EKOLOGISK TRÄDGÅRDSGLÄDJE
Att odla sin trädgård långsiktigt är meningsfullt!
Den här boken vill hjälpa dig som längtar efter en trädgård med vackra växter, ett rikt fågeloch insektsliv och en bördig jord att uppnå balans – helt efter naturens principer. Har du tur blir just din trädgård en naturlig fristad för många hotade sorter och arter i både växt- och djurvärlden. Fotograf Håkan Aspnäs fantastiska bilder får dig att verkligen uppleva växterna, djuren och insekterna. Lycka till!
Peter Svenson
Att få arbeta i en trädgård och att riktigt få känna den gröna miljön, skänker en känsla av lust och tillfredsställelse. Odling är roligt, och kan man samtidigt göra det med en medveten miljöanpassad inriktning så blir det också meningsfullt. Ju mer du lär dig om ekologisk trädgårdsskötsel, desto mer kommer du att upptäcka att det blir allt färre ”måsten”.
Ekologisk
TRÄDGÅRDSGLÄDJE
ISBN 978-91-534-3387-3
Peter Svenson | Fotograf Håkan Aspnäs www.icabokforlag.se
3387-3 omslag Ek tradgard_ny.indd 1
2011-11-29 11.37
Ekologisk
trädgårdsglädje Peter Svenson | Fotograf Håkan Aspnäs
o
www.icabokforlag.se © 2012 Peter Svenson och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001 Fotografier: Håkan Aspnäs Grafisk form: Lisa Kullberg Layout och original: Britt-Marie Ström Redaktör: Carin Brosten Repro: Done Tryck: CT Printing, Kina genom Italgraf Media 2012 ISBN 978-91-534-3387-3
innehåll Förord 8 Trädgårdens positiva effekter på människan 12 Trädgården som rehabilitering 18 Det långsiktiga ekologiska målet 24 Beskärning 40 Den ekologiska trädgårdens växt- och djurliv 44 Det ekologiska projektet med Göteborgs rosarium 58 Vatten i trädgården – det naturliga växtskyddet 66 Den miljövänliga, resurssnåla och långsiktiga ekologiska trädgården 68 Trädgården – vårt kulturarv 74 Växtlexikon – några av mina absoluta favoriter i trädgården 82 Register 111
D
en här boken handlar om hur man tar hand om sin trädgård på ett ekologiskt sätt. Den handlar också om den glädje man får uppleva när man gör det. Ekologisk trädgårdsskötsel innebär i enkla ordalag att man försöker härma naturens principer i den egna trädgården. Man använder naturgödsel, biologiska bekämpningsmedel, anlägger sin egen kompost, skapar goda förutsättningar för djur- och insektsliv, vilket på sikt leder till artrikedom och mångfald. Man försöker också ta hänsyn till varje växtindivids särskilda behov. En annan viktig företeelse är marktäckning med organiskt material runt växterna. Tillsammans leder allt det här till ett harmoniskt samspel mellan organismerna och deras miljö i trädgården, vilket långsiktigt resulterar i en välmående trädgård i balans. En sådan miljö leder i sin tur till en lycklig och tillfredsställd trädgårdsägare. Det finns till och med vetenskapliga undersökningar som bevisar att trädgården har en helande effekt på människor som har blivit sjuka i det moderna och stressiga samhället. En intressant iakttagelse som jag gjort många gånger är att de trädgårdar som liksom ”glöms bort” av trädgårdsägaren, efter ett tag blir mycket vackrare än vad de var när de hölls välansade och ordentligt omhändertagna. Det är tankeväckande och ganska skönt att veta, tycker jag. Trädgården behöver således egentligen inte ”köra slut” på mig som trädgårdsägare, snarare lovar den mig att bara bli vackrare och vackrare ju längre tiden går – utan att jag jobbar ihjäl mig. Som en extra långsiktig bonus så blir trädgårdsmiljön mer ekologiskt balanserad och därmed miljövänligare.
