9789144120096 by Smakprov Media AB

Ă&#x2026;rsredovisning enligt

Caisa Drefeldt Eva TĂśrning

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38761 ISBN 978-91-44-12009-6 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Interak, Poland 2017

INNEHÅLL

Inledning 13 BFN:s K-projekt 14 BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) 15 BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) 16 Årsredovisningslagen (ÅRL) 17 1 Tillämpning 19

Tillämpning 19 Vad är ett mindre företag? 23 Definitioner 25 Hur K2 ska tillämpas 26 Redovisning av fusion i aktiebolag och ekonomiska föreningar 26 Tolkningshierarki 27 Sammanfattning 28 2 Grundläggande principer 29

Grundläggande principer i ÅRL 29 Konsekvent tillämpning samt jämförelsetal 31 Försiktighetsprincipen 33 Periodiseringsprincipen 34 Individuell värdering 35 Schablonmässig värdering 36 Bruttoredovisning och kvittningsförbud 37 Kontinuitetsprincipen 38 Byten 39 Omräkning av gränsvärden när företaget har redovisningsvaluta i euro 40 Händelser efter balansdagen 41 Rättelse av fel 41 Sammanfattning 42

Innehåll

3 Årsredovisningens utformning 43

Tillämpning 43 Räkenskapsår 43 Årsredovisningens delar 44 Årsredovisningens presentation 44 Identifiering av företag, dokument etc. 48 Årsredovisningens språk och form 48 Valuta- och beloppsuppgifter 49 Jämförelsetal 49 Årsredovisningens undertecknande 50 Sammanfattning 51 4 Uppställningsformer för årsredovisningen 53

Tillämpning 53 Förändring av uppställningsformer 54 Uppställningsform för förvaltningsberättelsen 54 Uppställningsform för resultaträkningen 57 Uppställningsform för balansräkningen 74 Uppställningsform för förkortad balansräkning 93 Sammanfattning 101 5 Förvaltningsberättelsen 103

Tillämpning 103 Allmänt om förvaltningsberättelsen 104 Allmänt om verksamheten 104 Väsentliga händelser 105 Flerårsöversikt 106 Särskilda regler för aktiebolag 107 Förändring i eget kapital 109 Resultatdisposition 109 Särskilda regler för ekonomiska föreningar 110 Resultatdisposition 112 Sammanfattning 112

Innehåll

6 Rörelseintäkter 113

Tillämpning 113 Grundläggande bestämmelser 114 Definition av en inkomst 114 Gåva av tjänst 117 Inkomstens storlek 117 Tjänste- och entreprenaduppdrag – definitioner 122 Redovisningsmetoder för uppdrag på löpande räkning och till fast pris 127 Redovisning av uppdrag på löpande räkning 128 Redovisning av uppdrag till fast pris 129 När vissa inkomster ska intäktsredovisas 137 Realisationsvinster 145 Sammanfattning 146 7 Rörelsekostnader 147

Tillämpning 147 Grundläggande bestämmelser 148 Definition av en utgift 148 Återkommande utgifter – förenklingsregel 152 När vissa typer av utgifter ska kostnadsföras 153 När utgifter för personal ska kostnadsföras 154 Realisationsförluster 155 Redovisning enligt BAS 157 Sammanfattning 157 8 Finansiella poster med mera 159

Tillämpning 159 Grundläggande bestämmelser 160 Realisationsresultat 160 Insatsemission 161 Vinstutdelning 161 Ränteintäkter och -kostnader 162 Bokslutsdispositioner 162 Skatter 163 Redovisning i BAS 163 Sammanfattning 163

Innehåll

9 Tillgångar 165

Tillämpning 165 Vilka tillgångar ska redovisas? 166 När ska en tillgång redovisas? 167 När ska en tillgång inte längre redovisas? 170 Särskilt om leasade tillgångar 171 Anläggnings- eller omsättningstillgång? 172 Beräkning av en tillgångs anskaffningsvärde 174 Anläggningstillgångar 174 Likvidtransaktioner 175 Förvärv med försäkringsersättning 176 Förvärv genom testamente eller gåva 177 Sammanfattning 179 10 Immateriella och materiella anläggningstillgångar 181

