Specialpedagogik 2 Sonja Svensson Höstfält
SANOMA Utbildning
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Karin Smeds/Folio Bildredaktör: Iréne Berggren Specialpedagogik 2 ISBN 978-91-523-1606-1 © 2013 Sonja Svensson Höstfält och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopia avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Livonia Print, Lettland 2013
Förord Den här boken vänder sig till den som ska läsa kursen Special pedagogik 2 som ingår i Vård- och omsorgsprogrammet och Barnoch fritidsprogrammet. Kursen Specialpedagogik 2 bygger på kursen Specialpedagogik 1 och utgår därför från att eleven har en del förkunskaper att bygga vidare på. Enligt ämnesplanen ska olika funktionsnedsättningar och deras konsekvenser i olika sammanhang behandlas i Specialpedagogik 1. För kunskaper om detta hänvisar jag därför till boken Specialpedagogik 1, Sanoma Utbildning. Liksom i Specialpedagogik 1 använder jag följande terminologi: I de faktabetonade avsnitten och kapitlen använder jag begreppet människor med funktionsnedsättning. Jag har hämtat begreppet från FN:s standardregler och ämnesplanen för specialpedagogik. I avsnitt och kapitel som beskriver relationsbetonat arbete använder jag begreppet huvudperson. Ordet huvudperson har jag ”fått” av en mamma från IFS (Intresseföreningen för Schizofreni). Jag använder ordet huvudperson av två skäl. Det ena är att det finns en uppsjö av begrepp för de människor som erhåller stöd och hjälp. De kallas klienter, brukare, omsorgstagare, boende, hyresgäster, deltagare, arbetstagare, patienter, kunder eller något annat. Jag har valt ordet huvudperson därför att det täcker alla olika aspek ter, verksamheter och inriktningar. Det andra och viktigaste skälet till att jag använder huvudpersonen är själva innebörden i ordet. Jag tänker mig att huvudpersonen har huvudrollen i sin egen historia. Om det vore en film eller ett teaterstycke skulle huvudpersonen vara hjälte. Personal som arbetar med huvudpersoner har birollerna. Deras uppgift är att föra fram huvudrollsinnehavaren så att hon eller han framstår som hjälte. Personalens uppgift är att stödja och framhäva huvudpersonen på alla tänkbara sätt så att hon eller han ska få möjlighet att fortsätta att spela huvudrollen i sin historia så långt det är möjligt. Sonja Svensson Höstfält Omvårdnadslärare
FÖRORD
3
Innehåll
Inledning 7 Kritisk granskning av källor 8 Evidensbaserat arbetssätt 9 Forskning 9
1. FN:s standardregler och Salamancadeklarationen 12 FN:s standardregler 13 Salamancadeklarationen 14 Andra deklarationer 16 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter 16 FN:s barnkonvention 16 Sammanfattning 18 studieuppgifter 18
Inledning 29 Specialpedagogiska begrepp 30 Normalitet och avvikelse 30
Differentiering och segregering 31 Integrering och exkludering 31 Inkludering 31 Delaktighet 32 Makt 32 Empowerment 34
Claes Nilholm 35 Bengt Persson 38 Inga-Lill Jakobsson och Inger Nilsson 40
Specialpedagogiska teoretiker 35 Ingemar Emanuelsson 35
2. Funktionsnedsättningar utifrån ett salutogent perspektiv 20
Sammanfattning 43
Inledning 21 Salutogenes 21 Kasam 23 International Classification of Functions, ICF 23 Kroppsfunktioner 25
4. Samhället och omgivningen 45
Kroppsstrukturer 26 Aktivitet 26 Delaktighet 26 Övriga faktorer 27
Sammanfattning 28 studieuppgifter 28
4
3. Specialpedagogiska teorier och begrepp 29
INNEHÅLL
studieuppgifter 44
Inledning 46 Välfärdssamhället 47 Nationell strategi för handikappolitiken 47 Hållbara försäkringar 48
Myndigheters ansvar 49
Specialpedagogiska skolmyndigheten 50 Skolverket 51 Socialstyrelsen 51 Försäkringskassan 51 Landsting/region 52
Kommun 52
Samordning av insatser 52 Intresseorganisationer 52 Anhöriga och närstående 53 Sammanfattning 56 studieuppgifter 57
5. Lagar och förordningar 58 Inledning 59 Lagar 59 Ramlag 60
Rättighetslag 60 Förordningar 60 Föreskrifter 60 Allmänna råd 60
Hälso- och sjukvårdslagen 61 Socialtjänstlagen 63 Lex Sarah 65 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 66 Lag om valfrihetssystem 67 Offentlighets- och sekretesslagen 67 Patientsäkerhetslagen 68 Delegering 69
Lex Maria 69
Patientdatalagen 70 Skollagen 70 Arbetsmiljölagen 74 Arbetsmiljöförordningen och
föreskrifter 75
