9789170277443 by Smakprov Media AB

UR INNEHÅLLET:

Björn Lundén

Vad är en samfällighet? • Olika typer av samfälligheter • Marksamfälligheter – gemensamhetsskogar, grustag, linsänken, allmänningar, bysamfälligheter • Anläggningssamfälligheter – vägsamfälligheter, vattenreglering, skogsbilvägar, gemensamhetsanläggningar • Samfällighetsföreningens uppgifter • Jakt- och fiskevårdsområden • Samfälligheter som är egna skattesubjekt • Samfälligheter som beskattas hos delägarna • Skatteregler och momsregler • Kontrolluppgifter • Bokföring, årssammanställning och revision • Föreningsstämman • Styrelsearbetet • Andelstal • Uttaxering • Statsbidrag

FÖRFATTAREN Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag och föreningar. Han har tidigare arbetat som redovisningskonsult i många år.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Samfälligheter

SAMFÄLLIGHETER är en praktisk och begriplig handbok för dig som har en andel i en samfällighet eller är engagerad i en samfällighetsförening, t ex om du sitter i styrelsen eller är revisor eller på något annat sätt deltar i föreningsarbetet. Boken är heltäckande när det gäller de speciella reglerna kring juridik, skatt och ekonomi för samfälligheter. Dessutom får du många handfasta råd och tips om det praktiska arbetet i en samfällighetsförening.

BJÖRN LUNDÉN

Samfälligheter PRAKTISK HANDBOK OM SKATT, EKONOMI OCH JURIDIK SJÄTTE UPPLAGAN

Samfälligheter av Björn Lundén

Sjätte upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se. Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2011. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 2 000 exemplar hos Elanders i Mölnlycke. Sammanlagt har tidigare upplagor av boken tryckts i över 13 000 exemplar. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g. Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se. Sjätte upplagan, september 2011 ISBN 978-91-7027-744-3

Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Gemensamhetsanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Olika typer av samfälligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Förvaltning av samfälligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 Delägarförvaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 Föreningsförvaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 Att bilda en samfällighetsförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 Registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 Stadgar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56 Föreningsstämman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70 Firma och ﬁrmateckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96 Styrelsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100 Redovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Fondavsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .127 Revision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .132 Andelstal och uttaxering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .140 Gemensam förvaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .150 Upplösning av en samfällighetsförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .154 Ansvaret i en samfällighetsförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Beskattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .166 Delägarbeskattade samfälligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .169 Föreningsbeskattade samfälligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Fastighetsskatt och fastighetsavgift. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .182 Moms. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .184 Kontrolluppgifter och deklarationsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . .188 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .196

Om boken I Sverige finns det många samfälligheter. Ändå finns det inte särskilt många praktiska och heltäckande böcker om dem. Därför tror jag att den här boken har en funktion att fylla. I första hand är boken skriven för dig som arbetar i eller sitter i styrelsen för en samfällighetsförening, och för dig som är revisor i en sådan. Men också för dig som sysslar med rådgivning åt samfällighetsföreningar, dvs för redovisnings- och revisionsbyråer. Vägar och andra anläggningar som är kopplade till boendet lockar tydligen ofta till stridigheter mellan de boende. Min förhoppning är att den här boken ska bidra till att lösa tvister, även om min erfarenhet är att många tvister inte bottnar i juridik, utan snarare i rent mänskliga relationer. Nytt i denna upplaga Fastighetsdomstolarna har numera ersatts av mark- och miljödomstolar och Regeringsrätten heter numera Högsta förvaltningsdomstolen. Detta har tagits in i boken. Den nya delgivningslagen har också lett till några förändringar i texten och likaså har avgiftsförordningen ändrats 1 april 2011, vilket har lett till ändrade registreringsavgifter. Det har kommit några rättsfall om sektionsindelning av en gemensamhetsanläggning. I kapitlet Andelstal och uttaxering beskrivs detta. Du hittar där också en beskrivning av hur det fungerar när andelstalet är noll. Sedan förra upplagan har det kommit några intressanta rättsfall. Dessa är inlagda i boken. Bokhänvisningar Vårt förlag har många böcker om föreningsjuridik. Vill du tränga djupare in i vad som gäller styrelsearbetet eller revisionen rekommenderar jag böckerna STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR respektive REVISION I FÖRENINGAR . Boken innehåller en del hänvisningar till andra böcker från förlaget. Vi hoppas att du inte ser detta som ett simpelt marknadsförings7

