9789147097395 by Smakprov Media AB

Stefan Zetterström

Konstitutionell rätt Den konstitutionella rätten berör områden som vårt statsskick och de offentliga aktörerna; i huvudsak riksdagen, regeringen, förvaltningsmyndigheterna, kommunerna och domstolarna. Bokens innehåll är något snävare än statsrätt i allmänhet och berör i huvudsak reglerna i regeringsformen (RF). Boken tar upp frågor om funktionsfördelningen mellan de olika aktörerna, regler om val, normgivningsmakten, finansmakten och den konstitutionella kontrollen av olika offentliga aktörer samt dessutom reglerna om mänskliga fri- och rättigheter.

Konstitutionell rätt Stefan Zetterström

Konstitutionell rätt

Bokens innehåll presenteras på ett överskådligt och lättillgängligt sätt. Läsaren orienteras genom RF:s regelsystem med textinnehåll och exempel varvat med illustrationer i form av figurer, flödesscheman och sammanfattande rutor. Vi kan på ett förenklat sätt bl.a. följa tillkomsten av en lag, från ax till limpa. Konstitutionell rätt kan användas som lärobok inom juristutbildningen, men också inom andra utbildningar/kurser som behandlar konstitutionell rätt. STEFAN ZETTERSTRÖM är universitetsadjunkt vid Uppsala universitet.

in nuce är Libers serie för juridisk översiktslitteratur

Best.nr 47-09739-5

Tryck.nr 47-09739-5-00

Konstitutionell ra tt - omslag.indd 1

11-11-21 11.03.23

Konstitutionell rätt

Liber

Stefan Zetterström

Konstitutionell rätt.indd 1

2011-11-15 14.41

Konstitutionell rätt ISBN 978-91-47-09739-5 © 2011 Författaren och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: LundaText AB Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Konstitutionell rätt.indd 2

2011-11-15 14.41

Förord

Konstitutionell rätt eller statsrätt, vilket begrepp som nu föredras, är ett rättsområde som har förföljt mig genom åren. Det har varit en positiv förföljelse för min del. Min studietid avslutades med examensarbetet ”Riksskatteverkets normgivningskompetens”, en uppgift som jag fann utmanande och spännande. I korta drag gick examensarbetet ut på att ifrågasätta RSV:s (nuvarande Skatteverket) behörighet att utfärda föreskrifter inom ämnet skatt. Jag påstod, med utgångspunkt från två RÅ-domar från 1980-talet, att RSV hade gått utöver sin kompetens. RegR (numera HFD) var dock av den uppfattningen att RSV åtminstone inte hade förfarit ”uppenbart” grundlagsstridigt. Numera är uppenbarhetsrekvisitet borttaget och kanske hade utgången vid en prövning i dag blivit en annan. När jag sedan började min lärargärning på Juridiska institutionen vid Uppsala universitet 1993 blev det på terminskurs 1 med bl.a. konstitutionell rätt på schemat. Efter att jag tog steget till terminskurs 3 år 1998 har jag åtminstone fått inledningsvis kort redogöra för vissa delar av den konstitutionella rätten på alla de kurser jag haft och har nu under 2000-talet för polisaspiranter på Polishögskolan, kadetter på Militärhögskolan och blivande kronoinspektörer på Kronofogdemyndigheten. Den konstitutionella rätten bör, enligt min uppfattning, vara ett kurskrav redan under gymnasietiden. Rättsområdet är så pass centralt och viktigt att det bör vara en del av vår allmänbildning. Innehållet i den här boken ingår även som en del i boken Offentlig rätt, som också ges ut av Liber. Tyresö i maj 2011 Stefan Zetterström 3

Konstitutionell rätt.indd 3

2011-11-15 14.41

Innehåll

Förord 3 Förkortningar 8 1. Inledning 10

Nationell rätt och EU-rätt 11 Regeringsformen 11

DEL A Det svenska statsskicket 2. Grundprinciper för statsskicket 14

Demokrati 15 Representativt statsskick 15 Parlamentariskt styrelseskick 17 Maktutövningens lagbundenhet 18