Lag om medbestämmande i arbetslivet 76 Lag om arbetsskadeförsäkring 76 Sammanfattning 77 studieuppgifter 78
6. Värdegrund och etiska riktlinjer 79 Inledning 79 Värdegrund 80 Lokalt värdegrundsarbete 81 Etiska överväganden 83 Pliktetik 84 Konsekvensetik 85 Sinnelagsetik 86
Etiska dilemman 86 Socialstyrelsens etiska råd 87 Regler och bestämmelser 90 Ordningsregler 90
Andra regler 91 Regler för personal 91 Rutiner på arbetsplatsen 92 Sammanfattning 93 studieuppgifter 94
7. Verksamheter 96 Inledning 97 Historik 97 Boendeformer 99 Gruppboende 100
Kollektivboende 100 Korttidsboende 101 Stöd- och serviceboende 101 Boendestöd 101 Personlig assistans 101
Undervisning 102 Undervisning idag 102 Arbete och sysselsättning 104
Skyddat arbete 105 Arbetsträning 105 Daglig verksamhet 106 Träfflokaler 106 Sammanfattning 107 studieuppgifter 108
INNEHÅLL
5
8. Tillgänglighet i samhället 109
Levnadsförhållanden 126
Inledning 110 Antal människor med funktionsnedsättning? 110 Nationella handlingsplanen 111 Bristen i tillgänglighet 112
Syfte 136 Löpande anteckningar 137
Utvecklingsstörning 112 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 113 Psykiska funktionsnedsättningar 114 Somatiska funktionsnedsättningar 115
Dokumentation 135 Tillämpning 135
Sammanfattning 138
Sammanfattning 117
studieuppgifter 139
studieuppgifter 117
Fördjupningsuppgifter 141
9. Tillämpning 118
Ämne – Specialpedagogik 150
Inledning 119 Den yttre ramen 119 Den inre ramen 122 Evidensbaserat arbetssätt 124 Huvudpersonens erfarenheter och
Ämnets syfte 150 Specialpedagogik 2, 100 poäng 151 Centralt innehåll 151 Kurser i ämnet 151
önskemål 124 Personalens kompetens 125
Litteratur 153
Planerings- och genomförandeprocessen 125
6
Inventering av resurser och funktionsnedsättningar 126 Planering 132 Genomförande 133 Utvärdering 134
INNEHÅLL
Register 155
Inledning
INLEDNING
7
Den här boken behandlar specialpedagogik i ett samhällsperspektiv. I samhällsperspektivet ingår sådana aspekter som lagstiftning och hur den reglerar de verksamheter som finns för människor med funktionsnedsättningar. Attityder och värderingar som finns i vårt samhälle avspeglar hur vi tänker och talar om människor med funktionsnedsättning. De arbetssätt som växer fram har därmed också sin grund i det samhälle vi lever i. När vi planerar och genomför specialpedagogiska aktiviteter påverkas vi av det samhällsklimat som råder för tillfället. En utgångspunkt för planering och genomförande av specialpedagogiska aktiviteter är det salutogena perspektivet, att utgå från det som fungerar istället för det som är ett problem. ICF (International Classification of Functions) är ett sätt att använda det salutogena perspektivet, eftersom detta utgår från en beskrivning av funktioner. För att kunna orientera sig i den allmänna debatten om specialpedagogiska frågor och i samtal som förs om vad som är normalt eller avvikande krävs det att man kan värdera det man läser eller på annat sätt hör talas om. Därför inleds boken med ett avsnitt om kritisk granskning av texter och andra källor. Kritisk granskning av källor
Ett av målen i ämnet Specialpedagogik är att eleven ska få ”färdig heter i att kritiskt använda information från andra källor”. En källa är något som någon annan har sagt eller dokumenterat. I det samhälle vi lever idag finns det en uppsjö olika källor. Det kan vara material från tidningar, hemsidor, tidskrifter, vetenskapliga rapporter, tv-program eller föreläsningar. Mycket av den information vi har tillgång till kan användas som källor när du som elev till exempel ska göra en skriftlig uppgift i skolan. I sådana sammanhang är det viktigt att kunna värdera källorna. Du bör förhålla dig kritisk till det som skrivs, i vilket sammanhang texten ingår och vilka som är inblandade för att sedan värdera om det är sant eller inte. Viss information kan bedömas vara mindre pålitlig. Ett exempel på sådant som är mindre pålitligt är reklam. I reklamsammanhang kan det finnas påståenden om att vissa produkter har goda egenskaper och ofta brukar det ”bevisas” i form av diagram som utgår från olika kundundersökningar. Annat som kan upplevas som mindre trovärdigt eller pålitligt kan vara hemsidor som innehåller berättelser, Facebook och vissa kvällstidningsreportage. När det till exempel 8
INLEDNING
