9789152303078

Agenda 2 Företagsekonomi uppgiftsbok

Agenda 2 Företagsekonomi

Agenda 2 vidgar perspektivet och beskriver ämnet företagsekonomi med ut­gångs­­punkt i medelstora och större företag. Resonemangen och be­ greppen från Agenda 1 fördjupas. Affärsplan och marknadsplanering med om­världs­­­analys beskrivs grundligt. Även företagens samhällsansvar i sam­ band med ekonomiskt beslutsfattande behandlas, liksom viktiga lagar och bestämmelser som styr företagens agerande. Med hjälp av uppgiftsbokens olika upp­gifter och lärarhandledningens case ges eleverna möjlighet till både färdighets­träning och problemlösning.

Agenda 2 fördjupar det företags­ ekonomiska perspektivet.

Agenda 2

Företag – välståndsbyggare

Företag och samhälle Företag i arbete

Agenda 2 är avsedd för kursen Företagsekonomi 2 (100 p) på gymnasieskolan och komvux samt för andra grundläggande företagsekonomiska utbildningar.

Läromedelet tar sitt avstamp i den nya ämnesplanen för företagsekonomi i Gy 11 och täcker på ett betryggande sätt kursens centrala innehåll och kunskaps­krav.

Albertsson, Lundberg, Egervall, Hemberg, Raunås

Agenda 1 Företagsekonomi

Agenda 2 Företagsekonomi

Faktabok Faktabok Uppgiftsbok med cd Uppgiftsbok med cd Elevfacit, tryckt Elevfacit, tryckt Digital lärarhandledning Digital lärarhandledning

ISBN 978-91-523-0307-8

2

Agen da Före tagse kon

omi

Sten A lbe Bo Eg rtsson Kar er vall in Danie Lundberg lH Mats Raun emberg ås

Uppgiftsbok

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Redaktörer: Eva Follin och Wolfram Trostek Omslag och grafisk form : Lena Eklund/Kolofon Bildredaktör: Helena Å:son Bratt/Zobra bildresearch Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Agenda 2 Företagsekonomi Uppgiftsbok ISBN 978-91-523-0307-8 © 2014 Sten Albertsson, Karin Lundberg, Mats Raunås, Daniel Hemberg, Bo Egervall och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden. Utan tillstånd av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära ett otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lagen om upphovsrätt.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2014

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 2

2014-10-17 09.21

Innehåll Företag – välståndsbyggare Introduktion 8

företag i arbete 1 Marknaden är målet 1 • Marknaden – spelplanen 14 2 • Affärsidén – ska skapa kundnytta 20 3 • Affärsplanen – idéer blir verklighet 26 4 • Organisationen – bär upp och stöder 34 5 • Marknadsundersökningar – kan man lita på dem? 42 • Blocktest 1 50 2 Doing business 6 • Raka spår, krokiga vägar 52 7 • Affärsliv 60 8 • Inköp i tiden 68 • Blocktest 2 76 3 Ekonomi – den röda tråden 9 • På spaning efter resultat 78 10 • Delarna och helheten 88 11 • Hur mår företaget? 98 12 • I huvudet på en företagare 106 • Case: ”Kärlek vid första ögonkastet” i lärarstödet 13 • Kommer du ihåg? 116 14 • Nya affärshändelser – för bättre överblick 130 15 • Kontakt med Skatteverket 144 16 • Avstämning och moms 156 17 • Avskrivningar 172 • Blocktest 3 186

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 3

2014-10-17 09.21

4 Den mänskliga faktorn 18 • Individen – förmågor och drivkrafter 188 19 • Gruppen – samarbete och konflikter 196 20 • Organisationen – hur företaget blir välfungerande 200 21 • Ledarskap – att styra utvecklingen 204 • Blocktest 4 208 5 Vägar till marknaden 22 • Marknadsplanering och marknadsplan 210 23 • Köpbeteende – hjärta eller hjärna? 218 24 • Kanaler till kunderna 222 25 • Reklam – träff i helfigur 228 26 • Nya tider, nya medier 236 27 • Vilket pris är det rätta? 242 • Blocktest 5 248 • Case: ”Lansering av en ny doftserie” i lärarstödet 6 Bokslut med mening 28 • Årsredovisning – så säger lagen 250 29 • Bakom siffrorna – att läsa bokslut 266 30 • Revision – se bakåt och blicka framåt 284 • Blocktest 6 290 7 Företag och samhälle 31 • Aktiebolag – en nödvändig uppfinning 292 32 • Börshandel – riskfylld business 296 33 • Hållbar utveckling – företagets ansvar 304 34 • Global handel – möjligheter och hot 308 35 • Spelreglerna – företaget och lagen 312 • Blocktest 7 316

• Kortfacit 317 • Konteringsrutor 324 • Formelsamling 325 • BAS-kontoplan 327

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 4

2014-10-17 09.21

Bruksanvisning – läs den först!

Agenda 2 består precis som Agenda 1 av en lärobok och en uppgiftsbok.

Vi använder gärna just ordet lärobok för att betona att den är så mycket mer än bara en samling fakta. Sådana finns, förstås, men förhoppningsvis presenterade så att inlärning och förståelse underlättas. Då blir boken något att lära sig av, en lärobok.

Lärobok och uppgiftsbok är två av dina främsta studieredskap. Tanken är att de ska användas aktivt och bli dina följeslagare under läsåret. Några synpunkter på hur du kan använda dem får du nedan.

Mål Läroboken är som du ser indelad i sju block och uppgiftsboken har samma indelning. Varje kapitel i respektive block inleds med ett antal mål, ibland ganska övergripande, ibland mer detaljerade. De vill visa vad du ska sträva mot och vad du ska uppnå.

Målen är knutna till läroboken och uppgiftsboken men bakomliggande är förstås kursens centrala innehåll och kunskapskrav enligt Skolverket.

Självklart kan lärare och elever komma överens om andra mål. Det finns plats att skriva till ytterligare några sådana i listan över målen.

Begrepp och plug-in Varje kapitel inleds med ett antal begrepp som behandlas i motsvarande kapitel i läroboken. Det är nyckelbegrepp, basbegrepp om du så vill.

Sådana som du rimligtvis bör känna till och förstå, ett slags ekonomens verktygslåda. Plats finns också för egna begrepp som lärare och elever kommer överens om.

Begreppen förklaras förstås i läroboken. Men du ska självständigt kunna förklara dem och förstå vad de innebär.

För att göra det lättare för dig att lära in nya begrepp (och repetera gamla) finns ett antal uppgifter med just det syftet. De heter ”Plug-in”.

En uppsättning sådana finns för varje kapitel. De består av enkla frågor, praktiska att använda när du vill kontrollera att du har förstått begrepp och sammanhang rätt.

Skriv gärna svaren för hand. Många kan intyga att det är ett bra sätt att lära sig på. Men skriv inte mekaniskt av läroboken. För gärna över dina svar till din dator eller mobil. Lägg också märke till det Blocktest som finns sist i varje block. Det testet blir en sista koll, t.ex. inför ett prov.

5

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 5

2014-10-17 09.21

Tillämpningar De övriga uppgifterna i Uppgiftsboken har ett gemensamt. De ska lära dig att hantera de olika begreppen i sitt rätta sammanhang, de ska lära dig företagsekonomi, de ska lära dig att tänka och resonera som en ekonom.

Om du tidigare har använt Agenda 1 kommer du att märka att uppgifterna i Agenda 2 i många fall är både mer kvalificerade, längre och kräver större eftertanke. Du kommer också att märka att vissa resonemang återkommer från årskurs 1 (Agenda 1). Precis som det ska vara, perspektivet vidgas och fördjupas när studierna går vidare.

Uppgifterna är av mycket skiftande slag. Men alla är tillämpningar av de begrepp och de resonemang som du lärt dig. De sätter in begreppen i ett sammanhang och gör dem förhoppningsvis meningsfulla. Begreppen är verktygen. I tillämpningarna lär du dig att använda dem!

Hur många uppgifter ska du göra, och vilka? Det bästa svaret är säkert ”så många som behövs”. Och det får lärare och elever komma överens om och göra den uppläggning som passar bäst och ger bäst resultat.

Till sist Du är nu inne på ditt andra år i gymnasieskolan. Då vet du alldeles säkert bäst själv, och din lärare, hur läromedlet ska användas. Men tre avslutande synpunkter vill vi ändå ge: Lär dig inget mekaniskt. Lär dig så att du förstår.

Betyg är självklart viktiga. Men låt dem inte överskugga allt utan lär dig för lärandets och din egen skull, för kunskaperna. Då kommer betygen automatiskt.

Ha kul medan du pluggar!

Dags att sätta igång. Ett litet citat kan då passa bra. Det kommer från den romerske författaren Titus Plautus (250–184 f.Kr):

”Den som vill äta nötens kärna krossar skalet.”

6

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 6

2014-10-17 09.21

Agenda 2 fördjupar det företagsekonomiska perspektivet.

Agenda 2 Företag – välståndsbyggare

Företag och samhälle Företag i arbete

Symbolförklaringar

Arbeta i grupp

Ce

L

Arbeta i Excel eX

Rollspel

Arbeta med datorbokföring

Formler och BAS-kontoplanen hittar du längst bak i boken.

7

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 7

2014-10-17 09.22

intro

Företag

– välståndsbyggare

Mål När du är klar med kapitlet ska du kunna Förklara varför företag kan beskrivas som välståndsbyggare.

Diskutera och ge exempel på moderna svenska innovatörer och entreprenörer.

Diskutera hur välstånd kan mätas och redovisa för Sveriges plats i olika välståndsligor.

Begrepp Förklara följande begrepp: BNP BNP/capita Entreprenör Infrastruktur Innovatör Tetraeder

8

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 8

2014-10-17 09.22

Plug-in 1. Tetra Pak har en årsomsättning på cirka 10 miljarder euro. Vad innebär det?

2. Ett företag som Tetra Pak är en ”behovsfixare” men också mycket mer än så. Ge exempel.

3. Hur skapas välstånd? Ge exempel.

4. Ge exempel på infrastruktur i den kommun där du är bosatt.

5. Beskriv skillnaden mellan en innovatör och en entreprenör.

6. Varför görs jämförelser om nationers välstånd oftast i amerikanska dollar?

7. Vad ingår i ett lands BNP? 8. Du klipper gräsmattan på din egen tomt och målar med jämna mellanrum om ditt hus. Ingår ditt arbete i BNP? Motivera ditt svar.

9. Förklara det ”geniala” i Ruben Rausings förpackningslösning.

10. Ibland beskrivs en entreprenör som ”någon som får något att ändra riktning”. På vilket eller vilka sätt stämmer det på Ruben Rausing?

9

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 9

2014-10-17 09.22

Tillämpningar Intro 1 • På farfars tid På farfars tid, eller ännu längre tillbaks, fanns det ingen förpackad mjölk, varken i glasflaskor eller i tetror eller i något annat.

Då såldes mjölk i lösvikt i särskilda mjölkbutiker. De sålde mjölk, typ dagens gammaldags, grädde, kanske några sorters ost, men inte mycket mer.

Kunderna hade med sig mjölkkannor, ofta treliters, och mindre kannor för grädde. I butiken fylldes kannorna med önskad mängd från större kärl som rymde mellan 30 och 50 liter, levererade till butiken tidigt på morgonen.

Kunden bar sedan hem sin mjölkkanna (eller sina mjölkkannor). Mjölk var då som nu en färskvara och handlades i princip dagligen. Mjölkbutikerna låg tätt, bara i Stockholm fanns det mer än 2 000.

A

Granska farfars mjölkbutiker ur olika synvinklar. Vilka nackdelar hade de? Fanns det några fördelar? Varför försvann butikerna?

B

En företagare med entreprenörsläggning funderar på att starta en gammaldags mjölkbutik med lösviktsförsäljning av mjölk, grädde, ost och bröd. Butiken ska se gammaldags nostalgisk ut.

Vad tror du om idén? Har den någon chans att lyckas? Motivera ditt svar.

Intro 2 • Det är mängden som gör det I Inblicksrutan i slutet av kapitlet ges lite fakta om Tetra Paks verksamhet.

Där står bl.a. hur många förpackningar som förpackas i företagets maskiner, årligen i hela världen.

A

Antag att Tetra Pak gör en ren vinst på ett halvt öre på varje förpackning.

Hur stor blir i så fall företagets årsvinst?

B

I rutan står det också att jordens befolkning förbrukar 25 förpackningar per person och år i genomsnitt, tillverkade av Tetra Pak. Gör ett snabbt överslag: Hur många förpackningar av olika typer förbrukar ditt hushåll på en vecka? Inte bara mjölk och inte bara från Tetra Pak. Hur stor blir årsförbrukningen?

C

Försök ge exempel på mycket enkla, vardagliga produkter, som de flesta behöver och som kan illustrera rubriken ”Det är mängden som gör det”.

Förtjänsten på varje enhet är försvinnande liten, men blir volymen tillräckligt stor kan det ändå bli pengar.

10

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 10

2014-10-17 09.22

Intro 3 • Företag med kändisdrag Tabellen nedan visar Sveriges största företag räknat efter antal anställda i landet och utlandet. De är något av företagsvärldens kändisar. Hur många känner du till?

A

B

Din uppgift blir därför att ta reda på vad samtliga företag sysslar med. Tabellen visar det totala antalet anställda i respektive företag. Siffran inom parentes är antalet anställda i Sverige.

Tabellen visar också något som med ett undantag är gemensamt för de svenska företagskändisarna.

Vad är det?

Företag

Antal anställda

1. Securitas AB

279 641 (6 895)

2. Ericsson

112 758 (17 569)

3. AB Volvo

102 082 (78 818)

4. H&M

72 276 (6 220)

5. AB Electrolux

59 478 (2 049)

6. Skanska AB

56 618 (10 814)

7. Sandvik AB

49 385 (11 251)

8. AB SKF

44 168 (2 894)

9. Assa Abloy AB

42 762 (2 156)

10. Post Nord AB

39 713 (23 912)

Intro 4 • Vilken är skillnaden?

A

Beskriv med egna ord skillnaden mellan en innovatör och en entreprenör.

B

Granska dig själv. Vilket är du mest – en innovatör eller en entreprenör?

Eller inte någon av de två?

C

Det finns ett tredje uttryck – intraprenör. Vad tror du kännetecknar en sådan? Ledning: ”Intra” betyder något som finns eller sker inom eller inuti.

Intro 5 • Välstånd mätt med ögonmått Sverige spelar som du vet i välståndsligornas Elitserie. Det framgår tydligt av bl.a. siffror över BNP per invånare. Men siffror blir gärna abstrakta och svårtolkade. Vad innebär det mer påtagligt att vår BNP är över 40 000 USD per person?

A

På vilka sätt kan du med blotta ögat se att vårt välstånd är högt? Tänk dig att du kommer från ett annat land och tar en promenad i det samhälle där du bor. Tänk efter ordentligt, vilka välståndsmarkörer ser du?

B

Ser du några tecken på att välståndet kanske inte alltid är så högt? På vilket sätt syns det i så fall?

C

Om du varit utomlands: Ge exempel från något land du besökt både på tecken på välstånd och på dess motsats.

Intro 6 • Lyckoindex World Happiness Report är en världsomfattande undersökning som görs av Columbia University i USA. Det är en intervjuundersökning som spänner över 150 länder. De som svarar får ta ställning till frågor om t.ex. hälsa, materiella levnadsvillkor (BNP), individuell frihet och socialt stöd. Svaren 11

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 11

2014-10-17 09.22

har sedan ställts samman till ett ”Lyckoindex” i en skala från 0–10, där 10 är högst.

Uppställningen nedan visar de 18 länder som kom högst och de fem länder som hamnade sist. Granska den noga. Vilka slutsatser tycker du att du kan dra?

Lyckoligans topp 1 Danmark

7,69

7 Finland

7,39

13 Nya Zealand

7,22

2 Norge

7,65

8 Österrike

7,37

14 Arabemiraten

7,14

3 Schweiz

7,65

9 Australien

7,35

15 Panama

7,14

4 Nederländerna

7,51

10 Island

7,34

16 Mexico

7,09

5 Sverige

7,48

11 Israel

7,34

17 USA

7,08

6 Canada

7,47

12 Costa Rica

7,26

18 Irland

7,08

Lyckoligans botten Rwanda

3,72

Burundi

3,71

Centralafrikanska republiken

3,62

Benin

3,53

Togo

2,94

Intro 7 • Robotklippare – nej tack! ”Grannen har skaffat en gräsklipparrobot som far runt på hans gräsmatta.

Jag tycker att det är en meningslös produkt, som borde förbjudas. Den förbrukar el, den stjäl jobb från småföretag som klipper gräs åt villaägare och den konkurrerar ut företag som tillverkar vanliga gräsklippare så att folk blir arbetslösa.

De företag som tillverkar och säljer sådana klippare är verkligen inga välståndsbyggare, tvärtom!”

