9789144088242 by Smakprov Media AB

Bo Renberg | Bra skrivet Väl talat

Bo Renberg har många års erfarenhet av undervisning i muntlig och skriftlig kommunikation vid Luleå tekniska universitet. Förutom Bra skrivet Väl talat har han gett ut Språkets mirakel – om tänkande, tal och skrift (2006), Retorikanalys – en introduktion (2007) samt Helen Kellers värld (2011).

Bra skrivet Väl talat

Handledning i skrivande och praktisk retorik Med språkets hjälp redovisar och förmedlar du ditt vetande – med större eller mindre framgång, med lätthet eller med stor möda. Men vad är det egentligen som gör skrivandet till lust eller vånda? Vad är det som gör oss till bättre eller sämre skribenter och talare? Och hur gör man för att utvecklas? Det här är en bok för dig som vill utveckla din förmåga att tala och skriva. Författaren förmedlar ett förhållningssätt till språk, tänkande och kommunikation som är av grundläggande betydelse för ditt praktiska arbete med texter och tal. Du får samtidigt konkreta råd och tips om hur du kan trimma och effektivisera de språkliga verktygen.

Bra skrivet

Väl talat

I bokens första kapitel, Språket ditt verktyg, diskuteras språkliga färdigheter i relation till studieteknik och lärande. Kapitel 2, Bra skrivet, samt efterföljande kapitel behandlar skrivprocessens teori och praktik, bland annat skrivhämning, kamratrespons, textbearbetning, texttyper och textflyt. Det avslutande kapitlet, Väl talat, ägnas åt talekonsten med utgångspunkt i den klassiska traditionen men med fokus på muntliga framföranden och presentationsteknik. Bra skrivet Väl talat är avsedd för kurser i skriftlig och muntlig kommunikation men kan också användas som handledning för den som på egen hand vill utveckla sitt skrivande och talande. Andra upplagan

ISBN 978-91-44-08824-2

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08824-2_01_omslag.indd 1

Bo Renberg

Art.nr 31668 2:a uppl.

9 789144 088242

2013-04-23 09:23

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31668 ISBN 978-91-44-08824-2 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Anna Åström Omslagsbild och illustrationer: Bo Renberg Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2013

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 2

2013-04-22 16:36

Innehåll

Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 K apitel 1

Språket ditt verktyg 11

Jag – skribent? Talare? 12 Lära av andra – genom andra 14 Talspråk och skriftspråk 16 Studiejournal 18 Varför? 18 Hur? 21 Studiesammanfattning 23 Portfolio 25 K apitel 2

Bra skrivet 27

Skriva – en tankeprocess 28 Flödesskrivning 30 Skrivhämning och skrivblockering 33 Informellt skrivande 36 Skriva – en kommunikationsprocess 39 Tanketexter och presentationstexter 39 Mottagarmedvetenhet 40 Textmedvetenhet 44 Textgenrer 44

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 3

2013-04-22 16:36

Innehåll

Texttyper 46 Skriva – en arbetsprocess 49 Att upptäcka och att guida 50 Praktiska råd 51 Dina hjälpmedel 53 Skribenten – texten – läsaren 56 Textrespons 57 Läsarbaserad respons 58 Kriteriebaserad respons 61 Skribentbaserad respons 62 Ge kamratrespons 63 Kamratrespons – en översikt 69 Ta emot kamratrespons 70 Korrekturläsning 72 Checklista för korrekturläsare 74 K apitel 3

Processen i praktiken – tre textexempel 75

Problemlösning 75 Karaktäristiska drag för en problemlösande text 78 Argumentation 79 Karaktäristiska drag för en argumenterande text 80 Referat 81 Karaktäristiska drag för referat 83 K apitel 4

Fokus och flyt i texten 85

Kärnmeningar 85 Nyckelord och sambandsord 87 Rubriker 89 K apitel 5

Väl talat 91

Vad är retorik? 91 Teori och praktik 92 Retorikens fält 92

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 4

2013-04-22 16:36

Innehåll

Hur blir man en bra talare? 95 Retorikens ursprung 97 Typer av tal 98 Konsten att övertyga 101 Ethos 103 Logos 106 Pathos 108 Talarens strategi 110 Övertyga genom ethos 111 Övertyga genom logos 113 Övertyga genom pathos 116 Att förbereda ett tal 119 Talets innehåll 121 Samla stoff 122 Talets uppläggning 125 Inledningen 126 Bakgrunden 127 Tesen 128 Argumentationen 128 Avslutningen 130 Håll tiden 131 Talets språkliga utformning 132 Klart och konkret 133 Att lära sig talet 136 Manus 137 Att framföra talet 140 Ethos 140 Logos 143 Pathos 144 Informerande tal 145 Att tänka på 146 Presentationsteknik 148 Effektiv bildvisning 150