Salamancadeklarationen Salamancadeklarationen antogs 1994 i Salamanca, Spanien. En deklaration är en slags rekommendation till medlemsländerna att följa det som överenskommits. Det var 92 länder som deltog i konferensen. Salamancadeklarationen handlar om hur man ska organisera undervisning i skolan för de elever som är i behov av särskilt stöd. Deklarationen är en avsiktsförklaring som ska följa FN:s standardregler. Salamancadeklarationen gäller undervisning både för barn och vuxna. Deklarationen har ett integrerande perspektiv, vilket innebär att undervisning ska bedrivas tillsammans med andra så långt det är möjligt. I deklarationen fastställs först alla barns grundläggande rätt till undervisning. Elever, som är i behov av särskilt stöd för att kunna tillgodogöra sig undervisningen, ska få det stöd som är nödvändigt. Stödet ska i första hand ges i den ordinarie skolan. Deklarationen uppmanar alla medlemsländer att se till att det nationella utbildningssystemet kan ta emot alla elever, även de elever som har funktionsnedsättningar av något slag. Lärarutbildning ska också anpassas så att lärare kan genomföra undervisning även för elever som är i behov av särskilt stöd. I deklarationen sägs tydligt att elever med funktionsnedsättning ska följa undervisningen i den ordinarie skolan. Det kan finnas undantag, men då ska det handla om mycket speciella fall. Sådana exempel är undervisning för elever som är döva eller dövblinda samt för elever med svåra och eventuellt flera funktionsnedsättningar. Medlemsländerna uppmanas också att stärka samverkan mellan skol-, social- och arbetsmarknadsmyndigheter i landet. För att elever ska kunna integreras i den ordinarie skolan bör kursplanerna anpassas till elevernas behov. Om det behövs ytterligare stöd för inlärning ska det helst ske inom ramen för den ordinarie kursplanen. Stödet ska erbjudas kontinuerligt och de hjälpmedel som kan vara nödvändiga ska användas. I Salamancadeklarationen finns några prioriterade områden. Ett av dem är förskolan där det anses att integreringsprincipen ska gälla. Ett annat prioriterat område är flickors undervisning, där det uttalas att flickor med funktionsnedsättningar ofta är dubbelt drabbade i många länder och att det kan vara nödvändigt med särskilda insatser för dem. De övriga prioriterade områdena är förberedelse för vuxenlivet samt vuxen- och vidareutbildning. 14
FN:s standardregler och Salamancadeklarationen
Bästa vännerna Martha och Elizabeth (båda är blinda) leker tillsammans vid Uwaia State School för handikappade, Nigeria.
Föräldramedverkan tas också upp i deklarationen. Det är viktigt att föräldrar har möjlighet att vara samarbetspartners i barnens utbildning. Frivilligorganisationer och handikapporganisationer bör aktivt delta i arbetet med att kartlägga behov och utveckla metoder och hjälpmedel. Deras synpunkter ska ligga till grund för hur samhället prioriterar insatser av olika slag och det ska tas hänsyn till deras eventuella förslag till förändringar. FN:s standardregler och Salamancadeklarationen
15
Kapitel 2
Funktionsnedsättningar utifrån ett salutogent perspektiv
Jeffrey Ige, tog silvermedalj i kulstötning vid Global Games i Bollnäs 2004 och silvermedalj vid Paralympiska sommarspelen i London 2012
20
Funktionsnedsättningar utifrån ett salutogent perspektiv
Inledning Att utgå från ett salutogent perspektiv innebär att utgå från det friska hos människor med funktionsnedsättning. Det salutogena tänkandet går att spåra till internationella överenskommelser, till exempel FN:s standardregler och Salamancadeklarationen. Många människor med funktionsnedsättning har en diagnos enligt någon av diagnosmanualerna, ICD eller DSM IV. Diagnoserna bygger på diagnoskriterier (symtom) som inte säger så mycket om personens funktioner och/eller funktionsnedsättningar. I Specialpedagogik 1, Sanoma Utbildning, finns ett kapitel som handlar om olika funktionsnedsättningar utifrån diagnoser. Många gånger då huvudpersonen möter personal av olika kategorier, utgår personalen från det som inte fungerar. Synsättet blir då att det är huvudpersonen som behöver ändra på något. Innehållet i detta kapitel ska ge möjlighet att försöka ändra på detta synsätt och istället utgå från några andra faktorer som kan vara viktiga att reflektera över.