Kommentera. Har författaren till detta påhittade inlägg på Facebook rätt?

Intro 8 • Entreprenör – varför det? År 2014 firade Svenska Dagbladet att den svenska näringsfriheten fyllde 150 år genom att låta sina läsare rösta fram alla tiders svenska entreprenör.

Bland de 100 företagare som fanns att välja mellan fanns förstås de riktigt kända som Ingvar Kamprad, Erling Persson, Sven Winqvist, Lars Magnus Ericsson, Albert Bonnier.

Följande tio är inte så kända, men förtjänar ändå beteckningen entreprenörer. Din uppgift: Välj två av företagarna nedan. Tag reda på så mycket som möjligt om dem. Förklara sedan varför de kan beskrivas som entreprenörer och välståndsbyggare. (Karin Bodin och Anna Borgeryd räknas som en.)

Karin Bodin och Anna Borgeryd, Katja Geiger, Johan Holmsäter, Bert Karlsson, Lars Leksell, Monica Lindstedt, Ulla Murman, Robyn, Niklas Zennström, Bengt Ågerup.

12

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 12

2014-10-17 09.22

1 K C BLO

Marknaden är målet Innehåll Kapitel 1 § Marknaden – spelplanen 14 Kapitel 2 § Affärsidén – ska skapa kundnytta 20 Kapitel 3 § Affärsplanen – idéer blir verklighet 26 Kapitel 4 § Organisationen – bär upp och stöder 34 Kapitel 5 § Marknadsundersökningar – kan man lita på dem? 42

13

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 13

2014-10-17 09.22

1

Marknaden – spelplanen

Mål När du är klar med det här kapitlet ska du kunna Definiera och förklara vad som kännetecknar en marknad.

Beskriva olika sätt att indela marknader.

Beskriva och kommentera olika sätt att mäta marknader.

Ingående beskriva och förklara vad segmentering är och diskutera olika sätt att segmentera.

Göra egna marknadsavgränsningar från givna förutsättningar.

Göra livsstilssegmentering med hjälp av Ungdomsbarometern.

Förklara och beskriva olika proffsmarknader.

Beräkna marknadsandelar från givna förutsättningar.

Använda en produkt/marknadsmatris för att avgränsa marknader.

Analysera vilken eller vilka delmarknader annonser eller tevereklam vänder sig till.

Begrepp Förklara följande begrepp: Business-to-dealers (b2d)

Proffsmarknad

Delmarknad

Produkt/marknadsmatris

Demografiska segmenteringsvariabler

Segmentering

Förvaltningsmarknad (b2g)

Segmenteringsvariabler

Global marknad

Socioekonomiska segmenteringsvariabler

Geografiska marknader Hemmamarknad Konsumentmarknad Marknad

Ungdomsbarometern Totalmarknad Återförsäljare

Marknadsandel Marknadsmått Matris 14

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 14

2014-10-17 09.22

Plug-in 1 1. Ge egna exempel på marknader som är en handelsplats där köpare och säljare möts face-to-face.

2. Definiera begreppet marknad.

3. Ge exempel på olika typer av marknader.

4. Vilken är den geografiska marknaden för en kvartersbutik?

5. Hur vill du beskriva marknaden för ett e-handelsföretag?

6. Vad menas med uttrycket hemmamarknad?

7. Beskriv marknaden för ett transnationellt företag.

8. Ge exempel på delmarknader för Svenska Spel.

9. Marknader kan mätas på minst tre olika sätt. Vilka är det?

10. Hur beräknas ett företags marknadsandel?

11. Mimi AB säljer för 20 mkr (miljoner kr) ett år. Totalmarknaden är 160 mkr. Den ökar med 10 % nästa år. Hur stor måste Mimis försäljning då bli om marknadsandelen ska vara oförändrad?

12. På vilka sätt har ett företag nytta av att segmentera sin marknad?

13. Vilka tre krav kan ställas för att segmentering ska bli meningsfull?

14. Vad kännetecknar det perfekta segmentet?

15. Ge exempel på olika segmenteringsvariabler.

16. Vilken är poängen med att segmentera marknaden efter livsstil och värderingar?

17. Ange några skillnader mellan att sälja på konsumentmarknader och att sälja på proffsmarknader.

18. På vilka marknader arbetar ett livsmedelsföretag som Felix?

15

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 15

2014-10-17 09.22

Tillämpningar 1.1 Marknader och geografi Att Nillas Närköp i Uthövdan har en marknad som är mycket lokal är givet. Men vilken är den geografiska marknaden i följande fall? Använd indelningen på sid 18 i läroboken.

Geografisk marknad 1. Blondinbellas blogg 2. Hemglassbil 3. Ikeavaruhus, Haparanda 4. Amazon.com 5. Klinik för hjärttransplantationer i Göteborg 6. King 7. Fridas Fotvård 8. Loreens senaste album 9. Röda Ulven surströmming 10. SVT Jämtlandsnytt

1.2 Vilka marknader?

Vilken eller vilka marknader riktar sig följande varor och tjänster främst till?

Tänk efter noga, märk att en och samma produkt ofta vänder sig till flera marknader. Markera med ett eller flera kryss.

Vara/tänst

b2b

b2c

b2d

b2g

Pinnar till glasspinnar Snus Laptop Kameraövervakning Skogsskördare P-piller Stridsflygplan Skridskor (hockeyrör) Flygresa Arlanda – JFK (business class) Djupfryst pommes frites Tandtråd 16

Råstål

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 16

2014-10-17 09.22

1.3 Ketchup med skillnad A

Felix, Findus, Heinz och andra företag som tillverkar och säljer ketchup riktar sig både till proffsmarknaderna b2b, b2d och b2g, men förstås också till konsumentmarknaden b2c. Förklara hur det hänger ihop.

B

Sättet att sälja, marknadsföra och förpacka skiljer sig åt mellan de olika marknaderna (det är ju därför indelningen är viktig). Analysera och ge exempel. Ta då också hänsyn till skillnader i köpmotiv mellan kunderna på de olika marknaderna.

1.4 Varierande variabler A

Segmentera jeansmarknaden i en korstabell (matris) med hjälp av två ganska naturliga variabler så att du får åtta eller tio segment.

B

Zenith säljer portföljer av ganska exklusiv kvalitet. Använd socioekonomiska variabler för att ringa in något segment som verkar lönsamt.

C

Så här kan ett tänkbart segment för ATG (AB Trav och Galopp) se ut: Gifta män, ålder +35, förvärvsarbetande, genomsnittliga inkomster, sportintresserade, spänningssökande. Vilka segmenteringsvariabler har använts?

1.5 Gröna Fingrar Gröna Fingrar tillverkar trädgårdsredskap av lite annorlunda typ.

Försäljningen i mkr (miljoner kronor) de senaste fem åren ser ut så här: År 1

År 2

År 3

År 4

År 5

47

52

60

64

68

A

”Ser skapligt ut”, säger den produktionsinriktade VD:n. ”Vi ökar försäljningen jämt och stadigt varje år.” Marknadschefen håller inte med: ”Vi måste veta mer om marknaden för att kunna dra några säkra slutsatser.” Vad kan marknadschefen syfta på?

B

Efter mycket jobb lyckas Gröna Fingrar få tag i ganska svårfångade data om sin marknad. Du ser dem nedan. Förutom Gröna Fingrar (GF) visar uppställningen försäljningssiffror för de tre största konkurrenterna (K1, K2 och K3) plus återstående sex företag på marknaden.

Analysera siffror och försök dra slutsatser om marknaden. År 1

År 2

År 3

År 4

År 5

GF

47

52

60

64

68

K1

90

100

115

125

150

K2

150

147

152

152

159

K3

61

69

80

87

115

Övr.

63

68

79

91

106

411

436

486

519

598

Totalt

17

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 17

2014-10-17 09.22

C

Du har säkert redan märkt att det är ganska besvärligt att få bra grepp om marknaden när den presenteras på detta sätt. Bättre att göra om siffrorna till marknadsandelar.

Beräkna marknadsandelarna för respektive år. En decimal kan vara lagom. Använd gärna Excel, det är läge för det.

Analysera materialet en gång till. Vilka slutsatser kan du dra nu?

1.6 Känn dig själv – Ungdomsbarometern A

Vilken av Ungdomsbarometerns personlighetstyper passar bäst in på dig? Alternativa Alice, kanske, eller Sportige Stefan eller någon helt annan. Bedöm dig själv och välj en av personlighetstyperna i första hand, med en gardering för ett andrahandsval.

B

Gör sedan Ungdomsbarometerns livsstilstest. Det hittar du på www.ungdomsbarometern.se, under Livsstilsgrupper.

Stämde din egen bedömning med det svar som testet gav?

C

Antag att du eller någon annan i den livsstilsgrupp du närmast tillhör ska köpa ett par nya sportskor. Vilket eller vilka märken kan då bli aktuella?

D

På vilket sätt anser du att Ambitiösa Annas klädval skiljer sig från Sociala Saras? Teknik-Tomas från Sportige Stefan?

E

På vilka sätt kan företag ha praktisk nytta av Ungdomsbarometerns personlighetstyper?

1.7 Resor och livsstilar Reseföretaget Resia har verkligen fastnat för Ungdomsbarometerns indelning i livsstilar. Man vill därför utveckla reseprodukter som passar fyra av de sju livsstilarna som presenteras i Ungdomsbarometern.

Slå därför era kloka huvuden ihop och föreslå resor som skulle kunna passa.

Hur skulle t.ex. en perfekt semesterresa se ut för: A

Alternativa Alice

B

Sportige Stefan

C

Sociala Sara

D

Ambitiösa Anna

Förslagen kan innehålla resmål (länder, städer), syfte med resan, olika aktiviteter med mera.

1.8 Tummen upp för Thelma?

Thelma Lisetty fick ansvaret för produktgruppen oljor i livsmedelsföretaget Elixir. ”Du får ett halvår på dig att se till att vi knaprar in ordentligt på den närmaste konkurrentens försprång”, sa hennes chef när hon anställdes.

Nu har halvåret gått och så här ser marknadsutvecklingen ut månadsvis för Thelmas produktgrupp och konkurrenten Contro. Försäljningen är i miljoner kr (mkr).

18

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 18

2014-10-17 09.22

Månad

Elexir Contro

Totalmarknaden

Juli

5,3

13,3

54,2

Augusti

6,0

14,7

57,9

September

6,3

16,0

64,0

Oktober

7,5

18,1

69,1

November

8,9

18,9

77,4

December

10,8

19,0

81,0

Hur har det gått för Thelma och Elixir?

Gör de beräkningar och jämförelser som du anser behövs för att visa det på ett tydligt och rättvisande sätt.

Finns det anledning för chefen att göra tummen upp för Thelma?

1.9 Fria händer – produkt/marknadsmatris Målet för den här uppgiften är att du och din grupp på helt på egen hand ska göra en produkt/marknadsmatris av den typ som finns i fördjupningsrutan på sid 23 i läroboken. Med hjälp av matrisen ska ni sedan ringa in en eller flera delmarknader (marknadssegment).

Gruppen har helt fria händer att bestämma vilken bransch och vilken produkt det ska handla om, liksom vilka segmenteringsvariabler som ska användas.

Utgångspunkten är att ert företag är på jakt efter passande delmarknader (målgrupper) att rikta in sig på.

Välj bransch och produkt efter egna intressen och kunskaper. Produkten kan med fördel vara en tjänst.

När matrisen är klar ska den presenteras på ett överskådligt sätt, och gruppen ska motivera vilka segment som är de mest intressanta.

TIPS: Börja med att i gruppen reda ut vad en produkt/marknadsmatris är och vad den kan användas till. Fördjupa gärna kunskaperna från läroboken.

Mätbart

Nåbart

Lönsamt

19

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 19

2014-10-17 09.22

7

Affärsliv

Mål När du är klar med det här kapitlet ska du kunna Kommentera påståendet att affärer görs mellan människor och inte mellan företag.

Beskriva och kommentera kundmöten i olika situationer.

På egen hand planera och genomföra ett möte (sammanträde) med givna förutsättningar.

Redogöra för nödvändiga förberedelser inför en affärsförhandling.

Genomföra en förhandling med givna förutsättningar.

Ge en egen och genomtänkt syn på affärsetik i näringslivet.

Göra en bedömning om olika situationer innebär risk för mutor.

Förbereda ett affärsmöte med hänsyn till affärsetikett och affärskultur.

Ge en fördjupad redogörelse för Transparency Internationals verksamhet.

Beskriva och redogöra för en praktisk tillämpning av kommunikationsmodellen.

Begrepp Förklara följande begrepp: Agenda

Förhandlingsmål

Affärsetik

Global Perception Index (GPI)

Affärsetikett

Kommunikationsmodell

Angelägenhetsgrad i förhandlingssammanhang

Muta

30-sekundersregeln

Nollsummespel

Elevator pitch

Tvåvägskommunikation

Empati

Uppförandekod

Ess i rockärmen

Win-winförhandling

60

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 60

2014-10-17 09.24

Plug-in 7 1. Ge egna exempel på brott mot 30-sekundersregeln.

2. Vilken nytta kan en restaurangkedja ha av Mystery Shoppers?

3. Vad gör den kund som ”röstar med fötterna”?

4. Vad menas med uttrycket ”att pitcha”?

5. Ange minst fem punkter som är viktiga att tänka på vid ett sammanträde.

6. Hur tänker den som ser en förhandling som ett nollsummespel?

7. Vilket är det egentliga syftet med en förhandling?

8. Vilken är mötesledarens viktigaste uppgift?

9. Vad händer om det inte finns någon tidsram utsatt för ett möte?

10. En förhandlare bör ha tre mål för sin förhandling. Vilka är det?

11. Varför är det bra att vid en förhandling inte avslöja sin deadline?

12. Förklara med egna ord varför det är bra att vara empatisk i en förhandlingssituation.

13. Ge exempel på olika typer av etiska regler.

14. Förklara vad som menas med att mutor är affärslivets doping.

15. Vilket är straffet för den som lämnar eller tar emot mutor?

16. Vilken funktion fyller visitkort i affärslivet?

17. Definiera begreppet korruption.

18. Vad menas med IVK?

61

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 61

2014-10-17 09.24

Tillämpningar 7.1 Misslyckade kundmöten Alla kundmöten blir inte lyckade. Det är kanske inte så konstigt, det görs ju cirka 25 miljoner sådana varje dag. Säkert har du själv som kund varit med om möten som gått snett. Kanske också när du själv jobbat, t.ex. i kassan på en butik, extrajobbat som servitris eller servitör, kanske vid feriejobb i hemtjänsten.

Diskutera i smågrupper och ge exempel på sådana möten ur egna erfarenheter från A

Butiker

B

Flygresor

C

Vårdcentraler eller liknande

Slutdiskussion i hela klassen.

7.2 Flight D123 delayed Scen: En flygplats, t.ex. Arlanda eller Kastrup. Flight D123, en Airbus som ska ta 350 passagerare till Newark i USA är mer än två timmar försenad.

Ordinarie avgångstid: 0950. Angiven orsak: Maskinfel, svårt att få fram nytt plan. Klockan är 0900.

Nytt meddelande på bildskärmarna i avgångshallen: Flight D123 beräknas avgå 1255. Klockan är nu 0912.

Evelyn Joyce är chef för kabinpersonalen och finns på plats i terminal 104, varifrån flyget ska avgå. Vad kan hon göra för att trots förseningen göra mötet med kunderna så positivt som möjligt? Kanske rentav vända den trista situationen till något positivt.

Sätt dig noga in i hennes situation och kom med förslag.

7.3 Mystery Shopper – hur då?

BS AB får i uppdrag att ta reda på hur olika butikers kundmöten kan göras ännu bättre genom Mystery Shopping.

A

Gör en lagom lång lista, i punktform, på vad ”mystery shoppern” bör iaktta vid sitt butiksbesök. Förslag till branscher: Kläder, sportutrustning, pizzerior, caféer eller annan bransch som passar bättre.

Utgå från ett tänkt besök och följ det från ingången i butiken (pizzerian eller vad det nu är) till dess att du går ut.

B

Jämför och diskutera gruppernas listor.

C

Diskutera också om det kan anses omoraliskt att på detta sätt ”spionera” på butikspersonal eller annan personal.

62

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 62

2014-10-17 09.24

7.4 Hur skulle du handla?

Nedan följer några situationer som handlar om affärsetik eller brist på sådan. Bedöm de olika situationerna.

Situation 1 Göran P. är ansvarig för ett börsnoterat företags redovisning. Han vet att om två dagar kommer företagets kvartalsresultat att presenteras. Det visar på en svidande förlust, och börskursen kommer alldeles säkert att sjunka.

Därför säljer han sina aktier i bolaget. Och börskursen sjunker mycket riktigt med 25 %. Korrekt handlat av Göran eller inte?