Att trädgården är vacker är naturligtvis väldigt subjektivt och kan betyda så olika för olika människor, men jag tror nog att de flesta människor anser att det som naturen själv åstadkommer är vackert och oslagbart. Vill man skapa en strikt hållen trädgård som har ett speciellt uttryck så står det var och en fritt att få göra detta. En sådan trädgård kräver dock betydligt mera arbete. Det är så ofattbart roligt att odla sin egen trädgård. Man kan få uppleva de mest skilda saker i den. Fåglar som bygger sina bon, plötsliga mutationer (genförändringar) i växterna som spelar ägaren ett spratt eller fantastiska iakttagelser av rovsteklar som går på jakt efter bladlöss. Att odla sina egna tomater eller potatisar är inte bara roligt utan kan även bespara ägaren några slantar för de uteblivna inköpen. Trädgården som begrepp har en mycket lång historia hos människan, vilket betyder att när man odlar sin trädgård så gör man också en kulturgärning. Att anlägga en kryddträdgård till exempel, blir att föra den traditionen vidare. En företeelse som munkarna höll på med redan på 1100-talet. Jag vill tydligt påpeka att allt som står i denna bok är ett resultat av antingen mina egna odlingserfarenheter eller ett uttryck för mina subjektiva skönhetsupplevelser. Med det vill jag ha sagt att jag inte gör anspråk på att tala om rätt eller fel inom trädgårdsodlingen eftersom jag anser att det inte finns några sådana ”lagar”. Den här boken innehåller naturligtvis också en hel del fakta om olika växter som jag tycker mycket om och som jag vill rekommendera. Idén om den här boken uppstod i mötet med fotografen Håkan Aspnäs. Håkans nästan magiska närbilder påverkade mig oerhört starkt och jag förstod att det skulle bli en riktigt rolig ”resa”. Hoppas att du som läsare får ett underbart nöje av boken. Peter Svenson
peter svenson
håkan aspnäs
är född och uppvuxen i Borås. Han utbildade sig 1979 till trädgårdsmästare på Dingle lantbruksskola i norra Bohuslän och har sedan dess arbetat inom yrket med endast några korta avbrott för annan verksamhet. Peter medverkade under elva år i lokalradioprogram om trädgård i Göteborg. Efter denna period medverkade han även i ett antal rikstäckande radioprogram. Som en följd av detta fick han ta emot Gröna Pennpriset år 2006. Det är ett pris som delas ut en gång om året av Gröna Pennklubben som består av Sveriges aktiva trädgårdsjournalister och fotografer. Priset går till personer som bidragit med inspiration och nytänkande inom trädgårdskonsten. Till alldeles nyligen var Peter ansvarig trädgårdsmästare i Trädgårdsföreningens 1800-tals park i centrala Göteborg. Denna park innehåller bland mycket annat Nordens största rosarium med en imponerande samling av rosor från 2500 f.Kr. och fram till våra dagar. Peter genomförde, tillsammans med övrig personal, en omläggning av skötseln av parken från konventionell till ekologisk med början i rosariet. Omläggningen kom så småningom att omfatta hela parken. Ekologiska principer har varit en tydlig röd tråd och en icke förhandlingsbar övertygelse i Peters yrkesverksamma liv.
är född och uppvuxen på en gård i byn Övernora utanför Hedemora. Intresset för fotografering började redan på högstadiet men sedan blev det trumslagande i olika band för hela slanten och fotograferandet lades åt sidan. Håkan hamnade i Göteborg 1985 för att göra vapenfri tjänstgöring och blev kvar där. Därefter blev det jobb med barn, äldre och förståndshandikappade inom omsorgen. Flera år senare tog Håkan åter igen upp fotograferingen. Han gick diverse kvällskurser och utbildade sig sedan på Fotoskolans KY-utbildning. Det var där han började experimentera med växtfotografering och även började hitta sitt egna uttryck i fotograferandet med otroliga närbilder och många spännande motiv. Håkan laborerar också gärna med ljus, färg och form. Idag jobbar han som frilansfotograf, och då främst med växtoch matbilder samt reklam.