Salutogenes Begreppet salutogenes betyder ungefär att utgå från det friska. Ordet kommer från det latinska ordet salus som betyder hälsa och det grekiska ordet genes som betyder ursprung. Salutogenes innebär att vi reflekterar över och kring vad som gör att vi upplever att vi är friska, även om vi har en konstaterad sjukdom, eller en diagnostiserad funktionsnedsättning. Vi fokuserar på det som kan göra oss friskare och på det som gör att vi upplever livet som meningsfullt. Kristina har högt blodtryck och får blodtryckssänkande läkemedel som reglerar detta. När hon tar sin medicin har hon inga symtom på högt blodtryck. Trots att hon har ett konstaterat tillstånd av högt blodtryck upplever hon att hon är frisk och kan leva som vanligt. Frånvaron av symtom gör att hon upplever salutogenes.
Människor med funktionsnedsättningar kan också uppleva en hög grad av salutogenes, även om själva funktionsnedsättningen kan upplevas som stor av andra.
Funktionsnedsättningar utifrån ett salutogent perspektiv
21
Specialpedagogiska begrepp Normalitet och avvikelse
Vad som ses som normalt eller avvikande beror på sammanhanget. Dessa begrepp förutsätter att det finns något att jämföra med. Vår samhällssyn eller den miljö vi lever i reglerar vad vi anser vara normalt eller avvikande. Christian, som är i tonåren, älskar housemusik. Han går gärna på spelningar och dansar som alla andra med ena handen i luften. Han blir bjuden på ett bröllop, och när det är dags att dansa efter middagen gör han som vanligt. Ingen av de andra bröllopsgästerna förstår vem han vinkar till när han dansar.
30
Specialpedagogiska teorier och begrepp
Differentiering och segregering
Differentiering betyder att skilja ut, att göra skillnad mellan olika kategorier eller grupper av människor. Segregering betyder att dela in olika grupper av människor. Differentiering och segregering betyder alltså ungefär detsamma. Dagens skola är uppdelad i förskola, grundskola och gymnasium. Differentieringen/segregeringen består av de olika åldersgrupperna i respektive skolform. Integrering och exkludering
Integrering betyder att huvudpersonen ingår i samma sammanhang eller gemenskap som alla andra och på samma villkor. Exkludering är motsatsen, det vill säga att huvudpersonen inte tillåts att ingå i samma sammanhang som andra.
Farida kom för fyra år sedan till Sverige. Hon bodde först på en flyktingförläggning, men fick snart en egen bostad i en förort till Malmö. Hon blev integrerad i bostadsområdet. Däremot fick hon inget arbete, trots att hon hade en utbildning som civilingenjör från sitt hemland. Hon blev exkluderad från arbetsmarknaden.
Inkludering
Inkludering innebär att huvudpersonen räknas som en fullvärdig medborgare som deltar i samhällslivet på samma villkor som alla andra medborgare. Karl-Henrik, 64 år, har två benproteser efter en sprängämnesolycka på byggarbetsplatsen. Han arbetar fortfarande på samma arbetsplats men med andra arbetsuppgifter. Karl-Henrik ansvarar för it-frågor och sitter även med i ledningsgruppen.
Specialpedagogiska teorier och begrepp
31
Algot, 8 år, har diagnosen adhd. Han går i andra klass. Han har svårt att sitta still i klassrummet. En dag kastar han sina pennor och suddgummin runt i hela klassrummet. Hans lärare bestämmer att han inte får gå till skolmatsalen förrän han plockat upp alla kringkastade saker. Samma sak händer flera gånger under terminen. ”Typiskt adhd”, tänker hans lärare, ”alltid ska dom skapa oordning och inte hjälper det att jag säger till heller!”