Tillämpning 181 Definitioner 181 Grundläggande bestämmelser 182 En eller flera tillgångar 182 Egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar 183 Materiella anläggningstillgångar som får kostnadsföras omedelbart 186 Förbättringsutgifter på annans fastighet 186 Materiella anläggningstillgångar till bestämd mängd och fast värde 187 Anskaffningsvärde för immateriella och materiella anläggningstillgångar 188 Speciellt om egentillverkade materiella anläggningstillgångar 190 Tillkommande utgifter 192 Avskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 195 Nedskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 203 Återföring av nedskrivning 207 Särskilda regler för aktiebolag och ekonomiska föreningar 208 Uppskrivning av materiella anläggningstillgångar 208 Anläggningsregister 212 Redovisning enligt BAS 214 Sammanfattning 214

Innehåll

11 Finansiella anläggningstillgångar 217

Tillämpning 217 Definition 218 Vad är ett ägarintresse? 222 Vad får inte redovisas som en finansiell tillgång? 223 En eller flera finansiella tillgångar? 223 Anskaffningsvärde 224 Aktieägartillskott och koncernbidrag 227 Resultatandel i handelsbolag 228 Nedskrivningar 230 Börsnoterade aktier 232 Icke-noterade aktier och andelar 232 Kapitalförsäkring 233 När nedskrivning ska ske 233 Återföring av nedskrivningar 235 Särskilda regler för aktiebolag och ekonomiska föreningar 236 Uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar 236 Redovisning enligt BAS 237 Borttagande från balansräkningen 238 Sammanfattning 238 12 Varulager 239

Tillämpning 239 Definition 239 Olika typer av varulager 240 Värdering – generella bestämmelser 243 Värdering i handelsföretag 245 Värdering i tillverkande företag 246 Redovisning i resultaträkningen 248 Hur anskaffningsvärdet byggs upp i tillverkningsprocessen 248 Produktkalkylering 250 Mindre sidointäkter i produktionsprocessen 254 Kassa- och mängdrabatter 254 Post-för-post- eller kollektiv värdering 254 Anskaffningsvärde 257 Beräkningsmetoder 258 Lägsta värdets princip (LVP) 259 Inkurans 262 Lagerredovisning 263

Innehåll

Varulagrets existens 263 När varulager kostnadsförs 266 Redovisning i BAS 267 Sammanfattning 267 13 Kortfristiga fordringar 269

Tillämpning 269 Definition 269 Uppskjuten skattefordran 270 Anskaffningsvärde och lägsta värdets princip 270 Värdering enligt en schablon 271 Fordringar i utländsk valuta 272 Belånade kundfordringar 275 Skatt och moms 276 Bokföring av kortfristiga fordringar enligt BAS 276 Borttagande från balansräkningen 276 Sammanfattning 277 14 Kortfristiga placeringar inklusive kassa och bank 279

Tillämpning 279 Definition 279 Klassificering 280 Värdering 281 Anskaffningsvärde 282 Nettoförsäljningsvärde 285 Egna aktier 285 Kortfristigt innehav av bostadsrätt i en bostadsrättsförening 286 Borttagande från balansräkningen 286 Bokföring av kortfristiga placeringar enligt BAS 286 Sammanfattning 287 15 Eget kapital och obeskattade reserver 289

Tillämpning 289 Definition 289 Obeskattade reserver 290 Särskilt om aktiebolag 298 Ny- och fondemission 300 Användning av uppskrivningsfond 301 8

Innehåll

Reservfond 303 Överkursfond 304 Aktieägartillskott 304 Utdelning 305 Egna aktier 305 Särskilda regler för ekonomiska föreningar 306 Medlemsinsatser 307 Insatsemission 308 Förlagsinsatser 308 Uppskrivningsfond 309 Reservfond 309 Fond för yttre underhåll 309 Utdelning och gottgörelse 310 Sammanfattning 311 16 Avsättningar 313

Tillämpning 313 Vad är en avsättning? 313 Vad som inte får redovisas som avsättning 315 Lättnadsregel avsättningar 317 Föreligger en avsättning? 318 Specialregler för avsättningar 324 Nuvärdeberäkning av avsättningar 326 Förändring i avsättning 328 Särskilt om pensionsåtaganden 330 Värdering av pensionsförpliktelser 332 Återföring pensionsförpliktelse 334 Redovisning i BAS 335 Sammanfattning 335 17 Skulder 337