Det långsiktiga ekologiska målet Från allra första början när intresset för trädgårdsskötsel blev uppenbart för mig så stod det också klart att det skulle ske på ekologisk väg. Det fanns en tydlig och självklar symbios i detta för mig. Trädgårdsskötsel som står för något så positivt ska inte förvanskas av kemiska preparat och konstgödsel. den ostädade, ekologiska rabatten. Naturen har sin egen bästa medicin mot sjukdomar och problem. Den stora utmaningen för att man ska lyckas med sin trädgård är att man lär sig lyssna till alla de signaler som finns i naturen. Det handlar mycket om den egna inställningen. För att kunna hitta balansen i trädgården så måste man kanske gå ifrån gamla invanda tankemönster. Den ekologiska trädgårdens balans är en annorlunda form av trädgård som de allra flesta troligtvis inte varit vana vid. En betydelsefull företeelse i den ekologiska trädgården är att intensiteten av skötseln inte bör vara så omfattande. Städning av rabatter ska ske på ett något annorlunda sätt mot vad man är van vid. Traditionellt sett tar man bort allt organiskt material ur rabatterna under hösten samtidigt som man höstgräver. På våren städar man igen och tar bort de sista resterna av fjolårets växter som vissnat ner. I den ekologiska trädgården ska riset från sommarblommor och perenner (fleråriga, örtartade växter) stå kvar över vintern som ett naturligt skydd mot kylan. Målet är att efterlikna naturen. Precis som i skogen, finns det naturligt i den ekologiska trädgården ingen öppen och ”naken” jord utan alla ytor är bevuxna. Anledningen till det är att en jord som ligger öppen torkar ut och förstörs i sin struktur. En sådan jord blir också utsatt för erodering vilket innebär att jorden blåser bort och utarmas. De fleråriga växternas rötter skyddas mot kylan om det finns kvar gammalt ris från fjolåret. På vårkanten när den värsta kylan släppt sitt grepp om trädgården kan man börja klippa ner riset. Materialet som klipps ner bör vara klippt i mindre bitar. Efter nedklippningen får riset ligga kvar och bli till näring, jordförbättring, fukthållare och marktäckning mot ogräs. När växtsäsongen är i full gång så har också det nedklippta riset försvunnit under de nya friska bladen på plantorna. Fördelarna är här många som ni förstår. En rabatt som behandlas på det här sättet behöver man inte gödsla, vattna, tillföra kompost till och ogräsrensa lika ofta.
> Köldens första penseldrag.
24
den ekologiska trädgårdens växt - och djurliv
de hårt arbetande småfåglarna Bladlössen kan ställa till med tråkiga skador under vissa odlingsår och bli en plåga. Det är då fåglarna kommer in i bilden. Småfåglar gör makalös nytta i trädgården när det gäller att ta hand om skadeinsekter. Det är nämligen så fint ordnat i naturen att när bladlusangreppen är som värst då har också fåglarna som störst behov av föda till sina växande ungar. Det är ett sant nöje att skapa förutsättningar för ett rikt fågelliv i trädgården året om. Visserligen kan man bli ruinerad rent ekonomiskt på fågelfröer vintertid, men å andra sidan får man varje dag en föreställning vid fågelbordet som överskuggar oron över den tomma plånboken.
Ett bra boende …
artrikedom – den friska trädgårdens utveckling Den artrika trädgården som tillåter ogräs och mer eller mindre orörda delar på olika ställen blir väldigt intressant för alla de djur- och insektsarter som man inte träffar på i den välstädade trädgården. Många av de växter som vi kallar för ogräs har en oerhört viktig funktion som attraherare av nyttoinsekter. Om man tillåter växter som drar till sig exempelvis stora mängder bladlöss och samtidigt ser till att småfåglar och nyckelpigor trivs, får man snart erfara att problemen med skadeangrepp minskar på de växter man vill ska överleva och frodas. Det uppstår en balans mellan skadeinsekter och nyttoinsekter och likaså mellan skadedjur och nyttodjur.
Tuff typ med vågat leverne.
