9789140675064

Prestanda Branschkunskap ger en bred introduktion till fordon- och transportbranscherna. Vilken roll spelar branscherna i samhället?

Vilka yrken finns inom branscherna? Hur arbetar myndigheterna med trafiksäkerhet? Hur påverkar branscherna vår miljö? Dessa och många andra liknande frågor ger Branschkunskap svar på.

Branschkunskap är avsedd för gymnasiekursen: Fordons- och transportbranschens villkor och arbetsområden.

40675064-Omslag.indd 1

2011-05-11 13.50

Innehåll 1 FT-branscherna och samhället .......................5 Handel

Transport av tjänster-kunskaper Industrialisering och urbanisering BNP

5 6 6 7

Inte bara handel Transporthistoria Samhällets behov av transporter

7 7 10

Utvecklingen av transportbranschen Transportbranschens behov av samhället

12 14

En ”positiv spiral”

16

Trafikarbetet

Fysisk infrastruktur Annan infrastruktur

10

14 15

2 Yrken .................................................................17 Fordonsmekaniker

Personbilsmekaniker Motorcykelmekaniker Buss- och lastbilsmekaniker Maskinmekaniker

Bilskadereparatör Billackerare Reservdelsspecialist Yrkesförare

Utbildning Budbilsförare Distributionsförare Fjärrbilsförare Fjärrbilslots Bygg- och anläggningsförare

Terminalarbetare

17 17 18 18 19

20 21 22 22 23 23 24 24 25 25

25

3 Fordonsslag .....................................................27 Mått och vikter

27

Motordrivna fordon

28

Släpfordon

31

Efterfordon

31

Mått och vikter Sverige Motorfordon Traktor Motorredskap Terrängmotorfordon Lätta släpfordon Tunga släpfordon

27 28 29 29 30 31 31

4 Trafiksäkerhet..................................................32 Snabb trafik - Nytt för människan Hur vi lär oss köra Övning ger färdighet

Riskfaktorer

Grupptryck på fel sätt Lär känna dig själv Våra sinnen Trötthet, sjukdom och läkemedel

Alkohol – Droger

Dagen efter Alkolås Väggrepp vid olika väglag Trafik i mörker

Åtgärder vid en trafikolycka Myndigheternas trafiksäkerhetsarbete Lagar och föreskrifter Ett långsiktigt trafiksäkerhetsarbete

32 33 34

34 34 35 35 36

37 38 39 40 41

42 43 43 44

Säkra fordon

46

Vägmärken Hastighetsgränser

49 50

Transport av farligt gods

53

Euro NCAP Fordonsbesiktning

Sambandet hastighet och skador Bromssträcka - stoppsträcka ADR-S och RID-S Lastsäkring Last på takräcke Bred last och/eller långt fordon

46 47

50 51 53 56 56 56

5 Förarutbildning...............................................58 Körkortstillstånd Utbildning Giltighetstid Körkort kan återkallas

58 58 58 58

Behörighet

59

Obligatorisk riskutbildning

60

Truckförarbevis

61

Traktorkort Del 1 Del 2

60 60 60

6 Användargränssnitt och förarhandbok .....63 Fordonets användargränssnitt Information till föraren

Informations- och varningsindikeringar Bränslemängd Motortemperatur Motorns smörjsystem Batteriladdning SRS 66 MIL-lampa Bromssystem Varningsblinkers Andra säkerhetssystem Indikerings - informationssymboler Dimstrålkastare Farthållare Helljus

Informationsdisplay Personliga inställningar Instruktions- förarhandbok

Säkerhetssystem och parkeringsassistans

64 65

65 66 66 66 66 67 67 67 67 67 67 68 68

68 69 69

73

7 Tillsyn, service och besiktning .....................75 Kontroll före körning Kontroll vid tankning Kontroll av bromssystemet Kontroll av styrsystemet Kontroll av batteriet Användning av startkablar

75 76 77 77 78 78

Underhållsservice

79

Besiktning

81

Besiktningar enligt Arbetsmiljöverket

87

Service- och garantibok Service som beror på bilens körsträcka Tidsstyrd service Kontrollbesiktning av personbilar och lätta lastbilar Besiktningskontroller Resultat av besiktningen Kontrollbesiktning av motorcykel Kontrollbesiktning av husvagn och lätta släp Tung lastbil och tungt släp Mopedbesiktning Registreringsbesiktning Lämplighetsbesiktning

79 79 79 81 82 83 84 85 85 86 86 87

8 Anställning och företagande inom FT-branscherna ...............................................88 Kollektivavtal Arbetsfred Arbetsdomstolen Arbetsrätt Medbestämmandelagen, MBL Arbetsmiljölagen, AML Arbetstidslagstiftning

88 89 89 90 90 91 91

Jämställdhetslagen Lagen mot etnisk diskriminering Lagen om anställningsskydd Arbetsmarknadens parter

93 94 94 95

Intresseorganisationer

98

Föreskrifter

Arbetsgivare Arbetstagare

92

96 97

9 Arbetsmiljö ......................................................99 Lagarna och Arbetsmiljöverket Arbetsmiljölagen, AML Arbetstidslagen Vägarbetstidslagen Arbetsmiljöverket

99

99 99 100 100

Skyddsombud

100

Transportarbete

101

Fordonsarbete

104

Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM Lastnings- och lossningsarbete Lyftanordningar Ensamarbete Hot och våld Transport av farligt gods Lyftanordningar Ljus och belysning Andningsskydd Laser Motorgaser Isocyanater

Lösningsmedel Oljor och smörjmedel

Bromsvätska Glykol Bränslen Elektrolyt i blyackumulatorer

101 101 102 103 103 103 104 104 105 105 105 106

106 107 107 107 107 107

Säkerhetsdatablad Buller

108 108

Vibrationer Personlig skyddsutrustning Ergonomi Social arbetsmiljö

109 109 110 110

Olika bullertyper och nivåer Skydd mot buller

109 109

10 Yrkesetik och kvalitetsarbete .................... 112 Yrkesskicklighet Kunder – grunden för jobb?

Kvalitet

112 112 113

Kundvård

114

Företagets kvalitetsarbete Ett konkurrensmedel

Nöjda kunder Missnöjda kunder Vad gör kunden nöjd Olika kundtyper kräver olika bemötande Tekniskt ointresserad kund Kunden som har bråttom

113 114 115 115 116 116 116 117

Kunden som vet sitt värde Kunden som ”kan själv” Kunden med negativ attityd Misstag och fel Alla i företaget måste hjälpa till!

Hur vet vi att kunderna är nöjda?

Kundpolicy - Kvalitetsmål

117 117 118 118 119 119 119

11 Entreprenörskap och ekonomi ................. 121 UF - Ung Företagsamhet Ekonomins betydelse

122 122

Företagsformer

130

Företagets resurser Många intressen ska tillfredsställas Marknaden Tillgång och efterfrågan Några ekonomiska begrepp

122 122 123 123 124

12 Fordonsbranscherna och miljön............... 131 Hållbar utveckling

131

Energianvändning Fossila bränslen

132 132

Förnybara bränslen – ”Förnybar” energi

134

Transportmedel och miljö Miljöpåverkan

138 141

Tillverkning och materialanvändning Internationellt miljöarbete

142 144

Nationellt miljöarbete

146

Vad är en miljöbil?

148

Skrotning och återvinning

150

Miljöarbete inom branscherna Miljöanpassad körstil Teknikutveckling

152 152 154

Register

161

Växthuseffekten Ej förnybara bränslen (fossila) Peak Oil Elektricitet Biogas Etanol Låginblandning i bensin Biodiesel Syntetisk ”diesel” Vätgas Nya bränslen och tankställen

Avgaser Däck och HA-oljor

Miljöklassning av fordon

Sveriges miljömål och trafik Lokala, regionala definitioner Konvertera till ”miljöbil” Producentansvar

Fordon med elmotorer Batteriteknik Lik- och växelspänning Elmotorer Drivlina Regenerativ broms Hybridfordon HEV (Hybrid Electric Vehicle) Elbilar Laddning

133 133 134 135 135 136 136 136 137 137 137

141 142

144 146 149 149 150

154 155 157 157 157 157 158 159 160

1 FT-branscherna och samhället När man talar om en ”bransch” menar man oftast företag som säljer liknade varor eller tjänster och konkurrerar med varandra nationellt och/eller internationellt.

Transportbranschen omfattar företag som transporterar personer eller gods, på väg, järnväg, till sjöss och med flyg.

• Vägtransport av gods • Sjötransport • Lufttransport

• Järnvägstransport • Kollektivtrafik • Taxitrafik

Inom fordonsbranschen finns företag som tillverkar, säljer och reparerar fordon, hit räknar vi också företag som tillverkar och säljer reservdelar till fordon.

Trots att företagen inom en bransch konkurrerar med varandra har de gemensamma intressen och bildar sk branschorganisationer, som ska verka för branschens intressen.

Exempel på branschorganisationer är Sveriges Åkeriföretag, Bil Sweden, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Bilskrotares riksförbund mfl. Hur och varför har de branscher vi kallar fordons- och transportbranscherna utvecklats till det de är i dag? Det finns inget kort, enkelt, svar på den frågan, men en del av svaret ligger i ännu en fråga: Vilka samband finns det mellan en ekonomisk utveckling och transporter, resor?

Handel Genom att förflytta, transportera, en vara kan vi höja dess värde. Vi tar ett starkt förenklat exempel.

En produkt tillverkas, eller en råvara utvinns, på en ort. Att det är just den platsen kan bero på att råvaran exempelvis järnmalm eller en växt, finns bara där. Det kan vara så att viktiga förutsättningarna för tillverkningen finns just på en geografisk ort, vilket kan bero på att man just där har den energikälla som behövs för utvinning eller tillverkning eller att kunskapen, kompetensen att tillverka varan finns just där.

Kunskaper om att navigera, bestämma sin position, förstå kompassens missvisning, rita kartor och sjökort har varit viktiga faktorer för den långväga handeln. Foto Nikada, iStockphoto.

5

På den geografiska plats varan tillverkas eller råvaran finns, kan man använda den för eget bruk eller inom en mindre grupp. Värdet av varan bestäms av hur mycket det finns av den och hur många som vill ha den. Vi kallar detta: tillgång och efterfrågan.

Om det nu finns så mycket av en vara på en viss ort att det finns ett överflöd har varan inte så högt värde. På en annan geografisk ort finns inte varan, men det finns en efterfrågan. Genom att transportera varan dit så får den genast ett högre värde.

Med ett transportarbete får varan en marknad, handeln kommer att skapa en ekonomisk utveckling på orten den producerades på, och troligen också på orten varan säljs på.

Transport av tjänster-kunskaper Men det är inte enbart varor som har ett värde, även tjänster kan öka i värde om de ”transporteras”. Vi tar ett liknade förenklat exempel som ovan.

På en ort har man utvecklat en hantverksskicklighet, man har lärt upp så många att det finns ett överflöd av högt kompetenta hantverkare som då får en viss lön, men eftersom de är så många, konkurrerar de om jobben. Genom att hantverkarna reser till en annan ort som saknar kompetensen kan de sälja sina tjänster till ett högre värde. Tjänsten har genom ”transporten” ökat i värde.

Industrialisering och urbanisering Förändringen från det sk. jordbrukssamhället där man själv tillverkade det som behövdes till att tillverka produkter på speciella ställen kallas industrialisering. Man brukar säga att första industrialiseringen började på 1700-talet och den andra på mitten av 1800-talet.

När vi började tillverka allt fler varor och produkter i industrier innebar det att råvaror måste transporteras dit. Efter tillverkningen måste sedan varorna transporteras från fabrikerna till försäljningsställen och kunder.

Industrierna behövde arbetskraft och människorna flyttade från landsbygden till städer och industrier. Detta kallas urbanisering.

Centraliseringen av resurser har inneburit större fabriker, mejerier, sjukhus, godsterminaler mm. Så som vi sett utvecklingen från 1800-talets mitt, hade den inte varit möjlig utan att det samtidigt växt fram en effektiv transportbransch.

Lastbil lastad med mjölkkannor uppsamlade på landsbygden. Troligtvis på väg till ett mejeri. Scania-Vabis 1913 motor på 24 hp, solida gummidäck, 3 ton. Bild Scania AB.

