9789127129481 by Smakprov Media AB

Det här märkliga huset, varför byggdes det just här? Vad kan jag ta reda på om bygdens historia? Varje hus har en historia, och husens historia hänger nära samman med männi skornas. Det finns mängder av nyare hus som också har historia, om än kortare. Historia om tillkomst och arkitektur, om stadsplaner och byggprojekt. Frågorna vi ställer har ofta ett svar. Det finns många arkiv att besöka och källor att söka i på nätet. För vissa typer av bebyggelse kan man hitta mycket material, för andra mindre. Visst är det fantasieggande, att vi människor flyttar omkring, men huset står kvar och samlar på sin egen historia? Hur man får fram fakta om husen, hur vi kartlägger husens och bebyggelsens historia – det är vad den här boken handlar om. Lycka till i din vandring!

Omslagsbilden föreställer Villa Ekudden i Älvsjö, som byggdes 1895 och som haft en omväxlande historia från enfamiljshus till fyrfamiljshus och nu åter till enfamiljshus. Under en tid var huset bebott av finska gästarbetare och kallades Finnhuset. Huset har genomgått grundliga ombyggnader: utedass och skjul har rivits, värme och vatten har installerats.

Börja forska kring ditt hus och din bygd

Per Clemensson, tidigare förste arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg, och Kjell Andersson, journalist och historiker, har tillsammans givit ut ett flertal böcker om hembygdsforskning och släktforskning, bland andra Börja släktforska – genvägar till din släkts historia, Släktforska steg för steg och Släktforska vidare.

Per Clemensson | Kjell Andersson

Vilka har ägt vårt hus tidigare?

Per Clemensson | Kjell Andersson

Börja forska kring ditt hus och din bygd

Innehåll Förord ......................................... 5 Varje hus har en historia ............. 7

Frågorna vi ställer ................ 8 Om bokens exempel ............. 10 Hur gammalt är huset? .........11 Var finns svaren? ................. 12 Vart vänder du dig? ............ 14

Vem har ägt huset? Och när avstyckades tomten? ...... 42 Ekonomiska kartan ............. 47 Så byggdes villan ................ 49 Sentida bostadsområden ....... 52 Gården ...................................... 53

Vem bodde på gården? ......... 56

Husens och bygdens historia i tryck ............................ 19

Vem ägde gården äldre tid? ............................. 58

Geografiska och topografiska handböcker ......................... 20

Vem betalade skatt för gården? ......................... 63

Kalendrar och kataloger ...... 22

Hur såg gården ut i äldre tid? ............................ 68

Kartor ................................ 24 Husens och bygdens historia digitalt .......................... 27

Folkbokföring ..................... 27 Riksantikvarieämbetet ........ 29 Urkunder ........................... 30 Kartor och ritningar............ 32 Ortshistoria ......................... 33 Villan och sommarstället .......... 36

Ritningar och stadsplaner i arkiven ............................ 36 Finns det något skrivet eller tryckt? ......................... 40

Skatteköp – Kammarkollegiets arkiv ...... 71 Skattläggning och jordrannsakning ................. 72 Jordregister med ny numrering från 1908 ........ 75 Bouppteckning ..................... 75 Ett fornminne på gården ..... 78 Torpet ....................................... 80

Olika typer av torp ............. 80 Torpet och backstugan i husförhörslängden ............... 83 Soldattorpssyner .................. 83 3

Bouppteckningar .................. 87

De statistiska tabellerna ..... 121

En torpinventering .............. 89

Riksantikvarieämbetet ....... 121

Egnahem – en rörelse på 1900-talet ........................... 90

Hembygdsföreningar och hembygdsmuseer ................ 123

Stadens hus och fastigheter ...... 92

Mycket finns samlat i många arkiv ..................... 92 Vad finns i kommunarkiven och stadsarkiven? ...................... 94 Den äldre stadsförvaltningens arkiv ..... 96 Stadsregister ....................... 98 Brandförsäkring i städerna ... 99 Nordiska museets stads- och samhällsundersökningar ..... 101

Bygdeband ....................... 124 Länsmuseer och Nordiska museet ................ 125 Ortnamnsarkiven .............. 126 Övrig bebyggelse ..................... 128