50
den ekologiska trädgårdens växt - och djurliv
vilka fåglar äter vad? Blåmesen är en riktig bladlusjägare som man kan lita på. Den intar stora mängder under perioden med växande ungar. Flugsnapparen är duktig på att hjälpa rosentusiasten när situationen är som värst. Bladlusen kan även ligga på middagstallriken hemma hos talgoxen, entitan och trädgårdsmästarens allra trognaste vän rödhaken. Gråsparv och pilfink intresserar sig mest för bladlöss när den matar sina ungar, annars är det fröer av olika slag som gäller. Trastar och starar är sugna på lite större insekter såsom stekellarver och andra typer av skadelarver. Stekellarverna är mycket flitiga på att äta rosblad i början av sommaren. Med god tillgång på trastar och starar i närheten kan ett elakartat angrepp snabbt elimineras. Skatorna är underfundiga fåglar som minsann plockar på sig lite av varje. Högt upp på menyn står gräsmattans daggmaskar och ollonborrar.
En duktig jägare vilar sig.
hur lockar man de bästa insektsjägarna till fågelbordet? Om man vill locka skaror av småfåglar till den egna trädgården är det tre saker man bör tänka på. Du måste se till att fåglarna har god tillgång på föda, dels vid fågelbordet, dels genom att du låter fröställningar från sommarens blommor stå kvar i rabatterna. Skapa möjlighet för fåglarna att hitta boplatser som ligger skyddat inne bland buskar och träd. Till sist är tillgång på vatten i form av ett fågelbad eller liknande också viktigt. Det här är små men ack så betydelsefulla insatser som behövs. Fröställning av gullregn.
51
den ekologiska trädgårdens växt - och djurliv
karaktärsgalleriet runt fågelbordet Otaliga är de timmar när jag stått och diskat framför köksfönstret, och på utsidan kunnat betrakta den febrila aktivitet som fågelbordet varit omgärdad av. Vilken underbar underhållning? Helt i klass med den mest spännande film. Man kan slå samman handlingen i ett drama, en dokusåpa, en vilda västern-film och en nyhetssändning och på så vis få en bra beskrivning av händelserna vid fågelbordet. Jag tror nog att talgoxen är tuffast av dem alla. Den är en slitstark typ som dyker upp tidigt på morgonen och sedan håller sig à jour med vad som händer på platsen under hela dagen oavsett om man själv befinner sig alldeles i närheten eller ej. Nötväckan är en arrogant gynnare vid middagsbordet. Denne uppvisar ett synnerligen dåligt bordsskick genom att nonchalant sprätta fröerna kors och tvärs omkring sig, sittandes mitt i maten och ratandes mängder av frön. Man kan nästan misstänka den för att vara hetsätare, om man vill sätta en modern diagnos på den. Blåmesen är en mycket flitig stamgäst vid re staurangen och skulle nog gärna ha mer kvällsöppet. Sedan har vi den ohyfsat retlige grönfinken som ständigt vill schasa bort alla de andra gästerna, vilket nästan alltid resulterar i att den själv inte hinner äta ordentligt innan utskänkningen stänger för dagen vid mörkrets inbrott.
ibland dyker herrskapsfolket upp Den stiligt rödbröstade domherren och livskamraten i silverskimrande dräkt dyker upp när man minst anar det. Men då ska det vara kall väderlek och det handlar absolut inte om någon lång visit på restaurangen. Det här är svårflörtade figurer som mycket väl skulle kunna tänka sig att skriva autografer för att visa på sitt kändisskap och storhet. Ja, galleriet kan bli långt och brokigt och det underbara är att det varje stund skänker glans åt fågelbordet. Vissheten om att de när våren kommer stannar kvar och tar hand om mina mer oinbjudna gäster i trädgården, gör mig verkligen tillfreds. Jag brukar ibland tänka att om den här trädgården inte hade sina fåglar på besök så vore den stum och övergiven.
trädgårdsmästarens bästa vän Rödhaken kallas trädgårdsmästarens bästa vän, men den är egentligen en mycket skygg liten fågel med ett eremitliknande beteende. Den håller hårt på sitt stora revir. Den kommer alltid mycket motvilligt fram till bordet och snabbar sig därifrån när födan är införskaffad. Anledningen till rödhakens smeknamn är dess obändiga vilja att sätta sig på spaden när trädgårdsmästaren precis har lämnat den kvar i landet, och spana in nyuppgrävda daggmaskar.
