite mer krävande uppgifter

15. Jämför kustklimat och inlandsklimat. Vilket är bäst för skridskoåkare i december? 16. Hur stor är temperaturskillnaden mellan årets kallaste månad i Bergen och Novosibirsk? 17. Tre typer av regn beskrivs i texten. a. Vad kallas regntyperna? b. Vad händer med luften vid alla tre regntyperna som gör att det börjar regna? 18. a. Varför regnar det så mycket i Bergen på Norges västkust? b. Vad kallas regntypen? 19. Varför åskar det oftare i inlandet än vid kusten? 20. Hur kan en temperaturökning i Arktis göra så att havsytan stiger? 21. Varför kan inte SMHI göra en väderprognos för hela sommarlovet på en gång?

Ta reda på mera 22. Medeltemperaturen i Sverige har fram till idag stigit med 1,5 grader. Ungefär hur mycket har den stigit där du bor? Hur kommer din hemort att påverkas om temperaturen fortsätter att stiga? 23. Normalt går havsströmmarna i södra Stilla havet från väst mot öst. Men med några års mellanrum vänder strömmarna och går åt motsatt håll. Fenomenet kallas El Niño. Ta reda på mer om hur El Niño påverkar klimatet.

UPP GIFT ER U P PG I F TE R

UPPGIFTER

klimat och väder

s014-033 klimat och väder.indd 33

10-01-28 10.30.24

JORDENS

s034-043 jordens vatten.indd 34

10-01-28 10.34.32

Fotoförteckning Aimo-Koivisto Antti/Lehtikuva/Scanpix 424 (2) Allen Robert J 294, 321 Almeida Nelson/AFP/Scanpix 366 Amit Dave/Reuters/Scanpix 367 Andersson Staffan/sydpol.com/IBL Bildbyrå 201 Andersson Torbjörn/Scanpix 377 Australian Antarctic Division/AP/Scanpix 95 Autoliv 308-309 Bally Gaetan/Keystone/Scanpix 425 Bellver Manuel/Corbis/Scanpix 155 Berg Håkan/Pix Gallery 334 Berg Oliver/DPA/Scanpix 77 Berglund Joakim/Scanpix 210 Billeson Göran/Scanpix 385 (2) Biraj Andrew/Reuters/Scanpix 48 Birkl Marie/Scanpix 241 (1-2) Bond Martin/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 384 Bradley Nicholas/AFP/Scanpix 389 Bry Knut 393 Büttner Jens/DPA/Scanpix 116-117 Bølstad Trygve/Phoenix 356 Cooper Neil/ITDG 427 Corp AM/Lucky Look 297, 409 Dahlin Anders/Norrlandia 141, 196 De Sciose Joseph/IMS/Nordicphotos 14-15 Desjeux Catherine/Corbis/Scanpix 352-353 Dinodia/IMS 19 Ed Stefan/Helsingborgs Dagblad/Scanpix 153 El-Alawi Hussein/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 304 (2) Eriksson Bengt S/N-Naturfotograferna 79 Esais Baitel/Gamma/Scanpix 180 Explorer of Sweden/Scanpix 87 Flynn George/Rex Features/IBL Bildbyrå 104 Folmer Michael/Lucky Look 64 Forsberg Jonas/N-Naturfotograferna 152 Fotex/IBL Bildbyrå 96 Fröberg Kerstin/Lucky Look 37 Funck Fredrik/Scanpix 249 Gacad Romeo/AFP/Scanpix 403 Geissler C.D. /Fotoservice/Picture Press/Ina Agency 408 Good Anders/IBL Bildbyrå 248 Google Earth 145

Gould Philip/Corbis/Scanpix 103 Gunnartz Anders/Scanpix 424 (1) Gunséus Johan/Scanpix 215 (1-3) Hagman Tore/N-Naturfotograferna 67 Hagman Tore/Scanpix 28, 331 Hammarstedt Stig/Scanpix 169 (1), 189 Hanes Malcolm/Scanpix 251 Hansen Paul/Scanpix 174-175 Hansson Göran/N-Naturfotograferna 194 Hardy Paul/Corbis/Scanpix 299 Henkelmann Jörgen/Fotex/IBL Bildbyrå 300 Henriksson Janerik/Scanpix 275 Hildebrand Jörgen/Scanpix 267 Hillergren Andreas/Scanpix 418 Holzer Jurek/SvD/Scanpix 30 Huguen Philippe/AFP/Scanpix 128 Husmofoto/IBL Bildbyrå 9, 17 Hylthén Andreas/IBL Bildbyrå 85 Hyse Lennart/Scanpix 239, 258, 385 (1) Ismoyo Bay/AFP/Scanpix 361 Jakobsen Nikolai 295, 298 Jangwook Kim/Gamma/IBL Bildbyrå 349 Jansson Bo/Lucky Look 260 Jarnemo Lars/N-Naturfotograferna 216 Jennersten Ola/N-Naturfotograferna 68, 193 (1) Jim West /Topfoto/Scanpix 426 Jurka Janos/N-Naturfotograferna 212 KBV/Scanpix 407 Klaesson Per/Scanpix Bildhuset 255 Korach Mujo/IBL Bildbyrå 250 Kraulis J. A./Masterﬁle/Scanpix 204 Kärrberg Kate 76, 150, 276, 277, 278 (1-2) Lafond Philippe/Rapho/IBL Bildbyrå 59 Lantmäteriet 322 Larsson Ask Björn/SvD/Scanpix 23, 404 Larsson Kennet 102, 119 Larsson Kjell-Arne/IBL Bildbyrå 186-187 Lenars Charles & Josette/Corbis/Scanpix 108 Lennart Hyse/Scanpix 10, 16 Leonardsson Patrik/N-Naturfotograferna 206-207 Lindau Åke/IBL 84 Lindberg Lars 32 (1-3), 112, 151, 168 (1), 169 (2), 170, 193 (2), 219 Lindblom Stefan/Scanpix 242