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 5

2013-04-22 16:36

Innehåll

Ett argumenterande tal 154 Talsituationen 154 Innehållet 157 Dispositionen 159 Den språkliga utformningen 162 Manus 165 Framförandet 167

Handböcker och litteratur 169 Handböcker i skrivande 169 Handböcker i praktisk retorik 170 Litteratur om språk och skrivande 171 Litteratur om retorik 172

Person- och sakregister 175

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 6

2013-04-22 16:36

Förord till första upplagan

Den bärande idén med den här boken är att alla studenter kan och vill utveckla sitt språk, sitt tänkande och sin kommunikativa förmåga. Syftet är att du som läser och använder boken – på egen hand eller i anslutning till undervisning – ska bli inspirerad att tala och skriva och bli motiverad att utveckla ditt språk. Den här boken kan sägas hämta sin näring ur fyra källor. Den första och viktigaste källan är den praktiska undervisning som jag bedrivit i olika skrivar- och retorikkurser vid Luleå tekniska universitet. Behovet av att knyta tal- och skrivundervisningen till en konstruktiv och genomtänkt språksyn ligger till grund för bokens inriktning och uppläggning. Den andra källan kan spåras till The Institute for Writing and Thinking vid Bard College New York, vars skrivarkurser fördjupat min förståelse för skrivprocessen och gett mig värdefulla insikter i skrivpedagogik. Inte minst har jag inspirerats av professor Peter Elbows entusiasmerande och elevorienterade skrivteorier. Hans böcker om skrivprocessen, bland annat Everyone can write. Essays toward a hopeful theory of writing and teaching writing (2000) har i hög grad påverkat den syn på skrivundervisning som kommer till uttryck i den här boken. Den tredje källan har sin upprinnelse i Norge, närmare bestämt i den pedagogiska forskningsmiljö som gjort Olga Dysthe och Torlaug Løkensgard Hoel internationellt kända. Dysthe och Hoel har med utgångspunkt i de ryska forskarna Lev Vygotskij och Michail Bachktin utvecklat skrivpedagogiken framför allt när det gäller språkutvecklande kamratrespons. Skriva för att lära (Studentlitteratur 2001) av Dysthe, Hertzberg och Hoel och Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper (Studentlitteratur 2002) av Hoel har lämnat flera konkreta bidrag till avsnittet om textrespons. © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 7

2013-04-22 16:36

Förord till första upplagan

Den fjärde kunskapskällan utgörs av den klassiska retorikens vittförgrenade flöde. Här ligger teori och praktik från mer än två årtusenden lagrade och väl blandade i flera skikt. Att skilja den ena källan från den andra är praktiskt taget omöjligt, men tre huvudflöden strömmar genom det mesta som har med klassisk talekonst att göra: Aristoteles, Cicero och Quintilianus. Jag undviker att ta upp det som normalt finns i de flesta skrivhandböcker – texttypskriterier, skrivregler och stilfrågor – inte för att detta är oviktigt, utan för att det redan finns så mycket skrivet om detta. Jag bifogar i stället en referenslista över handböcker som jag vill rekommendera som komplement. Min ambition är snarare att förmedla ett språkutvecklande förhållningssätt till skrivande och talande. Diktaren Harry Martinson har formulerat denna syn på människan och språket i en förtätad och motsägelsefull bild: Språket är hav, det är skepp. Om detta handlar den här boken. Den vill stimulera dig att utforska en liten del av den oändliga ocean som det mänskliga språket utgör, och den ger dig vägledning i hur du kan bygga de språkliga farkoster som du behöver i den verbala kommunikationen. Luleå april 2004 Bo Renberg