6

BNP I en modern marknadsekonomi är inte sambanden så enkla som exemplen ovan.

Men exemplen visar på ett samband där transporter är en förutsättning för handel och att handel möjliggör en ekonomisk utveckling.

När man räknar samman värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år kallas detta landets bruttonationalprodukt, BNP. Det finns ett positivt samband mellan levnadsstandard och hög BNP. Diagrammet här visar utvecklingen av transportbranschen och BNP under ett antal år. Observera att diagrammet visar utvecklingen fram till 2007, den ekonomiska kris som startade hösten 2008 finns inte med.

Nettoomsättning 220 200 180

Transportbranschen BNP

160 140 120 100 80

1997

1998 1999 2000

2001

2002

2003

2004

2005 2006

2007

Utveckling av transportbranschens totala nettoomsättning i relation till BNP (löpande priser) 1997–2007. Index med basår 1997. Källa Rapport 2009:6 SIKA.

Inte bara handel Principexemplen ovan visar på sambandet mellan transporter och handel. Men det finns många och ibland komplicerade samband mellan transport- och resmöjligheter och samhällsutveckling.

Människor har rest långväga och samlat kunskaper som de fört med sig hem, ny kunskap som gett nya industrier, ny sjukvård mm. Möjligheten att skicka information mellan orter, länder, med postsystem har varit en viktig funktion som gjorts möjlig genom ett ordnat transportsystem osv.

Transporthistoria Transporter av varor och människor är alltså en viktig förutsättning för att samhällen, orter, länder, företag ska utvecklas, förändras. De transportmedel, fordon, vi har i dag är resultatet av en lång teknikutveckling.

Går vi riktigt långt tillbaka i tiden var det människan, som med muskelkraft, transporterade sig själv och varor mellan olika platser. Vi tog sedan hjälp av djur vi tämjde och kunde på så sätt transportera tyngre varor eller fler av de varor vi själv kunde bära. Dessutom kunde vi transportera varor och kunskaper längre sträckor och snabbare.

7

Hav, sjöar och vattenvägar har länge varit mycket viktiga transportleder. När vi lärde oss bygga större båtar, utveckla seglingskonsten, lärde oss navigera, kunde vi transportera gods och oss själva som aldrig förr. Detta ledde till stora samhällsförändringar som ex. koloniseringen av Sydamerika och Nordamerika på 15-1600-talen. Och senare handeln mellan Europa och Asien på 16-1700-talen.

Under 1800-talet tog den samhällsförändring vi kallar industrialiseringen riktigt fart. Stora vetenskapliga upptäcker gjorde det möjligt att konstruera maskiner som användes inom industrin och för transporter. Ångmaskinen hade en enorm betydelse som kraftkälla, på industrier, till sjöss och naturligtvis för järnvägarna.

En stor uppfinning från senare delen av 1800-talet var förbränningsmotorn som vi använder än i dag. Vi känner namnen på de personer som räknas som uppfinnare av de vanligaste motortyperna, Otto- och Diesel. Åtminstone Nicolaus Ottos patenträtt har varit ifrågasatt. Med förbränningsmotorerna fick vi en kraftkälla som skapade helt nya möjligheter för transporter och resor.

Scania-Vabis L12, den första U-modellen 1948.

Ofta lastades bilarna för hand. Bild Scania AB.

Scania-Vabis buss typ 8406, 1928. Foto Scania AB.

De sista stora segelfartygen för handelssjöfart byggdes kring sekelskiftet 1800-1900. Foto Håkan Karlsson, iStockphoto.

8

Scania G 420 8x4 Tipper. Foto Dan Boman, Scania AB.

Hybrid ethanol buss 2009. Foto Carl-Erik Andersson, Scania AB

Containerfartyg kan idag lasta fler än 11 000 containrar. En 20-fots container kallas ofta TEU som är en förkortning av Twenty-foot Equivalent Unit.

Foto Dan Barnes, iStockphoto.

1800-550 fKr, bronsåldern: Skepp, hästar, ryttare och enaxliga vagnar med oxar som dragdjur kan ses på hällristningar från den tiden.

1897: Vabis provkörde den första personbilen med förbränningsmotor (fotogen) som byggts på en fabrik i Sverige.

600-talet fKr: Kamelen tämjs och handel med myrra ökar mellan bla Jemen och Mellanöstern.

1900: Maskinfabriks AB Scania startas i Malmö för tillverkning av personbilar och lastbilar.

312 fKr: Via Appia, den romerska, stenlagda vägen

1902: Scania bygger sin första lastbil.

200-talet fKr: Sidenhandeln från Kina till medelhavsregionen etableras, rutten kallas Sidenvägen.

1903: Bröderna Orville och Wilbur Wright flyger

550-800-talen: Från Sveariket finns etablerade handelsförbindelser, österut genom flodsystem ända ner till Svarta havet. Från nuvarande Danmark och Norge reser handelsmän söderut längs Atlantkusten.

1909: Passagerarfartyget Mauretania korsar Atlanten på 4,5 dagar.

800-talet: Asfaltsvägar byggs i Bagdad.

1050: Jarlabanke uppför en 150 meter lång bro på sina ägor i Täby.

1300-talet: Den medeltida resenären färdas med en uppskattad hastighet på ca 4,5-6 mil per dag.

1620: Göteborgs hamn grundas.

1779: Den första lokomobilen byggdes av fransmannen Nicolas-Joseph Cugnot dvs. före Franska Revolutionen.

1804: Ångdrivna tåg används för första gången i Wales.

1838: Passagerarfartyget Great Western korsar Atlanten på drygt 15 dagar.

1850: Sträckan mellan Linköping och Norrköping trafikeras av 5 diligenser per vecka.

1853: Första svenskbyggda ångloket ”Förstlingen” byggdes av Eskilstuna Mekaniska Verkstad (Johan Theofron Munktell).

1862: Västra stambanan, Stockholm-Göteborg, färdigställs. Restid 14 timmar med snälltåg.

1887: Hela Sverige får gemensam tidszon som en följd av utbyggnaden av järnvägsnätet.

1891: Vagnsfabrikaktiebolaget i Södertälje (Vabis) för tillverkning av järnvägsvagnar grundades.

1892: Bröderna Anders och Jöns Cederholm, Ystad, byggde två personbilar med ångmotorer.

Troligen de första byggda i Sverige.

1908: Henry Ford tillverkar T-Forden.

1919: Den första transatlantiska flygningen genomförs från New York till Plymouth, med flera mellanlandningar. Aktiv flygtid 53 timmar på 23 dagar.

1923: Flygplatsen Bulltofta i Malmö invigs.

1926: Sveriges kullagerfabrik SKF bildade företaget Volvo som ett helägt dotterbolag 1927: Den första serietillverkade Volvon, personbilen ÖV4, rullade ut från fabriken på Hisingen Göteborg.

1931: Kölns borgmästare inviger en sk Kraftfahrtstraße med separerade vägbanor, mellan Köln och Bonn.

1936: Bromma flygplats, Stockholm invigdes.

1937: Svenska Aeroplan Aktiebolaget, SAAB, grundades.

1947: Personbilar började tillverkas av SAAB i Linköping.

1950: Reguljär transatlantisk flygtrafik öppnas.

1953: Sveriges första Autostrada (motorväg) öppnas mellan Malmö och Lund.

1956: Containerfartyg kan lasta 58 containers.

1958: Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg får dubbelspår.

1964: Det japanska höghastighetståget Shinkansen.

1968: Fartyget Weser Express lastar 736 TEU. 1972: Fartyget Hamburg Express lastar 2950 TEU. 1977: Flygplatsen Landvetter Göteborg invigdes.

2007: Fartyget Emma Mærsk lastar enligt rederiet 11000 TEU.

1909 gjorde Scania en uppmärksammad långkörning mellan Malmö och Stockholm.

Lastbilen av typ E hade en motor på 24 hk samt kullagrade hjul. Resan tog 3 dagar och fordonet förbrukade över 400 liter bränsle.

Bild Scania AB.

9

4 Trafiksäkerhet Snabb trafik - Nytt för människan Under större delen av den tid det funnits människor på jorden, har det som du vet varit bilfritt. Det betyder att vi människor inte är, biologiskt sett, särskilt väl anpassade för att köra fordon på ett trafiksäkert sätt.

När de första bilarna kom ut på vägarna, i slutet av 1800-talet var det många som ansåg att c:a 30 km/h skulle bli den högsta möjliga hastigheten för framtidens bilar.

Det fanns de som trodde att människans kropp inte skulle klara av högre hastigheter än så.

Numera vet vi att människor klarar högre hastigheter. Rent fysiskt finns en gräns när vi utsätts för alltför höga g-krafter, i extrema flygplan. Men vi vet också att vi har svagheter och begränsningar som innebär risker för trafiksäkerheten. Oftast är det inte vägar och fordon utan människan som är den svagaste länken i trafiksäkerheten.

Bröderna Anders och Jöns Cederholm verksamma i Ystad byggde 1892–94 två ångbilar. Den första åkte in i en mur eftersom den saknade differential och därmed var svår att styra. Deras andra bil förseddes med differential och finns bevarad på Johannamuseet i Skurup. Bilen som kallas Cederholmaren, är i körbart skick och är den äldsta bevarade svensktillverkade personbilen. Föraren (till höger) på bilden är Manfred Almkvist som startade det museum där bilen finns idag. Foto Johanna Museets arkiv.

32

Hur vi lär oss köra Fordon och vägar mm utvecklas ständigt för att öka säkerheten i trafiken. Men även vi människor utvecklas, lär nytt och lär om som förare, allt eftersom vi får nya erfarenheter. Det har naturligtvis betydelse hur ofta vi kör och om vi exempelvis alltid kör samma sträckor. Det tar tid att skaffa sig kunskaper och erfarenhet som gör att vi kan köra säkert i trafiken. Inlärningen sker huvudsakligen på två sätt.

Imitationsinlärning Ett sätt är att vi ser hur andra gör och ”härmar” det vi tycker är bra. Detta kallas imitationsinlärning, man kan säga att den här inlärningen börjar långt ner i åldrarna när vi åker bil. Vi ser hur andra gör och hur de hanterar olika situationer i trafiken.

Förhoppningsvis har vi åkt med goda förebilder som gett oss bra kunskaper. Som nybörjare ska man tänka på att man inte kan köra på samma sätt som en förare med många års erfarenhet.

Sannolikhetsinlärning Ett annat sätt att lära sig och få erfarenhet, är genom sannolikhetsinlärning. Den här typen av inlärning utgår från att man tänker på hur något brukar vara och anar att det blir på samma sätt nästa gång också.

Ett exempel kan vara att du ser några barn spela fotboll nära en väg. Med lite erfarenhet av barns lek och beteende vet du att det finns en risk att bollen kan rulla ut på vägen följt av ett barn som är på väg att hämta den. Ett annat exempel kan vara att ett rådjur springer över vägen framför dig. Har du varit med om detta några gånger vet du att det ofta kommer ytterligare ett rådjur efter.

Om du ser en älgko på väg över vägbanan vet du att sannolikheten är stor att en eller kanske två kalvar följer efter. Foto Carol Gering iStockphoto.

Men det finns också en risk inbyggd i sannolikhetsinlärningen, ”här brukar det aldrig hända något”. Om du ofta kör en välbekant sträcka med väldigt lite trafik kan din uppmärksamhet och försiktighet trubbas av efterhand ”– i den här korsningen brukar det aldrig komma någon”.

33

Övning ger färdighet Det har nämnts ovan och är väl egentligen självklart, att erfarna förare kör betydligt bättre än de med kortare erfarenhet. Även forskning som gjorts visar tydligt att detta stämmer. En orsak till den ökade skickligheten är att den erfarne har automatiserat stora delar av körningen. Många handlingar och iakttagelser görs utan att man tänker på dem.