Herrgårdar, säterier och adelns jordagods ................ 128 Gårdsarkiv ........................ 131 Bruk .................................. 131 Boställen ........................... 132 Järnvägsbyggnader ............. 133 Lotsväsendet, fyrplatser ....... 135

Byn .......................................... 102

Skiftena förändrade kartbilden ......................... 102 Söka historiska kartor hos Lantmäteriet ............... 104 Två stora skiften ................ 107 Samverkan i byn ............... 115

Skolor och lärarbostäder ..... 136 Nykterhetsloger, gästgiverier, missionshus, folkets hus och andra samlingslokaler ... 137 Brunns- och badorter ......... 137 Bilagor ..................................... 140

Gamla längd- och ytmått ... 140 Bygden och socknen ................ 119

Sockenstämman och kyrkoarkiven ..................... 120

Hemsidor till databaser...... 142 Databaser på cd/dvd.......... 142 Register .................................... 143

Förord Att forska kring ett hus kan vara minst lika spännande som att forska kring sin släkt. Mycket material finns i databaser av olika slag. Men ofta måste man själv uppsöka arkiv, museer och bibliotek för att söka i originalhandlingar. Vem har ägt huset? Vem har betalat skatt för det? Vem har bott i huset? Finns det några gamla dokument sparade i arkiven? Syneprotokoll, brandförsäkringshandlingar, lantmäterikartor, ritningar – var hittar man dokumenten? Den här boken ger råd om hur man själv kan söka fram svar på frågorna. Källmaterialet i arkiven som berör bebyggelsen är omfattande. Det har hittills saknats en populärt skriven vägledning för den som vill forska kring hus och bebyggelse. Vi hoppas att den här boken ska fylla den luckan. Så här är boken upplagd: Efter en kort inledning gör vi en allmän genomgång av var man finner de viktigare källorna till forskning kring hus, fastigheter och bebyggelse, och vad man kan finna i stora drag. Vi gör en särskild genomgång av vad som finns tillgängligt i databaser, på Internet och på cd, och vad man kan söka på sitt arkiv och bibliotek. Därefter utgår vi från olika hus- och bebyggelsetyper och redovisar de viktigaste källorna för var och en av dessa huvudgrupper: villan och sommarstället, bondgården, torpet, stadens bebyggelse, byn och socknen. Till slut redovisar vi en rad särskilda kategorier, t ex herrgårdar, bruk och boställen. Många källor är gemensamma för de olika grupperna av bebyggelse, men vi har valt att redovisa varje huvudkälla i detalj kopplat främst till en bebyggelsekategori. I några fall dyker samma typ av källmaterial upp på flera ställen i boken. Det gäller t ex äganderättshandlingar och bouppteckningar. – Vi kunde naturligtvis ha valt att istället utgå från de olika källorna, men vi tror att en sådan bok hade blivit mindre lättläst. 5

Om man har svårt att hitta en viss källa eller typ av dokument kan registret i slutet av boken vara till hjälp. På biblioteket kan man finna vår tidigare bok Hembygdsforska steg för steg, som utkom 1990. Där finns ytterligare tips och förslag om hur man forskar kring en hel ort, en socken eller en stadsdel. Vi har också skrivit flera böcker om släktforskning: Börja släktforska, Släktforska steg för steg och Släktforska vidare. Emigrantforska steg för steg finns idag endast på bibliotek. Per Clemensson och Kjell Andersson

Börja forska kring ditt hus och din bygd

Torpet Torpstugan är idag ofta fritidshus. Det gamla torpet i skogsbrynet, rödfärgat och med vita knutar, med kök och kammare, är rentav så mycket symbol för det svenska fritidshuset att vi talar om att ”åka till torpet” och ”vara sommartorpare”. Men vad är ett torp, och vem var torpare? Och hur hittar vi torpets historia i arkiven?