Tillämpning 337 Definition 337 Skulder som ska redovisas 338 Lång- eller kortfristig skuld? 340 Värdering 341 Skulder i utländsk valuta 341 Ospecificerad skuld till leverantörer 342

Innehåll

Skatter 343 Moms 343 Semesterlöneskuld 344 Upplupna löner 347 Sociala avgifter 348 Borttagande från balansräkningen 349 Redovisning enligt BAS 349 Sammanfattning 349 18 Noter 351

Tillämpning 351 Kortfristiga och långfristiga balansposter 352 Grundläggande bestämmelser 352 Vilka upplysningar som ska lämnas 353 Redovisnings- och värderingsprinciper 353 Ändrade principer för värdering, klassificering eller indelning 354 Grunderna för avskrivning – allmänt 355 Avskrivning av goodwill 356 Entreprenad- och tjänsteuppdrag 356 Anskaffningsvärde för egentillverkade varor 357 Avvikelser från de grundläggande redovisningsprinciperna 357 Bristande jämförbarhet vid ändrade principer 358 Noter till resultaträkningen 358 Noter till balansräkningen 361 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 366 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut 370 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 371 Särskilda regler för aktiebolag 372 Särskilda regler för ekonomiska föreningar 373 Sammanfattning 373 19 Särskilda regler för företag som ingår i en koncern eller äger andelar i intresseföretag eller i gemensamt styrda företag 375

Tillämpning 375 Vad är en koncern? 376 Moderföretag som inte behöver upprätta koncernredovisning 380 Anläggnings- eller omsättningstillgång? 381 Anskaffningsvärde och redovisat värde 382

Innehåll

Aktieägartillskott 382 Andelar i handelsbolag och kommanditbolag 384 Nedskrivning 385 Återföring av nedskrivning 388 Andelar i dotterföretag som är omsättningstillgång 389 Redovisning av utdelning 389 Koncernbidrag 390 Noter 391 Särskilda regler för aktiebolag och ekonomiska föreningar 392 Sammanfattning 393 20 Särskilda regler för handelsbolag, stiftelser, ideella föreningar, samfällighetsföreningar och filialer 395

Handelsbolag 395 Stiftelser 395 Ideella föreningar 396 Samfällighetsföreningar 396 Filialer 397 3 Årsredovisningens utformning 397 4 Uppställningsformer för årsredovisningen 398 5 Förvaltningsberättelsen 412 6 Rörelseintäkter 416 7 Rörelsekostnader 419 9 Tillgångar 421 11 Finansiella anläggningstillgångar 422 12 Varulager 423 15 Eget kapital och obeskattade reserver 424 18 Noter 428 21 Kassaflödesanalys 429 Sammanfattning 430 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys 431

Tillämpning 431 Kassaflödesanalysens placering i årsredovisningen 432 Grundläggande bestämmelser 432 Redovisning av kassaflöden från den löpande verksamheten enligt den indirekta metoden 436

Innehåll

Redovisning av kassaflöden från investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten 437 Kassaflöden i utländsk valuta 437 Räntor och utdelningar 438 Inkomstskatter 439 Transaktioner som inte medför betalningar 439 Uppställningsform enligt indirekt metod 440 Sammanfattning 442 Sakregister 443

KAPITEL 3

Årsredovisningens utformning

En årsredovisning är till för intressenterna till ett företag och ska tillgodose deras behov av information om företaget. Det ställs också vissa formkrav på årsredovisningen som alltid ska vara uppfyllda. ÅRL ställer upp vissa krav medan K2 förklarar och i vissa fall förenklar ÅRL:s regler.

Tillämpning Detta kapitel ska tillämpas när årsredovisningen utformas.

K2 p. 3.1

Särskilda regler finns för a) stiftelser i punkt 3.12, b) ideella föreningar i punkt 3.13, och c) samfällighetsföreningar i punkt 3.14.

Räkenskapsår Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader.

3 kap. 1 § 1 st BFL

När bokföringsskyldigheten inträder eller när räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten upphör.