Situation 2 Iveta driver en liten dagligvarubutik. Flera kunder har påpekat att de inte gillar att butiken har ett stort urval av porrtidningar, om än med ganska diskret placering. Iveta: ”Det finns kunder som vill köpa såna tidningar och kunden har alltid rätt. Jag tjänar också några kronor på dem”. Håller du med Iveta?

Situation 3 I en förhandling säger Alexandra att hon måste höra med sin styrelse först innan hon kan gå med på en affär. Hon kommer tillbaks och säger att affären är OK enligt styrelsen men bara om priset sänks med 10 %. Säljaren blir överrumplad och går med på prissänkningen.

Men Alexandra har inte alls pratat med sin styrelse, hon bara hittade på för att få ett bättre förhandlingsläge. Gjorde hon rätt?

Situation 4 ”Affär är affär”, säger Håkan, när den privatperson som köpt hans begagnade Volvo för 38 000 kr ringer och klagar. Tre dagar efter köpet gick växellådan sönder och en begagnad sådan kostar minst 10 000 kr. Till saken hör att Håkan visste eller misstänkte att växellådan var på väg att krascha. Bortsett från vad lagen säger om saken: Vad anser du om Håkans agerande?

Situation 5 Impo AB vet att en del av deras leverantörer använder flickor och pojkar i 12-årsåldern i sin tillverkning i ett land i Sydostasien. Barnen jobbar minst 10 timmar om dagen men lever inte på svältlöner och är lediga på alla söndagar och varannan lördag. VD:n för Impo AB: ”Vi tycker att vi handlar rätt. Barnen bidrar till sina familjers försörjning och slipper att skaffa pengar på andra, mindre trevliga sätt. Jag skäms inte för vår uppförandekod”. Delar du VD:ns åsikter?

Situation 6 ”Jag säljer aldrig”, säger Thomas B. som erbjuds 8 miljoner kr för sin mark, som är perfekt för ett nytt varuhus i en butikskedja. ”Det blir för mycket bilar, mycket utsläpp, fågellivet skadas. Dessutom behövs en ny väg som ytterligare skadar miljön och kommer att störa bebyggelsen längs vägen. Det är ändå ingen som behöver varuhuskedjans skräp.” Ska Thomas stå på sig också om han erbjuds 10 miljoner kr?

63

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 63

2014-10-17 09.24

7.5 Visitkortet – affärsmannens ID-handling Chris Borgen är försäljningsdirektör på AB Selecta, ett IT-företag som har ett brett sortiment av kvalificerade datorlösningar för både små och stora företag.

Hur ska hans (eller hennes) visitkort se ut? Utforma ett säljande och informativt sådant. Framsidan på svenska, baksidan på engelska. Använd mycket gärna internet för att få idéer och uppslag (googla på ”visitkort”).

Eventuellt kan du börja med att göra ett eget visitkort!

7.6 Kommunikation – kanske med förhinder A

På Torget står en känd politiker och sprider sitt budskap till ett tjugotal personer, som kanske lyssnar. Beskriv situationen med hjälp av den kommunikationsmodell du lärt dig.

B

Ge exempel på feedback i sammanhanget.

C

Vilka störningar i kommunikationsprocessen kan du tänka dig?

D

En gymnasielärare ska lära en måttligt intresserad åk 2 att lösa andragradsekvationer. Beskriv situationen med hjälp av modellen.

E

Vilka störningar i kommunikationsprocessen är tänkbara i detta sammanhang (och i de flesta liknande)?

F

Vad kan läraren göra för att få sitt budskap att gå hem? Ge exempel.

G

Oscar är väldigt förtjust i Maria, men är inte säker på att hans känslor är besvarade. Det är de. På vilka sätt kan Maria visa det med sitt kroppsspråk?

H

I ett stekhett sammanträdesrum ska Mimi på 15 minuter försöka sälja in och presentera ett förbättrat bedövningsmedel till två kirurger och en narkosläkare. De har just genomfört en (lyckad) hjärtoperation. Vilken är säkert den viktigaste störningen i sammanhanget?

I

Vad kan Mimi göra för att få sitt budskap att gå hem?

7.7 Bollar i luften för VBF – agenda Volleybollföreningen VBF ska ha ett extra medlemsmöte i början av juni. På det mötet ska i princip två viktiga frågor diskuteras: ¾ Ska damlaget läggas ned? Det är svårt att rekrytera tjejer till laget, det blev sist i sin serie, resor kostar pengar, svårt att hitta tränare. VBF:s styrelse föreslår nedläggning (styrelsen är dock inte enig). Medlemsmötet får besluta. ¾ Hur ska den årliga höstfesten organiseras? Styrelsen föreslår att det av ekonomiska skäl inte ska bli någon fest. Festkommittén däremot har ett förslag som innebär höstfest som vanligt.

A

Gör som VBK:s ordförande och sekreterare en detaljerad agenda (dagordning) för mötet. Om det är möjligt ska den göras så att den något gynnar styrelsens förslag, men besluten ska fattas i demokratisk anda.

64

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 64

2014-10-17 09.24

Agendan ska skickas ut med mail till medlemmarna tillsammans med en kallelse till mötet.

Börja med att hitta en lämplig junidag i kalendern.

B

Jämför och diskutera några av gruppernas agendor.

7.8 Misstänkt muta – nio minifall Diskutera i mindre grupper och bedöm om följande fall kan anses vara brottsliga enligt mutlagen.

Fall 1 Tobbe blir tagen för fortkörning i sin nya sportbil. Bilens hastighet uppmäts till 185 km/tim på en motorväg som har 120 km/tim som högsta hastighet.

Tobbe erbjuder de två polismän som stoppat honom 25 000 kr vardera om de ”glömmer” vad som hänt.

Fall 2 Agatha får en snygg handväska i julklapp från en leverantör, som hon ofta gör affärer med. Väskans värde är cirka 350 kr.

Fall 3 När Agatha öppnar ett av facken i väskan hittar hon tio hundradollarsedlar plus ett visitkort från leverantören. Text: ”Vi ses på Hannovermässan”.

Fall 4 Byggföretaget B. levererar ofta material till kommunen K. ¾ Byggföretaget bjuder fyra anställda på kommunens tekniska kontor på middag i samband med ett nytt kontrakt. ¾ Byggföretaget ger de fyra anställda biljetter till finalen i ESC (”Melodifestivalen”), som går i Köpenhamn.

Fall 5 Seved erbjuder trafikinspektören T. 2 000 kr under pågående uppkörning.

Trafikinspektören kuggar Seved, som körde som en kratta, men behåller pengarna.

Fall 6 Entreprenören E. uppvaktar en projektledare hos en större kund på dennes femtioårsdag med blommor värda ungefär 700 kr.

Fall 7 Stickan trycker en tusenkronorssedel i handen på en av sina lärare på högskolan och ber denne att få se frågorna till ett kommande, viktigt prov.

Fall 8 Läkemedelsföretaget L bjuder partiledaren P på biljetter till en kvartsfinal i Stockholm Open.

Fall 9 Eliza behöver pengar för privatbruk. Som inköpare gör hon ganska ofta affärer med Företaget F. Eliza vänder sig till en person på det företaget och ber att få låna 40 000 kr mot revers med ränta och amorteringsvillkor.

Företaget lånar ut pengarna till Eliza, som använder dem.

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 65

65

2014-10-17 09.24

7.9 Kanske en exportmarknad I denna uppgift ska nio tänkta exportmarknader för ett svenskt företag undersökas. Länderna är: Argentina, Canada, Frankrike, Japan, Nigeria, Nya Zeeland, Polen, Thailand och Ukraina. Andra länder är också tänkbara om specialintresse eller specialkunskap finns.

Börja med att fördela länderna på grupper om 2–3 elever.

A

Varje grupp söker sedan information om sitt land: Allmän och viktig information om landet, dess befolkning och ekonomi, marknadsmöjligheter, affärskultur, affärsklimat med mera.

B

Informationen ställs sedan samman i en rapport som till sist presenteras i klassen. Rapporten kan vara ganska kortfattad. Viktigt är att den är klart och tydligt uppbyggd. Föreställ er att läsaren är en högre chef som ska använda rapporten som beslutsunderlag till frågan om landet är intressant ur exportsynpunkt. Grupperna presenterar sina rapporter i klassen.

Några källor som går att använda (men det finns förstås många flera): ¾ Business Swedens hemsida www.business-sweden.se (flik om marknader). ¾ Utrikespolitiska Institutet. www.ui.se med Landguiden. De flesta skolor abonnerar på den, men Landguiden går också att använda i lite mer begränsad omfattning utan abonnemang. ¾ Transparency Internationals hemsida www.transparency.org.

7.10 Förhandlingen med stort F Bakgrund för rollspelet Spänningen är hög på AB Impact. Idag avgörs sannolikt företagets framtid.

Läget är så här: Tre år i följd har Impact visat röda siffror. Nu är pengarna i princip snart slut, aktieägarna tänker inte satsa mer. Då återstår nedläggning, ett hundratal anställda mister sina jobb och företaget försvinner från marknaden.

Men det finns en strimma av hopp. En mycket stor, tysk kund, Rettung AG, har visat intresse för företagets produkter. Det rör sig om en jätteorder. Får Impact den är sysselsättningen räddad och kanske också lönsamheten. Det beror på hur mycket det tyska företaget är berett att betala.

Klockan 1000 börjar ett möte mellan Impacts ledning, VD, marknadschef och ekonomichef och tre representanter för Rettung AG. Då ska förhoppningsvis ett positivt beslut förhandlas fram. Det är om det mötet rollspelet handlar.

Roller i Impact AB Irma Garnelin, VD. Hon leder förstås mötet, efter den agenda som marknadschefen gjort upp (se nedan). Irma är envist beslutsam, vill rädda företaget, och vet att hennes karriär skulle ta skada om Impact måste läggas ned. Därför är hon beredd att något tumma på de lönsamhetskrav som behövs.

66

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 66

2014-10-17 09.24

Trond Stehn, marknadschef. Taktiskt klok, ser en möjlig framtid för Impact om ordern kan ros i land. Är alltid beredd att kompromissa om det behövs, lyssnar till motparten. Tummar dock ibland lite på sanningen och är inte helt främmande för att ”spela orent” om det gynnar företaget. Gör upp agendan till mötet. För också protokoll. Brukar ha en bra ”elevator pitch”.

Bengt Jedrup, ekonomichef. Sansad, med stort sinne för ekonomiska fakta. Är mycket klar över vilken lönsamhet som behövs, och vet därmed var smärtgränsen för ordersumman går, inte gärna under 20 miljoner kr. 27 miljoner är en drömaffär …

Utgångspunkt för Impact AB: Alla är beredda att kämpa för företaget så långt det går. Men en olönsam affär hjälper inte.

Roller i Rettung AG Dieter Sterne, VD. En ganska lågmäld man, ger ett tillbakadraget intryck men styr sitt företag med järnhand. Tänker först, talar sedan. Tuff i affärer, ”det handlar inte om välgörenhet”. Gillar Impacts produkter.

Lise Neumann, inköpschef med sinne för detaljer och ekonomi. Har bra överblick för marknaden och vet att det finns flera konkurrenter som är jämförbara med Impact. Ser också fördelarna med det svenska företaget.

Dess produkter kan bli användbara förutsatt att de inte är för dyra.

Curd Jurgens, sekreterare och assistent till Dieter Sterne. För protokoll över mötet. Har dock inte någon passiv roll, som assistent till VD deltar han i förhandlingarna. Är egentligen inte särskilt förtjust i sin chef och dennes affärsmetoder. Lite omständlig, kan uppfattas som en aning trög.

Utgångspunkt för Rettung AG: Klart intresserad, främst inköpschefen, men det finns konkurrenter med nästan likvärdiga produkter. Ett bra bud är 18 miljoner kr …

Spelanvisningar Klassen delas in i grupper med tre medlemmar i varje, som antingen är Impact AB eller Rettung AG. Varje grupp förbereder sina respektive roller och hur förhandlingen ska skötas. Viktigt att varje grupp har sitt mål för mötet klart för sig.

A

De två grupperna möts i sammanträdesrummet, hälsar på varandra, småpratar möjligen lite. Trond Stehn presenterar sin agenda.

Förhandlingarna kan börja …

B

Efter uppspelet diskuteras vad som hände under mötet. Deltagarna presenterar vad de tänkt sig att få ut av mötet och i vad mån de lyckades uppnå sina mål.

Extra krydda: Eventuellt kan förhandlingarna föras på engelska eftersom de svenska förhandlarna inte kan tyska och deras motparter inte behärskar svenska.

67

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 67

2014-10-17 09.24

8

Inköp i tiden

Mål När du är klar med det här kapitlet ska du kunna Förklara påståendet att inköp och försäljning är två sidor av samma mynt.

Resonera hur inköpsprocessen skiljer sig åt för olika varor och tjänster.

Beskriva hur inköpsarbetet går till i en större kedja för sällanköpsvaror.

Förklara varför det kostar pengar att ha varor i lager.

Göra relevanta beräkningar som har med inköp och lagerhållning att göra.

Göra en korrekt inköpskalkyl från givna förutsättningar.

Göra en leverantörsbedömning från givna fakta.

Resonera kring sortimentsfunktionens betydelse.

Redogöra för innebörden av begreppet logistik.

Begrepp Förklara följande begrepp: Genomsittlig lagringstid Hyllvärmare Inkurans Inköpsteam Investeringar JIT Lagrets omsättningshastighet Leveransprecision Leverantörsbedömning Pay-offmetoden Sortimentsfunktion Terminsaffärer Valutarisk

68

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 68

2014-10-17 09.24

Plug-in 8 1. Vad menas med att kopplingen mellan inköp och försäljning är indirekt?

2. Ge exempel på förnödenheter som ett företag kan behöva.

3. Vad menas med att investeringar har livslängd?

4. Rita en enkel figur som förklarar sortimentsfunktionens betydelse.

5. Förklara på vilket sätt varorna i ett varulager binder kapital.

6. Vad menas med att varor blir inkuranta?

7. Hur beräknas ett varulagers omsättningshastighet?

8. Hur beräknas genomsnittlig lagringstid?

9. Förklara på vilket sätt varubrist i ett tillverkningsföretag kan sätta igång en kedjereaktion.

10. Förklara grundtanken i kalkyler enligt pay-offmetoden.

11. Ge exempel på problem som kan uppstå för inköparen vid importaffärer.

12. Är det enligt din mening en rimlig strategi för en inköpare att alltid köpa svenskt? Motivera ditt svar.

13. Växelkursen på en euro är 9 SEK (svenska kronor). Är kursen på svenska kronor i eurolandet Portugal högre eller lägre än 9?

14. Vad är en terminsaffär i valutasammanhang?

15. Ett företag har en leveransservice på 75 %. Vad innebär det och är det ett bra eller ett dåligt värde? Motivera svaret.

16. Vilken är logistikens huvudtanke?

17. Förklara vad som händer om JIT blir NIT (Not-in-time).

18. Ange minst fem faktorer som är viktiga när du ska göra en leverantörsbedömning.

69

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 69

2014-10-17 09.24

Tillämpningar 8.1 Glammigt eller …

A

Vilken är din uppfattning? Uppfattar du jobb inom marknadsföring och försäljning som mer ”actionfyllda” och glamorösa än jobb som handlar om inköp?

B

Vem bör ha högst lön, en inköpschef eller en försäljningschef? Diskutera.

8.2 Det är det som är skillnaden Ange i några punkter skillnaden som du uppfattar det mellan att köpa in råkaffe till ett kafferosteri och baddräkter i en klädkedja till nästa års badsäsong.

8.3 Nyskapade kontakter Föreställ dig att det i en viss bransch finns 45 tillverkare (leverantörer). Det finns också 1 200 butiker. Varje butik vill ha varor från samtliga tillverkare.

A

Hur många kontakter ger detta upphov till i branschen?

B

Vilka typer av kostnader medför dessa kontakter?

C

Branschen organiseras nu om. Mellan tillverkarna och butikerna skjuts nu in en mellanhand, en grossist. Denne köper in från samtliga tillverkare och säljer sedan det sortiment som ställts samman till de 1 200 butikerna. Hur många kontakter blir det nu?

D

Branschen fungerar nu i princip mycket effektivare. Varför?

E

Vad menas med att en mellanhand, en grossist, utför en sortimentsfunktion?

8.4 Ett fraktproblem Att frakta varor med båt från t.ex. USA blir betydligt billigare än att flyga hem dem. Ändå väljer AB ILO flygfrakt från USA. Ge ett par tänkbara förklaringar till detta.

8.5 Lager på lager Nedan får du data om försäljning och varulager för fem olika företag.

Försäljningssiffrorna är omräknade till varukostnad (inköpspris).

A

Beräkna lagrets omsättningshastighet för respektive företag. Avrunda till en decimal.

B

Beräkna den genomsnittliga lagringstiden (räkna med 365 dagar på ett år). Avrunda till jämna dagar.