Det finns tydliga forskningsresultat där den erfarne visar sig vara betydligt säkrare än den oerfarne. Några exempel nedan: Den erfarne föraren: • håller blicken långt framför fordonet, söker av sidorna i närområdet med det sk. perifera seendet (oerfarna håller blicken närmare fordonet • använder backspeglarna oftare • upptäcker fler rörliga föremål i trafiken (oerfarna lägger mer uppmärksamhet på fasta föremål) • hanterar fordonet bättre i krävande situationer • gör färre accelerationer och inbromsningar, har en jämnare körning med färre ryck

Riskfaktorer Att röra sig ute i trafiken, att resa, köra ett fordon, är farligt! Vi tänker inte på det varje stund. Om vi gjorde det skulle vi kanske inte våga resa överhuvudtaget. Det finns många olika risker. Några av dessa risker kan vi göra mindre om vi är medvetna om dem.

Grupptryck på fel sätt Ett positivt ”grupptryck” kan hjälpa oss att nå mycket längre i vissa fall, än vad som vore möjligt utan en stödjande grupp. Inom idrott finns många exempel på hur gruppen kan lyfta en enskild individ.

Men grupptryck kan även styra människor att ta väldigt dåliga beslut som de egentligen inte vill. I trafiken kan det leda till att en förare hetsas till att köra med alldeles för hög hastighet, köra onykter mm.

Det finns undersökningar som visar att speciellt unga män lättare styrs av negativt grupptryck. Vid förhör efter olyckor berättar ibland unga manliga förare att de utsatts för grupptryck av passagerarna som ofta också är unga män.

Med en sådan bortförklaring är inget som domstolen tar hänsyn till när straffet fastställs.

Låt aldrig någon tvinga dig att köra på ett sätt som du själv tycker är farligt!

Det kan vara lockande att visa upp en ”coolare” attityd än vad som är klokt. Sådana ”meritpoäng” är kortvariga och konsekvenserna kan bli långvariga. Foto Abejon Photography iStockphoto.

34

Lär känna dig själv Oftast när något går fel i trafiken så beror det på att föraren överskattat sin eller fordonets förmåga. Därför är det viktigt att lära känna sig själv som förare.

Hur reagerar jag på stress?

När man blir stressad ökar adrenalinhalten, liksom puls och blodtryck. Det behöver inte vara negativt i andra sammanhang, men i trafiken kan det lätt bli en fara. Vi kan få svårare att tänka klart, musklerna blir spända och stela. Stress kan också störa synsinnet. Nyblivna förare blir ofta mer stressade än erfarna, men vår stresstålighet kan också variera mellan olika individer, vid olika tidpunkter mm.

Har jag stort behov av att hävda mig själv?

Med ett gott självförtroende är det ofta lätt att visa andra sina ”goda sidor” i trafiken.

När alla hjälps åt flyter trafiken bättre och det uppstår färre riskmoment. Alla vinner på ett sådant beteende.

Känner du ibland ett behov av att hävda dig själv, tolkar andras körning som provocerande och börja utmana andra trafikanter. Det kan gälla omkörningar och accelerationer vid trafikljus mm. Då har du ett klart riskbeteende. En mogen person med egen insikt kan ta tag i ett sådant problem och ändra sitt beteende. Tyvärr finns det individer som inte klarar av det utan förblir en risk för sig själv och andra.

Bortser jag från risker?

Borttränger jag verkligheten ibland? Det är lätt att ibland vilja ”blunda” för sådant som är farligt, hotfullt eller obehagligt. Detta kallas bortträngning och kan bli mycket tydligt i trafiken. När vi kör tänker vi inte så mycket på risken för en dödsolycka eller ett livslångt funktionshinder, men den risken är nästan alltid närvarande i trafiken. Extra tydlig blir bortträngningen vid körning i regn, dimma, mörker eller halka. Då ser man ibland förare som fortfarande kör lika fort som om det vore bra förhållanden. De tränger bort den ökade risken.

En duktig förare har god kontroll på sin körning och behärskar själva fordonet utmärkt. Med det krävs mer för att vara en duktig förare. Man ska även fungera bra tillsammans med andra trafikanter. En duktig förare låter inte egen ilska och irritation påverka sitt körsätt. Likaså respekterar en duktig förare andra trafikanters körning. Man tar även ansvar för andra och låter t ex en ovan medtrafikant få den tid som den behöver vid sin manövrering, även om man själv får vänta något.

Se till att du har en realistisk uppfattning om hur lång du kommit på din väg mot en erfaren och säker förare, så att du inte överskattar din förmåga!

Våra sinnen Syn, hörsel, känsel och i viss mån lukt är sinnen som vi har stor glädje av som förare.

Synen är givetvis vårt viktigaste sinne och därför finns krav på synundersökning för att ta körkort. Man kan dock ta körkort utan hörsel och luktsinne även om det är svårare.

35

Vi använder våra sinnen för att kunna uppfatta verkligheten vi rör oss i på bästa sätt.

Genom våra sinnen får vi många intryck, både viktiga och oviktiga intryck. Normal har vår hjärna en god förmåga sortera bort allt oviktigt och satsa på att bearbeta det för stunden viktiga. Utan förmågan att sortera alla intryck skulle vi ”överbelastas” av all information.

Trötthet, sjukdom, alkohol, droger och vissa läkemedel påverkar våra sinnen negativt.

Syn, hörsel, känsel är de viktigaste sinnena vi använder när vi kör. Foto Torsten Schon iStockphoto

Trötthet, sjukdom och läkemedel Våra sinnens förmåga påverkas negativt av trötthet, det händer ibland även när vi är sjuka. Vid allvarliga sjukdomar är det också förbjudet att köra bil. Läs mer om läkemedel nedan.

Trötthet är kroppens naturliga sätt att skydda oss från överbelastning. Det är därför viktigt att lyssna på denna signal från kroppen, som då behöver vila och återhämtning. Trötthet utgör stor risk för allvarliga olyckor. Vid singelolyckor på motorväg är trötthet en vanlig orsak till dödsolyckor. Trötthet kan orsakas dels av fysiska faktorer som hårt arbete eller enformighet. Men också orsakas av psykiska faktorer som oro eller depression. Är man trött ska man ta en paus och gå ur fordonet en stund. Röra på sig så att blodets syresättning ökar. Är man mycket trött behöver man sova en stund. Som nämnts ovan är troligen en vanlig orsak till allvarliga olyckor att föraren somnat vid ratten.

Helt vaken, utvilad Smygande trötthet, lite slö Viss tröghet i tänkandet Gäspningar, fryser pga dålig blodcirkulation Dubbelseende Problem med koncentration och samordning Nickar till, huvudryckningar Sover

Trötthetstrappan visar kroppens signaler på att vi är trötta, huvudryckningar är ”sista varningen”. Stanna omedelbart!

36

Illamående, feber och andra sjukdomar kan ge oss sämre uppmärksamhet, reaktionsförmåga och koncentration på körningen.

Vissa läkemedel försämrar förmågan att köra säkert. Det kan exempelvis gälla långsam reaktion, trötthet, sämre syn och hörsel, koncentrationssvårigheter samt stress mm. Den som tar ett läkemedel är själv skyldig att informera sig om eventuella risker. Denna information kan man läsa sig till på den information som följer med förpackningen eller fråga läkaren som skrivit ut läkemedlet.

Alkohol – Droger Vi vet alla att en förare med alkohol i kroppen är farlig, för sig själv, och andra i trafiken. Därför borde det vara en självklarhet att ingen ska köra onykter. Men ändå orsakas många allvarliga olyckor just av alkoholpåverkade förare. Den första straffbestämmelsen mot rattfylleri i Sverige infördes1923.

Alkoholen minskar både hämningar och självkritik. Förmågan att göra realistiska bedömningar avtrubbas. Alkoholen stör även ögonens koordination/samspel vilket ger sämre avståndsbedömning. Den försämrar också reaktionsförmågan vilket kan vara helt avgörande i trafiksituationer som kräver snabba reflexer.

Alkoholen har en dämpande effekt på kroppen även om man kan känna sig stimulerad. Det leder till att den som är onykter inte känner av den naturliga trötthetens signaler. Man märker inte att tröttheten smyger sig på.

Undersökningar visar att svenskarna dricker allt mer alkohol. Mellan 1996 och 2001 var ökningen så stor som 12 procent. I slutet av 2002 var konsumtionen per person över 15 år drygt 10 liter alkohol om året. Ökningen är allvarlig för trafiksäkerheten. En ökning med en liter per person och år beräknas leda till 11 procent fler rattfylleribrott och 8 procent fler dödsolyckor (Källa Trafikverket). ”En annan grupp som är överrepresenterad i rattfylleriolyckor är unga förare. Det beror på att unga förare många gånger saknar både långvarig körvana och vana att hantera alkohol. Som exempel kan nämnas att för en person i åldern 18-24 år ökar risken att dödas i en trafikolycka med 900 gånger vid 0,5 promille jämfört med i nyktert tillstånd.”

Källa: NTF

Alla vet att alkohol och bilkörning inte hör samman, trots detta finns det dagligen berusade förare i trafiken.

Foto Ars Infinitum iStockphoto.

37

Kalla fakta • Av de motorfordonsförare som dör i trafikolyckor har cirka 30 procent alkohol i kroppen • Av de personbilsförare som dödades vid singelolyckor 2008 hade drygt 53 procent alkohol i blodet. En kraftig ökning jämfört med 10 år tidigare • I genomsnitt 15 000 resor sker varje dag med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes • Ungefär 10 procent av rattfylleristerna är kvinnor, en andel som ökar Procent 100 80 Kvinnor

60

Män

40 20 0

18–19

20–24

25–54

55–64

65–74

75–84

Genomsnitt för riket Ålder

I en undersökning från 2008 hade fler än var tionde kvinna mellan 18-19 år åkt med en förare som druckit alkohol. Den fråga personerna svarat på var: ”Har du under de senaste 12 månaderna åkt med någon förare som varit påverkad av alkohol?” Källa Trafikverket.

Dagen efter Normalt förbränner vi i genomsnitt 0,15 promille alkohol per timme, men förbränningshastigheten varierar mellan olika personer. Det finns ingen metod att påskynda förbränningen, tiden är helt avgörande. Men även när promillehalten sjunkit till noll kan körförmågan vara försämrad, man bör därför avstå från körning dagen efter att man druckit alkohol.

Hur alkohol påverkar en människa skiljer sig kraftigt åt mellan olika personer.

Graden av påverkan kan även variera vid olika tillfällen hos en och samma person.

Kön, kroppsvikt, vad man ätit och hur mycket, vad man druckit och under hur lång tid är faktorer som påverkar promillehalten. Starksprit ger högre promillehalt än motsvarande mängd alkohol i form av vin eller öl.

Promille

Diagrammet visar promillehalten i blodet hos fyra personer som druckit lika mycket alkohol. Dels varierar maxhalten men även tiden det tar att förbränna alkoholen. Källa Trafikverket.

38

Tid

Alkolås Många dödsfall och besvärliga skador skulle kunna undvikas om fordonet ”spärrades” när föraren är onykter.

För att garantera att ingen kör onykter krävs mer än att sprida kunskap om faran med alkohol i kroppen. Ett sätt är att montera alkolås i fordonen. Alkolås bygger på en teknik som gör att bilen inte går att starta eller köra om det finns alkohol i förarens utandningsluft.

Alkolås kan användas på flera olika sätt, exempelvis som alternativ till körkortsåterkallelse för rattfyllerister. Eller som ett led i kvalitetssäkringen hos företag som sysslar med transporter.

Med alkolåset kan företagen garantera att transporterna utförs av nyktra förare.

Alkolåset är ett enkelt sätt att minska antalet alkoholpåverkade förare i trafiken. Många kommuner, företag och organisationer som köper skolskjuts och andra transporter kräver att de transportföretag som de anlitar ska ha Alkolås kan vara ett sätt att minska risken för alkolås i sina fordon. att föraren kör onykter. Foto Volvo Personvagnar AB.