3 kap. 3 § BFL

Huvudregeln är att ett räkenskapsår alltid ska omfatta tolv månader. I undantagsfall kan företaget behöva ändra sitt räkenskapsår – kanske för att företaget bytt koncerntillhörighet eller för att företaget kommit fram till att ett annat räkenskapsår är lämpligare p.g.a. säsongsvariationer. Att räkenskapsåren har olika längd brukar ofta lösas genom att perioderna anges ovanför siffrorna i resultaträkningen, se punkt 4.2. När räkenskapsåret är slut ska en årsredovisning upprättas per balans dagen och täcka hela räkenskapsåret. Skyldigheten att avsluta räkenskaperna återfinns i 6 kap. BFL. Vad gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar, som

3 Årsredovisningens utformning

denna bok fokuserar på, finns en direkt hänvisning in till ÅRL. Övriga företagsformer behandlas i ett separat kapitel. Alla aktiebolag och ekonomiska föreningar ska således upprätta en årsredovisning och därmed tillämpa ÅRL.

Årsredovisningens delar 2 kap. 1 § 1 st ÅRL

En årsredovisning ska bestå av 1. en balansräkning, 2. en resultaträkning, 3. noter, och 4. en förvaltningsberättelse.

K2 p. 3.2

Årsredovisningens olika delar ska presenteras i ordningen förvaltnings berättelse, resultaträkning, balansräkning och noter.

ÅRL föreskriver vad en årsredovisning ska bestå av. Den ordning som beskrivs i lagtexten används inte i Sverige utan i Sverige har årsredovisningen i många år och långt innan ÅRL började gälla haft en annan ordning på de olika delarna. Detta bekräftas i K2 punkt 3.2 och är den ordning som alla företag som tillämpar K2 ska presentera sin årsredovisning i. I kapitel 21 anges att om företaget frivilligt upprättar en kassaflödesanalys ska denna placeras mellan balansräkningen och noterna. Uppställningsformerna för förvaltningsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen framgår av kapitel 4 Uppställningsformer för årsredovisningen, medan de noter som krävs av ÅRL och K2 behandlas i kapitel 18 Noter. Uppställningsform för kassaflödesanalysen återfinns i kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys.

Årsredovisningens presentation 2 kap. 2 § ÅRL

Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

2 kap. 3 § 1 st ÅRL

Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar.

5 kap. 1 § ÅRL

Mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4–24 §§. Ytterligare bestämmelser för mindre och större företag om upplys ningar i noter finns i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10a och 10b §§ och 7 kap. 2 §. Bestämmelser för mindre företag om upplysningar i noter finns dessutom i 3 kap. 5 §.

3 Årsredovisningens utformning

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utveck lingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

6 kap. 1 § 1 st ÅRL

Ett företag som upprättar sin årsredovisning enligt detta allmänna råd anses uppfylla de krav som ställs på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild enligt 2 kap. 2 § och 3 § första stycket årsredovis ningslagen (1995:1554).

K2 p. 3.3

K2 innehåller här en presumtion att en årsredovisning upprättad enligt K2 alltid uppfyller kraven i ÅRL på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild. Det innebär också att ytterligare upplysningar än de som återfinns i K2:s kapitel 18 inte behövs. Ett företag som följer K2:s uppställningsschema för förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningar samt lämnar de noter som K2 kräver, uppnår därmed per automatik den rätt visande bilden som krävs enligt ÅRL. Det är alltid tillåtet att lämna mer til�läggsinformation både i förvaltningsberättelsen och i noter än vad K2 kräver. Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3. Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

3 kap. 3 § ÅRL

Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform. Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i en not. I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning. Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har till kommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteck ningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

3 kap. 4 § ÅRL

3 Årsredovisningens utformning

1. om posternas belopp är obetydliga med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller 2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not. Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror. 3 kap. 11 § ÅRL

Mindre företag får slå samman posterna 1–6 i bilaga 2 respektive posterna 1–3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust. Ett företag som slår samman poster enligt första stycket ska i resultat räkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoförlust, lämna uppgift om nettoomsättningen. Bolagsverket får i ett enskilt fall medge att uppgiften om nettoomsättningen utelämnas, om det är motiverat av konkurrensskäl.