Olika typer av torp Vid mitten av 1800-talet nådde torpbebyggelsen sin kulmen och det fanns omkring 100 000 torp i Sverige, med en befolkning på omkring en halv miljon människor – en sjundedel av Sveriges befolkning – som då uppgick till 3,5 miljon. Dessutom fanns det ett par hundra tusen människor bosatta i backstugor och en halv miljon tjänstefolk och inhyseshjon. Torpen anlades på byarnas utmarker eller på bondgårdars och gods sämre mark. Anläggningen av torp innebar ofta nyodling. Till skillnad från gårdarna var torpen inte skattlagda – de hade inte mantal och torparen betalade inte skatt. Torparna arrenderade sin jord av huvudgården – ett gods eller en bondgård – och arrendet erlades in natura, oftast som dagsverken. Man använder ofta termen dagsverkstorp om dessa torp. Andra benämningar är jordtorp och stattorp (statare). Med tiden kunde en del av torpen omvandlas till vanliga gårdar genom skattläggning. Det blev särskilt vanligt efter eller i samband med skiftena. Dagsverkstorpen avskaffades formellt 1943, samtidigt med att statsystemet avskaffades. Särskilt i norra Sverige bildades många kronotorp genom nyodlingar på kronans mark. Kronotorpen innebar en omfattande kolonisering av norra Sverige. Med förpantningstorp menas ett torp med besittningsrätt under i 80

allmänhet 49 år. Torparen erlade ett pantbelopp vid tillträdet. I gengäld hade torparen mindre skyldigheter i form av dagsverken. Undantagstorp var torp som avdelades vid arvskifte eller försäljning. En särskild kategori utgjorde soldat- (knekt-), ryttar- och båtsmanstorpen, som anlades när indelningsverket infördes vid slutet av 1600-talet som boställen för infanteriets, kavalleriets och flottans manskap. De här torpen medförde ingen dagsverksskyldighet. Tvärtom måste byns bönder förse soldattorpet med naturaförmåner, som ved och hjälp med dragdjur. Villkoren reglerades i ett soldatkontrakt. Till ett torp hörde alltid jord, även om den inte ägdes av torparen. Torpet var en liten gård, med uthus för husdjur, förråd och redskap. Gränsen mellan gård och torp gick vid mantalssättningen. Till backstugorna hörde däremot ingen jord – kanske fanns det bara ett litet potatisland. Backstugan gav inte någon bärgning. I stugorna bodde medellösa änkor, daglönare, sjukliga och fattigfolk. Bland backstugornas folk kunde det också finnas hantverkare, exempelvis skomakare och skräddare. När befolkningen växte under 1800-talets lopp byggdes det allt fler torp och stugor. Med industrialiseringen och emigrationen började en utflyttning, och under 1900-talets lopp förvandlades alltfler av landsbygdens torp och stugor till fritidshus. Av fattigbebyggelsen blev det idylliska sommartorp.

Soldattorpet Stängelsåsen 2010.

Två torp i Västergötland Stängelsåsen och Ängsåsen är ett par typiska torp, en bit från Varola by. De ligger just där Varola bys bördiga åkermarker övergår till magrare skogsmark. Torpen ligger bokstavligt på marginalen. Och de har bebotts av bygdens mindre bemedlade.

Torpen på kartan Ett första steg för att fastställa vilken typ av torp vi har att göra med är att skaffa fram äldre kartor. Vi börjar med att titta på Generalstabskartan. Den här kartan blev den första rikstäckande kartan och Torpet

Soldattorpet Ängsåsen 2010.

Utdrag ur Generalstabskartan för Varola församling. Obs 2 ST för Ängsåsen och Stängelsåsen.

Utdrag ur ekonomiska kartan för Skaraborgs län 1877–82.