Trafikverkets krav på alkolås (2010): • Alkolåsen ska uppfylla de tekniska kraven i direktiv 95/54/EG avseende elektrisk/elektronisk under enhet. Detta kravs uppfyllande redovisas av leverantören i provningsrapport • Alkolåset får endast påverka strömförsörjning till startmotorn • Alkolåset ska på rimligt sätt förhindra manipulation. Detta innebär att leverantören ska visa att alkolåset kan detektera huruvida det är en människa som avger provet och/eller om försök till otillåtet startsätt görs • Alkolåset ska förhindra start av fordonets motor om en alkoholmängd över i Sverige laglig gräns (0,2 promille) detekteras • Alla startförsök ska registreras med uppgift om tidpunkt • Start inom tjugo minuter efter att motorn stannats behöver inte kräva test • Resetfunktion som möjliggör återställning av alkolåset vid förarbyte • All förekomst av alkohol vid testat startförsök ska registreras • Alkolåset ska fungera vid temperaturer i kupén från -45° till + 85°. Tid för uppvärmning av alkolåset till arbetstemperatur får ej överskrida 10 min vid -45° och 3 min vid -10° • Alkolåset ska klara kraven för stötar, vibrationer, damm och fuktighet liksom för drift vid olika spänningar som ställs i den sk. ”Albertaspecifikationen” för alkolås

39

Väggrepp vid olika väglag Däckens grepp mot vägbanan är en viktig förutsättning för alla manövrar som föraren vill göra. Friktionen mellan däck och väg kallas ofta väggrepp. Detta väggrepp ska räcka till tre uppgifter vid körning. Uppgifterna är att: • driva fordonet • bromsa fordonet • ge stabilitet i sidled (sidokrafter) dvs kunna styra fordonet dit man vill Om man exempelvis låter motorn utnyttja hela väggreppet vid gaspådrag finns inget väggrepp kvar för sidostabilitet och fordonet kommer lätt i sladd.

När hela väggreppet utnyttjas för bromsning finns heller inget väggrepp kvar för sidokrafterna och det blir omöjligt att styra, detta är orsaken till att man konstruerade ABS-bromsar.

Även med väldigt bra väggrepp kan man få däcken att ”tappa greppet”, exempelvis vid en sk. burnout. Foto Staffan Andersson iStockphoto.

Halt väglag Vid torrt och bra väglag är det normalt inget problem att få väggreppet att räcka till.

Men vid halka måste man som förare ”hushålla” med det väggrepp som man har till förfogande. Det är viktigt att komma ihåg att bäst sidostabilitet har bilen när hjulen ”rullar fritt”, dvs. när de varken driver eller bromsar.

Halt väglag är givetvis vanligast vintertid, men ”lömsk halka” kan förekomma under alla årstider. Några exempel på ”lömsk” halka: • just när det börjat regna är det extra halt på grund av smuts som ännu inte spolats bort • när traktorer/jordbruksmaskiner dragit med sig jord och lera som lämnats på vägen • nyfallna löv på hösten • nylagd asfalt, eller asfalt som hettats upp av solen • fläckvis halka, ofta när temperaturen är runt 0° C, vid skuggiga vägavsnitt, broar eller viadukter Våta löv på vägbanan kan innebära en ordentlig halkrisk. Foto Forest Woodward Photography iStockphoto

40

Vattenplaning Vid ett vattendjup av 3 mm på vägen pumpar ett däck undan 10 liter vatten per sekund om man håller en hastighet av 100 km/h. Klarar inte däcket av detta råkar man ut för ”vattenplaning”. Det finns då så mycket vatten under däcket att bilen blir omöjlig att styra eller bromsa.

Risken för vattenplaning ökar med ökande hastighet och slitna däck speciellt om de är breda.

Vid ett vattendjup av 3 mm på vägen pumpar däcket undan 10 liter vatten per sekund om man håller en hastighet av 100 km/h.

Klarar inte däcket av att få undan vattnet bildas en kil av vatten under däcket som lyfter upp det från väg-banan.

Vattenplaningen är ett faktum.

Vid vattenplaning bildas en kil av vatten under däcket.

Trafik i mörker Det som är lätt att upptäcka i dagsljus blir betydligt svårare att se i mörker, dessutom finns risken att bli bländad av andra strålkastare. Den ökade risken att bli påkörd av andra trafikanter gör att man måste vara noga med att synas så bra som möjligt. Det gäller att undvika att stanna/parkera i körbanan när det är mörkt.

Bilens strålkastare ska vara rätt inställda så att halvljuset inte bländar. Tänk på att det oftast är möjligt att manuellt sänka halvljuset om personbilen är hårt nedlastad, en del bilar har en automatisk funktion för detta.

Rengöringssystemet för strålkastarglasen är en viktig funktion när väglaget är sådant att glasen blir nedsmutsade.

Risken för viltolyckor är många gånger Enligt jaktförordningen är den som kört på vissa djur skyldig att göra en polisanmälan större när det är mörkt. Vissa djur är som och att märka ut platsen där olyckan skett. mest aktiva vid skymning och gryning.

Skyldigheten gäller älg, rådjur, hjort, vildsvin, björn, varg, järv, lo, utter, örn och mufflonfår Många är nattaktiva som exempelvis vildsvin.

Mörkerkörning ställer höga krav på försiktighet och uppmärksamhet. Foto: Sjoerd van der Wal, iStockphoto

41

Åtgärder vid en trafikolycka De flesta personer som kommer först till en olycksplats känner sig osäkra på hur de ska bete sig. Vad ska man göra först? Hur ska man bäst hjälp skadade?

Åtgärder vid en trafikolycka, LABC Att komma till en olycksplats kan vara en chockartad upplevelse. Försök att handla enligt LABC. L = livsfarligt läge, A = andning, B = blödning, C = chock.

Varningsblinkers Slå genast på varningsblinkersen! Försök placera ditt eget fordon så att det inte orsakar ännu en olycka, men så att varningsblinkersen varnar andra trafikanter.

Livsfarligt Läge Skaffa dig en överblick över olycksplatsen. Gör en bedömning om det finns en uppenbar risk för att ytterligare skador. Ligger någon ute på vägba nan och riskerar att bli påkörd av efterföljande fordon?

Finns det en uppenbar risk att fordonet börjar brinna, har bränsle läckt ut? Har någon en livshotande blödning? Är någon livlös och det finns möjlighet till HLR? Om det finns en uppenbar risk för ytterligare skador så flytta skadade personer till en säkrare plats, annars är grundregeln att inte flytta skadade.

Larma och varna Gör anmälan till 112 så snabbt som möjligt. När du ringer från en mobiltelefon behövs inget riktnummer.

Ring 112 Berätta vad som har hänt Ange så exakt som möjligt platsen med adress och kommun. Om platsen är belägen utanför en tätort så försök ange ex. vägnummer, riktning och avstånd till närmsta ort e.dy.

Svara på de frågor du får Handla enligt de instruktioner du får Avsluta samtalet först när du får tillstånd att göra det Varna andra trafikanter, förhindra ytterligare olyckor genom att sätta ut varningstriangel

42

Ge förstahjälpen A-B-C Säkerställ andningen och skapa fri luftväg, ev. efter att personen har först till ett säkrare läge. Om personen inte andas måste man påbörja mun-mot-mun andning.

Stoppa större blödningar (pulsåderblödning räknas som ”livsfarligt läge”). Håll, om möjligt, den skadade kroppsdelen högt och tryck på såret med handen. Lägg därefter ett tryckförband. Blöder det genom förbandet, lägg ett nytt utanpå. Lägg aldrig tryckförband runt bröstkorg eller hals Ta hand om chockade, ett allvarligt chocktillstånd gör att syreförsörjningen till kroppens olika delar blir otillräcklig. Denna typ av chock är livshotande och ska inte förväxlas med en psykisk reaktion. Tecken på cirkulationssvikt är snabb puls, gråblek kallsvettig hud, oro och ångest.

Ge aldrig skadade något att äta eller dricka! Grundregeln är som nämnts att inte flytta skadade, men om de själv kan röra sig eller om man måste flytta någon så kan man tänka på följande: Genom att placera en medvetslös i sidoställning tryggar man andningen. Försök placera armar och ben med svåra blödningar högt. För en person i chocktillstånd är det bra ligga ner med fötterna högt. Oftast är den ställning som är bekvämast för den skadade den bästa. Se till att hålla skadade varma.

Medan du väntar på hjälp Håll de skadade under uppsikt och försök lugna dem medan du väntar på räddningstjänsten. Observera förändringar i den/de skadades tillstånd och om möjligt, anteckna detta. Lämna inte skadade ensamma om det inte är absolut nödvändigt.

Försök memorera allt som hänt på olycksplatsen så att du sedan kan berätta för personalen från räddningstjänsten. Det kan vara av stort värde för räddningspersonalen om de snabbt kan få en bra överblick över händelseförloppet för olyckan och de åtgärder som gjorts.

6 Användargränssnitt och förarhandbok Det sätt på vilket vi ”ger information” till fordonet exempelvis med olika reglage och det sätt vi får information från fordonet kallas användargränssnitt (eng. user interface). Man brukar tala om samverkan människa – maskin. Äldre tiders ånglok och de första bilarna för hundra år sen hade få reglage och vanligen ingen instrumentpanel. Ofta kunde man enkelt se de olika reglagens funktion. Bromsspaken påverkade, via en hävarm, en kloss som trycktes mot hjulet. Det var alltså ganska lätt att förstå vad reglagen skulle användas till.

Fordonens konstruktion var enkel, ofta helt mekanisk. Instrumentpanelen kunde bestå av ett enda instrument som visade oljetrycket i motorn. På ånglok fanns en manometer som visade trycket i ångpannan.

Teknikutvecklingen har gett oss tillgång till styrdatorer och kommunikationsteknik med allt högre kapacitet. traktor av fabrikat Munktell tillverkad i Vi kan med sensorer mäta tryck, temperatur, av- Tidig Eskilstuna. Bild Volvo CE stånd, rotationshastighet mm. med större snabbhet och exakthet. Sensortekniken har utvecklats så att vi kan mäta allt fler storheter och mer noggrant än förut.

Datorer styr komponenter som elmotorer, magnetdrivna ventiler mfl. Dessa komponenter, aktuatorer har utvecklats så att de fungerar snabbare och mer exakt.

Genom en ständig teknikutveckling utrustas fordon och maskiner med allt fler funktioner. Personbilar har utrustats med system för sladd- och slirkontroll, ABS-bromsar, parkeringsassistens mm. Listan kan göras lång. Användningen av styrdatorer i fordonen har också gjort det möjligt att lagra information, om systemen upptäcker avvikelser från tillåtna mätvärden.

Förarplatsen på en nutida traktor. Foto Valtra

63

I takt med att fordonen utrustas med fler funktioner och system ökar också antalet reglage. Samtidigt ökar också den mängd information föraren får av systemen.

Därmed ökar också kravet på ett fungerande användargränssnitt. För att få en bra samverkan mellan människa och maskin är det viktigt att ständigt ha fokus på hur samverkan verkligen fungerar. Hur vi påverkas när vi använder fordon och andra maskiner.

Fordonets användargränssnitt Förarplatsen på ett fordon, med placeringen av reglage och instrumentering, är (oftast) väl genomtänkt av tillverkaren. Mycket forskning har gjorts, både av tillverkare och oberoende forskare, för att användargränssnittet ska fungera så bra som möjligt.

Tänk på hur hastighetsmätaren på en personbil är placerad. Mitt i instrumentpanelen! Visartavlan är oftast den största, färger och kontraster gör den enkel att läsa av. Den sitter placerad så att blicken endast behöver lämna vägbanan någon sekund för att man ska kunna se hastigheten. Principen är samma i alla slags fordon. Den information som är viktigast för föraren presenteras tydligast och centralt.

Enkla symboler som är lätta att förstå används för informations- och varningslampor. Olika färger vi- Hur föraren ger fordonet information och hur fordonet ger föraren information kallas använsar hur viktig informationen är. dargränssnitt (user interface). Är informationen till föraren speciellt allvarlig kan lamporna blinka för att föraren inte ska missa varningen. Om inte ljudnivån är för hög i fordonet kan varningslampor kombineras med ljudsignaler för att påkalla förarens uppmärksamhet.

Föraren måste i varje stund ha uppsikt över trafiksituationen kring fordonet och läsa av informationen på vägskyltar. Bearbeta informationen och ta beslut.

Hastigheten kan visas projicerad på vindrutan.

Men samtidigt måste föraren även ha uppsikt över Bild Anders Nilsson efter förlaga från SAAB. den information som olika system i fordonet lämnar.

Det är viktigt att fordonets informationssystem är utformat så att det inte stör föraren med onödig information. Föraren ska kunna läsa av signalerna snabbt samtidigt som systemet tydligt visar hur angelägen informationen är.