K2 p. 3.4

Ett företag ska upprätta förvaltningsberättelsen enligt den uppställnings form och med de rubriker och underrubriker som anges i de särskilda reglerna i kapitel 4 för den företagsform som företaget tillhör. Ett företag ska upprätta resultaträkningen och balansräkningen enligt de uppställningsformer och med de rubriker, underrubriker, summerings rader och poster som anges i punkt 4.4 eller 4.5 respektive punkt 4.7 eller 4.8 samt i de särskilda reglerna i kapitel 4 för den företagsform som företaget tillhör, trots det som anges i 3 kap. 3 § första stycket årsredovis ningslagen (1995:1554).

K2 p. 3.5

Ett företag som tillämpar detta allmänna råd får inte lägga till andra rubriker, underrubriker, summeringsrader eller poster än dem som finns i uppställningsformerna eller slå samman poster, trots att 3 kap. 4 § tredje – femte styckena årsredovisningslagen (1995:1554) ger möjlighet till det. Benämningen av posterna i uppställningsformerna får anpassas om det bättre beskriver postens innehåll. En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post får utelämnas om det inte finns något att redovisa.

ÅRL har uppställningsformer för balans- och resultaträkningarna i bilagor till lagen. Två av dessa har anpassats och infogats i kapitel 4 Uppställningsformer för årsredovisningen. De rubriker och poster i de olika uppställningsformerna som finns i K2 måste följas och inga avvikelser är tillåtna förutom anpassning av benämningar som får göras om de bättre beskriver postens innehåll. K2 har därmed tolkat ÅRL:s bestämmelser om de förändringar som får göras av balans- och resultaträkningarna. Genom K2:s begränsningar blir uppställningsformerna mer jämförbara mellan företag, men kan av vissa 46

3 Årsredovisningens utformning

företag ses som hinder. Det är dock alltid tillåtet att anpassa benämningen till postens innehåll. Exempel 3.1

Rederi Böljan Blå AB har enbart ett fartyg för kanaltransporter i sin balansräkning. Rederiet byter därmed ut benämningen på posten Maskiner och andra tekniska anläggningar till Fartyg.

Exempel 3.2

Fastighetsbolaget AB vill tydligt visa sina direkta kostnader för att driva fastigheterna och byter därför benämning på posten Råvaror och förnödenheter till Direkta fastighetskostnader. De direkta kostnaderna kan innehålla el- och vattenförsörjning till fastigheterna, köpt snöröjning, material till underhåll (om dessa arbeten utförs av egen personal), underhållskostnader om de är köpta tjänster etc. Posten kan aldrig innehålla kostnader för egen personal eller avskrivningar.

Exempel 3.3

Fastighetsbolaget AB vill även dela upp posten Byggnader och mark i balansräkning mellan kontors- och industribyggnader samt bostäder. Detta är inte tillåtet i K2. En sådan uppdelning måste göras i en (frivillig) not till posten.

Rubriker, underrubriker, summeringsrader och poster får utelämnas om saldot är noll. För ett utelämnande måste det naturligtvis vara noll i båda kolumnerna. Funktionsindelad resultaträkning är inte tillåten enligt K2. Eftersom K2 innehåller enbart en uppställningsform för såväl resultatsom balansräkning erbjuder K2 inte den möjlighet att byta uppställningsform som återfinns i 3 kap. 3 § ÅRL, se ovan.

3 Årsredovisningens utformning

Identifiering av företag, dokument etc. 2 kap. 5 § 2 och 3 st ÅRL

–––

K2 p. 3.6

De uppgifter som ska lämnas enligt 2 kap. 5 § andra och tredje styckena årsredovisningslagen (1195:1554) om företagets namn, organisations nummer och uppgift om företaget är i likvidation ska anges på varje sida i årsredovisningen. Även sidnummer ska anges på varje sida i årsredovisningen.

K2 p. 3.7

Årsredovisningen ska även innehålla uppgift om a) att det är en årsredovisning, och b) balansdag och det räkenskapsår som årsredovisningen upprättats för.

Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om företagets namn, organisa tionsnummer – eller personnummer och säte. Om företaget är i likvidation, ska detta anges.