1

2

3

4

5

Försäljning, mkr

Företag

4,7

10,8

25

67

12,5

Varulager

0,8

11,5

0,9

22

1,2

70

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 70

2014-10-17 09.24

8.6 Lebowskys lagerhållning Lebowsky är ett medelstort tillverkningsföretag med en årsomsättning på 130 miljoner kr, räknat i tillverkningskostnad. Lagret av material till tillverkningen, förrådet, uppgår till 19 miljoner kr.

A

Beräkna lagrets (förrådets) omsättningshastighet och genomsnittlig lagringstid.

B

Ekonomerna på Lebowsky räknar med att kostnaderna för lagret uppgår till 7,8 % av lagrets värde. Vad blir det i mkr per år (en decimal) och vilka kostnader kan ingå i den siffran?

C

Genom smartare och effektivare inköp lyckas Lebowsky höja lagrets omsättningshastighet till 9. Hur stort blir då lagret (vid oförändrad omsättning)?

D

Hur mycket sjunker då kostnaderna för lagerhållningen i kronor per år?

8.7 Bebben lever farligt Bebbens Måleri beställer målarfärg på flera olika sätt. För en av färgtyperna, husfärgen Givakt, brukar man köpa in 800 femlitersburkar åt gången från sin leverantör, Sören Kirkegaard A/S, en färgtillverkare i Danmark.

Leveranstiden är två veckor från beställning.

I snitt målar Bebbens målare upp 200 burkar Givakt i veckan.

A

När (vid vilken lagerkvantitet) måste Bebben senast beställa Givakt för att inte hans målare ska stå utan färg? Se figuren.

B

Hur mycket bör det då finnas i lager när färgen levereras?

C

Vad händer t.ex. om leveransen blir försenad? Och vad händer om det förbrukas mer färg än beräknat?

Antal burkar 1 000 800 600 400 200

1

2

3

4

5

6

Tid, veckor

Leveranstid

71

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 71

2014-10-17 09.24

D

För att gardera sig mot t.ex. leveransförseningar bestämmer Bebben att det ska finnas ett säkerhetslager på 100 burkar Givakt. När ska han då senast beställa? Se figuren nedan.

E

Den lagerkvantitet då varor senast måste beställas brukar kallas beställningspunkt. Hur beräknas den i princip? Tänk efter och skriv en ”formel”. Markera beställningspunkten i diagrammet.

F

Av en annan färg från en annan leverantör förbrukar Bebbens Måleri 350 burkar i veckan. Han vill ha ett säkerhetslager som motsvarar 2 veckors förbrukning. Leveranstiden är 3 veckor. Beräkna beställningspunkten.

G

En av Bebbens leverantörer är lite dyrare än de övriga, men lovar leveransprecision, exakt på klockslaget. Vad vinner Bebbens Måleri på det?

Antal burkar 1 000 800 600 400 200 Säkerhetslager 1

2

3

4

5

6

Tid, veckor

Leveranstid

8.8 Valutor för hela slanten A

Räkna om nedanstående offerter och fakturor till svenska kronor för AB Ingves.

1. Faktura från ett japanskt företag på 450 000 JPY (japanska yen).

Växelkurs: 6,90 (för 100 JPY).

2. Offert från en schweizisk tillverkare på 15 500 SFR (schweiziska francs).

Växelkurs: 7,60.

3. Faktura från Finland på 11 250 euro. Växelkurs: 8,96.

4. Offert från Sydkorea på 945 000 KRW (koreanska won). Växelkurs: 0,73 (för 100 KRW).

5. Faktura från Australien på 33 450 AUD (australiska dollar). Växelkurs: 6,13.

B

AB Ingves ska lämna en offert till både en amerikansk och en japansk kund. I svenska kronor slutar den på 145 000 kr. Hur mycket blir det i dollar och hur mycket blir det i japanska yen? Dollarkursen 6,70 kr.

Kursen på JPY ser du ovan.

72

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 72

2014-10-17 09.24

8.9 För säkerhets skull Systrarna Brissman HB har fått en offert från ett ryskt företag, Sergej Raskolnikov. Offerten ser lovande ut och slutar på 395 000 RUB (ryska rubel).

Växelkurs: 0,23.

Brissman vet att den ryska valutan kan svänga ganska mycket, och bestämmer sig därför att gardera sig mot detta genom att göra en terminsaffär och köpa rubel på termin. Terminskursen blir 0,245.

A

Vilken blir offertens slutsumma i svenska kronor med aktuell växelkurs?

B

När fakturan ska betalas (till terminskursen) är växelkursen på rubeln 0,26. Hur mycket ska Brissman betala?

C

Hur mycket vann eller förlorade Brissman på sin terminsaffär?

D

Antag att Sergej Raskolnikov går med på att fakturera i amerikanska dollar i stället för rubel. Hur mycket blir då 395 000 RUB i USD om en USD kostar 30 rubel i Ryssland?

8.10 Strandskor reklameras Mixturen AB har köpt in ett parti strandskor från det engelska företaget Honeyfold Ltd. Inköparen, Denise Berge, har gjort flera lyckade affärer med Honeyfold, och har god kontakt med en av deras försäljare, William Bradley.

Strandskorna levererades som vanligt i rätt tid, men de visade sig inte riktigt hålla utlovad kvalitet. När de blir blöta eller fuktiga spricker de lätt i sömmarna. Det är förstås ett problem eftersom det handlar om strandskor.

Mixturen AB kan därför inte sälja skorna till det pris de tänkt sig.

Denise reklamerar därför partiet och föreslår en prisnedsättning på 25 % på fakturabeloppet, som är på GBP 4 500. Det motsvarar ungefär den prissänkning som Mixturen AB måste göra. Hon ber också Honeyfold att skicka en kreditfaktura på prisnedsättningen.

Hon skickar sin reklamation via e-post.

A

Skriv ett utkast till reklamationen, på svenska. Det kan vara ganska informellt, Denise och William känner varandra väl. Men reklamationen ska vara klar och tydlig. Fakturans nummer är SW 123 04.

B

Skriv den på engelska med ditt svenska utkast som förebild.

Liten ordlista: Strandskor Leverans Söm Prisnedsättning

Beach shoes Shipment Stitching Price reduction

73

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 73

2014-10-17 09.24

8.11 Knäck valutakoden Varje lands valuta har som du vet en valutakod, t.ex. SEK för svenska kronor, USD för amerikanska dollar. Gör en lista för följande länder som visar land, valutans namn och valutakoden: Belgien, Brasilien, Canada, Indien, Indonesien, Iran, Island, Kina, Litauen, Nigeria, Singapore, Sydafrika, Thailand, Ukraina och Uruguay.

Använd internet för att hitta svaren.

8.12 Förpackat och klart Alcona AB ska skaffa en modern förpackningsmaskin. Den kostar 14,25 mkr (miljoner kr) i anskaffning.

Förhoppningsvis ska den ge 15 mkr i årliga inbetalningar. Motsvarande utbetalningar är 11 mkr.

A

Beräkna förpackningsmaskinens payofftid.

B

Leverantören av maskinen anger dess livslängd till minst 5 år. Ska Alcona köpa maskinen?

C

”Sakta i backarna”, säger Ansgar Birke, projektledare. ”14 mkr i löpande inbetalningar är mer realistiskt än 15 mkr. Och utbetalningarna blir högre, 11,8 mkr kommer jag fram till”.

Ska förpackningsmaskinen anskaffas om projektledarens kalkyler är korrekta?

8.13 Inköpare, jag?

A

På ett par ställen i läroboken beskrivs vilka egenskaper en bra inköpare behöver. Rangordna de fyra viktigaste (enligt din uppfattning) med den viktigaste först.

B

Är det egenskaper som just du har?

C

Kan du tänka dig att jobba med inköp efter avslutade studier på gymnasieskolan eller högskolan? www.lönestatistik.se kan ge dig en viss uppfattning om hur mycket en inköpare kan få i lön.

74

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 74

2014-10-17 09.24

8.14 80/20-regeln – gäller ofta Som de flesta har du säkert favoritkläder, plagg som du använder mycket ofta. Andra blir mest ”hyllvärmare”, hängande oanvända i en garderob.

Det kan formuleras så här: 80 % av din tid använder du bara 20 % av de plagg du har. Inte exakt, förstås, men något åt det hållet. Denna typ av snedfördelning är mycket vanlig och brukar kallas 80/20-regeln och kan i princip formuleras så här: 20 % av orsakerna står för 80 % av verkningarna.

Ett exempel till: I tennis går en stor del av prispengarna till en ganska liten grupp av spelare. Med andra ord: 20 % av spelarna får 80 % av prispengarna!

Formulera nu egna 80/20-regler för: A

Antal gjorda mål i fotbollsallsvenskan.

B

Antal kunder och ett företags omsättning.

C

Antal försäljare och ett företags totala försäljning.

D

Antal varor i ett företags sortiment och företagets omsättning.

8.15 Begrepp som hänger ihop A

Oredanas Prylar har en omsättningshastighet på 6 gånger. Årsförsäljningen är 24 mkr (miljoner kr), bruttovinstprocenten (marginalen) är 30. Beräkna: ¾ Kostnad för sålda varor. ¾ Medellagret.

B

Prezels Pressar har en kostnad för sålda varor på 10 mkr per år.

Bruttovinstprocenten är 50 %, medellagret 1,5 mkr. Beräkna: ¾ Årsomsättningen. ¾ Omsättningshastigheten.

C

Risky’s Biznizz omsätter 42 mkr per år. Motsvarande varukostnad är 36 mkr och medellagret 2 mkr. Beräkna: ¾ Omsättningshastigheten. ¾ Marginalprocenten.

75

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 75

2014-10-17 09.24

Blocktest 2 Följande frågor är slumpvis hämtade från plug-infrågorna i block 2 (kapitel 6–8). Gör dem på egen hand eller med en eller flera kompisar. Turas t.ex. om att ställa frågorna till varandra, gärna i ganska snabbt tempo.

Du sätter själv ribban för hur många rätt du ska ha. Men sätt den högt!

1. Vilket är straffet för den som lämnar eller tar emot mutor?

2. Ge exempel på hemtagningskostnader.

3. Vad står det på en följesedel?

4. Förklara grundtanken i kalkyler enligt Pay-offmetoden.

5. Vilken är logistikens huvudtanke?

6. Hur beräknas genomsnittlig lagringstid?

7. Varför kallas ofta en kreditfaktura för minusfaktura?

8. Vad innebär det konkret att säljaren står risken för transporten?

9. Vad är en terminsaffär i valutasammanhang?

10. Ge exempel på olika typer av etiska regler?

11. Vilken är skillnaden mellan ett beställningserkännande och en beställningsbekräftelse?

12. Vad gör den kund som ”röstar med fötterna”?

13. Vad menas med IVK (Icke Verbal Kommunikation)?

14. Vad menas med att investeringar har livslängd?

15. Hur beräknas ett varulagers omsättningshastighet?

16. Vad är en kreditupplysning?

17. Hur tänker den som ser en förhandling som ett nollsummespel?

18. Vilken nytta kan en restaurangkedja ha av en Mystery Shopper?

19. Förklara sortimentsfunktionens betydelse.

20. Vilka konsekvenser har det att en offert är bindande?

76

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 76

2014-10-17 09.24

K3 C O BL

Ekonomi

– den röda tråden

Innehåll Kapitel 9 § På spaning efter resultat 78 Kapitel 10 § Delarna och helheten 88 Kapitel 11 § Hur mår företaget? 98 Kapitel 12 § I huvudet på en företagare 106 § Case: ”Kärlek vid första ögonkastet” (se lärarstödet) Kapitel 13 § Kommer du ihåg? 116 Kapitel 14 § Nya affärshändelser – för bättre överblick 130 Kapitel 15 § Kontakt med Skatteverket 144 Kapitel 16 § Avstämning och moms 156 Kapitel 17 § Avskrivningar 172

77

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 77

2014-10-17 09.24

9

På spaning efter resultat

Mål När du är klar med det här kapitlet ska du kunna Förklara och med exempel beskriva vad som ingår i en resultatrapport.

Beräkna ett företags resultat från givna förutsättningar.

Göra en resultatbudget med hjälp av Excel på egen hand med egna siffror.

Förklara och beskriva fasta och rörliga kostnader med exempel från olika typer av företag.

Förklara begreppet bruttovinst och diskutera dess betydelse för framförallt handelsföretag.

Förklara innebörden av break-even och göra beräkningar under varierande förutsättningar.

Diskutera begreppet ekonomistyrning och dess betydelse för ett företag.

Förstå och förklara vad som menas med avskrivningar och beräkna sådana under givna förutsättningar.

Med diagram beskriva sambandet mellan bruttovinst, fasta kostnader och resultat.

Med diagram beskriva fasta och rörliga kostnader.

Begrepp Förklara följande begrepp: Avskrivningar

Intäkter

Break-even

Kalkylering

Bruttovinst

Kostnader

Bruttovinstprocent (marginalprocent)

Marginal

Budget

Omsättning

Budgetering

Resultat

Budgetuppföljning

Rörliga kostnader

Ekonomistyrning

Varukostnad

Fasta kostnader 78

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 78

2014-10-17 09.24

Plug-in 9 1. Vilken typ av företag är HH&N? Beskriv så ingående som möjligt.

2. Vad kallas skillnaden mellan ett företags intäkter och kostnader?

3. Hur är förhållandet mellan intäkter och kostnader när företaget går med förlust?

4. Ge minst fem exempel på typiska kostnadsposter i ett handelsföretag.

5. Vilken kostnadspost är störst i ett handelsföretag?

6. Vilken kostnadspost är störst i ett tjänsteföretag?

7. Ange någon eller några kostnadsposter som finns i ett industriföretag men inte i ett handels- eller serviceföretag.

8. På vilket sätt skiljer sig avskrivningar från övriga kostnadsposter?

9. Förklara vad som kännetecknar en fast kostnad.

10. Vad händer med en rörlig kostnad när verksamhetsvolymen minskar?

11. På en viss produkt har AB Strix en negativ bruttovinst. Förklara vad det innebär.

12. AB Stricts omsättning ett år är 15 mkr (miljoner kr).

Bruttovinstprocenten är 22 %. Hur stor är då ingående varukostnaden?

13. AB Swix har en varukostnad på 62 %. Årsomsättningen är 45 mkr. Hur stor är bruttovinsten i kronor?

14. Varför är uttrycket nollpunkt ganska träffande för begreppet break-even?

15. Beskriv förhållandet mellan fasta kostnader och bruttovinst vid nollpunkten.

16. Ett företag lyckas öka sin bruttovinstprocent från 23 till 24,5 procent.

Hur påverkar det företagets nollpunkt, allt annat lika?

17. Vad händer med break-even om de fasta kostnaderna ökar, allt annat lika?

18. Ett företags bruttovinstprocent är 32,5 %. De fasta kostnaderna är 1,45 mkr. Ställ upp en ekvation som visar break-even.

79

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 79

2014-10-17 09.24

Tillämpningar 9.1 Jeopardy ger svaret Det här är en variant av Jeopardy. Du får ett antal ledtrådar till viktiga ekonomiska begrepp och ska sedan ange vilka begrepp som avses. Tretton rätt är det självklara målet!

1. Kostnaderna i företaget är lägre än intäkterna.

2. Ett mått på tillgångars förslitning.

3. Försäljningsvolymens kostnadsföljeslagare.

4. Den största kostnadsposten i ett handelsföretag.

5. En plan i siffror för företagets intäkter och kostnader.

6. Vad som blir kvar av försäljningsintäkterna när företagets leverantörer fått sin del.

7. Resursförbrukning, mätt i kronor.

8. Här är fasta kostnader och bruttovinst lika stora.

9. Gick det som planerat?

10. Så mycket har företaget sålt under en tidsperiod, t.ex. ett år.

11. Påverkas inte av volymförändringar.

12. Den del av försäljningsintäkterna som inte är bruttovinst i ett handelsföretag.

13. Ska i första hand täcka företagets fasta kostnader.

9.2 Staffans Sport – dags för budget Staffans Sport är en medelstor sportbutik i en medelstor stad. Gör nästa års budget, med hjälp av upplysningarna nedan. Alla belopp i tusental kr (tkr).

Ställ upp en snygg resultatbudget. Använd resultatrapporten på sid 127 i läroboken som mall.

Upplysningar: Årets försäljning blev 11 250 tkr enligt ett preliminärt bokslut. Med stöd av en branschprognos budgeteras en försäljningsökning med 8 %. Kostnaden för sålda varor beräknas bli 7 340 tkr. En hyreshöjning gör att månadshyran blir 82 tkr. Övriga lokalkostnader (uppvärmning, städning m.m.) beräknas bli 16 tkr per månad.

Staffans Sport snålar inte på reklamen, den budgeteras till 50 tkr i månaden.

Personalkostnaderna (löner, arbetsgivaravgifter) beräknas bli 2 350 tkr.

Avskrivning på butiksinredning, kassasystem med mera blir oförändrade 120 tkr.

Räntekostnaden beräknas bli 39 tkr. Övriga kostnader budgeteras till 285 tkr.