De reglage som används oftast, förutom pedaler och växelväljare, har en central placering nära ratten: körriktningsvisare, reglage på vindrutetorkare, heljus mm. Utformningen är sådan att man lätt ska hitta reglagen och använda dem utan att behöva släppa blicken på trafiken kring fordonet.

Med rattkontroller kan föraren manövrera funktioner utan att släppa ratten.

64

Information till föraren Den viktigaste informationskällan för en förare är instrumentpanelen som också kallas kombinationsinstrument eller DIM (Detection, Identification and Monitoring).

Den information föraren oftast läser av är hastigheten eftersom hastighetsgränserna ska hållas. Hastighetsmätaren har oftast en analog visartavla som sitter centralt placerad och kan läsas av med ett snabbt ögonkast.

Många fordon har en varvräknare, den har också en analog visning. Ett alltför högt motorvarvtal kan skada motorn. Varvräknaren har ett rött fält som visar otilllåtet varvtal. Genom att man har möjlighet att hålla ett lägre varvtal, kan man också få en lägre bränsleförbrukning.

Exempel på instrumentpanel i en lastbil. Bild Volvo Lastvagnar AB.

Exempel på instrumentpanel i en personbil. Bild SAAB.

Temperaturmätaren visar motorns temperatur. Också den har oftast en analog visning. Om temperaturen stiger till den röda markeringen innebär det att motorn inte längre kyls tillräckligt. Fortsätter man köra kan motorn skadas allvarligt.

Bränsle- och temperaturHur mycket bränsle det finns kvar i tanken är namätare måste hållas under uppsikt. En varningslampa turligtvis en viktig information. Fordonets instruktänds när bränslemängden understiger en bestämd tionsbok ger information om hur mycket bränsle som nivå. finns kvar när visningen når det röda fältet. Oftast tänds också en symbol samtidigt.

Informations- och varningsindikeringar Röda symboler betyder att man omedelbart måste stanna fordonet och slå av motorn. Gula symboler är mindre dramatiska, men betyder att man måste vidta åtgärder snarast. Ofta visas också ett meddelande på färddatorns display.

Blå och grön färg används för information. Exempelvis så är indikeringslampan för helljuset blå. Grön färg används oftast för exempelvis visa att körriktningsvisaren är aktiverad.

Exemplen som visas här kommer Röda symboler som tänds under körning betyder omedelbart stopp. främst från personbilar. De symboler Gula symboler som lyser under färd betyder som visas i avsnittet kan variera melatt du snarast måste vidta åtgärder lan olika personbilar. Lastbilar- och maskiner kan ha en mängd andra regBlå och gröna symboler informerar. lage och varningssymboler.

65

Bränslemängd Hur mycket bränsle det finns kvar i tanken är naturligtvis en viktig information.

Oftast visas bränslemängden på en analog visartavla. Ett rött fält visar när det finns en bestämd mängd bränsle kvar. Fordonets instruktionsbok ger information om hur mycket bränsle som finns kvar när visningen når det röda fältet. Oftast tänds också en symbol.

Motortemperatur Motortemperaturen visas oftast med en analog visare. Når visaren det röda fältet är motorn för varm. Tänds den röda varningssymbolen ska motorn stannas annars finns risken att motorn skadas allvarligt. Mellan motorns cylindrar och kolvar finns ett spel, likaså i vevaxelns glidlager. När metaller värms ökar deras volym. Om spelet mellan ytor försvinner och ytorna pressas mot Tänds varningssymbolen för hög motortemvarandra kan friktionen ytterligare öka värmen peratur måste motorn och metallytorna nöta sönder varandra. Man sästannas. ger att ytorna ”skär”.

Motorns smörjsystem Om den röda symbolen för oljetrycket tänds är trycket i motorns smörjsystem för lågt eller har helt försvunnit. Du ska omedelbar stanna och kontrollera oljenivån i motorn. Är oljenivån rätt men lampan fortfarande lyser måste fordonet bärgas. Man får under inga omständigheter köra med lysande lampa.

Finns inget tryck i smörjsystemet riskerar man ett 7.0 7 totalt motorhaveri!

Det finns fordon som 6 Max 6.0 har sensorer som mäter 5 4 oljenivån. Då kan en gul 3 Min 5.0 2 varningslampa tändas 1 som visar att oljenivån i 4.0 motorn nått miniminiSå här kan oljenivån visas grafiskt varje gång motorn startas. Bild: Volvo vån.

Batteriladdning Denna symbol visar att generatorn inte laddar batteriet, viket kan bero på en mängd orsaker. Det du som förare bör kontrollera är i första hand att drivremmen till generatorn är hel och tillräckligt spänd.

SRS Varningssymbolen tänds om det uppstår ett fel som innebär att SRS-systemet kanske inte fungerar vid en kollision. Exempelvis att krockkuddarna inte löser ut.

66

MIL-lampa Felindikerings eller MIL-lampan lyser om det uppstår ett fel som påverkar avgasreningen. Bilen går i de flesta fall att köra men man bör snarast uppsöka en verkstad för att undersöka felet.

Ibland kan motorn ”hacka” eller gå med lägre effekt. Motorn har då gått in i ett nödkörningsläge sk. Limp Home och man ska köra närmaste vägen till verkstad.

Bromssystem Tänds varningssymbolen för bromssystemet kan det vara fel på färdbromsen eller ABS-systemet (låsningsfria bromsar). Finns det en speciell symbol för ABS är den oftast gul. Man kan bromsa men ABS fungerar inte. Tänds någon av dessa bör man kontrollera bromsvätskans nivå. Fortsätter lamporna att lysa ska man kontakta verkstad omedelbart. En bromssymbol med ett P betyder parkeringsbroms. Den tänds när parkeringsbromsen är aktiverad/åtdragen.

Bromssymbol med ett P är parkeringsbroms

Varningsblinkers Varningsblinkern används för att varna andra trafikanter. Den ska aktiveras om man måste stanna fordonet på en plats där det kan innebära en fara för andra trafikanter. Den används också för att varna medtrafikanterna om en olycka har inträffat. Varningsblinkern aktiveras med en strömbrytare. Oftast blinkar både strömbrytaren och blinkersindikeringen på instrumentpanelen.

Andra säkerhetssystem Vanliga säkerhetssystem på nyare fordon är kontrollsystem för sladdning och slirning. Fungerar inte system tänds en varningslampa. Vissa system ex DSTC kan avaktiveras om man av någon anledning inte vill ha det aktiverat.

Symbol för DSTC

Indikerings - informationssymboler Blå eller gröna symboler talar om att någon funktion är aktiverad. Här visas några exempel.

Dimstrålkastare Dimstråkastare är inte avskärmade som halvljuset och kan blända mötande trafikanter. Dimstrålkastarna tänds med en strömbrytare märkt med samma symbol som den varningssymbol som tänds på instrumentpanelen när strålkastarna är aktiverade.

67

Farthållare Farthållaren manövreras oftast med ett reglage/spak på sidan av rattstången eller knappar på ratten. Kallas ofta Cruise Control som är den engelska beteckningen.

När farthållaren är aktiverad håller fordonet hastigheten då systemet kopplades in.

Hastigheten kan sedan höjas och sänkas stegvis med reglage (+ och -) som ofta sitter placerade på ratten. När broms- eller kopplingspedal trycks ned stängs farthållaren av.

Helljus Helljus aktiveras med en spak till vänster om rattstången. En blå symbol tänds på instrumentpanelen.

Informationsdisplay I de flesta moderna bilar finns en informationsdisplay där föraren i klartext kan läsa information från fordonets olika system. Informationsdisplayen kan vara placerad på olika ställen, men det är vanligt att den finns centralt på instrumentpanelen.

När en varningssymbol tänds kan föraren få kompletterade information om felet. Det kan också vara information om att det är dags för service eller information från färddatorn.

Det system som ger föraren information om bränsleförbrukning, yttemperatur mm kallas ofta färddatorn. De vanligaste funktionerna är:

I Volvo V50 manövreras färddatorn med reglage på spaken till vänster om rattstången

• Yttertemperatur • Körsträcka på kvarvarande bränslemängd (DTE Distance To Empty) • Genomsnittlig bränsleförbrukning sedan senaste nollställning • Aktuell bränsleförbrukning • Medelhastighet sedan senaste nollställning Ytterligare funktioner som kan finnas i färddatorn: Avstånd till resmål och ankomsttid. Du ställer in avståndet, färddatorn räknar sedan ut ankomsttiden baserat på medelhastigheten. Hastighetsvarning kan ställas in. En signal varnar då när inställd hastighet överskrids. Med de varierande hastigheter vi har i Sverige är denna funktion lite svår att använda. Men det kan vara en god idé att ställa in 110 km/h för att inte överskrida den tillåtna hastigheten på de flesta motorvägar.

De i särklass mest använda funktionerna är yttertemperatur, bränsleförbrukning och körsträcka med kvarvarande bränsle i tanken.

I Volvo V50 manövreras färddatorn med reglage på spaken till vänster om rattstången. Knappen Reset används för att nollställa exempelvis medelförbrukning och medelhastighet. Knappen Read används för att kvittera och släcka meddelanden.

Genom att använda knappen Info kan man i vissa fall få mer information.

68

Personliga inställningar På många fordon kan man göra personliga inställningar för exempelvis låssystem, gemensam stängning av alla rutor, trygghets- och ledbelysning, klimat och funktioner för ljusanläggningen.

Instruktions- förarhandbok Moderna fordon är redan i standardutförande utrustade med en mängd avancerade system som arbetar med hjälp av elektronik. För att du som förare ska kunna utnyttja fordonets alla funktioner behövs en omfattande instruktionsbok.

En personbil kostar en avsevärd summa att köpa.

En lastbil, buss eller en grävmaskin kostar betydligt mycket mer. En yrkesförare med god grundutbildning och som studerat fordonets förarhandbok kan sköta fordonet rätt och undvika dyra onödiga haverier.

I mitten på 1900-talet bestod bilens instruktionsbok av ett litet häfte på några sidor. I dag är den ofta på hundratals sidor, kanske till och med uppdelad på flera böcker.

Här följer några exempel från Saab på vad instruktionsboken till en modern personbil kan innehålla: • Nycklar, dörrar och fönster • Stolar, säkerhetsfunktioner • Förvaring • Instrument och reglage • Belysning • Klimatreglering • Körning och hantering • Bilvård • Service och underhåll • Tekniska data Det finns flera avsnitt i handboken som föraren absolut måste känna till. Det kan vara instrument och reglage, varningslampor men även hur man justerar ratt, stolar och backspeglar. Dessa avsnitt beskrivs under lite olika rubriker beroende på bilmärke.

69

Avsnitt: Instrument och reglage Även om man har en lång erfarenhet som förare måste man ändå när man börjar använda ett nytt fordon läsa genom detta avsnitt.

På två tre år händer det mycket inom utvecklingen av användargränssnittet och mellan olika fordonsmärken kan det skilja en hel del.

De vanligaste funktionerna som reglage för körriktningsvisare, vindrutetorkare mm. förändras inte. Men den som aldrig använt en elektrisk handbroms måste ofta ”läsa på”.

Bild SAAB.

Avsnitt: Säkerhet I avsnittet säkerhet informeras du om bilbälte, stolar, nackskydd, krockkuddar och barnsäkerhet. Du får råd om hur de olika delarna ska ställas in så att skyddet vid en olycka blir så bra som möjligt. Dessa system brukar kallas för passiva säkerhetssystem.

Bilbälte och krockkuddar samverkar till att minska personskadorna vid en krock.

Det är viktigt att bältet används annars kan en krockkudde skada dig när den aktiveras.

Bild SAAB.

Bild SAAB.

Avsnitt: Nycklar I avsnittet nycklar kan du läsa om hur du låser och låser upp bilen med fjärrkontrollen i nyckeln. Du får också information om stöldskydd och larm. För ett antal år sen var det en enkel sak att öppna en låst bildörr och ”tjuvkoppla” startlåset när en tjuv ville komma över en bil. I dag måste man ha tag i rätt nyckel för att ta sig in i och starta bilen.

Lås med sk. ”hårdlåsning” där dörren inte går att få upp ens från insidan och elektronisk startspärr, immobilisering gör en modern bil väldigt stöldsäker.