producerades under slutet av 1800-talet. De första bladen gavs ut redan på 1850-talet och det sista bladet utkom 1924. I södra Sverige och för de tättbefolkade kusttrakterna i norra Sverige är skalan 1:100 000, och i norra Sveriges glest befolkade inland 1:200 000. Låt oss se på Generalstabskartan som omfattar Varola, och som har tryckåret 1916. Vi ser att våra torp är försedda med texten ”2 ST”. Enligt teckenförklaringen för kartan betyder ST soldattorp. Det finns alltså två soldattorp på platsen. Generalstabskartan kan framför allt användas för att lokalisera soldattorpen. Om vi finner att det egna torpet är ett soldattorp kan vi glädja oss åt det. Vi kan räkna med att det finns mycket mer material i arkiven om soldattorp än om andra typer av torp och stugor. I Skaraborgs län finns ett annat viktigt kartverk som kan hjälpa oss. Under åren 1877–82 gjordes fältmätningar för en länstäckande ekonomisk karta, och originalblad ritades. Man fick aldrig råd att trycka och ge ut kartan, men originalbladen sparades, och de trycktes och gavs ut drygt hundra år senare (1986–87). Här ser vi samma område på denna ekonomiska karta. Vi ser en omfattande ansamling av torp och stugor i skogskanten sydost om Varola by. Ett par av husen är namngivna: Nybygget B och Ängen T. De övriga är försedda med beteckningar som B, 2B, T och ST. De två ST i östra delen känner vi igen som våra två soldattorp Stängelsåsen och Ängsåsen. Av teckenförklaringen till kartan framgår att T står för torp, ST står för soldattorp och B står för ”backstuga eller bebyggd lägenhet”. Här fanns alltså ett antal stugor eller ”torp” varav ett par var soldattorp, ett par var andra torp, sannolikt dagsverkstorp under någon av gårdarna i byn, och resten var backstugor, dvs stugor på ofri grund.

Utdrag ur ekonomiska kartan 1959.

Börja forska kring ditt hus och din bygd

Torpet och backstugan i husförhörslängden Folket i torp och stugor finns alltid med i husförhörslängderna. All befolkning i socknen fanns bokförd där för att prästen skulle ha kontroll på kristendomskunskap och nattvardsbesök, men också för att kunna bokföra flyttningar, dop, vigslar och dödsfall. Man gjorde ingen skillnad på bönder och andra. Men böckerna är förda by för by och gård för gård. I allmänhet ligger stugor och torp under sina respektive gårdar, nederst på sidan. Soldattorp och andra torp kan ofta ha fått en egen sida. Ofta finns inget namn på den enklare bebyggelsen – det kan stå exempelvis ”en stuga”. För soldattorpen Stängelsåsen och Ängsåsen har prästen i Varola gjort egna sidor i husförhörslängden. Det har behövts, för soldaterna har ofta växlat, och de har ibland haft många barn.

Soldattorpssyner Det går oftast att återfinna syneprotokoll för soldattorp. Synerna genomfördes för att bedöma om soldattorpet var i gott skick eller om det krävdes reparationer eller andra förbättringar. Bönderna i roten var skyldiga att bygga och underhålla soldattorpet. En rote bestod av ett antal gårdar, som tillsammans underhöll en soldat. En av bönderna var rotemästare och huvudansvarig för att roten fullgjorde sina skyldigheter. Rotemästarens gård kallades stamroten och var i allmänhet den största gården i roten. − I tv-serien Raskens kan du se hur en soldattorpssyn gick till. För att hitta soldater har man god hjälp av Centrala soldatregistret i Skövde. Vid syneförrättningen på soldattorpet upprättades alltid ett syneprotokoll där man listade de åtgärder som skulle göras och den uppskattade kostnaden för dessa. Av protokollet framgår också vilka som var närvarande. Syneprotokollen kan ge många detaljerade upplysningar om torpet, om storlek på husen och om hur de var byggda. Syneprotokoll för soldattorp kan påträffas i flera olika arkiv, i kroTorpet

Varola församlings husförhörslängd 1782–1810 för Varola Logårdens Soldattorp Stängelsåsen.

nolänsmännens arkiv, i länsstyrelsernas arkiv (bägge i landsarkiven) liksom centralt i Krigsarkivets regementsarkiv. Synerna finns inte mikrofilmade utan man måste bläddra sig igenom akterna för att hitta fram till sitt eget soldattorp.

Syn på Logårdens soldattorp 1840 Den här synen förrättades 1840 och ingår i ett protokoll som omfattar syner av flera soldattorp. Förutom stugan synades också ladugård, hägnader och brunnskaret.