80

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 80

2014-10-17 09.24

9.3 Staffans Sport – bokslutsanalys Det går ett år, Staffan och hans anställda kämpar på med butiken. Bokslutet är klart, och du ser resultatrapporten nedan. Belopp i tkr.

A

Jämför det verkliga resultatet med den budget du gjorde i föregående uppgift. Beräkna avvikelserna mellan verkligt och budgeterat resultat.

Markera positiva avvikelser med + och negativa med – Bokslut

Budget

Avvikelse

Intäkter Försäljning

11 970

Kostnader Varukostnad

7 420

Lokalhyra

984

Övriga lokalkostnader

204

Reklam

475

Personalkostnader Avskrivningar Räntor Övriga kostnader

2 410 120 47 229

Summa kostnader: Resultat

B

Analysera bokslutet med hjälp av budgetjämförelsen ovan. Kommentera de avvikelser som du anser vara mest intressanta.

9.4 Jossans Städ – vilka kostnader?

Josefine driver med ganska stor framgång städfirman Jossans Städ med tre anställda som städar, putsar fönster med mera åt privatpersoner (hushåll).

Då och då funderar hon på sina kostnader, t.ex. vilka av dem som är fasta och vilka som är rörliga.

A

För att kunna avgöra det måste hon ha ett mått på företagets verksamhetsvolym. Hur kan hon mäta den?

B

Vilken kostnad bör rimligen vara företagets största kostnadspost?

C

Är den fast eller rörlig?

D

Vilka rörliga kostnader kan det finnas i Jossans Städ?

E

Ett par ganska stora företag och en grundskola vill att Josefin ska ta över hela deras städning. Hon är tveksam, bl.a. för att det för med sig nya kostnader. Ge exempel på tänkbara sådana. Är de fasta eller rörliga?

81

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 81

2014-10-17 09.24

9.5 Bakom kostnaderna …

En ganska snabb titt på ett företags kostnader kan avslöja bl.a. vilken typ av företag det rör sig om. Det lär du dig av den här uppgiften.

Den handlar om tre företag, Ettan, Tvåan och Trean. Deras försäljningsintäkter och några av kostnaderna framgår nedan. Alla belopp i miljoner kr (mkr).

Ettan: Försäljning 19,6, varu/materialkostnader 15, personalkostnader 1,96, avskrivningar 0,56.

Tvåan: Försäljning 12, varu/materialkostnader 4,2, personalkostnader 3,05, avskrivningar 1,2.

Trean: Försäljning 9, varu/materialkostnader 0,6, personalkostnader 6,1, avskrivningar 0,6.

A

Börja med att beräkna kostnaderna i procent av respektive företags försäljning. Avrunda till en decimal. För in svaren i uppställningen Ettan

Tvåan

Trean

Varu/materialkostnader Personalkostnader Avskrivningar

B

Förklara sedan med motivering vilket av de tre företagen som är advokatbyrån Justis, närbutiken Köpmannen och tillverkningsföretaget Trägubben.

9.6 Plast-O tillverkar lunchboxar Plast-O tillverkar lunchboxar. Snygga, med ett smart utformat lock som i princip alltid håller tätt. Tillverkningen är förstås automatiserad med hjälp av specialmaskiner.

Plastmaterialet i boxarna är företagets enda rörliga kostnad. Den uppgår för närvarande till 14,25 kr per tillverkad box.

Under månaderna april, maj och juni tillverkades 17 500, 18 900 respektive 22 500 boxar.

A

Hur höga blev de rörliga kostnaderna totalt för hela tremånadersperioden?

B

Under augusti månad satte företaget tillverknings- och försäljningsrekord. De rörliga kostnaderna blev då totalt 456 000 kr. Hur många boxar tillverkades?

C

En chockhöjning på plast (oljekris) höjer materialkostnaden till 18,90 kr per box. I genomsnitt tillverkas 22 000 boxar varje månad.

Allt annat lika: Hur försämras företagets årsresultat av den höjda materialkostnaden?

D

Vilka möjligheter kan du se för Plast-O att kompensera sig för kostnadsökningen?

82

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 82

2014-10-17 09.25

9.7 Kostnader som syns Här ser du två diagram för Butiksboden AB. Det ena visar företagets hyreskostnad, det andra varukostnad, allt i förhållande till försäljningsvolymen.

Kostnader, tkr

Hyreskostnad/år

300 250 200 150 100 50

2 000 Kostnader, tkr

4 000

6 000

8 000

10 000

Försäljningsvolym, tkr

8 000

10 000

Försäljningsvolym, tkr

Varukostnad

6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000

2 000

4 000

6 000

A

Hur syns det i diagrammet att hyreskostnaden är en fast kostnad?

B

Antag en hyreshöjning till 225 tkr (tusental kronor) per år. Rita in den nya kostnadslinjen i diagrammet (gärna med annan färg).

C

Om företaget ska sälja för 8 000 tkr eller mer om året är det nödvändigt med större lokaler. Då stiger hyran och blir 300 tkr för volymer som är 8 000 tkr eller högre. Rita in i diagrammet.

D

Att varukostnaden är rörlig syns tydligt. Hur stor är den i % av försäljningen? Läs av i diagrammet.

E

Butiksboden lyckas pressa sina inköpspriser så att varukostnaden nu blir 50 % av försäljningen. Rita in en ny linje i diagrammet som visar den nya varukostnaden.

83

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 83

2014-10-17 09.25

9.8 Firmabilen ger problem Det går bra för JR:s reklambyrå, riktigt bra. Ägaren Jojje Rehn drabbas lite av framgångsrus och går och köper en egentligen alldeles för dyr, splitter ny firmabil för 480 000 kr.

Eftersom bilen är skriven på företaget ska dess kostnader förstås bokföras.

Inte bara bensin och service utan också värdeminskningen. Det är ett av Jojjes problem. Några av de frågor som sätter myror i huvudet på honom är följande.

A

Vilka faktorer är det som påverkar värdeminskningen på en bil (och andra tillgångar med livslängd)?

B

Jojje tänker först göra avskrivning med lika stort belopp varje år och utgår från en livslängd på 8 år. Vilken årskostnad ger det?

C

Men så tänker han om. En bil sjunker nog mest i värde de första åren och då borde avskrivningen bli stor i början för att sedan sjunka. Är det rätt tänkt, tycker du?

D

Sagt och gjort, Jojje gör så här. Han skriver av bilen med 30 % på anskaffningsvärdet 480 000 kr det första året. Nästa år skriver han av med 30 % på det kvarvarande värdet, och så gör han på samma sätt det tredje.

Hur stor blir avskrivningen i kronor respektive år de tre första åren, och hur mycket är det återstående värdet vid slutet av respektive år?

9.9 Bruttovinsten väger tungt Här får du intäkts- och kostnadsdata för tre företag. Tidsperiod: Ett år. Alla belopp i mkr (miljoner kr). Alla kostnader utom varukostnaden är fasta.

AB PeGe

Hb Håbe

Hessmans

11,0 4,62 6,12

140,0 106,4 27,0

50,0 28,5 23,0

Försäljning Varukostnader Fasta kostnader

Din uppgift: Beräkna ¾ Bruttovinsten i mkr. ¾ Bruttovinsten i procent (marginalprocenten). ¾ Respektive företags årsresultat.

Använd den här enkla uppställningen.

AB PeGe

Hb Håbe

Hessmans

Bruttovinst, mkr – Fasta kostnader, mkr Resultat, mkr Bruttovinst, % 84

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 84

2014-10-17 09.25

9.10 Break-even – ett måste AB Majorum och AB Minorum är två företag i samma bransch, men där upphör likheterna. Det ser du av följande (belopp i mkr).

AB Majorum

AB Minorum

86,0 64,5 18,5

27,0 15,12 11,3

Årsomsättning Varukostnader Fasta kostnader

Du ska nu för varje företag beräkna A

Bruttovinsten i mkr.

B

Bruttovinstprocenten (marginalprocenten).

C

Break-even i mkr.

D

Årsresultatet.

Du ska också E

Bevisa lärobokens påstående att ”all bruttovinst efter break-even blir vinst”.

PS Extra godis för den som gillar matematik. Beräkna break-even med hjälp av ekvationer. Lärorikt, faktiskt.

9.11 Smått & Gott har marginalerna på sin sida Smått & Gott har en årsomsättning på 14,5 mkr (miljoner kr). Årliga fasta kostnader är 4,3 mkr. Kostnaderna för sålda varor uppgår till 9,425 mkr.

A

Beräkna företagets break-even.

B

Vilken blir säkerhetsmarginalen i kronor?

9.12 Förklarande figurer På nästa sida ser du två diagram som visar bruttovinst och fasta kostnader i ett medelstort handelsföretag som just nu har en omsättning på 100 mkr (miljoner kr).

A

I diagram 1 ska du på lämpligt sätt markera break-even och resultat.

B

Med hjälp av diagrammet ska du ¾ förklara vilket sambandet är mellan bruttovinst och fasta kostnader vid break-even, ¾ räkna ut bruttovinstprocenten (marginalprocenten).

C

Du ska också i samma diagram ¾ rita in 35 mkr i nya och höjda fasta kostnader. ¾ förklara vad som nu händer med break-even och resultat.

85

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 85

2014-10-17 09.25

D

I diagram 2 ska du: ¾ markera break-even och resultat (det blir samma som i diagram 1, uppgift A), ¾ rita in en ny bruttovinst om bruttovinstprocenten höjs till till 50 %, ¾ förklara vad som nu händer med break-even och resultat.

Diagram 1

Mkr 60 50 40

Bruttovinst

30

FK

20 10

20

40

60

80

100

Försäljning, mkr

Diagram 2

Mkr 60 50 40

Bruttovinst

30

FK

20 10

20

40

60

80

100

Försäljning, mkr

86

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 86

2014-10-17 09.25

9.13 HH&N – budget nästa år Jamina (hon som äger HH&N) använder senaste räkenskapsårets resultatrapport som underlag för nästa års budget. Resultatrapporten ser ut så här:

Resultatrapport HH&N Tusental kronor (tkr) Intäkter Varuförsäljning

1 990,0

Kostnader Varukostnad Lokalhyra Lokalkostnader Reklam Kontorskostnader, IT Personalkostnader Avskrivningar Räntor

1 154,2 192,0 48,0 66,5 55,0 410,0 15,0 17,5

Summa kostnader

1 958,2

Resultat (vinst)

A

31,8

Din uppgift är att göra en budget (helst med Excel). Den ska visa: ¾ Intäkter ¾ Varukostnad ¾ Bruttovinst ¾ Fasta kostnader ¾ Resultat

Belopp i tkr. Avrunda när det behövs till en decimal.

Upplysningar: ¾ Jamina är optimistisk och tror på en försäljningsökning med 15 %. ¾ Bättre leverantörskontakter sänker varukostnaden till 55 % av försäljningen. ¾ Lokalhyran stiger, igen, och blir nu 230 tkr. Övriga lokalkostnader är oförändrade. ¾ Reklam behövs, 90 tkr budgeteras. ¾ Kontorskostnaderna stiger med 10 tkr. ¾ Personalkostnader ökar till 440 tkr. ¾ Avskrivningar och räntor är oförändrade.

B

Beräkna bruttovinstprocenten (marginalprocenten) och break-even.

C

Till sist: Ge en kort kommentar till budgeten.

87

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 87

2014-10-17 09.25

Tillämpningar 11.1 Företagets ”instrumentpanel” På en instrumentpanel i en bil finns det många mätare, t.ex. hastighetsmätare, bensinmätare och varvtalsmätare. Vad ska man kalla de ”mätare” i ett företag som mäter ¾ tillgången på betalningsmedel ¾ skulderna i förhållande till tillgångarna ¾ hur mycket pengar företaget tjänar?

11.2 Allt hänger samman A

Komplettera följande meningar med lämplig text.

¾ En likviditetskris uppstår när

¾ En soliditetskris uppstår när

¾ En räntabilitetskris uppstår när

B

Ge exempel på vad som kan orsaka de tre kristyperna.

C

Vilket av de tre begreppen likviditet, soliditet och räntabilitet är det som på längre sikt bestämmer de andra två?

11.3 Veckorna som gått Felix Fenix vill ha bra koll på att allt fungerar som det ska i sitt företag. Han för bl.a. statistik över veckoförsäljningen. För de senaste åtta veckorna ser den ut så här (belopp i tusental kr, tkr).

Vecka Försäljning, tkr A

1

2

3

4

5

6

7

8

100

120

125

130

140

155

160

165

”Ser bra ut”, tycker Felix. ”Försäljningen ökar stadigt.” Pricka in hans veckoförsäljning i diagrammet på nästa sida och sammanbind punkterna. Ser det bra ut?

Felix får en ljus idé. Han tar föregående års veckoförsäljning, för samma veckor. Den ser ut så här:

Vecka Försäljning, tkr

100

1

2

3

4

5

6

7

8

100

125

130

145

150

170

185

200

B

Pricka in föregående års veckoförsäljning i samma diagram och sammanbind punkterna. Använd helst annan färg. Kommentera kort.

C

Hur anser du att Felix ska reagera, ska han fortfarande vara nöjd och belåten?

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 100

2014-10-17 09.25

Veckoförsäljning

Försäljning, tkr 200 180 160 140 120 100

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Vecka nr

11.4 Orsak och verkan Hur påverkas likviditeten* i Sportgrossisten AB (SPAB) av följande händelser? Ange med + om likviditeten förbättras, med – om likviditeten försämras och med 0 om likviditeten inte påverkas alls.

Händelse

Påverkan

1 SPAB amorterar på ett banklån.

2 Skulder till leverantörer betalas.

3 Försäljning på kredit.

4 Ägarna tillskjuter nytt kapital.

5 SPAB gör avskrivningar i bokslutet.

6 Kunder betalar fakturor.

7 Lokalhyra betalas.

8 Nytt lån tas upp i bank.

9 Kreditinköp från Lykke A/S, Roskilde.

10 Ägaren säljer ett par sportskor svart till en vän.

11 Räntan på banklånen höjs.

12 Skattedeklaration för personalskatt och arbetsgivaravgifter.

13 SPAB för över pengar från plusgiro till företagskontot.

14 SPAB äger aktier i Swedish Match. Aktierna stiger i värde med 25 %.

15 Leverantörsskulder betalas. * Betalningsmedel som kontanter, pengar på plusgiro och bankkonton som företagskonto och checkkredit.

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 101

101

2014-10-17 09.25

11.5 Miranda tycker till Miranda har varit spårvagnschaufför, men nu har hon äntligen fått chansen till ett jobb som passar hennes utbildning bättre – ekonom på Möbelsittman, som tillverkar sittmöbler. ”Så här ser siffrorna ut i vårt företag”, myser Karl Schewen, ägare och VD. ”Vad tycker du?” År 1

År 2

År 3

Verkligt resultat, mkr

22,3

30,8

38,9

Budgeterat resultat, mkr

20,0

33,0

39,0

370,0

390,0

430,0

Eget kapital, mkr

A

Miranda har en känsla av att VD vill testa henne så hon tar god tid på sig med siffrorna medan VD pratar i sin mobil. Vad tycker du att hon ska svara VD på grundval av den kortfattade informationen?

B

Miranda vill verkligen visa att hon är på bettet så hon följer upp sitt svar med frågor som handlar om Möbelsittmans ekonomi. Ge några exempel på viktiga sådana frågor.

11.6 BESAB budgeterar BESAB är på gång med både resultat- och likviditetsbudget för nästa år.

Det gör man alltid, men i år vill företagsledningen veta om det finns utrymme att göra en investering på cirka 450 tkr. Dessutom hoppas man att avkastningskravet på 15 % på eget kapital ska bli verklighet.

A

Gör resultatbudgeten med hjälp av följande upplysningar. Alla belopp i tkr. ¾ Årsförsäljningen (kreditförsäljning) budgeteras till 13 800 tkr. 90 % av denna flyter in detta år. ¾ Varukostnaden beräknas efter en bruttovinstprocent (marginal) på 48 %. ¾ Förra årets lokalhyra var 1 130 tkr. I år stiger den med 10 tkr per månad. ¾ Reklam budgeteras till 5 % av försäljningssumman. ¾ Kontor och IT beräknas bli 310 tkr. ¾ Personalkostnaden förra året var 3 050 tkr. I år budgeteras den stiga med 6 %. ¾ Räntorna bli 95 tkr, diverse kostnader 410 tkr. ¾ På inventarier görs avskrivningar med 130 tkr.

102

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 102

2014-10-17 09.25

Resultatbudget Intäkter Varuförsäljning

Kostnader Varukostnad Hyror Reklam IT, kontor Personalkostnader Diverse kostnader Avskrivningar Räntor Summa kostnader:

Budgeterat resultat

B

Gör likviditetsbudgeten. Tag då hänsyn till följande: ¾ Se ovan om årsförsäljningen. ¾ Av varukostnaden beräknas 600 tkr betalas först nästa år. ¾ Under året ska 75 tkr amorteras på ett lån. ¾ Övriga kostnader betalas kontant under året. ¾ Likvida medel vid årets början är 425 tkr.