70

Bild SAAB.

Vissa låssystem kan på avstånd känna att föraren bär rätt nyckel i fickan, startar och stoppar motorn med en tryckknapp kommer på flera fabrikat och modeller.

Dörrlåsen känner att du närmar dig bilen och förbereder upplåsning innan du tar i dörrhandtaget.

Genom att ha ”rätt” nyckel i fickan kan bilen låsas och låsas upp med ett fingertryck på låset.

Bild: Volvo Personvagnar AB.

Avsnitt: Körning och hantering Här finns viktiga reglage i samband med start.

Exempel kan vara tänd- och rattlåsets funktion. Start av motorn kan vara olika beroende på om bilen har bensin, diesel, etanol eller gasmotor. Motorstarten kan också vara olika om bilen har manuell eller automatisk växellåda Bild SAAB.

Farthållare I sin enklaste form har farthållare funnits på bilar under många år. Man ”låser” en hastighet och sen håller bilen denna tills föraren bromsar eller rör kopplingen. Ökas hastigheten t.ex. vid en omkörning återgår bilen till inställd hastighet när gaspedalen släpps. En vidareutveckling av denna funktion är den adaptiva farthållaren. Avståndet till framförvarande bil mäts med radar och bilen anpassar avståndet genom att minska gaspådraget eller bromsa.

Volvo har ett system, ACC, som mäter avståndet till framförvarande bil. Föraren ställer in hastighet och önskat avstånd till framförvarande bil. Bilen anpassar avståndet eller varnar om föraren själv måste bromsa. Systemet är inget ”antikollissionssystem” utan en hjälp att hålla rätt avstånd till framförvarande fordon.

Ett adaptivt farhållarsystem mäter avståndet till fordonet framför.

Bild Volvo Personvagnar AB.

71

Avsnitt: Vård och underhåll Här hittar du allt från hur du öppnar och stänger motorhuven till hur du kontrollerar oljor och vätskor. Glödlampor och säkringar som du kan byta själv finns beskrivna här. Om man får punktering en regnig mörk höstkväll är det bra om man i förväg studerat var verktyg och domkraft finns. Hur fordonet ska lyftas upp och hur hjulen byts. ”Reservhjul” kan se olika ut: standardhjul eller ett speciellt reservhjul vilket bara får köras en kortare sträcka. Fordonet kan sakna reservhjul och istället ha en flaska med reparationsspray.

Tvätt, polering och vaxning gör att bilen håller värdet och man förhindrar rostangrepp. Även invändig rengöring är viktig och kan till och med påverka den ”aktiva säkerheten” genom att föraren trivs och ser bättre genom rutorna. Även reparation av lackskador från t.ex. stenskott lönar sig genom färre och mindre rostangrepp.

1 Oljepåfyllning 2 Kylvätska 3 Broms- och kopplingsvätska 4 Batteri 5 Elcentral 6 Spolarvätska 7 Styrservovätska 8 Oljemätsticka

Avsnitt: Infotainment Under denna rubrik finns det mesta om ljud- navigation och telefonanläggningar i bilen. Denna del har idag blivit så avancerad att man definitivt behöver en instruktionsbok.

Med infotainment menas att man sköter radio, CD, navigering, telefon och trafikmeddelanden från samma enhet. Enheterna kan delvis skötas från rattkontroller.

Telefonen har fasta mikrofoner och ljudet kommer i de ordinarie högtalarna. När man ringer eller tar emot samtal tystnar övrig ljudanläggning. Man har möjlighet att ringa upp och svara med hjälp av röststyrning.

Med Bluetooth kan en laptop kopplas upp. Bilens telefonsystem används då som Exempel från Saab på ett infotainmentsystem med navigation och telefon trådlöst modem.

72

Bild SAAB.

12 Fordonsbranscherna och miljön Den här boken handlar om hur vi använder fordon för att transportera människor och varor samt samhälls- och teknikutvecklingen fram till nu. Tittar vi framåt i tiden visar forskningen på en trend som, om vi inte gör några förändringar, pekar på att person- och godstransporter inte kommer att minska. Samtidigt som vi också insett att resande och transporter måste göras på ett ekologiskt hållbart sätt.

I detta kapitel försöker vi, ur fordons- och transportbranschens perspektiv, beröra en stor och komplicerad fråga: hur kan vi använda våra gemensamma resurser utan att förstöra för kommande generationer. Vilka är problemen och utmaningarna med vår användning av fordon för person och godstransport?

Hållbar utveckling Med hållbar utveckling menas en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att påverka kommande generationer. Om vi vill leva ”hållbart” kan vi alltså inte använda mer råvaror eller energi än vad naturen klarar av att återskapa. Vi ska heller inte förorena luft och vatten eller lämna sopor som naturen inte klarar av att ta hand om. Trots att vi börjat tänka mer i dessa banor är vi långt ifrån en hållbar utveckling.

Den rikaste femtedelen av jordens befolkning står för 86 procent av den privata konsumtionen – den fattigaste femtedelen endast för 1,3 procent” (Källa Naturskyddsföreningen 2011).

I takt med att länder i Asien, Afrika och Sydamerika snabbt utvecklar sin levnadsstandard kommer allt mer resurser att användas i en allt snabbare takt. Det vi ser framför oss är att fler kommer att konkurrera om råvaror och återstående fossilt bränsle.

Risken är stor för allt större mängder miljöskadliga sopor och utsläpp.

Transporter står för en stor del av energianvändningen. Dagens transportsystem, både person- och godstransporter, förbrukar stora mängder fossilt bränsle vilket innebär allvarliga miljöproblem, men också att vi tär allt snabbare på de fossila energiresurser som finns kvar.

Jordens öde ligger i våra händer.

Foto dem 10, iStockphoto.

131

En hållbar utveckling förutsätter en teknikutveckling av de fordon och transportmedel vi använder, men också en utveckling och användning av alternativa, miljövänliga och förnybara bränslen. Kanske vi även måste förändra våra resvanor och transportmönster.

Energianvändning Vi vet alla att det behövs energi för att driva fordon. Vad är då energi? Att ge en helt täckande fysikalisk beskrivning av begreppet energi är ganska svårt, vi nöjer oss här med att några viktiga punkter.

Energi kan inte förbrukas eller förstöras, men vi kan omvandla energi från en typ av energi till en annan. Exempelvis när vi förbränner bensin eller diesel i en motor, energi i kemisk form, omvandlas den till värmeenergi som i sin tur omvandlas till rörelseenergi osv.

Energiomvandling skapar krafter som kan uträtta arbete. När bränslet (kemisk energi) förbränns i motorn omvandlas den energin till värmeenergi som utvidgar gasen i förbränningsrummet vilket ökar trycket. Det tryck som bildas verkar på kolvens ovansida med en stor kraft som driver kolven och i sin tur motorns vevaxel osv. Energi kan alltså få saker att röra sig, allt från bilar till planeter.

Slutligen är strålningen från solen vår största och troligtvis bästa energikälla, men vi använder även kärnanvändning av energi måste planeras långsiktigt och med energislag kraft och värmen i jordens Vår som ger ingen eller lägsta möjliga miljöpåverkan. Bild Gilles Lougassi, iStockphoto. inre.

Fossila bränslen Kol är ett viktigt grundämne som finns i väldigt många kemiska föreningar, allt vi kallar organiskt material är någon kemisk förening där kol ingår. De bränslen vi kallar ”fossila” är organiskt material, växter mm, som hamnat under jord och omvandlats till olja, naturgas, stenkol mm. Det är viktigt att skilja på grundämnet kol (C) och bränslet ”kol” som alltid är en förening mellan kol och väte.

Med fotosyntes omvandlar växter med hjälp av solstrålning (strålningsenergi), koldioxid och vatten till energirika syre- och kolhydratmolekyler. Växter omvandlar alltså strålningsenergi till kemisk energi samtidigt som de ”binder” kol ur luften.

Den olja och naturgas vi nu tar upp ur jorden består av växter som band energi och kol för mycket länge sedan.

Vad är då skillnaden mellan vedeldning och eldning med olja? I båda fallen har växterna bundit kolatomer. Vad är problemet med fossila bränslen? Svaret på det är växthuseffekten.

132

Växthuseffekten När vi hör ordet växthuseffekt är det oftast i ett tråkigt sammanhang, problemet med den globala uppvärmningen. Men växthuseffekten är också förutsättningen för liv på jorden så som vi känner det. Man kan säga att den globala uppvärmningen beror på en obalans i växthuseffekten.

En av de sk. växthusgaserna är koldioxid, som skapas bla då vi förbränner bränslen (kolväten). Vi förutsätter idag att växthuseffekten ökar med en ökande halt av koldioxid i atmosfären, vilket ger en global uppvärmning. Alltså vill vi inte fylla på med koldioxid i atmosfären.

Tittar vi på hur växter tar upp kol ur luften och hur kolet frigörs tillbaka till luften då växten förmultnar eller förbränns så har kolet ett kretslopp. Tittar man på den här processen över en tidsperiod så ökar inte kolhalten i luften.

Men om vi bränner ett fossilt bränsle frigörs kol som varit bundet mycket länge, vi ökar koldioxidhalten i luften. Man talar om ett nettotillskott av koldioxid. Ett mått på olika transportslags miljöpåverkan, är utsläppet av CO2 i gram per km.

Solstrålning Nettotillskott

Värmestrålning

Slutet kretslopp

Växthusgaser

CO2

CO2

CO2 Fossil råvara

Biomassa CO2

CO2

Atmosfären

Ej förnybara bränslen (fossila) De vanligaste fossila bränslena är bensin och diesel som de flesta känner till. Bensin man köper i Sverige och ute i Europa är i princip likvärdig. Men vad gäller diesel ger ”europadiesel” högre utsläpp av skadliga partiklar, kväveoxider och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) än vår svenska MK1-diesel (miljöklass 1).

Naturgas eller fordonsgas, består huvudsakligen av metangas. Betecknas CNG (Compressed Natural Gas).

Gasol eller motorgas består av propan och butan. Betecknas LPG (Liquified Petroleum Gas). Innehåller inte svavel och bly.

Det finns också ”renare” former av bensin och diesel: Alkylatbensin är en extra ren form av bensin som innehåller mycket lite av de skadligaste kolvätena. Kan blandas med vanlig bensin. Det kan användas både i ottomotorer, både fyrtakts- och tvåtakts. I tvåtaktsmotorer med tillsatt tvåtaktsolja.

Syntetisk diesel, sk. FT-diesel är en renare typ av bränsle som tillverkas främst ur naturgas. Kallas även GTL-diesel (Gas-to-Liquids). FT-diesel är fri från svavel och aromatiska kolväten, och kan användas i befintliga dieselmotorer. Bränslet kan blandas med vanligt dieselbränsle och har samma energiinnehåll.

133

Peak Oil Förutom problemet med att fossila bränslen tillför koldioxid till atmosfären så finns det att annat problem. De fossila bränslena är en ”ändlig energikälla” de kommer att bli allt svårare och allt dyrare att utvinna.

En amerikansk organisation har lanserat begreppet ”Peak Oil” som är den tidpunkt när utvinningen av olja når sin högsta ”punkt” för att sedan minska. Vi vet inte säkert när denna punkt uppnås förrän den har passerats. Många experter säger att den redan har passerats eller håller på att passeras. Andra tror att det dröjer några, eller tiotals år.

Man hittar nya oljefyndigheter, men oftast är de mer svårtillgängliga vilket innebär högre kostnader att pumpa upp oljan. Konkurrensen om den olja som kan utvinnas kommer att öka, flera stora länder ökar sin förbrukning.

Klart är att priset på fossila bränslen kommer att öka. Under en kort period av vår civilisation har vi byggt utvecklingen på billig energi med riklig tillFörrådet i jorden av fossila bränslen är begränsat, ändligt. Vid en tidpunkt kommer produktionen av fossila bränslen att minska. Bakgrundsgång, detta kommer att förändras. bild Andrew Penne, iStockphoto. ”Fossila bränslen dominerar alltjämt världens energiförsörjning och utgör 81 % av tillförseln. Störst är oljan med 33 % följt av kol 27 % och naturgas 21 %.” Källa Energimyndigheten.