Det kategoriska perspektivet skulle kunna få som resultat att alla som kastar suddgummin och pennor får samma behandling av läraren. Om det istället används ett relationellt perspektiv kommer bemötandet att anpassas efter just den elev som kastar saker. Inga-Lill Jakobsson och Inger Nilsson
Inga-Lill Jakobsson, fil. Dr. och Inger Nilsson, adjunkt, vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs Universitet har skrivit boken Specialpedagogik och funktionshinder, Natur & Kultur 2011. I boken beskrivs olika funktionsnedsättningar och hur människor med dessa funktionsnedsättningar kan få stöd i pedagogisk verksamhet. De menar att specialpedagogik handlar om samspelet mellan individ, utbildningsmiljö och samhälle. Deras definition av begreppet funktionsnedsättning och funktionshinder utgår från ICF. I den definitionen, som ligger nära de kritiska och relationella perspektiven, skapas ett funktionshinder i mötet mellan människan med funktionsnedsättning och den omgivande miljön. Inga-Lill Jakobsson konstruerade en tankemodell för specialpedagogik och den omgivande miljön i sin avhandling från 2002. Tankemodellen visar hur individ, samhälle och miljö hänger ihop i de flesta sammanhang där människor med funktionsnedsättning finns. Den ursprungliga modellen finns i ovannämnda bok. Samhällets ideologi och styrning handlar om det som styr de specialpedagogiska verksamheterna. Styrningen är formulerad bland annat genom lagstiftning, mål och värdegrunder. 40
Specialpedagogiska teorier och begrepp
Samhällets ideologi och styrning
Samverkansmiljöer
Specialpedagogiska verksamheter Specialpedagogiska åtgärder
FN:s standardregler
Hemmet
Salamancadeklarationen
Specialpedagogisk versamhet
Lagstiftning
Sjukvård
Mål och värdegrund
Socialtjänst
Sekretess
Habilitering
DEN YTTRE RAMEN
Fysisk miljö
MILJÖ OCH ORGANISATION
Aktiviteter och sammanhang
DEN INRE RAMEN DAGLIGT ARBETE
Huvudpersonens förutsättningar och resurser
Arbetssätt och förhållningssätt Personalgrupp Huvudpersoner
Psykosocial miljö
Fritt efter Jakobsson, I-L. och Nilsson, I. Specialpedagogik och funktionshinder. Natur & Kultur 2011, s. 17.
Samverkansmiljöerna är de miljöer där specialpedagogisk samverkan sker. Det handlar om samverkan mellan, till exempel hem, skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och habilitering. Specialpedagogisk verksamhet är de olika platser där människor med funktionsnedsättning får tillgång till det stöd de är i behov av. Det är på dessa platser som det konkreta arbetet med att stödja människor med funktionsnedsättning planeras och genomförs. De platser det kan handla om är alla de verksamheter där människor med funktionsnedsättning finns. Exempel på sådana platser är skola, boendeverksamheter och verksamheter för sysselsättning och arbetsträning. Yttre och inre ram
Verksamheterna består av två olika nivåer. Den yttre ramen består av den fysiska och psykosociala miljön, personalgruppen, de människor med funktionsnedsättning som finns i miljön, och en uppsättning av specialpedagogiska åtgärder. Den inre ramen innehåller det dagliga arbetet som består av olika aktiviteter, de individuella förutsättningar
Specialpedagogiska teorier och begrepp
41
Sammanfattning • Det synsätt som finns när det gäller människor med funktionsnedsättning hänger ihop med vilka begrepp som används. • Den nationella strategin för handikappolitiken handlar framför allt om tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. • Socialförsäkringsutredningens uppdrag är att se över de socialförsäkringar som finns vid sjukdom och arbetslöshet. • Staten är huvudman för olika myndigheter. • Specialpedagogiska skolmyndigheten har som uppdrag att arbeta för att alla människor med funktionsnedsättning ska få det stöd som behövs för att nå målen för sin utbildning. • Skolverket utövar styrning, tillsyn och uppföljning av samtliga skolformer i Sverige. • Socialstyrelsen är en statlig myndighet som bland annat arbetar med översyn och kontroller av verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt stöd och service till människor med funktionsnedsättning. • Försäkringskassan ansvarar bland annat för olika ersättningar till människor med funktionsnedsättning eller människor som är sjukskrivna. • Landstinget eller regionen är huvudman för hälso- och sjukvård. • Stat, landsting, region och kommun bör samverka så att insatserna för människor med funktionsnedsättning samordnas. • Kommunen ansvarar för socialtjänsten. • Intresseorganisationer tar tillvara intressen för huvudpersoner och/ eller deras anhöriga och närstående. • Anhöriga och närstående är en resurs som bör tas tillvara i arbete med människor med funktionsnedsättning.
56
Samhället och omgivningen
Studieuppgifter Redogör eller förklara översiktligt eller utförligt och nyanserat. 1. Läs den nationella strategin för handikappolitiken och jämför texten med FN:s standardregler och Salamancadeklarationen. • Vilka värderingar och begrepp anser du stämmer överens i dessa dokument? 2. Ta kontakt med en intresseorganisation eller anhörigförening och ta reda på hur de arbetar. • Reflektera över hur du i ditt arbete kan ha nytta av de kunskaper som finns hos intresseorganisationer eller anhörigföreningar. 3. Ta reda på vilka insatser Försäkringskassan i din kommun erbjuder människor med funktionsnedsättning. 4. Ta också reda på hur Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i din kommun samverkar kring insatser för människor med funktionsnedsättning.