3. Ytterligare principer i 1 kap. RF 20 DEL B fri- och rättigheter 4. Grundläggande fri- och rättigheter 26

Den enskildes skydd i RF 26 Europakonventionen 27

5. Fri- och rättigheter i 2 kap. RF 29

De positiva opinionsfriheterna (RF 2:1) 30 De negativa opinionsfriheterna (RF 2:2–3) 34 Kroppsliga fri- och rättigheter (RF 2:4–8) 36 Särskilda rättssäkerhetsgarantier (RF 2:9–11) 38 Rättighetsinskränkningar (RF 2:20) 41 Materiella skyddsregler (RF 2:21 samt 2:23–24) 42 Det kvalificerade förfarandet (RF 2:22 st. 1 och 3) 43 Undantag från det kvalificerade förfarandet (RF 2:22 st. 2) 44

Konstitutionell rätt.indd 4

2011-11-15 14.41

Innehå l l

Fri- och rättigheter med ett svagare grundlagsskydd (RF 2:14–18) 45 Utlänningars fri- och rättigheter 46 De mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 49 Sammanfattning 51 DEL c statsorganen, deras aktörer och medborgarna 6. Riksdagen 54

Riksdagens uppgifter 54 Riksdagens organisation 58 Riksdagsval – val av aktörer 60 Arbetet i riksdagen 66

7. Regeringen 71

Regeringsbildning 71 Regeringens organisation 74 Regeringsärenden 75

8. Statschefen 78

Statschefens uppgifter 78 Behörighetskrav 79 Riksföreståndare 79 Straffrättslig immunitet 80

9. Medborgarna 81

Medborgarskapslagstiftning 81 Förvärv av svenskt medborgarskap 82 Förlust av svenskt medborgarskap 87 Prövning av ärenden enligt MedbL 88 Medborgare inom Europeiska unionen 88 Sammanfattning 89

DEL D Instrument och funktioner för styrande 10. Normgivningsmakten 92

Författningar och kompetensfördelning 93 Den formella lagkraftens princip 94 Normgivningskompetens enligt 8 kap. RF 94 Det obligatoriska lagområdet 96 Det fakultativa (delegeringsbara) lagområdet 98 Delegation enligt RF 8:3 99 Subdelegation 102

Konstitutionell rätt.indd 5

2011-11-15 14.41

Innehå l l

Regeringens primärområde – RF 8:7 102 Ändring av grundlag och riksdagsordningen 104 Sammanfattning 105 11. Finansmakten 108

Statens inkomster och utgifter 108

12. Förhållandet till andra stater 110

Internationella överenskommelser 110 Transformering och inkorporering 111 Regeringen – Utrikesnämnden 112

13. Rättskipning och förvaltning 114

Domstolar och förvaltningsmyndigheter 114 Domstolarna och deras struktur 115 Domstolarnas självständighet och domarnas oavsättlighet 116 Förvaltningen 118 Speciella former av prövning 120 Lagprövning 121 Rättsprövning 123

14. Kontrollmakten 124

Konstitutionsutskottets kontroll 124 Åtal mot statsråd 125 Misstroendeförklaring mot statsråd 126 Interpellationer och frågor 126 Justitieombudsmannen 127 Riksrevisionen 129 Sammanfattning 130

DEL E Krig 15. Krig och krigsfara 134

Krigsdelegation 134 Regeringens befogenheter 135 Ockupation 135 Väpnat angrepp 136

Referenser 137 Register 139

Konstitutionell rätt.indd 6

2011-11-15 14.41

Förkortningar

BNI bruttonationalinkomst BrB brottsbalk (1962:700) Ds Departementsserien EKMR Europakonventionen (Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) EU Europeiska unionen FEUF fördraget om Europeiska unionens funktionssätt FL förvaltningslag (1986:223) GLB Grundlagsberedningen GLU Grundlagsutredningen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JK Justitiekanslern JO justitieombudsman (riksdagens ombudsmän) KU konstitutionsutskottet MB miljöbalk (1998:808) MedbL lag (2001:82) om svenskt medborgarskap PBL plan- och bygglag (2010:900) RB rättegångsbalk (1942:740) RF regeringsform (1974:152) RO riksdagsordning (1974:153) RÅ riksåklagaren SFS Svensk författningssamling SO successionsordning (1810:0926) SOU Statens offentliga utredningar 8