Börja forska kring ditt hus och din bygd

N:o 782 Warola Logården. Närwarande som Rotmästare Johannes Johansson i Frälseg. Thorestorp, samt Soldaten Nils Bjur man. Stugan. Bristande Brädfordring å båda sidor werkställes 3 Taket påtäckes med 8 Sk:d halm 8 Torf och Arbetslön 4:32 Nya bågar med foder insättes i Södra gafwelfönstret 2 Nya bågar insättes i Westra Stugufön stret 1:16

Syn på Logårdens soldattorp Stängelsåsen 1840 av kronoläns mannen i Kåkinds övre distrikt.

19.-

Torpet

Synehandlingar i olika arkiv Så tidigt som 1514 kom bestämmelser om att husesyner skulle hållas för skattebönder och kronans landbor och för boställen av skilda slag. Synen skulle hållas av kronofogden, länsmannen eller häradshövdingen med 2 nämndemän. Alltsedan dess har husesynsordningar utfärdats. Det finns olika typer av syner: husesyner, värderingar, ekonomiska besiktningar i samband med ägarbyte eller konkurs. Om man i sin forskning behandlar ett boställe av något slag, ett officersställe, ett lotshemman osv kan man hoppas på att hitta detaljerade uppgifter.

Arkiv där man kan återfinna syner över fastigheter • Häradsrätten/rådhusrätten/ägodelningsrätten (landsarkiven). Hus-, boställs-, gräns- och marksyner, syner vid brand och skiften. • Länsstyrelsen (landsarkiven). Syner vid skatteköp, skattläggning och jordrannsakning, boställssyner, soldattorp. • Kronofogden, kronolänsmannen, häradsskrivaren (landsarkiven). Syner vid skattläggning m m, husesyner, syner av soldatboställen och andra boställen, vägsyner. • Kammarkollegiet. Skattläggnings- och skattköpssyner. • Lantmäteriet. Syner vid skiften. • Domänintendenten (landsarkiven). Av- och tillträdessyner av kronoegendomar. • Skogskommissionerna och kvarnkommissionerna (landsarkiven). • Överjägmästare/reviren (landsarkiven). Boställssyner.

Börja forska kring ditt hus och din bygd

• Domkapitlet (landsarkiven). Kyrkliga boställssyner. • Kyrkoarkiven (landsarkiven). Prästgårdar m fl boställssyner. • Regements- m fl militära arkiv (Krigsarkivet). Syner av officersboställen och soldattorp. • Lotsväsendet (landsarkiven och Riksarkivet). Syner av lotshemman och fyrar. • Tullväsendet (landsarkiven och Riksarkivet). Syner av lotsstationer. • SJ och kanaler (landsarkiven och Riksarkivet). Banvaktsstugor och slussvaktsstugor. • Väghållningsdistrikt (landsarkiven). Vägsyner. • Bergmästare (landsarkiven). Syner av bruk och gruvor. • Brandstodsbolag (Stockholms stadsarkiv och landsarkiven). Brandsyner. • Arrendesyn (av- och tillträdessyner) återfinns i fastighetsägarens arkiv.

Bouppteckningar En bouppteckning kan ge en bild av hur livet levdes på ett torp, eftersom alla husgeråd, kläder och föremål förtecknades och värderades. Bouppteckningar gjordes både för rika och fattiga, se s 75. Bouppteckningen på nästa sida visar föremålen på Logårdens Soldattorp 1785 efter soldaten Jonas Lobergs död. Det är fascinerande med vilken detaljrikedom vi kan få del av vad som fanns i en liten torpstuga för drygt 200 år sedan. Torpet