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 8

2013-04-22 16:36

Förord till andra upplagan

Bra skrivet Väl talat publicerades första gången 2003 av Institutionen för språk och litteratur vid Luleå tekniska universitet. Året därpå gavs boken ut i oförändrat skick av Studentlitteratur. Den nya reviderade och något utvidgade upplaga som nu är tillgänglig har i grunden samma innehåll och uppläggning. En del justeringar har gjorts: avsnittet ”OH-teknik” i första upplagan har helt skrivits om under rubriken ”Presentationsteknik” i denna nya upplaga och två nya kapitel har tillkommit: ”Processen i praktiken. Tre textexempel” samt ”Fokus och flyt i texten”. Den skrivprocess som demonstreras i de nya kapitlen lärde jag mig under en skrivarkurs i Oxford av Lennart Björk, professor i engelska vid Göteborgs universitet. Jag är honom stort tack skyldig för en teori och praktik som sedan dess varit ett stående inslag i min skrivundervisning. För den som vill fördjupa sig i just den här typen av arbetsmetod kan jag varmt rekommendera de böcker som han tillsammans med kollegor skrivit i ämnet. Sommaren 2012 fick jag e-post från en av mig okänd lärare vid Högskolan i Borås, Petter Dessne, som föreslog att Bra skrivet Väl talat borde ges ut i en ny uppdaterad utgåva. Det är tack vare hans initiativ som en ny upplaga redan nu kan komma till användning. Luleå den 12 januari 2013 Bo Renberg

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 9

2013-04-22 16:36

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 10

2013-04-22 16:36

Kapitel 4

Fokus och flyt i texten

Effektiv kommunikation bygger i hög grad på förmågan att fokusera såväl helheten som delarna i en framställning. Den förmågan kan man utveckla genom att kritiskt granska sina egna och andras texter med hjälp av tre enkla begrepp: kärnmeningar, nyckelord och sambandsord. Begreppen är inga preciserade språkvetenskapliga termer utan snarare praktiska verktyg som hjälper oss att se hur en text är sammansatt.

Kärnmeningar Styckeindelningen i en text – som markeras med indrag eller blankrad – har en avgörande betydelse för hur läsaren uppfattar textens grundstruktur. Om man definierar en mening som en tanke kan ett stycke sägas bilda en tankegång – alltså en kombination av tankar som innehållsmässigt har en gemensam nämnare. Genom en systematisk fogning av stycke till stycke blir texten till en helhet som har urskiljbart tema och budskap – ofta fokuserat i en rubrik. Men för att texten som helhet ska upplevas som sammanhållen bör även de enskilda styckena vara fokuserade. I en välorganiserad text brukar man i varje stycke kunna identifiera en kärnmening – en mening som på ett övergripande sätt sammanfattar den bärande tanken i stycket. Denna nyckel mening har alltså i princip samma funktion som en rubrik, men med den skillnaden att den är omärkligt infogad i den löpande texten. Till skillnad från rubriker konstruerar inte skribenten kärnmeningar på ett medvetet sätt utan de kommer till, liksom övriga fraser och satser, som ett led i den flödande textproduktionen. Att nästan varje stycke ändå visar sig innehålla

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 85

2013-04-22 16:36

4 Fokus och flyt i texten

en kärnmening utan att skribenten avsiktligt utformat den beror på att diskursiva tankemönster på ett omedvetet sätt formaterat skrivprocessen. Kärnmeningen kommer oftast i början av stycket och det som sedan följer innebär som regel en vandring nedför abstraktionsstegen. Resten av stycket konkretiserar, exemplifierar, specificerar, beskriver, definierar, modifierar eller kontrasterar kärnmeningens abstrakta formulering. I det här avsnittet – som du läser just nu – kommer kärnmeningen som första mening i det första och tredje stycket (detta stycke), medan kärnmeningen i andra stycket kommer som nummer två; här bildar första meningen (”Men för att texten …”) en övergång mellan det första och andra stycket. Andra styckets huvudtanke presenteras i kärnmeningen ”I en välstrukturerad text brukar man i varje stycke kunna identifiera en kärnmening som sammanfattar den bärande tanken i stycket”, medan resten av stycket kan sägas vara en konkretiserande förklaring av detta påstående. Genom att identifiera kärnmeningen i ett stycke kan man få en indikation – inget bevis – på om stycket är fokuserat eller inte. Om man tycker sig finna två eller flera kärnmeningar i ett stycke kan detta vara ett tecken på att man kanske borde dela upp det aktuella stycket i två eller flera stycken, och om man inte hittar någon formulering som på ett naturligt sätt framstår som kärnmening kan det vara skäl att fundera på om stycket innehåller för lite information för att stå på egna ben, kanske vore det bättre att integrera innehållet i ett annat stycke som en konkretisering? Det är framför allt vid två tillfällen som det är meningsfullt att som skribent och responsgivare försöka identifiera kärnmeningen i ett stycke. För det första när man vid en genomläsning av texten intuitivt upplever att ett stycke inte känns bra. Ofta är det svårt att direkt sätta fingret på vad som är fel eller behöver ändras, men i väldigt många fall handlar det om bristande fokusering och då är en analys av kärnmeningen ett ganska enkelt sätt att komma åt problemet. För det andra: när man skriver eller granskar kortare texter där det ställs höga krav på koncentration och tydlighet är det mödan värt att analysera samtliga stycken för att urskilja kärnmeningarna och på så sätt försäkra sig om att texten är fokuserad.