Konstitutionell rätt.indd 8

2011-11-15 14.41

Förkor t ningar

TF tryckfrihetsförordning (1949:105) ValL vallag (2005:837) YGL yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) öb övergångsbestämmelser ÖN Riksdagens överklagandenämnd

Konstitutionell rätt.indd 9

2011-11-15 14.41

1. Inledning

”Land ska med lag byggas!”1 Sverige har haft lagar under många århundraden. Magnus Erikssons s.k. konungabalk i landslagen från 1300-talet anses vara den första grundlagen. Rubriken ”Konstitutionell rätt” är främst vald med siktet inställt på den del av statsrätten som behandlar konstitutionen (här grundlagen), främst regeringsformen (RF, från 1974), men även i viss mån successionsordningen (SO, från 1810), tryckfrihetsförordningen (TF, från 1949) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL, från 1991). Till dessa våra fyra grundlagar bör även riksdagsordningen (RO) sammanföras. RO, som fram till 1974 var en grundlag, saknar numera grundlagsstatus. Den är dock något svårare att ändra än en vanlig lag. En annan lag som bör nämnas i sammanhanget är vallagen (2005:837), ValL. RO och ValL är främst kompletterande författningar till RF. Den konstitutionella rätten kan ses som ett något snävare begrepp än statsrätt, men syftet i denna bok är inte att göra någon åtskillnad mellan begreppen. Avsikten är främst att uppmärksamma läsaren på att den huvudsakliga ämnesgenomgången i första hand koncentreras till reglerna i RF.

1 Den fullständiga parollen är egentligen: ”Land ska med lag byggas och inte med våld.” Den hade sin utgångspunkt i kyrkans lagstiftningsprojekt under senare delen av 1200-talet. Kyrkan tog initiativ till att samla lagstiftningen i bokform, de medeltida landskapslagarna.

Konstitutionell rätt.indd 10

2011-11-15 14.41

1. In le dning

Nationell rätt och EU-rätt Regeringsformen innehåller regler om vårt statsskick och de offentliga aktörerna, bl.a. riksdagen, regeringen, förvaltningsmyndigheterna, kommunerna och domstolarna. RF innehåller dessutom regler om funktionsfördelningen mellan de olika aktörerna, regler om val, normgivningsmakt, finansmakten och den konstitutionella kontrollen av olika offentliga aktörer samt regler om mänskliga fri- och rättigheter m.m. Sedan Sverige anslutit sig till Europeiska unionen (1995) måste hänsyn tas till det som beslutas inom ramen för EU-samarbetet. Det innebär att vi inte kan nöja oss med att endast beakta vår nationella rätt, utan vi måste i allra högsta grad även beakta den s.k. EU-rätten. I vissa fall har EU:s rättsakter (regler) företräde framför vår egen grundlag.

Regeringsformen Termen ”regeringsform” härstammar från 1634. Vid den tiden dominerades RF i huvudsak av olika förvaltningsbestämmelser. Denna dominans minskade genom 1809 års RF och ytterligare i den nuvarande RF från 1974. Frågan om vad som ska inrymmas i RF har varit föremål för diskussion. Grundlagsberedningen (GLB) uttalade i sin specialmotivering i SOU 1972:15 (s. 120) bl.a. följande: Huvuduppgifterna för en regeringsform är alltså att ge grunderna för det representativa och parlamentariska systemet och för fördelningen av offentliga funktioner mellan riksdagen, regeringen och övriga förvaltningsmyndigheter, domstolarna och kommunerna. Här bör bara ett fåtal förhållanden regleras i den nya RF. Dit hör sådana regler om medborgerliga fri- och rättigheter /…/, vidare vissa särskilt viktiga procedurregler för riksdagen och regeringen samt bestämmelserna om statschefens ställning och befogenheter. Vissa specialregler för krig, krigsfara och andra utomordentliga förhållanden bör också ingå i RF.