År 1785 d 4. Januarij blef utaf undertecknadt boupteckning för rättad, på Soldate bostället under Log. Warola, efter afledne Soldaten Jonas Loberg. Som blef död på arbets Commando förledne Höst i LandsCrona, och efter sig lemnat 5 barn, 2 Myndige söner, samt 3 omyndige döttrar, hwarföre på de omyndigas wägnar såsom godman infan sig Jonas Gabrielsson på Ryttare bostället Stängelsåsen, då den lilla Egendom af Enkan upgafs som befans och följer nemb. Rdr sk rst Rdr sk rst Ett waggyr 12 Transport 2 12 6 1 st Gryta 32 Spade med hacka 5 1 st Dito 20 Biälror med Klåfwar 2 1 st steke panna 3 Träbråte 1 st Tälg yx 4 1 st Skåp 8 1 st wed yx 5 1 st half Kista 9 1 st hand yx 3 ett bord 6 1 st såg 3 3 st Styrstolar 6 Bouppteckningen innehåller flera för oss okända ord på redskap och andra föremål. Förklaringar till gamla ord kan man hitta i Svenska Akademiens ordbok (SAOB), i Johan Ernst Rietz Svenskt dialektlexikon, i Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok, och i F A Dahlgrens Glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket: från och med 1500-talets andra årtionde. Exempel på ord: Klåfwar = band, Nafrar = borrar, Skafwa = bandkniv, Styrstolar = pinnstolar, Långstolar = bänkar, Bråta = ett linredskap.

Börja forska kring ditt hus och din bygd

Ur Kåkinds häradsrätts bouppteckningar 1785.

En torpinventering Torpens namn Genom att torpen inte fanns med i skattelängderna och inte alltid hade egna sidor i husförhörslängderna blev inte namnen lika fast registrerade som på de äldre gårdarna. Nya torp och stugor tillkom, och de behövde nya namn. Man kunde ge namn efter den som bebodde det nya stället (Karltorp, Skräddartorp) eller ge namn efter huvudgården. Ibland gav omgivningen ett skämtsamt eller nedlåtande namn (Galisatt efter en Torpet

Blankett för torp inventering. Källa Vallda hembygdsförening.

dörr som blev felvänd eller Tjuvängen efter inbyggarna) eller ett namn efter terrängen (Sandbacken, Mossen, Skogsvreten). När torp och stugor friköptes vid början av 1900-talet var det inte ovanligt att de nya småbruken eller egnahemmen av sina ägare, som nu inte längre ville känna sig som torpare, fick nya namn. De döptes om till namn som Fridhem, Eriksro, Johanneberg och Annelund. De här förändringarna i namnskick kan ibland göra det svårt att identifiera platserna i äldre handlingar. Då kan en väl genomförd torp inventering vara en bra hjälp.

Egnahem – en rörelse på 1900-talet När vi idag hör ordet ”egnahem” tänker vi i första hand på villaområden i städernas utkant. Men begreppet står också för en speciell rörelse för att ordna nya småbruk på landsbygden under början av 1900-talet. Egnahemsrörelsen var framför allt en reaktion på emigrationen, ett medel att försöka bromsa utflyttningen till Amerika från den svenska landsbygden och att skapa småbruk för lantarbetare, och därmed också bromsa avfolkningen på landsbygden. 90

Börja forska kring ditt hus och din bygd

Egnahemslån infördes 1904 för att ge stöd till bildandet av egnahem. Egnahemsnämnder inrättades vid hushållningssällskapen för att förmedla dessa lån. Lånen kunde inte beviljas inom stadsplanerat område. Ofta upprättades typritningar för dessa egnahem. Under depressionsåren på 1930-talet avstyckades småbruk, s k Per Albin-torp, för att skapa försörjning åt arbetslösa. Stöd gavs genom den 1933 inrättade Statens Arbetarsmåbruks lånefond. I allmänhet ansågs det att 2 ha odlingsmark var tillräckligt för ett sådant småbruk. Senare kom även många städer att inrätta egnahemsnämnder för att hjälpa arbetare att anlägga egnahem i städernas utkanter. Egnahemsnämndernas arkiv innehåller låneansökningar och akter kring egnahem. Hushållningssällskapens arkiv finns i vissa fall på landsarkiven, i andra fall finns de kvar ute hos hushållningssällskapen. De här arkiven är mycket innehållsrika, och innehåller omfattande material om jordbruket i länen, om egendomar, om lantbruksmöten, mejerier och mycket annat.

Torpet

Börja forska kring ditt hus och din bygd

Per Clemensson | Kjell Andersson

Vilka har ägt vårt hus tidigare?

Per Clemensson | Kjell Andersson

Börja forska kring ditt hus och din bygd