Inbetalningar Från kunder Utbetalningar Till leverantörer Hyror Reklam IT, kontor Personal Övriga utbetalningar Summa utbetalningar Likvida medel vid årets början + Inbetalningar – Utbetalningar Likvida medel vid årets slut

103

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 103

2014-10-17 09.25

16

Avstämningar och moms

Mål När du är klar med kapitlet ska du kunna: Förstå vad som menas med avstämning.

Förstå varför företag regelbundet måste göra avstämning.

Veta vad som menas med en handkassa.

Ha kännedom om användning av s.k. fixkassa.

Ha kännedom om när företag måste bokföra.

Förstå innebörden av momsavstämning.

Veta vad som menas med en momsdeklaration.

Veta hur in- och utgående momskonton hanteras vid en momsperiods slut.

Ha kännedom om betydelsen av företagets storlek vid momsrapportering till Skatteverket.

Begrepp Förklara följande begrepp med egna ord: Avstämning Löpande bokföring Kassabok Handkassa Fixkassa Momsdeklaration Momsavstämning

156

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 156

2014-10-17 09.27

Plug-in 16 1. Vad menas med begreppet avstämning?

2. Vilka konton i bokföring kan bli aktuella för avstämning?

3. Beskriv hur avstämning praktiskt kan gå till i ett företag?

4. Vad menas med en fixkassa? Hur hanteras den i bokföringen?

5. När ska företag senast bokföra sina affärshändelser?

6. Hur ofta måste företag redovisa moms till Skatteverket?

7. Vad menas med en momsdeklaration?

8. Vid en momsperiods slut måste företag nollställa in- och utgående momskonto. Vad innebär detta?

9. När ska överföring av momsskuld ske till konto 1630 Avräkning ska er och avgi er?

10. Hur görs denna överföring i bokföringen? Vilka konton ska du använda?

11. Hur hanteras konto 1630 Avräkning ska er och avgi er vid betalning av moms till Skatteverket?

12. Hur ofta måste ett företag som omsätter 50 miljoner kronor under ett år rapportera moms till Skatteverket?

13. Tänk dig att ett aktiebolag säljer för ca 6 miljoner kronor per år.

Vanligtvis hur ofta måste företaget redovisa moms till Skatteverket?

157

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 157

2014-10-17 09.27

Tillämpningar 16.1 AB Pricken Här nedan ser du ett antal affärshändelser som är bokförda på in- och utgående momskontot i företaget Pricken AB. Din uppgift är att iordningställa kontona inför en ny momsperiod.

2610 Utgående moms 4 510 3 720 15 100 7 430

2640 Ingående moms

2650 Momsredovisning

250 1350 5060 28 310

16.2 Nollställ momskonton A

Bokför följande affärshändelser på nedanstående T-konton.

Affärshändelser 1. Faktura skickas till kund, 38 100 kr exkl. moms 9 525 kr.

2. Faktura från leverantör avseende varuinköp, 42 000 kr exkl. moms 10 500 kr.

3. Faktura till kund, 310 000 kr inkl. moms 62 000 kr.

4. Kreditnota skickas till kund, 1 650 kr inkl. moms 330 kr.

5. Kontant inköp av blommor, kontor, 215 kr inkl. moms 43 kr.

6. Kontant försäljning, 2 550 kr inkl. moms 510 kr.

7. Faktura från hyresvärd, 10 500 kr exkl. moms 2 625 kr.

8. Nollställ in- och utgående momskonto.

1910 Kassa

2440 Leverantörsskulder

2610 Utgående moms

2640 Ingående moms

2650 Momsredovisning

3010 Varuförsäljning

4010 Varuinköp

5010 Lokalhyra

1510 Kundfordringar IB 5 000

158

B

Hur stor är den aktuella momsskulden i företaget?

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 158

2014-10-17 09.27

16.3 Moms i AB Matlådan Bokför ett urval av affärshändelser som sker i AB Matlådan under februari och mars månad på nedanstående T-konton. Företaget redovisar moms varje månad till Skatteverket. AB Matlådan omsätter ca 50 milj. kronor/år.

Affärshändelser 1. Faktura skickas till kund, 225 000 kr exkl. moms 56 250 kr.

2. Faktura från leverantör avseende varuinköp, 105 000 kr exkl. moms 26 250 kr.

3. Faktura från TELE2, 4 820 kr inkl. moms 964 kr.

4. Kreditnota från leverantör, 5 200 kr exkl. moms 1 300 kr.

5. Kontant inköp av kaffe m.m. 430 kr inkl. moms 86 kr.

6. Faktura skickas till kund, 63 360 kr exkl. moms 15 840 kr.

7. Nollställ in- och utgående momskonto, den sista februari.

8. Överför aktuell momsskuld till konto 1630 Avräkning skatter och avgifter. Affärshändelsen inträffar den 1 mars.

9. Betalning till Skatteverket, 26 mars, via plusgiro.

1510 Kundfordringar

1630 Avräkning skatter och avgifter

1910 Kassa IB 2 000

2440 Leverantörsskulder

2610 Utgående moms

2640 Ingående moms

2650 Momsredovisning

3010 Varuförsäljning

4010 Varuinköp

6210 Telekommunikation

7620 Övr. personalkostn.

1920 Plusgiro IB 250 000

159

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 159

2014-10-17 09.27

16.4 AB Tangenten – första kvartalets moms Nedan ser du ett utdrag från AB Tangentens huvudbok per den 31/3. AB Tangenten använder sig av kvartalsrapportering till Skatteverket avseende moms.

Sid 1 (av 1)

Huvudbok

Utskrifts-ID: 539

AB Tangenten (df) Period: 1101-1112 Konton: 2610, 2640 Utskriven: 130916 13:36 av m Rapporten är utskriven med skolversionen av Edison - Får endast användas för utbildningsändamål.

2610 - Utgående moms, oreducerad Datum Beskrivning

Ver

EG Kst

Proj

110101 Ingående saldo 110101 110101 110101 110101 110101 110101

Debet

Kredit

0,00

0,00

0,00

21 000,00 6 900,00 4 750,00 9 027,00 6 713,50 253,50

-21 000,00 -27 900,00 -32 650,00 -41 677,00 -48 390,50 -48 644,00

1 2 3 4 5 6 Förändring

111231 Utgående saldo

Saldo

0,00

48 644,00

-48 644,00

0,00

48 644,00

-48 644,00

Debet

Kredit

Saldo

0,00

0,00

2640 - Ingående moms Datum Beskrivning

Ver

EG Kst

Proj

110101 Ingående saldo 110101 110101 110101 110101 110101

7 8 9 10 11

5 220,00 1 126,00 3 170,00 24,00 7 000,00

Förändring 111231 Utgående saldo

A

Nr

Namn

Nr

Namn

Nr

D

16 540,00

0,00

16 540,00

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Bokför inbetalningen till Skatteverket av momsen avseende första kvartalet. Betalning sker via bankgiro.

Konto

160

0,00

16 540,00

Bokför överföringen av momsskulden den 1/5 till avräkningskontot.

Konto

C

16 540,00

Bokför nollställningen av in- och utgående momskonto på konteringsrutan nedan för perioden januari–mars.

Konto

B

0,00 5 220,00 6 346,00 9 516,00 9 540,00 16 540,00

Namn

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

När ska denna betalning senast ske till Skatteverket?

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 160

2014-10-17 09.27

16.5 AB Tangenten andra kvartalets moms Här får du ett nytt utdrag från AB Tangentens huvudbok per den 30/6 istället.

Sid 1 (av 1)

Huvudbok

Utskrifts-ID: 542

AB Tangenten (df) Period: 1101-1112 Konton: 2610, 2640, 2650 Utskriven: 130916 13:45 av m Rapporten är utskriven med skolversionen av Edison - Får endast användas för utbildningsändamål.

2610 - Utgående moms, oreducerad Datum Beskrivning

Ver

EG Kst

Proj

110101 Ingående saldo 110101 110101 110101 110101 110101 110101 110101 110615 110615 110615 110615 110615 110630

1 2 3 4 5 6 12 15 16 17 18 19 23

Debet

Kredit

0,00

0,00

0,00

21 000,00 6 900,00 4 750,00 9 027,00 6 713,50 253,50

-21 000,00 -27 900,00 -32 650,00 -41 677,00 -48 390,50 -48 644,00 0,00 -24 000,00 -29 300,00 -30 790,00 -37 126,00 -36 996,00 0,00

48 644,00

130,00 36 996,00

Förändring 111231 Utgående saldo

24 000,00 5 300,00 1 490,00 6 336,00

Saldo

85 770,00

85 770,00

0,00

85 770,00

85 770,00

0,00

Debet

Kredit

Saldo

0,00

0,00

2640 - Ingående moms Datum Beskrivning

Ver

EG Kst

Proj

110101 Ingående saldo 110101 110101 110101 110101 110101 110101 110615 110615 110615 110630

7 8 9 10 11 12 20 21 22 23

5 220,00 1 126,00 3 170,00 24,00 7 000,00 326,00 1 052,60 5 370,00

Förändring 111231 Utgående saldo

16 540,00

6 748,60

0,00 5 220,00 6 346,00 9 516,00 9 540,00 16 540,00 0,00 326,00 1 378,60 6 748,60 0,00

23 288,60

23 288,60

0,00

23 288,60

23 288,60

0,00

Debet

Kredit

Saldo

0,00

0,00

0,00

32 104,00

2650 - Redovisningskonto för moms Datum Beskrivning

Ver

EG Kst

Proj

110101 Ingående saldo 110101 110501 110630

12 13 23

111231 Utgående saldo

62 351,00

-30 247,00

32 104,00

62 351,00

-30 247,00

Bokför den affärshändelse som är aktuell den 1 augusti i AB Tangenten avseende moms.

Konto Nr

B

32 104,00

32 104,00

Förändring

A

30 247,00

-32 104,00 0,00 -30 247,00

Namn

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Bokför inbetalningen till Skatteverket av momsen avseende andra kvartalet. Betalning sker via bankgiro.

Konto Nr

Namn

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

161

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 161

2014-10-17 09.27

16.6 Avstämning konto 1930 Bank Nedan hittar du ett utdrag från banken i företaget AB Blank för januari månad: Bokföringsdag

Specifikation

2013-01-31

573-2516 FÖRENINGEN

Belopp –250,00

Saldo 134.496,59

2013-01-31

820004-0 TELIASONERA

–365,00

134.746,59

2013-01-28

319-9973 3 (HI3G ACC

–702,00

135.111,59

2013-01-25

BGGIRERING

2.797,34

135.813,59

2013-01-24

BGGIRERING

18.399,00

133.016,25

2013-01-22

Till 1337031500

–17.871,00

114.617,25

2013-01-17

5050-1055 SKATTEVERK

–21.641,00

132.488,25

2013-01-15

4797002-5 TELE2 SVER

–1.024,00

154.129,25

2013-01-02

Årsavg Danske D Företage

–1.200,00

155.153,25

A

Kontrollera att saldo på konto 1930 Bank motsvaras av samma belopp som i bankens kontoutdrag den 31 januari. Ett utdrag från företagets huvudbok avseende konto 1930 Bank får du här. Observera att i huvudboken på konto 1930 Bank finns även med ett ingående saldo på 156 353,25 kr.

Sid 1 (av 1)

Huvudbok

Utskrifts-ID: 559

AB Blank (ml) Period: 1101-1112 Konton: 1930 Utskriven: 130918 10:34 av m Rapporten är utskriven med skolversionen av Edison - Får endast användas för utbildningsändamål.

1930 - Bank Datum Beskrivning

Ver

EG Kst

Proj

110101 Ingående saldo 110115 110117 110122 110124 110125 110128 110131 110131

Bet t TELE2 Bet till Skatteverket Lön Kundinbetalning Kundinbetalning Bet t Hi3g Bet t Telia Bet till FÖR.

1 2 3 4 5 6 7 8

Kredit

Saldo

0,00

156 353,25

1 024,00 21 641,00 17 871,00

155 329,25 133 688,25 115 817,25 134 216,25 137 013,59 136 311,59 135 946,59 135 696,59

18 399,00 2 797,34

Förändring 111231 Utgående saldo

B

Debet 156 353,25

702,00 365,00 250,00

21 196,34

41 853,00

-20 656,66

177 549,59

41 853,00

135 696,59

Om beloppet från banken inte stämmer överens med huvudbokens måste du rätta felet på nedanstående bokföringsorder.

Konto Nr

Namn

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

162

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 162

2014-10-17 09.27

16.7 En ny kontroll av konto 1930 Bank Här får ett utdrag från banken på gjorda betalningar i ett annat företag, GPA AB: Bokföringsdag Specifikation

Belopp

Saldo

2012-12-31

Avgifter enligt avisering

-96,00 156.353,25

2012-12-28

820004-0 TELIASONERA

-1.137,00 156.449,25

2012-12-28

319-9973 3 (HI3G ACC

2012-12-27

BGGIRERING

2012-12-27

Till 133730000

2012-12-17

BGGIRERING 56408610

2012-12-17

4797002-5 TELE2 SVER

2012-12-14

130-5507 STOCKHOLMS

-500,00 132.192,50

2012-12-12

5050-1055 SKATTEVERK

-12.328,00 132.692,50

2012-12-10

BGGIRERING

30.226,25 145.020,50

2012-12-06

BGGIRERING

13.307,00

114.794,25

2012-12-05

5111-5178 EPAYMENT S

-358,00

101.487,25

A

-502,00

157.586,25

43.532,50 158.088,25 -26.104,00

114.555,75

9.446,25 140.659,75 -979,00

131.213,50

Kontrollera att saldo på konto 1930 Bank motsvaras av samma belopp som i bankens kontoutdrag den 31 december. Ett utdrag från huvudboken avseende konto 1930 Bank i GPA AB får du här.

Sid 1 (av 1)

Huvudbok

Utskrifts-ID: 563

GPA AB (uy) Period: 1101-1112 Konton: 1930 Utskriven: 130918 10:44 av m Rapporten är utskriven med skolversionen av Edison - Får endast användas för utbildningsändamål.

1930 - Bank Datum Beskrivning

Ver

EG Kst

Proj

110101 Ingående saldo 111205 111206 111210 111212 111214 111217 111217 111227 111227 111228 111228

Bet t leveratnör Kuninbetalning Kundinbetalning Bet t Skatteverket Bet t leverantör Bet t leverantör Kundinbetalning Lön Kundinbetalning Bet t leverantör Bet till leverantör

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Debet

Kredit

Saldo

101 845,25

0,00

101 845,25

358,00

101 487,25 114 794,25 145 020,50 132 692,50 132 192,50 131 195,50 140 641,75 114 537,75 158 070,25 157 568,25 156 431,25

13 307,00 30 226,25

9 446,25 43 532,50

Förändring 111231 Utgående saldo

12 328,00 500,00 997,00 26 104,00 502,00 1 137,00

96 512,00

41 926,00

54 586,00

198 357,25

41 926,00

156 431,25

Om beloppet från banken inte stämmer överens med huvudbokens måste du rätta felet på nedanstående bokföringsordrar. Använd utdrag ur BAS-kontoplanen längst bak i boken.

Konto Nr

Namn

Debet

Kredit

Konto

Belopp

Belopp

Nr

Namn

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

163

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 163

2014-10-17 09.27

17.7 Svens Bildbyrå AB Här nedan ser du balansräkningen per den 31/12 år 2 i Svens Bildbyrå AB. Balansräkning 31/12 år 2 Tillgångar

Eget kapital och skulder

Inventarier

34 020

Ack. avskrivn. inv

–9 820

Bilar

Aktiekapital

200 000

24 200

300 000

Ack. avskrivn. bilar –150 000 150 000 Kundfordringar Kassa Plusgiro Bank

81 000 3 500 15 000 107 500

Leverantörsskulder

78 200

Momsskuld

86 400

Skuld personalskatt

7 000

Skuld arbetsgivaravg.

9 600

381 200

381 200

A

Lägg upp ett nytt företag i standardprogram för bokföring.

B

Registrera de ingående balanserna för 1/1 år 3. Använd utdrag av BASkontoplanen längst bak i boken.

C

Kontera följande affärshändelser som sker under januari månad på bifogade konteringsrutor.

Affärshändelser

Konto

1. Överföring av de ingående skulderna för personalskatt och arbetsgivaravgift till konto 1630 Avräkning skatter o avg.

Nr

2. Betalning till leverantörer, 73 000 kr, via bankgiro avseende leverantörsskulder från föregående år.

Konto

3. Fakturor skickas till kunder på totalt, 80 000 kr exkl. moms 20 000 kr avseende försäljning, tjänster.

Konto

4. Betalning till Skatteverket via bankgiro avseende skulderna för personalskatt och arbetsgivaravgifter, december månads löner.