Konstitutionell rätt.indd 11

2011-11-15 14.41

1. In le dning

Det kan vid ett första påseende framstå som att det som beredningen ovan uttrycker inte berör medborgarnas vardag i någon större utsträckning. I det följande kommer det att visa sig att RF:s bestämmelser är en viktig utgångspunkt bl.a. för hur vårt land styrs, vilka som styr, under vilka betingelser de styr och med vilka medel de tillåts att styra. Av RF 1:1 p. 1 framgår att All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det ger intryck av att vi har ett folkstyre. Vi får väl se hur det är med den saken.

2010 års revidering Regeringsformen genomgick 2010 en omfattande revidering med en utökning från 131 paragrafer till 191. År 2004 tillsattes en parlamentarisk utredning som antog namnet Grundlagsutredningen (GLU) och den presenterade sitt genomförda uppdrag i SOU 2008:125, En reformerad grundlag. Uppdraget hade främst varit att göra en samlad översyn av RF. Fokus skulle bland annat läggas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och höja valdeltagandet. Utredningen resulterade i ett antal viktiga ändringar i sak, såsom borttagandet av det s.k. uppenbarhetsrekvisitet i RF:s bestämmelse om lagprövning, att det numera är obligatoriskt med omröstning i riksdagen om statsministern efter varje val och att Sveriges medlemskap i EU numera uttryckligen framgår i RF. I övrigt resulterade arbetet i en genomgripande språklig och strukturell översyn. Språket har moderniserats och kapitelindelningen har i viss utsträckning ändrats.

Konstitutionell rätt.indd 12

2011-11-15 14.41

DEL A Det svenska statsskicket

Konstitutionell r채tt.indd 13

2011-11-15 14.41

2. Grundprinciper för statsskicket

I 1 kap. RF återfinns de grundstenar på vilka den svenska författningen2 vilar. Bestämmelserna i 1 kap. ska uppfattas som principstadganden, vilka får sin konkreta innebörd i de följande kapitlen. Med undantag för RF 1:2, som närmast är ett program- och målsättningsstadgande, är övriga bestämmelser i 1 kap. rättsligt bindande. Portalparagrafen RF 1:1 lyder: All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.

Paragrafen fastslår fem grundläggande principer för statsskicket: • demokrati • representativt statsskick • parlamentariskt styrelseskick • kommunalt självstyre • maktutövningens lagbundenhet

2 Här får författningen ses som grundlagen och RF. Annars är begreppet författning en samlingsbeteckning för alla de skrivna regler som trycks i Svensk författningssamling (SFS): grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter.

Konstitutionell rätt.indd 14

2011-11-15 14.41

2. Gr undpr incip er för st atssk icket

Demokrati Inledningen av RF 1:1 – all offentlig makt i Sverige utgår från folket – ger uttryck för folksuveränitetsprincipen. Begreppet demokrati är inte entydigt, utan innebörden anses följa åtminstone två huvuduppfattningar. Den ena uppfattningen fäster störst vikt vid förfarandet då besluten fattas. Den andra uppfattningen fäster störst vikt vid att beslutens innehåll ska vara demokratiska, dvs. gynna eller drabba alla lika. RF 1:1 kan sägas ge uttryck för den förstnämnda uppfattningen genom bland annat orden ”folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning” (jfr RF 2:1) och ”på allmän och lika rösträtt” (jfr RF 3:4). Den andra uppfattningen kommer bland annat till uttryck i RF 1:2 st. 4, där det sägs att ”det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden”. Av RF 2:21 framgår att en begränsning av de i RF 2:20 nämnda fri- och rättigheterna endast får göras ”för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle”.

Representativt statsskick Trots att all makt i Sverige utgår från folket innebär principen att folkstyret är indirekt. Vårt statsskick är med andra ord representativt. Det innebär att medborgarna vid regelbundet återkommande val med ”lika och allmän rösträtt” väljer den beslutande församling som ska föra vår talan, en folkrepresentation.3 En sådan församling är nödvändig för att handlägga rikets gemensamma angelägenheter. Det är inte möjligt att alla beslut fattas med samtliga medborgares medverkan. De representanter folket har valt är politiskt ansvariga för följderna av de beslut de fattar. Representanternas handlande sker i det offentliga och kan granskas.