Olja stod för 33 % av världens energiförsörjning år 2009.

Av den samlade oljeproduktionen år 2008 använde USA 23 %, Japan 5,5 och Kina 8,8 %. Tyskland, Sydkorea, Frankrike och Indien är också stora importländer. Sverige använde cirka 0,4 procent.

Källa Vattenfall (2011)

Förnybara bränslen – ”Förnybar” energi När man talar om ”förnybart” bör man hålla isär några saker. För det första, det går inte att ”förnya” energi. Energi kan inte ”tillverkas” eller förbrukas, däremot kan energi omvandlas mellan olika former. En definition av förnybar energi är rimligen att det är strålningsenergi från solen, och sekundärt omvandlad till ex. rörelseenergi (vind), lägesenergi (vatten) mm.

När man talar om förnybara bränslen (kemiskt bunden energi) menar vi oftast bränslen som ingår i kolets kretslopp, exempelvis biogas, etanol, ved mm. Ibland används även begreppet ”alternativa bränslen”, det man menar är då; alternativ till fossila bränslen.

Förnybara energikällor • El (beroende på prod.)

• Kemisk energi

Naturgas 0,4 %

• Biodiesel

Bensin 50,8 %

• Vätgas Andel biodrivmedel inom vägtransportsektorn år 2009.

Källa Trafikstyrelsen.

134

Biogas 0,5 %

FAME (RME) 1,8 %

Biobränsle 5,2 %

• Etanol • Biogas

Etanol till bussar 0,2 %

Dieselolja 43,6 %

Etanol till E85 1,0 %

Etanol till låginblandning 1,7 %

Elektricitet Elektricitet är en energiform som kan genereras på olika sätt, all el är inte ”förnybar”.

Om den genereras vid ex. olje- eller naturgasdrivna kraftverk är den inte förnybar.

Men om den genereras vid vatten-, vindkraftverk, geotermiska anläggningar eller genom direkt solstrålning exempelvis med solceller, solkraftverk, räknas den som förnybar.

Vart räknar vi då el som genereras vid kärnkraftverk? Energin som genererar el kommer från en fissionsreaktion som inte ger några koldioxidutsläpp. Men kärnkraften ger radioaktivt avfall och själva kärnreaktionen innebär relativt höga risker.

Bränslet, uran, är inte förnybart.

Biogas Allt organiskt material bryts med tiden ner i en biologisk process, ett bra exempel är kompostering. Under nedbrytningen bildas gaser som innehåller kolväten. Biogas framställs i princip på samma sätt, fast man skyndar på processen i en ”rötningskammare” och tar tillvara gasen. Allt ”organiskt material kan användas som exempelvis hushållsavfall, växter osv.

Den renade upparbetade biogasen består av uppemot 97 % metan som är ett användbart fordonsbränsle. Den koldioxid som bildas ingår i kolets kretslopp.

Detta bränsle kallas även fordonsgas och betecknas CNG (Compressed Natural Gas). Biogas kan användas i helt gasdrivna fordon eller i sk, Bi-Fuelfordon som har dubbla bränslesystem. Bi-Fuelfordon har en huvudtank för gas och en reservtank med bensin.

Flytande organiskt avfall Fast avfall och ensilage Vandrande golv

Mottagningsficka Lätt fraktion

Avskiljning av plast etc Kompressor för omrörning i rötkammare

Tung fraktion Kvarn

Turbomixer Avskiljning av sand etc

Fackla Buffertlager Hygienisering 70 °C 1 timme

Gaslager

Centrifuger Fast rötrest

Uppgradering av biogas till fordonskvalitet

Processvätska

Rötkammare 37 °C Recirkulerad process vätska

Flytande rötrest

135

Etanol Etanol är en alkohol framställs av organiskt material som spannmål, majs, sockerrör. Även trä kan användas. Kolet i etanol ingår i kretsloppet.

Det pågår en diskussion om hur miljövänligt etanol är eftersom en stor del av det etanolbränsle vi i Europa använder dels fraktas hit från andra världsdelar, dels används råvara och odlingsareal som kunde användas för produktion av mat.

För att göra motorn mer lättstartad vid låga temperaturer blandar man in bensin i etanolen. Etanol har en högre flampunkt än bensin och avger inga brännbara gaser under ca +12 grader medan bensin har en flampunkt vid ca -40 grader.

När vi använder etanol som fordonsbränsle blandas det med bensin och kallas E85. Blandningen innehåller 85% etanol och 15% bensin.

Energiinnehållet i E85 är ca 27 % lägre än bensin. Detta gör att bränsleförbrukVätska Flampunkt (°C) ningen ökar i motsvarande grad. Oktanfotogen 35 talet ligger däremot högre, ca 104 oktan, etanol 12 vilket gör att laddtrycket kan höjas i turmetanol 11 boladdade motorer. Priset på E85 ligger T-röd, T-blå 10 lägre än för bensin och kompenserar så bensin (motorbensin) –40 att kostnaden per mil blir ungefär den Flampunkt för några vanliga vätskor (källa: NE) samma.

Låginblandning i bensin För att minska utsläppen av koldioxid har man under ett antal år blandat bensin med 5 % etanol. Den här förbrukningen av etanol via inblandning står fortfarande för den största andelen etanolförbrukning i Sverige. Efter första maj 2011 är det tilllåtet att öka inblandning upp till 10 %. Den här blandningen kallas E10 eller 95 E10.

Bilar med motorer som inte kan köras på E10-bränslet måste använda 98-oktanig bensin som tillsvidare behåller 5 % etanol som tidigare Genom att använda förnybara bränslen (98 E5). minskar vi den negativa miljöpåverkan.

Bild Anders Nilsson.

Biodiesel När man talar om biodiesel i Sverige menar man oftast fossil diesel med en inblandning av RME, RapsMetylEster. Detta är ett dieselliknande bränsle som framställs av rapsolja, metanol och kaliumhydroxid. Internationellt används begreppet FAME (Fatty Acid Methyl Ester Fuel) för biodiesel, hit räknas RME. Förutom rapsolja kan olika typer av FAME tillverkas i princip av vilket organiskt fett som helst.

Andelen inblandning av FAME anges med ett B och den procentuella inblandningen. Diesel B5 innehåller alltså 5 % FAME. Ett rent FAME-bränsle kallas B100.

Enligt svenska bestämmelser får man blanda in upp till 5 % FAME (2011). Enligt ett EU-beslut är det tillåtet att öka inblandningen till 7 %.

136

Etanol framställs från organiskt material, exempelvis majs.

Bild James Steidl. iStockphoto.

RME kan användas i konventionella dieselmotorer och är det förnyelsebara drivmedel som används mest inom EU. Det finns fordonstillverkare som anger att deras motorer kan köras på 100 % FAME (B100). Det säljs fem gånger mer RME än etanol i Europa och den ökade efterfrågan har också drivit upp rapspriserna.

RME har ett lägre energiinnehåll än diesel och är mer aggresivt. Det kan lösa upp vissa gummikvaliteter och lacker. Vid låga temperaturer blir RME trögflytande och bränsleleverantörerna tillsätter ofta medel i bränslet under vintern som motverkar detta. Det har även hänt att man minskat andelen RME under vintern.

I företaget Preem:s dieselbränsle ”Evolution Diesel” blandar man, förutom RME, in ett nytt bränsle som tillverkats av en restprodukt (tallolja) från tillverkning av pappersmassa. Detta dieselbränsle innehåller upp till 20 % icke fossilt bränsle.

Syntetisk ”diesel” Syntetisk diesel, sk. FT-diesel är ett flytande bränsle som tillverkas av syntesgas som i sin tur framställts ur biomassa, kallas även BTL-diesel (Biomass-to-Liquids). Detta bränsle är fritt från svavel och aromatiska kolväten, det kan användas i befintliga dieselmotorer och är blandbart med vanligt dieselbränsle.

Vätgas Vätgas kan framställas bla från naturgas eller genom hydrolys av vatten. Vid normalt lufttryck är väte en mycket lättantändlig gas. För att energiinnehållet per liter ska vara tillräckligt måste vätet förvaras under högt tryck, eller kylt, i trycktankar. Det höga trycket ställer höga krav bla vid tankning.

Vätgas skulle kunna användas som bränsle direkt i fordon med ottomotor men sådana finns bara på experimentstadiet, bla BMW har provat vätgasdrift i sin modell Hydrogen 7.

Väte kan användas som bränsle i bränsleceller som genererar elektrisk spänning som i sin tur driver elmotorer. Bussar drivna med bränsleceller provades under några år i Stockholm.

En fingervisning om att bilfabrikanter tror att vätgas är ett bränsle som vi kan få se mer av är invigningen av en tankstation för vätgas i Arjeplog februari 2011.

I Arjeplog köldtestar många bilfabrikanter ny teknik som kan komma att användas i fordon.

Bränslecellsdriven bil. Foto Gene Chutka, iStockphoto.

Det tyska luftskeppet Hindenburg var fyllt med vätgas då det 1937 fattade eld utanför New York när det skulle förtöjas vid en mast.

Nya bränslen och tankställen För att det ska vara intressant att köpa fordon drivna med alternativa bränslen måste det dels finnas fordon att köpa. Dels måste bränslet finnas lätt tillgängligt överallt.

Finns det inte tillräckligt med kunder kan inte bränslesäljarna bygga ut och få tillräcklig volym i försäljningen.

137

För att fordonsfabrikanterna ska kunna lansera fordon med alternativa bränslen måste det både finnas kunder som vill köpa de nya fordonen, och ett utbyggt nät av tankställen.

Ett exempel på hur samhället försöker ”låsa upp” och få igång användningen av alternativa bränslen är lagen från 2005, ”Om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel”.

Lagen tvingar alla som säljer fossila bränslen, över en viss volym, att erbjuda minst ett förnybart bränsle. Därför finns nu på de flesta tankställen pumpar med E85.

Andra verktyg samhället använder är ekonomiska styrmedel exempelvis att ge bi- Biogas är ett bränsle på stark E85 innehåller 85 % Etanol och 15 % bensin. Bildkälla Q8 drag vid köp av miljöfordon, skattelättnader frammarsch. Bildkälla Statoil vid användningen av miljöfordon mm.

Transportmedel och miljö När vi reser eller sänder varor/gods väljer vi mellan olika typer av transportmedel.

Exempelvis flyg, personbil, lastbil, tåg eller fartyg. Alla transportmedel ger direkt eller indirekt en viss miljöpåverkan. Vi använder energi och dessutom kan transporten orsaka miljöfarliga utsläpp.

Den miljöpåverkan forskning och samhälle fokuserar mest på just nu är utsläppen av koldioxid, men det finns även andra utsläpp som kväveoxider och svaveldioxid. Andra riskfaktorer är partikelutsläpp från motorer och partiklar från däck och vägbanor.

I diagrammet här ser vi att utsläppen av koldioxid ökat från 1990. 2008 var det totala utsläppet från: vägtrafik, flyg, tåg och sjöfart ca 21 miljoner ton koldioxid (21 kiloton). Notera att detta gäller både person- och godstransporter.

Transporter på väg (både person- och godstransporter) stod för över 90 % av utsläppen av koldioxid, ca 19 miljoner ton.

Kiloton CO2 25 000 1 kiloton = 1000 ton 1 000 kiloton = 1 miljon ton

20 000 15 000 10 000 5 000 0 1990 1992 1994 1996 1998 Vägtrafik

138

Luftfart

2000 2002 2004 2006 Bantrafik

Sjöfart

Koldioxidutsläpp (kiloton) totalt per trafikslag 1990–2007.

Källa: Underlag för nationella klimatrapporteringen 2008, se ”Sweden’s National Inventory Report 2009”, Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se.

Hur stor del av vägtrafiken är personbilstrafik och hur stor del är lastbilstrafik? Enligt statistik från SIKA var personbilars andel av utsläppen ca 65 % vilket innebär ca 12,3 kiloton koldioxid.

Enligt Trafikanalys (SIKA) har nivån för det totala utsläppet av koldioxid från personbilar legat ganska konstant 1990-2007, medan utsläpp från godstransporter under samma tid ökat.

Utsläpp CO2 2008 transporter på väg

Godstransport 35 %

Myndigheten Trafikanalys (www.trafa.se) övertog 2010 uppgiften som kunskapsmyndighet för transportpolitiken från SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys).