Grinden till paradiset. > Insekternas charmtroll nummer ett.
52
J
ag har varit med om dig.
Jag kan aldrig fรถrlora dig. jacques werup
växtlexikon
buskros ’stanwell perpetual’ – Spinosissima-hybrid ’Stanwell Perpetual’
ståndarknappar. Fin doft. På hösten kommer svarta, plattrunda och glänsande nypon som är otroligt vackra. Bladverket består av parvis motsatta små lansettlika blad, likt pimpinellväxtens blad. Jord: anspråkslös. Läge: anspråkslöst. Anmärkning: Rosen fanns i kultur före år 1836. Den här rosen kommer att följa trädgårdsägaren så länge denne lever. Härdighet: zon 1–6. Fin ihop med: prydnadsgräs, höstanemon och solbrud.
Familj: Rosaceae. Höjd: 1,8 meter. Blomningstid: från juni och fram till frosten. Återblommande. Blomfärg: Ljust rosa. Beskrivning: En av de bästa rosor som finns. Anspråkslös och oerhört tålig. Kan växa i nordliga, skuggiga och utsatta lägen. Tål även fuktiga växtplatser. Blommar rikligt hela säsongen. Denna buskros har en mörkare rosa blomfärg när den spricker ut som sedan övergår till nästan vit när den är helt utslagen. Blommorna är halvfyllda med gula 88
växtlexikon
eldtörel – Euphorbia griffithii ∨
Familj: Euphorbiaceae. Höjd: 50–80 centimeter. Blomningstid: maj–juni. Blomfärg: gula. Beskrivning: Eldtöreln är en relativt ny perenn. Den kom till Europa i mitten av 1900-talet och är släkt med julstjärnan. Det som ser ut som blommorna är högbladen eftersom dessa är orangerödfärgade likt de röda högbladen på julstjärnan. Blommorna är gula. De första skotten som kommer på våren är röda och skiftar sedan över i grönt. Den här perennen är en spännande invandrare i våra perennrabatter. Den ger snabbt en väldigt fyllig effekt tidigt på säsongen och bildar täta bestånd. En nackdel kan dock vara att den skjuter rotskott lite här och var. Den är inte riktigt pålitlig när det gäller övervintringsförmågan. Jord: dränerad jord, men inte torrt. Läge: halvskuggigt. Anmärkning: En av våra mest effektfulla odlade perenner. Fin ihop med: solbrud, stormhatt och riddarsporre.
drakmynta – Physostegia virginiana ∧
Familj: Lamiaceae. Höjd: 50–70 centimeter. Blomningstid: augusti–september. Blomfärg: mörkrosa eller vit. Beskrivning: En lite blygsam perenn som plötsligt dyker upp i slutet av sommaren och snabbt tar en tätposition bland de vackraste blommor med en klar rosa färg. Blommorna sitter i axliknande klasar och har en inbyggd förmåga att vrida sig efter solljuset. Även en mänsklig hand kan vrida blommorna precis som om de var satta på gångjärn. Lansettlika blad. Får nog anses som en torparväxt. Jord: näringsrik till något fuktig jord. Läge: soligt–halvskuggigt. Anmärkning: Det finns även en vit variant – ’Alba’. Det är den som syns på bilden. Fin ihop med: sköldpaddsört, trädgårdsnäva och kransveronika. 89
växtlexikon
praktrudbeckia – Rudbeckia fulgida var. speciosa ’Goldsturm’ ∨
Familj: Asteraceae. Höjd: 60 centimeter. Blomningstid: augusti–oktober. Blomfärg: guldgul. Beskrivning: Den här sensommar- och höstblommande perennen kan beskrivas med ett enda ord: färgexplosion. Den har en mycket stark gul färg med en brunsvart ”disk” i mitten. I stora bestånd syns den på långt håll. Det här är en perenn som förr var väldigt populär. Bladen är stora, mörkgröna, buckliga och mycket vackra. Jord: fuktig men väldränerad. Läge: Soligt. Anmärkning: Om den skulle dö ut så saknar man genast denna färgklick. Fin ihop med: höstsolros, japanskt gräs och rosenflockel.