Samhället och omgivningen
57
Stefan arbetar extra på ett gruppboende. En av hans arbetskamrater kallade en av huvudpersonerna för ”din fula mupp”. Stefan anmälde det till enhetschefen som genast satte igång med en utredning. Arbetskamraten fick en allvarlig tillsägelse av chefen.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, (1993:387) är en rättighetslag som omfattar människor under 65 år som har vissa specificerade funktionsnedsättningar. LSS gäller för tre grupper av människor med funktionsnedsättningar. Dessa kallas personkretsar och är följande: 1. Människor med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd som fått sin funktionsnedsättning före 16 års ålder. 2. Människor med hjärnskador som uppstått i vuxen ålder till exempel på grund av olyckor eller sjukdom av olika slag. Skadan ska ha uppstått efter 16 års ålder. 3. Människor med andra varaktiga funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. År 2011 infördes några ändringar i LSS. Främst handlar ändringarna om personlig assistans. För att bedriva verksamhet för personlig assistans i privat regi krävs enligt ändringen tillstånd. Den som är arbetsgivare åt sina egna personliga assistenter ska anmäla verksamheten till Socialstyrelsen. Om det behövs mer än en assistent samtidigt ska biståndshandläggaren utreda om det är möjligt att anpassa bostaden eller att skaffa andra hjälpmedel innan fler än en assistent beviljas. Barnperspektivet har stärkts genom att det skrivits in likande formuleringar som i SoL om att det är barnets bästa som i första hand ska beaktas. Dessutom ska all personal som arbetar med insatser för barn med funktionsnedsättning alltid kontrolleras i det så kal�lad belastningsregistret. Detta innehåller uppgifter om den som fått påföljder på grund av begånget brott eller som är skäligen misstänkt för brott. Alla som arbetar med barn, oavsett om barnen har funktionsnedsättningar eller inte, kontrolleras i belastningsregistret. 66
Lagar och förordningar
Lag om valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem, LOV, (2008:962) innebär att huvudpersonen ska ha rätt att välja vem som ska utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder samt insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det innebär att kommun och landsting/region kan teckna avtal med flera leverantörer inom vård eller omsorg. Huvudpersonen ska få tillgång till information om samtliga leverantörer. Den ska vara lätt att förstå samt saklig och möjlig att jämföra. Om huvudpersonen inte kan eller vill välja leverantör ska denne ändå få den hjälp och det stöd som han behöver eftersom det alltid måste finnas ett icke-valsalternativ.
Offentlighets- och sekretesslagen I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) regleras sekretess och tystnadsplikt. Sekretess betyder att det inte är tillåtet att lämna ut sådan information som kan komma att skada patienten, brukaren eller dennes närstående. Tystnadsplikt innebär att personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst och skola inte får berätta för andra om sådant som gäller patienten, brukaren eller elever och deras personliga förhållanden. Det finns några undantag från tystnadsplikten. Ibland måste information föras vidare, till exempel till andra vårdgivare. I sådana
Lagar och förordningar
67
Undervisning Under 1700-talet fick man en mer humanistisk inställning till avvikande personer, och undervisning och vissa specialpedagogiska åtgärder blev vanligt. I slutet av 1700-talet började också teckenspråk och punktskrift att utvecklas. 1878 kom en läroplan som stadgade att alla barn skulle gå i skolan. Fem år senare, 1883, formulerades idén om ”en skola för alla”. Redan tidigt stod det klart att alla barn inte skulle kunna omfattas av denna idé. De som inte kunde delta i ”en skola för alla” måste utsorteras på något sätt, till exempel de som betraktades som sinnesslöa. Idiotskolor och skolor för barn med andra funktionsnedsättningar startade på 1930- och 1940-talen. 1944 kom en lag som reglerade att de som kunde bedömas som bildbara sinnesslöa skulle få utbildning. Lagen följdes 1954 av en ny lag där begreppet sinnesslö ersattes med psykiskt efterbliven. Under 1950-talet kom särskolan i gång på allvar och 1962 infördes skolplikt för elever med rörelsehinder. De så kallade skolhemmen, för personer med utvecklingsstörning, lades ner successivt under denna tid och ersattes av specialklasser. Detta innebar att dessa barn kunde bo i hemmet istället för på institution. En specialutbildning för lärare startade. Lärarna som gått denna utbildning kallades för cp-lärare. Lite senare startade speciallärarutbildning för lärare som undervisade döva och blinda elever. SIH (Statens institut för handikappfrågor), nuvarande Specialpedagogiska skolmyndigheten, bildades bland annat med uppdraget att utforma anpassade läromedel. På 1970-talet skapades öppnare former för omsorger om barn med funktionsnedsättning, till exempel träningsskolor och förskolor för barn med utvecklingsstörning. Undervisning idag
Grundskolan är obligatorisk och gäller för alla barn från 6–16 år. Särskola
För elever med utvecklingsstörning finns särskilda skolformer som kallas särskola. Särskola finns på grundskole- och gymnasienivå. Det finns också en så kallad träningsskola för elever med grav utvecklingsstörning. 102
VERKSAMHETER
Pekplattor bidrar till interaktiv kommunikation mellan elever, lärare och föräldrar.