Persontransport 65 %

2008 Utsläpp från allt vägtrafik ca 19,2 miljoner ton CO2 Utsläpp från personbilar (persontransport) ca 12, 3 miljoner ton CO2 Utsläpp från godstransporter ca 6,8 miljoner ton CO2

Trafikanalys (SIKA) ger också statistik på fördelningen av olika lastbilstypers utsläpp av koldioxid. Tunga lastbilar står för den största andelen. Det som också kan utläsas i diagrammet är att andelen lätta bensindrivna lastbilar minskar och andelen dieseldrivna ökar.

Miljoner ton 800

Kiloton CO2 8 000

700

7 000

600

6 000

Tunga lastbilar

Lätta lastbilar – bensin

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

0

2000

0 1999

100 1998

1 000 1997

200

1996

2 000

1995

300

1994

3 000

1993

400

1992

4 000

1991

500

1990

5 000

Lätta lastbilar – diesel

Koldioxidutsläpp (kiloton) för lätta lastbilar som drivs med diesel respektive bensin samt för tunga lastbilar 1990–2007. Källa: Underlag för nationella klimatrapporteringen 2008, se ”Sweden’s National Inventory Report 2009”, Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se.

Tot. 617.5

530,0

Tot. 453,6

Tot. 454,7

382,0

388,0

Tot. 353,0

Tot. 417,0

353,0

360,6

1970 1980 1990 2007 2008 Lastbil

Sjöfart

Järnväg

Transporterad mängd i Sverige.

Källa SIKA 2008.

139

Den tunga trafiken bidrar alltså i betydande omfattning till de samlade utsläppen av koldioxid. En modernisering av fordonsparken är en viktig faktor för att minska utsläppen eftersom äldre fordon, jämfört med nyare, släpper ut mer koldioxid.

Skärpning av EUs avgasregler för tunga fordon gör att utsläppen minskar för varje år och kommer att fortsätta att minska i framtiden. Till exempel minskar koloxidutsläppen med drygt 87 procent, kolväteutsläppen med drygt 82 procent, kväveoxider med drygt 97 procent och partiklar med drygt 97 procent mellan miljöstandarden Euro 0 och Euro 6.

Tågtrafik är miljövänligare än lastbilstransport men ibland svårt att anpassa till det transportbehov som finns på kortare sträckor. Oftast behövs omlastningar för att nå ut till kunden.

0

Euro 0

Euro 1

Euro 2

Euro 3

Euro 4

Euro 5

Euro 6

1990

1993

1996

2001

2006

2009

2014

–20 –40 –60 –80 –100

CO

HC

NOx

Partiklar

Nivåer av avgasutsläpp från 1990 till 2014 för tunga fordon. Minskning i procent.

Källa: EU kommissionen, sammanställning av BGL

Persontransporter

Persontransport

Fordonsslag Energiåtgång kWh/person km När vi reser kan vi välja mellan väg (personbil, buss), Flyg 0,79 tåg och flyg. Tittar man på energiåtgång och utsläpp Personbil 0,33 av koldioxid per kilometer ger flyg störst miljöpåverBuss 0,13 kan, tåg ger minst. Vägtrafik ligger någonstans melPersontåg 0,14 lan flyg och tåg.

Men tittar man på energiåtgång per kilometer är flyget det sämsta valet. Vägtrafik ligger någonstans mellan flyget och tåg.

Jämför man emission (utsläpp av ämnen) mellan flyg och tåg ser vi att flyget släpper ut stora mängder avgaser. När man gör den här typen av jämförelser måste man ta hänsyn till hur den el tågen använder är producerad. I Sverige kommer en stor del av vår elektricitet från vattenkraft som inte ger några utsläpp av koldioxid.

Jämförelse mellan tåg och flyg, sträcka 60 mil, en person Ämne

140

Tåg (gram)

Flyg (gram)

Koldioxid

4

Kväveoxider

0,02

98400 306

Kolmonoxid

0,5

564

Kolväten

0,02

36

Miljöpåverkan Ett fordon påverkar, till största delen, miljön under tiden det används. Förutom utsläpp av koldioxid innehåller avgaserna flera andra ämnen som påverkar miljön negativt. Även tillverkningen av de material som används att bygga fordonet ger en viss miljöpåverkan, men också transporterna av råmaterialet, själva tillverkningen av fordonet mm.

Utgångspunkten för biltillverkarna bör vara att utveckla bilar med både högsta möjliga säkerhet och lägsta möjliga miljöpåverkan både vid tillverkningen, när fordonet används och slutligen då fordonet skrotas.

Avgaser Vilka ämnen som finns i ett fordons avgaser beror på motorkonstruktion, det bränsle som används samt motorns kondition.

Kolväten (HC) Kemiska bränslen innehåller kolväten (HC), om oförbrända kolväten inte tas om hand i katalysatorn kommer avgaserna att innehålla en högre halt kolväten. Kända risker med vissa kolväten är bl.a. ökad cancerrisk. Ångor från bensin och diesel innehåller kolväten, därför är fordon numera utrustades med sk EVAP-filter som suger upp gasen vid bränsletanken. Därefter leds gasen till motorn där den förbränns.

Kväveoxider (NOx) Luft innehåller en hög halt kväve, när kväve vid höga temperaturer reagerar med syre, exempelvis i motorns förbränningsrum, bildas kväveoxider (NOx). Kväveoxider kan indirekt försura naturen (sänker PH-halten) genom att de i atmosfären kan omvandlas till den sura salpetersyran. Kväve är också ett gödningsmedel och utsläpp av kväve bidrar till övergödningen i naturen. Höga halter av kväveoxider påverkar även människans andningsorgan och kan framkalla astma hos känsliga personer.

Koloxid (CO)

Avgaser från fartyg är fortfarande orenade jämfört med fordon. Foto Allan Brown, iStockphoto.

Koloxid (CO), kolmonoxid, bildas vid all ofullständig förbränning. Den är extremt giftig genom att den blockerar vår syreupptagning och medför en ”inre kvävning”.

Katalysatorn Avgasrening, med katalysator, eliminerar 98 procent av koloxid, kolväten och kväveoxider. Dessa ämnen är mer eller mindre giftiga för människor och natur.

Koldioxidutsläppen (CO2) minskar inte med katalysatorreningen utan är i direkt proportion till bränsleförbrukningen.

141

Svaveloxider (SOx) Sedan producenterna tvingats rena bränslena diesel och bensin från svavel (max 10 mg svavel/kg) har halterna av svaveloxider minskat drastiskt. Om bränslet innehåller svavel bildas svaveloxider vid förbränningen.

Sotpartiklar Avgaserna innehåller också partiklar som är skadliga för oss att andas in. Partiklarna innehåller sot som bildats vid förbränningen. De partiklar man anser som farligast finns i avgaserna från dieselmotorer. Sedan dieselfordon utrustats med partikelfilter anses riskerna ha minskat. Ju effektivare förbränningen är i dieselmotorn desto mindre blir sotpartiklarna. Ju mindre partiklarna är desto lättare passerar de filter. Det finns studier som pekar på att partikelstorleken även har betydelse för hur skadliga partiklarna är för kroppen.

Däck och HA-oljor Den i särklass största hälso- och miljörisken vid tillverkning och användning av däck, har hitintills varit användningen av HA-oljor (högaromatiska oljor). HA oljor har blandats i gummit bla för att göra det mjukare.

Enligt EU:s miljöförordning REACH får HA-oljor inte längre (fr.o.m. 2010) användas vid tillverkning eller regummering av däck. Detta gäller om HA-oljan innehåller mer än en bestämd andel av bla. PAH (aromatiska och polycykliska aromatiska kolväten). PAH som finns i HA-oljor räknas som cancerframkallande och skadliga för miljön. Än används däck som innehåller HA-oljor. Varje år förbrukas mer än 60 000 ton däck i Sverige och ca 2,1 miljoner ton inom EU. En mycket stor del av däckens slitbanor sprids årligen längs våra vägar, ca 10 000 ton i Sverige,. Dessa små gummipartiklar hamnar då i luften eller i vägdiken.

Det har inte varit ovanligt att HA-oljor ingått i halter upp till 20 % i gummiblandningen, det innebär att i ett sådant däck finns cirka 1 liter HA-olja.

HA-oljor i däck medför också problem när däcket slitits ner. Möjligheten att skapa återvinningsprodukter begränsas . Dessutom kan följderna bli allvarliga om t.ex. stora däckupplag börjar brinna.

Tillverkning och materialanvändning Bilfabrikanterna har ständigt förbättrat miljöhänsynen på sina produktionsanläggningar de senaste årtionden. Exempel är installation av olika reningstekniker samt att man byter ut de material som används i fordonen.

Utsläpp av lösningsmedel vid tillverkningen av fordon, har uppmärksammats under de senaste 30 åren. Höga koncentrationer av lösningsmedel, främst från lackeringsanläggningar, har negativ påverkan på människors hälsa och bidrar till bildningen av marknära ozon. De flesta fordonstillverkare har reducerat utsläppen av lösningsmedel till en bråkdel av vad de släppte ut för 25 år sedan.

142

Tiotusentals olika kemikalier används inom industrin. Användningen av kemikalier är ett stort miljöproblem för samhället, både lokalt och globalt. Men de senaste decennierna har användningen minskat kraftigt. Lagstiftning har medfört att de farligaste ämnena, exempelvis CFC (klorhaltig köldmedia), kadmium och asbest helt försvunnit från produktionen.

Energiförbrukningen vid fordonstillverkning är betydande. Vilken miljöpåverkan detta ger beror på vilka energislag som används.

Slutna processer används för att minska förbrukningen av färskvatten. Anläggningarna kan vara försedda med egna vattenreningsutrustningar. Genom dessa reningsanläggningar kan man ta hand om utsläpp av fosfor, järn, krom, nickel och zink.

Det är viktigt att sortera ut de restprodukter som bildas vid tillverkningen. Det är också viktigt att öka andelen återStål i olika kvaliteter är det material som använt och återvunnet material. används för de flesta fordonskarosser.

Foto Ricardo Azoury, iStockphoto.

Karosserimaterial När man konstruerar fordon är valet av material en mycket viktig del av konstruktionsarbetet.

Valet av material påverkar hur de olika karossdelarna kan tillverkas och fogas samman. Varje material har sina begränsningar och fördelar i tillverkningen när det gäller hur de kan formpressas, formsprutas, gjutas, svetsas, limmas, mm.

Vidare så är materialvalen viktiga för hur säker bilen är att färdas i och hur länge bilen håller, exempelvis motståndet mot korrosion (ex rost). Materialvalet inverkar också på hur karossen kan repareras exempelvis efter en krock och slutligen hur de olika materialen kan återvinnas när bilen en gång ska demonteras.

De material som ingår i fordonet bör dessutom ge så lite negativ miljöpåverkan som möjligt, både när materialen framställs och när de bearbetas till rätt form.

Materialen bör inte heller ge arbetsmiljöproblem när fordonen byggs eller senare repareras.

För att det ska vara enkelt att återUltra High Strength Steel High Strength Steel vinna materialen när bilen skrotas Extra High Strength Steel Mild Steel/Forming grades måste fordonet vara konstruerat så att Very High Strength Steel Aluminium det går att sortera materialen. Återvinningen underlättas om så få materialsorter som möjligt används och delarna är tydligt märkta.

En modern personbilskaross består viktmässigt av ca 72 % stål och annan järnhaltig metall, ca 5 % aluminium, 10-15 % plast, 5 % gummi För olika delar av karossen används olika material. Stål med olika hållfasthet används. Bild Volvo Personvagnar. samt en mindre mängd glas, papper, trä och textil.

143

Prestanda Branschkunskap ger en bred introduktion till fordon- och transportbranscherna. Vilken roll spelar branscherna i samhället?

Vilka yrken finns inom branscherna? Hur arbetar myndigheterna med trafiksäkerhet? Hur påverkar branscherna vår miljö? Dessa och många andra liknande frågor ger Branschkunskap svar på.

Branschkunskap är avsedd för gymnasiekursen: Fordons- och transportbranschens villkor och arbetsområden.

40675064-Omslag.indd 1

2011-05-11 13.50