ISBN 978-91-47-09280-2 2010 Solveig Mårtensson, Lars Lindberg och Liber AB Redaktör: Christian Laring Projektledare: Christian Laring Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktörer: Christina Hållbus, Mikael Myrnerts, Nadia Boutani Werner Tecknare: Leif Eriksson och Johnny Dyrander Margareta Jacobson (växter) Produktion: Thomas Sjösten

Linderheim Alf/N-Naturfotograferna 217 Lindh Christian/Scanpix 271 LKAB 177, 181 Lorentzen Denny/Scanpix 396 Low Bob/AFP/Scanpix 360 Lui Richard/Sipa/Scanpix 370 Lundahl Pontus/Scanpix 296 Lundborg Beatrice/DN/Scanpix 302 Macor Michael/San Francisco Chronicle/ Corbis/Scanpix 71 Magnusson Roine/AGE/Scanpix 318 Maslennikov André/IBL Bildbyrå 148 Maslennikov André/Scanpix 124 Mastroianni Ernie/The Milwaukee Journal Sentinel/AP/Scanpix 192 Mats Bäckström/Megapix 280 Mayo Virginia/AP/Scanpix 263 Mecklenburgh Mark/Headline Photo Agency/ Scanpix 12 Momatiuk-Eastcott/Corbis/Scanpix 82 (2) Moore John/AP/Scanpix 380 Moritz Sara/DN/Scanpix 323 Mulder Cor/ANP/SCANPIX 49 Nasa 52 (2), 146, 147 Nasa/AFP/Scanpix 7 Nasa/Scanpix 52 (1) National Park Service/AP/Scanpix 82 (1) Naylor Kim/Tiofoto/Nordicphotos 74, 122 Nelsäter Hans/Windh 265 Ness Ragnar/IBL 283 Nilsson Thomas/Scanpix 257 Nilsson Thord/Scanpix 273 Norberg Bertil/Nordiska Museet 213 Nordén Jan/IBL Bildbyrå 304 (1) Nordiska Museet 230 Norenlind Nils-Johan 290 Nyström Rolf/Tiofoto/Nordicphotos 23 Obling Carl/Polfoto/Scanpix 90 Olsson Viking/N-Naturfotograferna 78 Overgaard Morten/Polfoto/Scanpix 269 Palm Ulf/Scanpix 178 Pejsak Karlo 232-233 Persson Sven/sydpol.com/IBL Bildbyrå 414-415 Peter Hanneberg 69 Peter Stuckings/OnAsia.com 106

Photodisc V34 Spacescapes 4 Poelking Fritz/IMS/Nordicphotos 34 Poole Lisa/AP/Scanpix 111 Prvulovic Drago/Scanpix 386 Quick Peo/IBL Bildbyrå 235 Rahman Raﬁqur/Reuters/Scanpix 422 Ressmeyer Roger/Corbis/Scanpix 163 REX Features/IBL Bildbyrå 55 Richardsen Tor/Scanpix 268 Rosén Peter/Norrlandia 172 Rugner Martin/AGE/Scanpix 342 Rune Klas/N-Naturfotograferna 168 (2), 199 Ryman Anders 98-99 Röhsman Björn/N-Naturfotograferna 195, 262, 266 Saeberg Ami/Reuters/Scanpix 154 Sandberg Fredrik/Scanpix 220 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 93-94 Seelam Noah/AFP/Scanpix 44 (2) Simonsson Anna/Scanpix 244-245 Sjödin Stefan/TT/SCANPIX 392 Sohm Joseph/Corbis/Scanpix 114 Solanki Ajit/AP/Scanpix 411 Solovyov Dmitry/REUTERS/Scanpix 86 Sprague Sean/Phoenix 355 Stackman Pelle/Tiofoto/Nordicphotos 73 Stock Boston/Lucky Look 346 Strand Robin/Billedbyrået/NPS/IBL Bildbyrå 21 Svensson Erik G/Scanpix 324 Svensson Tommy/DN/Scanpix 44 (1) Syred Andrew/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 26 Trons/Scanpix 246 Tsukada Atsushi/AP/Scanpix 136 Turesson Roger/Scanpix 53, 327 Töve Jan/N-Naturfotograferna 171, 228, 264 Ugarte Pedro/AO/AFP/Scanpix 417 Wagenzik A/Archiv Berlin/IBL Bildbyrå 374-375 Valkonen Jorma/IBL Bildbyrå 423 Warren Morgan/Corbis/Scanpix 203 Whitaker Paulo/Reuters/Scanpix 365 Wildjang Patrik 164 Villa Fabrizio/AP/Scanpix 165 Åsell Yvonne/SvD/Scanpix 224

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan 1

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00

Repro: Repro 8 AB, Stockhlom

www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Tryck:

e-post: kundservice.liber@liber.se

Kina 2010

s430-432 register_copy.indd 432

10-03-11 12.18.00

SOtSerien från Liber

GEOGRAFI MAXI

Best.nr 47-09280-2 Tryck.nr 47-09280-2

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

Omslag_Geografi Maxi+cirk.indd 1

10-02-02 13.32.05