Elever med syn- och/eller hörselnedsättning eller med stora språkstörningar kan få utbildning på specialskolor. Elever med stora och omfattande funktionsnedsättningar ska få sin utbildning tillgodosedd med hjälp av assistans och/eller på skolor som är inredda på ett sådant sätt att det går att vistas där även om man behöver hjälpmedel av olika slag. Ett sådant exempel är gymnasieskolor för elever med svåra rörelsehinder, så kallade Rh-skolor. VERKSAMHETER
103
Kapitel 8
Tillg채nglighet i samh채llet
Tillg채nglighet i samh채llet
109
Inledning I detta kapitel redogörs mer utförligt om den nationella handlingsplanen och vilka konsekvenser den medför för de olika grupperna av människor med funktionsnedsättning. Det är viktigt att påpeka att kategorin människor med funktionsnedsättning består av sinsemellan väldigt olika individer. Det är ingen enhetlig grupp, och varje individ kan uppleva sin eventuella funktionsnedsättning på olika sätt. Det går alltså inte att säga att det som den nationella handlingsplanen beskriver gäller exakt på samma sätt för alla människor med funktionsnedsättning. Handikappolitiken ska genomsyra hela samhället. Den ska vara synlig i lagstiftningen, i de statliga myndigheternas uppföljning och kontroll av verksamheter, inom utbildning samt inom fortbildning för de som arbetar i verksamheter som vänder sig till människor med funktionsnedsättning.
Antalet människor med funktionsnedsättning Det är nästan omöjligt att ange exakt hur många människor som har någon form av funktionsnedsättning. Det är en fråga om hur begreppet funktionsnedsättning definieras eller hur olika funktionsnedsättningar kategoriseras. Om man tittar i olika statistiska källor kan man ändå få en viss uppfattning. Cirka 260 000 personer mellan 16–84 år har stora rörelsehinder, som ökar med stigande ålder. Ungefär 100 000 personer har nedsatt syn. Blindhet eller grav synnedsättning omfattar cirka 15 000 personer. Nedsatt hörsel omfattar en mycket stor grupp, cirka 920 000 personer. Dövhet eller stora hörselskador har ungefär 114 000 personer. Gruppen dövblinda är cirka 1300. Ungefär 36 000 personer har en utvecklingsstörning. När det gäller psykisk funktionsnedsättning beror det mycket på hur man räknar. Antalet personer som får insatser eller är kända av den psykiatriska vården och/eller socialtjänsten är cirka 45 000. Personer med somatiska funktionsnedsättningar är mycket svårt att beräkna, framför allt beroende på definitionsproblem. Äldre människor lever längre idag. Det innebär att andelen människor med funktionsnedsättning ökar bland de äldre. Beräkningar som finns anger att cirka 80 procent av de personer som är mellan 74–84 år upplever sig ha någon form av funktionsnedsättning. 110
Tillgänglighet i samhället
Den yttre ramen När det gäller den fysiska miljön handlar det om hur tillgängligheten är för huvudpersonerna och vilka hjälpmedel som finns. På den verksamhet där Carola vistas på dagarna är det många som är rullstolsburna. Där har köket planerats så att alla får plats att sitta i sina rullstolar vid köksbordet när det är dags för lunch och kaffe. På toaletten finns det en lift för dem som inte själva kan förflytta sig från rullstol till toalettstol.
Den psykosociala miljön handlar om vilken värdegrund som finns, det vill säga de värderingar och synsätt som ligger till grund för verksamheten. Joakim går i sjätte klass. I grundskolans värdegrund står att alla ska bemötas med respekt och att alla elever ska känna sig trygga i skolmiljön.