Kraven i lagtexten och punkterna ovan är: krav på identifiering av företaget, att det är en årsredovisning samt tidsaspekter. Således är det lite ”ordning och reda”-information, dvs. det ska vara lätt för läsaren att få grepp om vad det är man läser. Det är värt att notera att alla sidor i årsredovisningen ska ha information om företagets namn och organisationsnummer, dvs. det räcker inte att informationen framgår av framsidan och förvaltningsberättelsen. Uppgiften om säte som krävs av 2 kap. 5 § ÅRL ska anges i förvaltningsberättelsen. Skulle företag vara i likvidation ska detta också anges. Ofta skrivs företagsnamnet ut med ordet likvidation i sig, exempelvis Advokatbyrån Svensson i likvidation AB.

Årsredovisningens språk och form Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska.

2 kap. 5 § 1 st ÅRL

Företaget har ett val att upprätta sin årsredovisning på papper eller i elek tronisk form. Upprättas årsredovisningen i elektronisk form är det också i denna form som den sänds in till Bolagsverket för registrering. En årsredovisning ska alltid upprättas på svenska. Det är med andra ord inte tillåtet att den offentliga årsredovisningen upprättas på annat språk än svenska (till skillnad från BFL, som tillåter fler språk i den löpande redovisningen). Årsredovisningen kan alltid kompletteras med ett annat språk.

3 Årsredovisningens utformning

Valuta- och beloppsuppgifter Beloppen i årsredovisningen ska anges i företagets redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078).

2 kap. 6 § 1 st första meningen ÅRL

Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisnings valuta. Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekono miska föreningar, sparbanker, medlemsbanker och försäkringsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro.

4 kap. 6 § 1 st BFL

I Sverige är det inte ÅRL som anger vilken redovisningsvaluta ett företag ska ha utan BFL. Enligt denna lag är det enbart svenska kronor och euro som är tillåtna redovisningsvalutor, dock inte för alla företag eftersom inte alla företag som får ha euro som redovisningsvaluta. Det är mycket ovanligt med euro som redovisningsvaluta i mindre företag i Sverige, främst eftersom den övervägande delen av de svenska företagen bedriver sin verksamhet i svenska kronor. Företag som inte gör det kan ändå välja svenska kronor på grund av de omräkningar som måste ske när personalens skatter och avgifter ska redovisas samt för redovisning av moms. Årsredovisningen ska innehålla uppgift om företagets redovisningsvaluta.

K2 p. 3.8

Beloppen i årsredovisningen ska anges i hela kronor eller tusental kronor. Är redovisningsvalutan euro ska beloppen anges i hela euro eller hundratal euro. Valet av enhet ska framgå av årsredovisningen. Även om beloppen anges i hela kronor eller euro får belopp i förvalt ningsberättelsen anges i tusental kronor eller hundratal euro.

K2 p. 3.9

Ett företag får enligt K2 välja mellan hela kronor eller tusentals kronor om redovisningsvalutan är svenska kronor. Andra storleksbegrepp som t.ex. miljoner kronor är inte tillåtna. Är redovisningsvalutan euro så är hela eller hundratal euro tillåtet. Förvaltningsberättelsen får alltid upprättas i den större tillåtna enheten, oavsett vilken storhet som övriga delar i årsredovisningen upprättas i.

Jämförelsetal För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.

3 kap. 5 § 1 st ÅRL

De jämförelsetal som ska lämnas enligt 3 kap. 5 § första stycket årsredo visningslagen (1995:1554) ska lämnas i en särskild kolumn till höger om beloppsuppgifterna för räkenskapsåret.

K2 p. 3.10

3 Årsredovisningens utformning

Kravet på jämförelsetal kan aldrig undvikas. Finns det inte något värde i en post men väl för jämförelseåret ska posten ändå finnas med i räkningen. Enda gången en årsredovisning inte behöver innehålla jämförelsetal är i den som upprättas för företagets första räkenskapsår. K2 klargör också var jämförelsetalen ska stå i en årsredovisning, nämligen i en kolumn till höger om årets siffror. Även alla noter ska ha jämförelsetal. Jämförelsetal behöver inte heller lämnas i noten om redovisningsprinciper eller i förvaltningsberättelsen.