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 86

2013-04-22 16:36

4 Fokus och flyt i texten

Nyckelord och sambandsord Man brukar ofta säga att en välorganiserad text har en röd tråd som ger läsaren en känsla av att på ett klargörande sätt lotsas från den ena tankegången till den andra. Grundförutsättningen för en väl strukturerad framställning står huvudsakligen att finna i det planeringsarbete som skribenten lagt ner på dispositionen av texten, men ibland kan man – både i egna och i andras texter – få en känsla av att den röda tråden saknas och att framställningen spretar eller känns osammanhängande. I sådana fall kan man vara hjälpt av att markera de innehållsbärande nyckelorden i de aktuella styckena. Nyckelord är de ord och uttryck (substantiv, verb eller adjektiv/particip) som bär upp styckets tema och som helt enkelt talar om för läsaren vad det just nu handlar om. I det föregående stycket kan man urskilja följande (kursiverade) nyckelord: Man brukar ofta säga att en välorganiserad text har en röd tråd som ger läsaren en känsla av att på ett klargörande sätt lotsas från den ena tankegången till den andra. Grundförutsättningen för en väl strukturerad framställning står huvudsakligen att finna i det planeringsarbete som skribenten lagt ner på dispositionen av texten, men ibland kan man – både i egna och i andras texter – få en känsla av att den röda tråden saknas och att framställningen spretar eller känns osammanhängande. I sådana fall kan man vara hjälpt av att markera de innehållsbärande nyckelorden i de aktuella styckena.

Bara genom att läsa de kursiverade nyckelorden kan man få en uppfattning om vad stycket handlar om, vilket indikerar att det är relativt väl sammanhållet. Om man däremot upptäcker en katt bland hermelinerna – ett innehållsbärande ord eller ett uttryck som inte tycks höra hemma i det här sammanhanget – finns det skäl att fundera över om begreppet har en motiverad funktion i stycket eller om det är uttryck för en tematisk avvikelse som kan förvirra läsaren. Det är nämligen inte ovanligt att man som skribent tuggar om och upprepar vissa tankegångar. Det beror ofta på att man själv inte riktigt är klar över innebörden och därför upplever ett omedvetet behov av att ta upp frågan ännu en gång för att man vill försäkra sig om att läsaren ska förstå det hela. Men på läsaren ger den onödiga upprepningen oftast ett förvirrande intryck, eftersom man har en känsla av att frågan redan är behandlad. © F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 87

2013-04-22 16:36

4 Fokus och flyt i texten

Den här typen av rörighet i en framställning är ett bra exempel på hur skrivandet som tankeprocess hänger kvar i den presentationstext som möter läsaren. Eftersom man som skribent själv kan ha svårt att skilja sin egen inre tankegång från de tankar som man formulerat i ord kan det ibland vara knepigt att upptäcka sådana här tematiska avvikelser. Därför är den här enkla nyckelordskontrollen oftast ett effektivare verktyg för responsgivaren, som lättare än författaren själv kan avslöja de strukturella svagheterna i texten. Det tredje begreppet som man kan utnyttja vid den strukturella bearbetningen av en text – sambandsord – är en tillyxad samlingsterm för de småord (huvudsakligen konjunktioner, subjunktioner och adverb) som ger framställningen grammatiskt flyt. De bär inte på något innehåll utan fungerar enbart som syntaktiskt smörjmedel. (I kapitel 2, avsnittet ”Texttyper”, ges exempel på sambandsord som är frekventa i berättande, beskrivande, utredande respektive argumenterande framställningar.) I följande stycke, där sambandsorden är kursiverade, kan man se att de inte tillför innehållet någonting utan att dess funktion ligger i att göra det lättare att läsa texten: Det är nämligen inte ovanligt att man som skribent ”tuggar om” och upp repar vissa tankegångar. Det beror ofta på att man själv inte riktigt är klar över innebörden och därför upplever ett omedvetet behov av att ta upp frågan ännu en gång för att man vill försäkra sig om att läsaren ska förstå det hela. Men på läsaren ger den onödiga upprepningen oftast ett förvirrande intryck, eftersom man har en känsla av att frågan redan är behandlad.