3 RF 1:4 anger att riksdagen är folkets främsta företrädare.

Konstitutionell rätt.indd 15

2011-11-15 14.41

D el A D et svenska st atssk icket

Riksdagen Riksdagen företräder alltså det svenska folket dels genom att (fingerat) fatta beslut på det svenska folkets vägnar, dels med ensamrätt som svenska folkets enda företrädare. Riksdagen står i och för sig inte i något egentligt uppdragsförhållande till folket som väljare, men kan förväntas följa sitt politiska program av moraliska skäl. Riksdagsledamoten riskerar i annat fall att inte bli omvald. I övrigt är ledamoten när denne röstar i riksdagen, juridiskt sett, oberoende i förhållande till både sitt parti och väljarna.

Folkomröstningar I ett avseende kan en konflikt uppkomma i förhållande till det representativa statsskickets princip men inte till folksuveränitetsprincipen, och det är vid beslutande folkomröstningar. Beslutande folkomröstningar kan enligt RF 8:16 förekomma i (vilande) grundlagsstiftningsfrågor och ska anordnas om minst en tiondel av riksdagens ledamöter begär det och minst en tredjedel av de röstande bifaller en sådan begäran. Folkomröstningen ska ske i samband med val till riksdagen. Ett förslag till ny eller ändrad grundlag kräver två beslut, med val till riksdagen emellan (se vidare RF 8:14). Här kan påpekas att riksdagen endast är bunden av folkets röst om majoritetens svar på frågan blir ”nej”. Om folket röstar för ett ”ja” till ändring av grundlagen står det fortfarande riksdagen fritt att avgöra om den ska genomföras eller inte. Det har ännu inte anordnats någon beslutande folkomröstning i Sverige. Däremot har det vid sex tillfällen4 anordnats rådgivande folkomröstningar (RF 8:2 st. 1 p. 5). För varje folkomröstning ska riksdagen stifta en särskild lag som bl.a. anger frågeställning och datum. Dessa folkomröstningar är som sagt inte bindande för riksdagen, men har likväl stor betydelse. Partierna uttalade dock inför folkom4 Rusdrycksförbudsfrågan (1922), högertrafikfrågan (1955), tjänstepensionsreformen (1957), kärnkraftsfrågan (1980), EU-anslutningen (1994) och införandet av euron (2003).

Konstitutionell rätt.indd 16

2011-11-15 14.41

2. Gr undpr incip er för st atssk icket

röstningen om EU-inträde att de hade för avsikt att följa folkets vilja. I en sådan situation får folkomröstningen i realiteten en beslutande funktion. Folkomröstningslagen (1979:369) innehåller gemensamma regler om förfarandet vid sådana omröstningar.

Parlamentariskt styrelseskick I Sverige har vi parlamentarism. Det innebär att makten ligger hos de folkvalda, riksdagen, eller i vart fall hos dess majoritet. Statschefen5 har ingen reell makt och regeringen måste ha riksdagens förtroende. I alla fall ska riksdagens majoritet tolerera regeringen. Om regeringen saknar riksdagens förtroende måste den i princip avgå.

Negativ parlamentarism Om inte regeringen avgår frivilligt efter att riksdagen t.ex. tillfogat regeringen ett nederlag i en viktig fråga, kan riksdagen genom en s.k. misstroendeförklaring få regeringen att avgå (se RF 13:4 och 6:7). Denna möjlighet är grundläggande för parlamentarismen och ger också uttryck för s.k. negativ parlamentarism. Den sittande regeringen tolereras så länge riksdagen inte utsätter den för en missförtroendeförklaring. Motsatsen är s.k. positiv parlamentarism och kräver ett aktivt stöd från riksdagens majoritet för att regeringen ska tolereras. Sverige tillämpar, i huvudsak, den negativa formen och den kommer även till uttryck efter nyval. Talmannens förslag till ny statsminister6 prövas av riksdagen genom en omröstning. Om inte fler än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget är det godkänt (RF 6:3 efter nyval och 6:4 st. 2 vid val av ny statsminister). Det krävs alltså inte att hälften röstar för förslaget, vilket den positiva parlamentarismen kräver. I praktiken avstår minoriteten i riksdagen från att rösta vid val av ny regering.

5 F.n. kungen. 6 Om den föreslagna statsministern tolereras av riksdagen kommer denne att, i princip, själv utse resten av regeringen (RF 6:6).