Nr

Nr

Namn

Namn

Namn

Konto Nr

Namn

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

180

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 180

2014-10-17 09.27

5. Kundinbetalningar via plusgiro, totalt 103 700 kr.

Konto

6. Kontant inköp av frimärken, 500 kr inkl. moms 100 kr.

Konto

7. Faktura från hyresvärd.

Konto

Hyra Moms, 25% Öresavrundning

3 550,00 887,50 0,50

Att betala

4 438,00

8. Löneutbetalning, januari månad via plusgiro: Bruttolön 30 000,00 Avdragen skatt 7 000,00 Arbetsgivaravgift 32%

9. Bokför avskrivningarna för januari månad.

Nyttjandeperioden är fem år för samtliga anläggningstillgångar.

Nr

Nr

Nr

Debet

Kredit

Namn

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Namn

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Namn

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Namn

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Namn

Belopp

Belopp

Konto Nr

Konto Nr

D

Registrera affärshändelser för januari månad som du konterade i deluppgift c.

E

Skriv ut en resultatrapport. Vad blev januari månads resultat?

F

Hur mycket ska överföras till konto 1630 Avräkning skatter och avgifter avseende personalskatt och arbetsgivaravgifter vid nästa månads början?

G

Den 12 februari ska Svens Bildbyrå AB betala moms till Skatteverket avseende perioden oktober–december år 2. Hur mycket ska företaget betala?

H

Hur mycket är bilen i Svens Bildbyrå AB bokförd till den 31/1 år 3?

I

Hur mycket är inventarierna bokförda till samma datum?

181

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 181

2014-10-17 09.27

22

Marknadsplanering och marknadsplan

Mål När du är klar med kapitlet ska du: Kunna beskriva vad en marknadsplan är.

Kunna utföra en enklare nulägesanalys på ett lokalt företag.

Kunna utföra en enklare marknadsplan för ett lokalt företag.

Förstå vikten av att planera och diskutera alternativa vägar.

Begrepp Förklara följande begrepp: Affärsplan Marknadsplan Nulägesanalys Omvärldsanalys PESTE Indirekt konkurrent Direkt konkurrent Konkurrensstrategi

210

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 210

2014-10-17 09.28

Plug-in 22 1. Vad är marknadsplanens roll i ett företag?

2. Vad står PESTE för?

3. Nulägesanalysen består av två stora delar. Vilka?

4. PESTE är en modell av faktorer för omvärldsanalysens externa del.

Speciellt inom faktorn samhälle är demografi ett viktigt begrepp. Vad menas med demografi?

5. Positioneringsdiagram används för att ta fram vilka som är direkta eller indirekta konkurrenter. Vad är skillnaden mellan indirekta och direkta konkurrenter?

6. Affärsidén är en viktig del i affärssammanhang. Vilka frågor bör en bra affärsidé ge svar på?

7. Vad är en SWOT-analys?

8. Fokusering är en typisk nischstrategi bland konkurrensstrategierna. Vad menas med nisch i det här avseendet?

9. Vad är det huvudsakliga målet för ett kommersiellt företag?

10. Vilka är marknadsmixens 4 P? 11. Michael E Porter, mannen som genom studier av företag upptäckte de tre konkurrentstrategierna, lär ha sagt ”att det viktigaste med att välja strategi är att det bestäms vad som inte ska göras.” Vad tror du han menade med det?

211

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 211

2014-10-17 09.28

Tillämpningar 22.1 Nulägesanalysen – PESTE Placera följande förändringar i omvärlden under respektive område i en PESTE-analys?

1. Regeringen sänker momsen.

2. Utsläpp av växthusgaser skapar klimatförändring.

3. Ån i kommunen är förorenad av lokal industri.

4. Antalet ungdomar som kan påbörja körkortsutbildning i år minskar med 25 %.

5. Folk har blivit alltmer miljömedvetna.

6. Inflationen var 3% förra året.

7. I en GATT-runda beslutades om lägre tullar till EU för utvecklingsländer.

8. Andelen äldre blir alltfler i den industrialiserade världen.

9. BNP minskade med 1 % i USA jämfört med förra året.

10. Dollarn har ökat i värde jämfört med svenska kronan.

11. Mobiler tar alltmer över vad gäller internetanvändande.

12. Lönerna hos industriarbetare höjs kraftigt.

13. Studiebidraget höjs med 250 kronor.

14. I den nya miljöbalken finns ett kapitel om producentansvar av förpackningar.

15. Effektivare solceller har tagits fram av forskare på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.

22.2 Volvo i världen Volvo AB är numera ett företag med inriktning i huvudsak på lastfordon men även bussar och arbetsmaskiner finns i verksamheten. Den produkt som är mest känd för oss svenskar, personbilen, tillhör numera ett kinesiskt företag. Volvo AB har verksamhet och försäljning världen över. Det innebär att de är, som alla företag, känsliga för det som händer i omvärlden. Fundera kring hur följande händelser påverkar just företaget Volvo?

A

23 % av Volvos försäljning sker i Nordamerika. Plötsligt sjunker US$ kraftigt jämfört mot euron och svenska kronan.

B

2050 beräknas antalet människor på jorden att överstiga 9 miljarder.

C

Volvo är kända för god bränslesnålhet och sina hybridmotorer. Under året går oljepriset upp med 28 %.

D

Hushållens konsumtion inom Euroområdet sjunker med 1,5 %.

212

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 212

2014-10-17 09.29

22.3 Vad säger diagrammet?

Nedan finns ett diagram från Statistiska centralbyrån på Sveriges befolkning uppdelad i åldersgrupper. Det du ser är åldersfördelningen åren 1960, 2012 samt en prognos på hur det kan se ut 2060. Studera diagrammet närmare och försök dig på en analys av vad du ser och vad det kan innebära. Ta hjälp av frågorna nedan.

Antal 160 000 140 000 120 000 100 000 2012 80 000

2060

1960

60 000 40 000 20 000 Åldersgrupper

0 0

5

10 15 20 25

30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+

Källa: Statistiska Centralbyrån, scb.se A

Vad är den tydligaste trenden som kan utläsas ur diagrammet?

B

Vilket av dessa tre år föds det mest barn?

C

1960 var det en topp för den tidens 15 åringar. När föddes de och vad kan toppen bero på?

D

Var befann du dig 2012 och var är du 2060?

E

Vad kan prognosen för 2060 innebära för svenska företag och Sverige som nation?

22.4 Marknaden – vem är kunden?

Kunden i centrum! Många företag använder det uttrycket men ställs frågan om vem kunden är brukar svaren bli svävande. Nedan finns tre företag som är på gång att utveckla sin marknad. Hjälp dem med att beskriva sin målgrupp. Använd faktorer som ålder, kön, boende, inkomst, livsstil och personlighet för att skapa en karaktär för den typiske kunden.

A

Gotland Grand National, GGN är en av Sveriges största motorcykeltävlingar. Nu vill arrangörsföretag utveckla konceptet genom att erbjuda en tävling för mountainbike dagarna innan GGN och en löptävling dagen efter GGN då löparspåret är uppkört och lerigt. De tänker kalla veckan för Gotland Extreme Week. Beskriv målgruppen för de två nya tävlingsformerna.

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 213

213

2014-10-17 09.29

B

Nils, Elisabeth och Sara tänker starta ett radioprogram som ska sändas som podcast, det vill säga via internet. Grunden till deras idé ligger i ett musikintresse, speciellt för heavy metal musik. Den typen av musik ska dominera deras sändningar. De ska även ha mellansnack, tävlingar och skvaller från Metalvärlden. De vet att de har nischat sig hårt men tror att det finns möjligheter att sälja reklamtid i deras sändningar. Beskriv den typiske lyssnaren.

C

Under en resa i Kina fick Lena och Eva syn på en, i deras tycke, praktisk liten apparat, en tändsticksask stor ”Digital Video Memo”. Den är gjord för att fästas på kylskåpet och för att enkelt spela in videomeddelanden till familjen. Tjejerna tänkte på alla fula lappar som brukar sitta på kylskåpen i svenska hem. Här fanns ett alternativ!

De tog kontakt med tillverkaren och fick ensamrätt på import till Sverige. Pris till konsument beräknar de till 595 kr. Vem kan tänkas köpa en sådan här manick?

22.5 Ungdomsbarometern ger oss karaktärer Du har redan stött på den så kallade Ungdomsbarometern i Block 1. Undersökningen kartlägger ungdomars attityder och värderingar. Resultatet presenteras genom att skiftande ”personlighetstyper” positioneras in i ett diagram. Personlighetstyperna är ett försök att sammanfatta och karaktärisera olika ”livsstilarna” bland ungdomar.

214

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 214

2014-10-17 09.29

Läs mer om Ungdomsbarometern på sidan 25 i läroboken eller gå in på www.ungdomsbarometern.se. Vilken eller vilka av grupperna tror du kan vara aktuell som målgrupp för följande företag och föreningar?

A

Socialdemokraternas ungdomsförbund ska försöka locka fler unga in i ungdomsförbundet. De vill ha engagerade ungdomar som kan jobba långsiktigt mot målet om en bättre värld för alla.

B

För första gången har ett mindre smartphonemärke gått ut med att de bara använder återvunna metaller och material i sin nya modell. Den blir naturligtvis klart dyrare än de dyraste modellerna från Samsung och Apple men fungerar på samma sätt.

C

Den nya modebutiken med de häftigaste varumärkena och modellerna öppnar i stan. Ett klart lyft jämfört med de stora kedjornas utbud, tycker många.

D

Orienteringsklubben på orten har under en längre tid sett att andelen ungdomar har minskat kraftigt. Nu går de ut med en kampanj för att få den andelen att öka. De gör det genom att använda ord som ”natur, ursprunglig, kamratskap och ledarskap” i sitt budskap.

22.6 Konkurrenterna I en undersökning av företaget Evimetrix är Dressman och H&M de företag som har Sveriges starkaste varumärke bland klädbutikskedjor. Dessa två företag är inplacerade i ett positioneringsdiagram nedan som visar vilka företag som är direkta konkurrenter och vilka som är indirekta. H&M och Dressman kan anses vara direkta konkurrenter på herrkläder.

Positioneringsdiagram Högt pris

Traditionell

Modern • Dressman • HM

Lågt pris

A

Placera in Cubus, Vero Moda, nelly.com, Kappahl, Lindex, MQ, Zalando i samma positioneringsdiagram. Nu ska du tänka damkläder.

B

Jämför med dina kamrater och se om ni har samma uppfattning.

C

Vad innebär det att vara direkt konkurrent?

215

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 215

2014-10-17 09.29

22.7 Distribution och leverantörer Gör en undersökning. Välj ett jeansmärke som är tillgängligt i butiker runt er. Till exempel Crocker, Lee, Acne, Nudie, Wesc, Replay eller något av de stora klädkedjornas egna märken. De bör vara ursprungsmärkta. Fråga butiken var de köper dem ifrån och utgå från det. Försök att hitta vägen från tillverkningsland till grossist till butik.

22.8 Snabbmatsrestaurang i eller utanför stan?

Tina och Johanna gick båda på Hotell & restaurangprogrammet en gång i tiden och har sedan dess jobbat i branschen. Nu tycker de att det är dags att starta eget företag. Deras idé är att erbjuda god, men enkel mat som egenproducerad korv, hamburgare, pizzaslices, paj, sallader och matiga mackor.

Mättande men snabbt serverat. Tros enkelhet på menyn vill de ändå ha bra kvalitet. De har därför varit i kontakt med lokala leverantörer av lamm- och nötkött, bagare på orten och grönsaksodlare. Allt som kan vara det, ska vara ekologiskt och lokalt producerat.

Mini case

I den medelstora staden ett tiotal mil norr om Stockholm finns det nu två lämpliga lokaler att hyra. Tina och Johanna står i valet och kvalet vilken av lokalerna de ska välja. Hyran är ungefär detsamma och båda lokalerna har varit restauranger tidigare så kök finns på plats.

En av lokalerna ligger vid en Statoilmack vid den södra infarten till staden, elva kilometer från centrum. Föreståndaren för bensinmacken säger att ungefär 8 000–10 000 bilar passerar förbi varje dag. I genomsnitt stannar 700 av dem för att tanka eller för andra inköp i macken. På kvällen brukar ungdomar som bor söder om stan samlas med sina bilar på den stora parkeringsplatsen som tillhör mack-och restaurangområdet. Några direkta konkurrenter i närheten finns inte utan de finns i stan och vid norra infarten där en Sibyllarestaurang har etablerat sig.

Den andra lokalen ligger i centrum. Den är något mindre med 35–40 sittplatser. Den ligger nära McDonaldsrestaurangen och en pub av engelsk typ. Mycket folk rör sig kring centrum på dagtid så de kan nog räkna med lunchgäster. På kvällarna är det tyvärr ganska tomt i centrum utom kring helgerna.

Tina och Johanna vänder sig till dig och vill ha ett råd. De vill även att du skapar en marknadsplan för den lokal och restaurang du anser vara bäst.

Målgrupp och behov A

Vilken/vilka målgrupper och behov kan vara aktuella för respektive lokalalternativ?

B

Välj en av dessa lokaler som du själv anser vara det bästa alternativet.

Motivera ditt val.

216

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 216

2014-10-17 09.29

Affärsidé och mål C

Utgå från ditt val av lokal och skriv en enkel affärsidé för företaget. Kom på ett namn på restaurangen som kan passa och tilltala målgruppen.

D

Formulera ett kvalitativt mål för företaget för de första åren.

E

Sätt kvantitativa mål på tre års sikt. Sätt mål för avkastning på eget kapital, rörelsemarginalen och försäljningstillväxten. Du har en viss hjälp av Tinas & Johannas budget för det första året:

Tina och Johannas budget för första året Kapitalbehovsbudget

Resultatbudget

Tillgångar

Försäljning

400 000

Ing. varukostnad

3 000 000 –1 400 000

Eget kapital

100 000

Hyra

Skulder

300 000

Reklam

–70 000

Försäkringar

–20 000

Diverse

–40 000

Summa EK+ Skulder 400 000

–400 000

Lönekostnader

–1 000 000

Avskrivningar

–50 000

Rörelseresultat Räntor

20 000 –20 000

Resultat

0

Strategi och Marknadsmix F

Vilken av konkurrentstrategierna tycker du passar för restaurangen?

Motivera ditt val.

G

Gör en handlingsplan med hjälp av marknadsmixens 4 P. Beskriv kortfattat innehållet i varje konkurrensmedel. Vilket eller vilka konkurrensmedel är viktigast?

Aktivitet H

Gör ett förslag på hur restaurangens första 3 månader ska se ut för att uppmärksammas, skapa positiva attityder på orten och locka folk.

Extraanalys: Analysera Tinas och Johannas resultatbudget. Är den realistisk eller inte, för det första året?

217

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 217

2014-10-17 09.29

23

Köpbeteende – hjärta eller hjärna?

Mål När du är klar med kapitlet ska du: Kunna förklara vad en köpprocess är.

Förstå företagens strävan att påverka.

Kunna förklara varför företagen måste lära känna sin kund.

Begrepp Förklara följande begrepp: PIVKU Rationell köpprocess Inlärd köpprocess Impulsköp Attityd Stimuli Karaktärsfaktorer Svarta lådan Maslows behovstrappa

218

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 218

2014-10-17 09.29

Plug-in 23 1. Vad står PIVKU för?

2. Hur börjar impulsköpares process?

3. Hur börjar den inlärda köpprocessen?

4. Vad menas med stimuli?

5. Vad menas med sub-kultur?

6. Hur kan motivation vara en del av ett köpbeteende?

7. Vad betyder 4P? 8. Vad är det absolut viktigaste en företagare ska göra?

219

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 219

2014-10-17 09.29

Tillämpningar 27.1 Påläggskalkyl Jenny och Pauline tänker sälja smycken på nätet. De köper 200 halsband direkt från en leverantör i Kina för 60 kronor per styck. För frakt och försäkringar betalade de sedan 1 600 kr. Tjejerna vill lägga på 200 procent för att täcka andra kostnader och få en liten vinst.

Vilket pris har ett halsband när det säljs på nätet? Fyll i nedanstående kalkyl.

Bortse från moms.

Fakturakostnad för 200 halsband: Hemtagningskostnad: Ingående varukostnad: Pålägg 200 %: Totala försäljningsintäkter: Pris per halsband:

27.2 Pålägg för cykelväskor En sportaffär köper in ett parti med 500 cykelväskor anpassade för längre turer. Priset för hela partiet är 125 000 kronor. Frakt och försäkring för transporten kostar 12 500 kronor.

A

Vad blir den ingående varukostnaden per cykelväska?

B

Vad blir pålägget i kronor per väska om påläggssatsen är 80 procent?

C

Vad blir försäljningspriset exklusive moms per cykelväska?

D

Hur stora blir de totala intäkterna om sportaffären lyckas sälja alla väskor till det satta försäljningspriset?