pingstlilja – Narcissus poeticus ’Actaea’ ∧
Familj: Amaryllidaceae. Höjd: 35–50 centimeter. Blomningstid: maj. Blomfärg: vit. Beskrivning: Att se pingstliljor blomma på våren tillsammans med scilla, julrosor, gullvivor och balkansippor inunder en ståtlig praktmagnolia, då får man nypa sig i armen för att förstå att man inte drömmer. Så underbart vackert att se dessa hypnotiserande individer svaja över marken i den ofta lite småkyliga vårvinden. Då blir man varm inombords trots den låga temperaturen. Blomman är enkel och vit med en kort, gul trumpet vilken ytterst har en orange franskant. Som kronan på verket så doftar den gudomligt. Jord: väldränerad men ändå fuktig. Läge: soligt–skuggigt. Anmärkning: Blir gammal i trädgården. Passar alldeles utmärkt in i den mer vildvuxna trädgården. Fin ihop med: julros, gullviva och lungört. 102
växtlexikon
rosenkrage ’robinsons red’ – Tanacetum coccineum ’Robinsons Red’ ∧
röd rudbeckia – Echinacea purpurea ∧
Familj: Asteraceae. Höjd: 80–100 centimeter. Blomningstid: juli–september. Blomfärg: röd. Beskrivning: Trots att detta har blivit en väldigt trendig växt på sistone, så har den ändå kvar sin exklusivitet tack vare sitt säregna utseende. Det här är en växt som man inte kan låta bli att notera. Kronbladen är ofta något nedåthängande och i centrum på blomman sitter en stor rödbrun disk. Blomman har en mycket vacker form och många insekter attraheras av den. Bladen sitter som en stor rosett i marknivå och är stora, lansettlika, ibland äggrunda och mörkgröna. Växtens utseende för tankarna till stäppväxternas. Jord: väldränerad och humusrik. Läge: soligt. Anmärkning: Det finns många intressanta namn sorter (varianter) av denna perenn i spännande färgkombinationer. Fin ihop med: solbrud, blå bolltistel och stäppsalvia.
Familj: Asteraceae. Höjd: 80 centimeter. Blomningstid: juni–juli. Blomfärg: röd. Beskrivning: Det här är en annorlunda perenn tack vare den något udda, väldigt lysande röda färgen. Blommans form är den klassiska prästkragens. Jag har kommit att bli väldigt förtjust i den här rosenkragen, men egentligen så balanserar den på gränsen till att vara lite ”Hötorgskonst”. Den är med sin starka färg underbar att plantera tillsammans med något mera dovt och anonymt – som ett enkelt prydnadsgräs. Den är med andra ord bra att ha som kontrast. Jord: anspråkslös. Läge: soligt. Anmärkning: Kan beskrivas som en lysande röd prästkrage. Fin ihop med: prydnadsgräs, bergklint och stjärnflocka. 103
EKOLOGISK TRÄDGÅRDSGLÄDJE
Att odla sin trädgård långsiktigt är meningsfullt!
Den här boken vill hjälpa dig som längtar efter en trädgård med vackra växter, ett rikt fågeloch insektsliv och en bördig jord att uppnå balans – helt efter naturens principer. Har du tur blir just din trädgård en naturlig fristad för många hotade sorter och arter i både växt- och djurvärlden. Fotograf Håkan Aspnäs fantastiska bilder får dig att verkligen uppleva växterna, djuren och insekterna. Lycka till!
Peter Svenson
Att få arbeta i en trädgård och att riktigt få känna den gröna miljön, skänker en känsla av lust och tillfredsställelse. Odling är roligt, och kan man samtidigt göra det med en medveten miljöanpassad inriktning så blir det också meningsfullt. Ju mer du lär dig om ekologisk trädgårdsskötsel, desto mer kommer du att upptäcka att det blir allt färre ”måsten”.
Ekologisk
TRÄDGÅRDSGLÄDJE
ISBN 978-91-534-3387-3
Peter Svenson | Fotograf Håkan Aspnäs www.icabokforlag.se
3387-3 omslag Ek tradgard_ny.indd 1
2011-11-29 11.37