Ytterligare en aspekt av den psykosociala miljön är hur mycket inflytande och hur stor delaktighet huvudpersonerna har i verksamheten. Inflytandet kan vara litet. Det märks i så fall genom att personalen berättar för huvudpersonerna vad som är bäst för dem. De får inte heller vara med och fatta beslut om planering och genomförande, utan personalen bestämmer vad som ska göras och hur och när det ska göras. Ju mer lyhörd personalen är på huvudpersonernas önskemål och åsikter desto mer inflytande får huvudpersonerna. När huvudpersonerna har stort inflytande får de också större ansvar för sin egen planering. Karin är 37 år och har MS. Hon har svårigheter att uttrycka sig med ord. Johanna arbetar som personlig assistent åt Karin. Hon tycker att Karin borde äta lite mindre choklad. Hon gör upp en veckoplanering för inköp åt Karin. Där står inget om choklad.
120
TILLÄMPNING
Personalens kompetens ingår i den yttre ramen. När det finns personal med ”rätt” kompetens är det större chans att huvudpersonen får en planering som fungerar. Vad som är ”rätt” kompetens är beroende av vem huvudpersonen är, vilken verksamhet det handlar om och hur arbetsorganisationen ser ut. På vissa arbetsplatser finns det särskilda kompetenskrav. I skollagen är det uttryckt att det ska finnas utbildade lärare i skolan. När det gäller hälso- och sjukvård finns det ett antal olika personalkategorier med specifik kompetens. Sjuksköterskor, sjukgymnaster och undersköterskor är exempel på detta. Huvudpersonernas funktionsnedsättning finns också i den yttre ramen. På en del platser ordnas verksamheter för en speciell grupp eller kategori av huvudpersoner. Barn i förskola eller skola är en sådan kategori. Andra kategorier kan vara utvecklingsstörning, hörselnedsättning, psykisk funktionsnedsättning eller människor med förvärvade hjärnskador. Hur den fysiska miljön ser ut i verksamheten och vilken kompetens personalen har kan bero på vilken kategori av huvudpersoner som verksamheten vänder sig till. TILLÄMPNING
121
Fรถrdjupningsuppgifter Reflektera och redovisa utfรถrligt och nyanserat
Fร RDJUPNINGSUPPGIFTER
141
Lisen
Lisen som är tolv år bor med sina föräldrar och en äldre syster i en lägenhet i de centrala delarna av staden. Lägenheten har två rum och ett kök. Det betyder att Lisen delar rum med sin syster. Föräldrarna sover i vardagsrummet. Lisen har svårighet med att läsa och skriva. Hon har också en del problem med att koncentrera sig i skolan. Aktuell situation Läraren vill träffa Lisen tillsammans med föräldrarna för att göra ett åtgärdsprogram när det gäller hennes skolsituation. Tänk bland annat på nedanstående frågeställningar inför det första mötet med föräldrarna: • Vilka frågor tycker du att läraren ska ställa till Lisens föräldrar? • Hur ska läraren formulera frågorna? • Hur ska dokumentationen från mötet med föräldrarna se ut? Använd sedan faserna i planeringsprocessen och gör en planering som ska handla om specialpedagogiska aktiviteter för Lisen. Använd följande rubriker vid din planering och genomförandet av specialpedagogiska aktiviteter: 1. Levnadsförhållanden 2. Inventering av resurser och funktionsnedsättningar 3. Planering 4. Genomförande 5. Utvärdering.
142
FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER
Tony, 47 år, får en adhd-diagnos i vuxen ålder. Han förstår då mer de svårigheter han upplevt under sitt liv. Han bestämmer sig för att lära sig så mycket han kan om sin diagnos för att kunna ställa relevanta krav på sin arbetsplats.
”
Boken är skriven för kursen Specialpedagogik 2 inom Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet, men kan med fördel användas vid kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal och personal inom barn- och fritidsområdet samt Yrkeshögskolan. Författare: Sonja Svensson Höstfält, omvårdnadslärare. Sonja har även skrivit Specialpedagogik 1, Sanoma Utbildning.
www.sanomautbildning.se
(523-1606-1)
Sonja Svensson Höstfält
Specialpedagogik 2 fördjupar och utvecklar kunskaperna inom specialpedagogiken. I boken har författaren lyft fram barnpers pektivet, även om innehållet kan användas i verksamheter som vänder sig till alla åldrar. Innehållet präglas av det salutogena perspektivet och grundpelarna i värdegrundsarbetet: ömsesidig trygghet – hänsyn – respekt och tillit. Med utgångspunkt i olika berättelser förtydligar författaren begrepp och förklaringar och därigenom eleven möjlighet till reflektion över etiska dilemman.
Specialpedagogik 2
”
Specialpedagogik 2 Sonja Svensson Höstfält