27. 3 Pålägg i kronor och procent En modebutik säljer klänningar av olika modeller och kvaliteter.

Konkurrenssituationen gör att företaget måste använda olika pålägg för varje modell. Komplettera nedanstående tabell: Modell Inköpspris Hemtagningskostnad

Dolly

480 20

Molly

Naima

2 000

1 120

200 40

2 400

1 200

1 000

600 1 200

Pålägg i kronor Pålägg i %

Sarah

50 450

Ingående varukostnad Försäljningspris exklusive moms

Fiona

400

50

244

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 244

2014-10-17 09.29

27.4 Påläggsprocent för Möbelvaruhuset Ett företag som säljer möbler beräknar följande kostnader för det kommande året (kr).

Kostnader Varuförbrukning Löner Lokalhyra Reklam Diverse kostnader Avskrivningar

6 000 000 3 200 000 500 000 500 000 600 000 400 000

Summa kostnader

11 200 000

Företaget vill uppnå en vinst på 2 600 000.

A

Hur stort genomsnittligt pålägg måste Möbelvaruhuset göra för att uppnå önskad vinst?

B

Hur stora blir de totala intäkterna om varuhuset lyckas sälja alla möblerna till ordinarie pris?

27.5 Påläggsprocent för Anna Suarez Anna Suarez har startat ett litet café som hon driver som enskild firma. Hon köper in drycker, smörgåsar och bullar och serverar detta till kunderna.

Anna har inga anställda utan arbetar ensam i företaget. För det första verksamhetsåret räknar hon med följande kostnader i kr: Kostnader Varuförbrukning 200 000 Lokalhyra 80 000 Reklam 20 000 Diverse kostnader 80 000 Avskrivningar på inventarier 80 000 Summa kostnader

460 000

Anna vill dessutom tjäna pengar på sin caférörelse eftersom hon försöker leva på den. Hon planerar för en vinst på 540 000 kronor.

Hur stort genomsnittligt pålägg måste Anna göra för att uppnå önskad vinst?

245

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 245

2014-10-17 09.29

27.6 Divisionskalkyl för datakonsult Jesper Malm har startat ett aktiebolag. Han erbjuder andra företag sina tjänster som datakonsult med inriktning på nätverk. Hans totala kostnader ett år är 600 000 kronor. Kunderna kan debiteras 1 500 timmar om året.

A

Vilken blir Jespers kostnad per timme om divisionskalkylering används?

B

Jesper vill ha en vinst på minst 600 000 kronor. Vilket pris per timme exklusive moms måste han ta ut för att få den önskade vinsten om divisionskalkyl används för beräkningarna?

27.7 Divisionskalkyl för Trädgårdsmästarna Trädgårdsmästarna AB har tre anställda som anlägger trädgårdar åt privatpersoner, företag och kommuner. Varje anställd har 1 600 möjliga konsulttimmar om året men på grund av arbetets karaktär har företaget en beläggningsgrad på 60 procent. Företagets kostnader är följande ett år: Personalkostnad Resor Hyra Kontorsmaterial Övriga kostnader

635 000 kr 27 000 kr 61 200 kr 25 000 kr 15 000 kr

Företaget använder sig av divisionskalkylering vid samtliga beräkningar.

A

Beräkna Trädgårdsmästarnas kostnad per debiterbar timme.

B

Trädgårdsmästarna önskar en vinst på 500 000 kronor. Vilket pris per timme exklusive moms måste företaget ta för att få den önskade vinsten?

C

Om företaget lyckas öka beläggningen till 65 procent, vilket pris per timme exklusive moms ska företaget då ta för att få en vinst på 500 000 kronor?

27.8 Efterfrågas – fodral till läsplattor Supra AB säljer bl.a. fodral till läsplattor, mycket snygga. För en modell, Superette, har marknadsavdelningen gjort följande bedömning av efterfrågan per månad vid fyra olika priser: Pris/styck 175

Efterfrågan, styck 3 000

150

3 600

125

4 250

100

5 000

246

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 246

2014-10-17 09.29

A

Beräkna försäljningsintäkterna vid de olika priserna. Vilket pris ger den största totala intäkten?

B

Den rörliga kostnaden för Superette är 60 kr/styck. Beräkna det totala täckningsbidraget (TTB) vid de olika priserna. Se läroboken sid 140–142.

Vilket pris ger störst TTB?

C

Vilket pris är ”det rätta” priset?

27.9 Vattenkokare förökar sig Vattenkokaren Greta säljs för 230 kr/styck med en rörlig kostnad på 120 kr/st. Fasta kostnader för produkten är 265 000 kr per år, och årsförsäljningen är 5 000 st.

A

Beräkna Gretas resultat per år.

B

Nu föreslår någon en prissänkning på Greta för att få bättre fart på försäljningen. Minst tio procent, gärna mer. Det gillar inte marknadschefen Tyra Spenst: ”Ingen bra idé. Visst, vi får säkert en del nya köpare av Greta, och möjligen kan några tänka sig att köpa två. Men många betalar ju faktiskt 230 kr för Greta och dom blir inte särskilt mycket gladare för att få den billigare. Jag föreslår istället att vi gör Greta till en lågprisvariant. Sänker priset med ungefär 15 % och plockar bort en del detaljer som sparar kostnader. Sen lyxar vi till Greta med lite finesser, snyggare färger och förpackning och tar 310 kr för den. Och kallar den för Sarah! En form av prisdifferentiering, med andra ord.”

Så blir det. Kalkylerna för de två vattenkokarna ser ut så här: Greta

Sarah

Försäljningspris/st:

190 kr

310 kr

Rörlig kostnad/st:

109 kr

148 kr

180 000 kr

175 000 kr

5 400 st

1 700 st

Fasta kostnader/år: Volym:

Beräkna resultatet för varje vattenkokare och för båda tillsammans.

C

Var det en bra idé att produkt- och prisdifferentiera vattenkokarna?

247

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 247

2014-10-17 09.29

Blocktest 5 Följande frågor är slumpvis hämtade från plug-in-frågorna i block 5. Gör dem på egen hand eller med en eller flera kompisar. Turas om att ställa frågorna till varandra, gärna i ganska snabbt tempo.

1. Beskriv i korthet marknadsplanens roll för ett företag.

2. Vad står PESTE för?

3. Nulägesanalysen består av två stora delar. Vilka?

4. Vad är en SWOT-analys?

5. Vad står PIVKU för?

6. Vad menas med stimuli?

7. Vad står 4P för?

8. Beskriv den klassiska distributionskedjan.

9. Vad är en distributör?

10. Vad är franchise?

11. Vilka faktorer styr valet av distributionskanal hos ett företag?

12. Vad är reklamens roll?

13. Vad är en briefing i reklamsammanhang?

14. Vad är kundtrappan?

15. Varför anses det vara viktigt att bild och rubrik ska bilda ett erbjudande utan att läsaren ska behöva läsa resten av texten?

16. Förklara vad som menas med internet som distributionskanal.

17. Vilka är de främsta orsakerna till att människor väljer att handla i en nätbutik?

18. Vad menas med sökmotoroptimering?

19. Vad menas med en trigger i samband med konsumenters köpbeteende?

20. Varför är det viktig för ett företag att sätta rätt pris på sina varor?

21. Vad ska en butiks pålägg användas till?

22. Vad menas med rörelsekostnader?

23. Vilka tre k:n måste ett företag ta hänsyn till när de bestämmer priset på en produkt?

248

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 248

2014-10-17 09.29

K6 C O BL

Bokslut med mening Innehåll Kapitel 28 § Årsredovisning – så säger lagen 250 Kapitel 29 § Bakom siffrorna – att läsa bokslut 266 Kapitel 30 § Revision – se bakåt och blicka framåt 284

249

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 249

2014-10-17 09.29

29.4 AB Stil & Design AB Stil & Design är ett företag som utför inredningsuppdrag åt företag och privatpersoner, främst homestyling åt kunder, som tänker sälja sin villa eller bostadsrätt.

AB Stil & Design balansräkning den 31/12 år 3 ser ut på följande sätt: Balansräkning 31/12 år 3 Tillgångar Inventarier

Eget kapital och skulder 80 300

Ack. avskrivn. inv

–56 210

Bilar

200 000

Ack. avskrivn. bilar

– 37 500

Kundfordringar Kassa Plusgiro Bank

Aktiekapital

100 000

Balanserat resultat

150 000

Årets resultat

120 000

162 500

Banklån

280 000

198 200

Leverantörsskulder

24 090

6 800 25 130 497 530

Momsskuld

58 750 187 500

Skuld personalskatt

8 400

Skuld arbetsgivaravg.

9 600

914 250

914 250

A

Lägg upp ett nytt företag i standardprogram för bokföring.

B

Registrera de ingående balanserna för 1/1 år 4. Använd utdrag av BASkontoplanen längst bak i boken.

C

Kontera ett urval av affärshändelser som sker under år 4 på bifogade konteringsrutor. Vänta med att kontera affärshändelse nr 26–29 tills du registrerat de övriga affärshändelserna.

Affärshändelser 1. Överföring av de ingående skulderna för personalskatt och arbetsgivaravgift till konto 1630 Avräkning skatter o avg.

2. Överföring av år 3:s resultat till föregående års resultat.

3. Amortering, 40 000 kr, och ränta, 4 800 kr, betalas via bankkontot.

Konto Nr

Namn

Konto Nr

Namn

Konto Nr

Namn

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

272

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 272

2014-10-17 09.30

4. Betalning till Skatteverket avseende december månads löners skulder för personalskatt och arbetsgivaravgifter via plusgiro.

Konto

5. Fakturor skickas till kunder på totalt, 625 700 kr exkl. moms 156 425 kr.

Konto

6. Faktura från redovisningsbyrå avseende upprättande av årsredovisning, 6 000 kr exkl. moms 1 500 kr.

7. Löneutbetalning, januari via bankgiro enligt följande: Bruttolön Avdragen skatt Arbetsgivaravgift

30 000,00 8 400,00 32%

8. Överföring av ingående momsskuld, skulderna för personalskatt och arbetsgivaravgifter till konto 1630 Avräkning skatter o avg.

9. Kundinbetalningar via plusgiro, totalt 598 200 kr.

10. Faktura från revisor, 6 500 kr exkl. moms 1 625 kr.

Nr

Nr

Namn

Namn

Konto Nr

Namn

Konto Nr

Namn

Konto Nr

Namn

Konto Nr

Namn

Konto Nr

Namn

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

Debet

Kredit

Belopp

Belopp

273

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 273

2014-10-17 09.30

34

Global handel – möjligheter och hot

Mål När du är klar med kapitlet ska du kunna: Förklara vad globalisering innebär.

Beskriva hur den globala handeln har utvecklats genom åren.

Redogöra för de bakomliggande orsakerna till den industrielle revolutionen.

Redogöra för de faktorer som ligger bakom ökad globaliseringen på senare år.

Känna till WTO och veta vad organisationen gör.

Förklara vilka för och nackdelar som outsourcing ger för ett företag.

Beskriva hur den svenska utrikeshandeln har utvecklats sedan 1800-talet.

Redogöra för Sveriges styrkor och svagheter vad gäller utrikeshandel.

Begrepp Förklara följande begrepp: Globalisering Industriella revolutionen Frihandel Avregleringar WTO Underleverantörer Outsourcing Export Import Verkstadsindustrin Telekombranschen Bioteknikindustrin

308

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 308

2014-10-17 09.31

Plug-in 34 1. Vad menas med globalisering?

2. Hur såg den globala handeln ut på 1500-talet och de århundraden som följde?

3. Vilka tekniska landvinningar var viktiga drivkrafter för den industriella revolutionen på 1800-talet?

4. Ange några viktiga orsaker till att globaliseringen tog ny fart på 1980-talet?

5. Vad betyder WTO och vilka huvuduppgifter har organisationen?

6. Vad avses med outsourcing?

7. Varför har många svenska företag valt att lägga sin produktion utomlands?

8. Varför anses exporten vara så viktig för Sverige?

9. Vilka råvaror exporterade Sverige i slutet av 1800-talet?

10. Vilka svenska exportindustrier är särskilt framstående i dag?

11. Vad menas med ”det svenska spelundret”?

12. Hur har den globala handeln utvecklats de senaste 30 åren?

309

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 309

2014-10-17 09.31

Tillämpningar 34.1 Hur ser den globala handeln ut?

Sveriges ekonomi är som bekant väldigt beroende av export. Men vilka är egentligen våra viktigaste handelspartners? Och hur ser världshandeln ut?

Använd internet och besvara nedanstående frågor: Tips: ekonomifakta.se och scb.se A

Vilka fem länder exporterar vi mest till?

B

Ge exempel på de fem största export-varugrupperna.

C

Vilka fem länder importerar vi mest från?

D

Ge exempel på fem viktiga importvarugrupper?

E

I vilka fem länder utgör exporten störst andel av BNP?

F

Som framgår av föregående uppgift så är många små länder beroende av export medan stora länder som exempelvis USA och Japan inte alls lika exportberoende. Vad beror detta på?

G

Hur har exportens andel av världens totala BNP förändrats sedan 1970-talet. Försök att finna förklaringar till utvecklingen.

34.2 Business Sweden Business Sweden (www.business-sweden.se), tidigare Exportrådet, är en organisation som hjälper svenska företag att etablera sig utomlands. Använd hemsidan och besvara följande frågor: A

När bildades Business Sweden?

B

Vilka är ägare till organisationen?

C

I hur många länder har Business Sweden egna kontor?

D

Vad kan utlandskontoren hjälpa svenska företag med?

E

Business Sweden hjälper också utländska investerare att etablera sig i Sverige. Vilka industrimöjligheter i Sverige presenterar de på sin hemsida?

34.3 Outsourcing Outsourcing är ett engelskt låneord som innebär att företag låter ett annat företag sköta delar av företagets verksamhet. Ofta sker detta genom att man förlägger sin tillverkning hos en underleverantör i ett annat land.

Använd internet och beskriv tre svenska företag som har förlagt sin tillverkning utomlands.

A

Vilka är skälen till att man har gjort detta?

B

Vilka fördelar uppnår företagen genom sin outsourcing?

C

Finns det några nackdelar?

310

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 310

2014-10-17 09.31

34.4 Hur ”svensk” är en Volvobil idag?

Volvo Personvagnar var fram till 1999 ett svensk företag inom Volvokoncernen. 1999 köptes företaget av Ford. Idag ägs Volvo Personvagnar av det kinesiska företaget Geely.

Ta en titt på den ”svenska” bilen nedan. Den här nya Volvon är designad och ihopsatt/monterad i Sverige. För några årtionden sedan tillverkades de flesta delarna i en Volvo i Sverige eller i Belgien. Så är det inte längre.

A

Namnge fem olika bildelar, namnet på det tillverkande företag och i vilket land företaget/underleverantören finns: Bildel

Företag

Land

1.

2.

3.

4.

5.

B

Varför tror du att Volvo Personvagnar idag köper in de flesta av ”bildelarna” från företag i andra länder?

C

Vad tror du menas med påståendet att ”en ökad handel ger en ökad specialisering som leder till en ökad global arbetsfördelning”?

311

Sid001-328_Agenda2_uppg.indd 311

2014-10-17 09.31

Agenda 2 Företagsekonomi uppgiftsbok

Agenda 2 Företagsekonomi

Agenda 2 vidgar perspektivet och beskriver ämnet företagsekonomi med ut­gångs­­punkt i medelstora och större företag. Resonemangen och be­ greppen från Agenda 1 fördjupas. Affärsplan och marknadsplanering med om­världs­­­analys beskrivs grundligt. Även företagens samhällsansvar i sam­ band med ekonomiskt beslutsfattande behandlas, liksom viktiga lagar och bestämmelser som styr företagens agerande. Med hjälp av uppgiftsbokens olika upp­gifter och lärarhandledningens case ges eleverna möjlighet till både färdighets­träning och problemlösning.

Agenda 2 fördjupar det företags­ ekonomiska perspektivet.

Agenda 2

Företag – välståndsbyggare

Företag och samhälle Företag i arbete

Agenda 2 är avsedd för kursen Företagsekonomi 2 (100 p) på gymnasieskolan och komvux samt för andra grundläggande företagsekonomiska utbildningar.

Läromedelet tar sitt avstamp i den nya ämnesplanen för företagsekonomi i Gy 11 och täcker på ett betryggande sätt kursens centrala innehåll och kunskaps­krav.

Albertsson, Lundberg, Egervall, Hemberg, Raunås

Agenda 1 Företagsekonomi

Agenda 2 Företagsekonomi

Faktabok Faktabok Uppgiftsbok med cd Uppgiftsbok med cd Elevfacit, tryckt Elevfacit, tryckt Digital lärarhandledning Digital lärarhandledning

ISBN 978-91-523-0307-8

2

Agen da Före tagse kon

omi

Sten A lbe Bo Eg rtsson Kar er vall in Danie Lundberg lH Mats Raun emberg ås

Uppgiftsbok