Årsredovisningens undertecknande I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelse ledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen. I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare. I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemensam rättslig ram för ett konsortium för europeisk forsknings infrastruktur (Eric-konsortium) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter eller av direktören. Om både styrelse och en direktör är utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av direktören. I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av förvaltarna eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga bolagsmän som företräder bolaget. I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovis ningsskyldige eller dennes företrädare. Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den under tecknas med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 9110/2014 av den 23 juli 2014 om elektroniks identifiering och betrodda tjänster för elekt roniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i första stycket gäller dock endast om den avvikande meningen har antecknats till styrelsens protokoll.

2 kap. 7 § ÅRL

3 Årsredovisningens utformning

Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. Årsredovisningens undertecknande enligt 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska göras av dem som innehar respektive befattning när årsredovisningen avges. Dagen för undertecknande ska vara densamma som den dag årsredovisningen avges, dvs. den dag den beslutas.

K2 p. 3.11

Årsredovisningen ska undertecknas av de styrelseledamöter och i förekommande fall verkställande direktör som innehar dessa befattningar när års redovisningen avges som huvudregel. När det gäller handelsbolag föreskriver lagen att det är de obegränsat ansvariga bolagsmännen som skriver under. I ett kommanditbolag innebär det att det är komplementären eller komplementärerna som skriver under men det finns inget förbud mot att även kommanditdelägare skriver under. Det finns som också särskilda regler för vissa stiftelser. BFN klargör i K2 att dagen för årsredovisningens undertecknande ska vara densamma som den dag årsredovisningen avges, dvs. den dag den beslutas. Det finns inga bestämmelser om eller krav på att ange var årsredovisningen undertecknas. Om denna uppgift frivilligt infogas i årsredovisningen anges vanligtvis den ort där årsredovisningen undertecknades eller orten för företagets säte. Har någon som undertecknar årsredovisningen som t.ex. en styrelseledamot eller verkställande direktör anmält en avvikande mening krävs att detta har antecknats i styrelseprotokoll för att yttrandet ska fogas till årsredovisningen enligt 2 kap. 7 § sjunde stycket ÅRL.

Sammanfattning Kapitlet behandlar formalia, ordning och redan, kring själva årsredovisningen. K2 beskriver också ordningsföljden av de olika räkningarna som en årsredovisning ska innehålla. Enligt detta kapitel i K2 ska ett företag följa de uppställningsformer som finns i K2. Avvikelser får enbart göras avseende poster, aldrig rubriker underrubriken eller summeringsrader. En förändring en post innebär att benämningen ändras vilket vi åskådliggör med några exempel ovan. Däremot får ett företag aldrig lägga till poster. K2 förtydligar också reglerna kring undertecknande av årsredovisningen.

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor, redovisningsspecialist inom KPMG samt har under fjorton år varit ledamot av Bokföringsnämnden. Eva Törning är redovisningsspecialist och ansvarig för redovisningsfrågor inom Grant Thornton samt ledamot av IFRS for SMEs Implementation Group. Författarna har varit eller är båda medlemmar i FARs Policygrupp för redovisning, och har under drygt tio år föreläst och skrivit böcker och artiklar tillsammans.

Årsredovisning enligt K2 I och med införandet av K-regelverket skedde en stor förändring av strukturen när det gäller svensk god redovisningssed. Mycket av det som återges i K-regelverket återfinns visserligen i rekommendationer och allmänna råd sedan tidigare, men genom den strukturella förändringen skapades enklare sökvägar för att hitta den goda redovisningsseden för olika företag utifrån storlekskategori. K2-regelverket är mer fylligt avseende kommentartext än huvudregelverket K3 men behöver, liksom K3, tolkas. K2-regelverket är en ny typ av normgivning i och med att det innehåller ett stort antal regler. Syftet med denna bok är att ge en mer fullständig bild av den svenska redovisningen utifrån K2:s perspektiv. Boken inkluderar därför även klassificeringsfrågor enligt BAS-kontoplanen (eftersom K2 saknar definitioner) men även hur de specifika regler som återfinns i K2 får eller inte får tillämpas. Innehållet baseras på den fullständiga version av K2 för mindre företag, det allmänna rådet BFNAR 2016:10 som publicerades av Bokföringsnämnden 2016. Årsredovisning enligt K2 är avsedd att användas som en uppslagsbok för dem som är verksamma inom redovisning, revision, ekonomi, bank och liknande men är också lämplig som lärobok.

Andra upplagan

Art.nr 38761

studentlitteratur.se