De kursiverade orden skulle kunna strykas utan att något av innehållet gick förlorat, men stycket skulle bli lite svårare att läsa och kopplingarna mellan tankeleden mindre klar. Det är framför allt när man får en känsla av att ett textparti saknar språkligt flyt som man har nytta av att urskilja sambandsorden. När texten känns hackig och ryckig och när man måste läsa om meningar för att förstå hur tankarna hör ihop kan detta bero på att framställningen saknar det smörjmedel som de här sammanhangsskapande småorden ger. Det är särskilt vanligt om skribenten mödosamt mejslat fram texten mening för mening under ständigt pågående omarbetning. Då kan man i efterhand tillfoga sambandsord som gör övergången mellan meningar och stycken lite smidigare.

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 88

2013-04-22 16:36

4 Fokus och flyt i texten

Rubriker Rubrikens betydelse för hur läsaren uppfattar texten kan knappast överskattas. En misslyckad rubrik kan i hög grad sabotera en välskriven text, men en perfekt rubrik kan dessvärre inte rädda ett uselt innehåll. Dåliga rubriker ligger antingen på en alltför hög abstraktionsnivå eller snävar in tanken i en riktning som gör texten orättvisa. Inte sällan är de alltför långa och omständliga till sin konstruktion. De här vanliga bristerna kan illustreras med övertydliga exempel från skoluppsatsernas värld: Rubriken En semesterresa är alltför abstrakt och gör knappast någon intresserad av innehållet. En spännande fisketur i farvattnen utanför norska Lofoten är mer lockande, men alltför ordrik och omständlig. En bättre variant skulle kunna vara På fiskesemester i Lofoten. En bra rubrik bör uppfylla två grundläggande krav: den ska vara informativ och den ska locka till läsning. I akademiska sammanhang är det första kravet det viktigaste, medan det andra kravet prioriteras i journalistiskt skrivande. Idealet är naturligtvis att båda kraven uppfylls. Hur gör man för att lyckas med detta? När man börjar skriva en text bör man alltid ha en preliminär arbetsrubrik att utgå ifrån eftersom den ger styrfart och ungefärlig inriktning på tanketexter och utkast. Men lås aldrig fast dig vid arbetsrubriken, utan se alltid rubriksättningen som en egen fas i slutet av skrivprocessen! I den fasen bör du ha ett utpräglat mottagarperspektiv och försöka föreställa dig hur det kan vara att närma sig texten för de läsare som den är avsedd för. Börja med att välja ut två eller tre nyckelord i texten. Dessa ord är centrala och frekventa och bör inte vara svåra att hitta. Med dessa två, tre ord gör du sedan en sammanfattning av texten på en enda rad. Laborera nu med den meningen och försök att krympa den till halva omfånget för att i slutänden formulera en kort rubrik som är övergripande och konkret på samma gång, såväl informativ som intresseväckande. I många sammanhang kan man vid längre framställningar använda sig av en kombination av två rubriker. Den första rubriken – huvudrubriken – bör vara slagkraftig och intresseväckande, medan underrubriken har en mer saklig, informativ och konkretiserande karaktär. Exempel:

978-91-44-08824-2_01_inlaga.indd 89

2013-04-22 16:36

Bo Renberg | Bra skrivet Väl talat

Bra skrivet Väl talat

Bra skrivet

Väl talat

ISBN 978-91-44-08824-2

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08824-2_01_omslag.indd 1

Bo Renberg

Art.nr 31668 2:a uppl.

9 789144 088242

2013-04-23 09:23