Konstitutionell rätt.indd 17

2011-11-15 14.41

D el A D et svenska st atssk icket

Extra val Regeringen har möjlighet att förordna om extra val till riksdagen (RF 3:11). Det kan vara ett sätt att sätta press på en samarbetsovillig riksdag. Regeringen kan tänkas ha en viktig fråga som kräver riksdagens godkännande. Genom hotet om extra val kan eventuellt riksdagen komma att rösta igenom förslaget.7 Vid extra val måste den sittande riksdagen upplösas och regeringen kan därmed vädja till folkets stöd. Av RF 3:11 st. 2 framgår dock ett viktigt undantag för när extra val kan utlysas. Under de första tre månaderna efter att en nyvald riksdag tillträtt kan regeringen inte förordna om extra val. Detta ger en nyvald riksdag möjlighet att under denna period, utan risk för extra val, rösta bort statsministern och därmed hela regeringen genom en misstroendeförklaring (RF 13:4).8 Denna möjlighet för riksdagen bör främst ses i ljuset av att en valförlust för regeringspartiet inte automatiskt innebär att regeringen måste avgå, så länge den tolereras. Däremot är det föga sannolikt att ett regeringsparti som förlorat ett val sitter kvar i avvaktan på riksdagens missförtroendeförklaring.

Maktutövningens lagbundenhet Av RF 1:1 st. 3 framgår att ”[d]en offentliga makten utövas under lagarna”. Portalstadgandet ger uttryck för den s.k. legalitetsprincipen, som även betecknas som kravet på normbundenhet. Principen innebär att all utövning av offentlig makt kräver ett författningsstöd.9 Normbundenheten gäller alla utövare av offentlig makt, även riksdagen. Kravet på att all utövning av offentlig makt ska ha stöd i en författning skapar förutsebarhet för bl.a. medborgarna. Principen är också central för en rättsstat, vilket Sverige är. 7 Carl Bildt, som dåvarande statsminister 1993, hotade med extra val om inte riksdagen skulle godkänna regeringens förslag om riktlinjer för den ekonomiska politiken. 8 En misstroendeförklaring mot statsministern medför att hela regeringen måste avgå (RF 6:9). 9 Det innebär att varje beslut och åtgärd ska ha stöd i lagar, förordningar och föreskrifter.

Konstitutionell rätt.indd 18

2011-11-15 14.41

2. Gr undpr incip er för st atssk icket

Legalitetsprincipen är det första av fem kriterier som anses utmärka en rättsstat såsom begreppet kommer till uttryck i RF. För det andra ansåg lagstiftaren att vissa garantier mot maktmissbruk måste erbjudas, dvs. konstitutionella kontrollmöjligheter (se bl.a. 13 kap. RF). För det tredje ansåg lagstiftaren att skydd måste ges för de grundläggande fri- och rättigheterna (RF 1:2 och 2 kap. RF). För det fjärde ansågs att kravet på allas likhet inför lagen och objektivitet (vid beslutsfattande) ska garanteras (RF 1:9 och 12:5 st. 2). För det femte ska domstolarnas oberoende garanteras (RF 11:3 och 11:7).

I praktiken innebär det ovan sagda att förvaltningsmyndigheter som fattar beslut för medborgarna måste ha ett rättsligt stöd i varje enskilt fall. Det hindrar dock inte den ansvarige beslutsfattaren att, genom tolkning av olika författningar, fatta ett beslut för den enskilde. Inom bland annat straffrätten brukar emellertid försiktighet påkallas när det gäller analogislut.10 Förutsebarheten syftar främst till att motverka godtycklighet. Medborgarna ska av lagtexten, i princip, kunna utläsa vad som är straffbart.

10 Straffrätten följer bl.a. devisen nulla poena sine lege (inget straff utan lag).

Konstitutionell rätt.indd 19

2011-11-15 14.41

Stefan Zetterström

Konstitutionell rätt Stefan Zetterström

Konstitutionell rätt

in nuce är Libers serie för juridisk översiktslitteratur

Best.nr 47-09739-5

Tryck.nr 47-09739-5-00

Konstitutionell ra tt - omslag.indd 1

11-11-21 11.03.23