Om boken knep. Vissa områden måste vi av utrymmesskäl ta upp bara kortfattat, och då kan det kännas lämpligt att ge tips om fördjupning i någon av våra andra böcker. Språk Precis som våra andra böcker är SAMFÄLLIGHETER skriven på begriplig svenska och med praktiska exempel. Ibland har jag använt han när jag syftar på personer. Jag menar då hon eller han. Tack Detta är den sjätte utgåvan av boken. Innehållet är uppdaterat till vad som är känt i augusti 2011. Jag tar gärna emot tips och synpunkter inför kommande utgåvor och är tacksam för de jag har fått från läsarna till den här utgåvan. Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se hittar du ändringar och kompletteringar på grund av sådant som inträffat efter att vi tryckt den här upplagan. På så sätt är boken aktuell under längre tid. När du befinner dig på startsidan väljer du Gratistjänster, BL BokPlus och boken Samfälligheter. Näsviken, augusti 2011 Björn Lundén

Inledning En samfällighet är ett antal fastigheter som har andel i en viss egendom. Man använder begreppet samfällighet för att bunta ihop just dessa fastigheter. I en by har 12 fastigheter andel i en gemensam väg. Samfälligheten består av dessa 12 fastigheter.

Samfälligheten har andel i en gemensamhetsanläggning (exempelvis en väg eller en avloppsanläggning) eller ett markområde (exempelvis ett grönområde). Man kan säga att det är de fastigheter som ingår i samfälligheten som har andel i egendomen. En fastighet som ingår i samfälligheten har en andel på 6,71% av vägen som går genom byn. Vägen är en gemensamhetsanläggning.

Samfälligheten kan välja att förvalta egendomen (gemensamhetsanläggningen eller marken) via en samfällighetsförening. De som tar beslutet är inte samfälligheten, inte heller de ingående fastigheterna, utan de människor som äger fastigheterna. Om fastighetsägarna inte väljer att bilda en samfällighetsförening, kan de förvalta egendomen direkt. Läs om detta i kapitlet Förvaltning av samfälligheter. Definitioner Skilj mellan följande begrepp: • Egendomen (gemensamhetsanläggningen eller det samfällda markområdet) som är till gemensam nytta för fastigheterna. • Samfällighetsföreningen som ägarna till de fastigheter som ingår i samfälligheten har beslutat att bilda för att förvalta egendomen. • Samfälligheten som är en samling fastigheter. • Fastigheten (kallas delägarfastighet) som ingår i samfälligheten och har en andel i egendomen. • Människorna som äger fastigheterna som ingår i samfälligheten som har andel i egendomen. Dessa brukar ibland kallas delägare i samfälligheten, även om detta är litet missvisande. Har man 9

Inledning bildat en samfällighetsförening kallas fastighetsägarna medlemmar. Om delägarfastigheten ägs av en juridisk person (exempelvis en bostadsrättsförening) företräds den juridiska personen av en eller flera människor. I nästa kapitel kan du läsa om de olika typerna av samfälligheter. Det fastighetsrättsliga samfällighetsbegreppet Hittills har jag beskrivit det associationsrättsliga samfällighetsbegreppet. Men det finns också ett fastighetsrättsligt samfällighetsbegrepp. Samfälligheten är det samfällda markområdet eller markanläggningen. Denna dubbeltydighet kan verka besvärande, men det framgår nästan alltid av sammanhanget vilken typ av samfällighet man menar.

Servitut Frivillig överenskommelse En samfällighet ska inte förväxlas med ett servitut. Ett servitut är en annan form av rättighet, bildad antingen genom en frivillig överenskommelse mellan fastighetsägare (avtalsservitut) eller genom beslut av Lantmäteriet (officialservitut). Härskande och tjänande fastighet Ägaren av en fastighet (den härskande fastigheten) har rätt att på ett visst sätt utnyttja en annan fastighet (den tjänande fastigheten). Det kan också vara en rättighet att utnyttja eller en byggnad eller någon annan anläggning på den tjänande fastigheten. Det kan också vara att ägaren till den härskande fastigheten får bestämma över hur den tjänande fastigheten får användas på något visst sätt. Exempel på servitut: Fastigheten A har genom servitut rätt att använda en väg som ligger på fastighet B för att komma ut till allmän väg. Ägaren till fastigheten C får bestämma att ägaren till fastighet D inte får bygga hus som är högre än ett våningsplan.

Ägarförhållanden Ett officialservitut gäller till förmån för den härskande fastigheten oberoende av ägarförhållandena i den härskande fastigheten. Avtalsservitut har en något osäkrare ställning vid ägarbyten. 10

Inledning För att ett avtalsservitut ska få en säker ställning i förhållande till en ny ägare av den tjänande fastigheten måste servitutet skrivas in i inskrivningsdelen av fastighetsregistret genom ansökan till tingsrätten. Gemensamma servitut Det förekommer att flera fastigheter har servitut på samma område på en annan fastighet. För förvaltning av sådana servitut gäller lagen om förvaltning av samfälligheter. Du kan läsa mer om servitut i vår bok FASTIGHETSJURIDIK .

Lagstiftning Det finns flera lagar som styr samfälligheter. Främst är det följande lagar: • Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter reglerar främst hur en samfällighetsförening ska skötas. • Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar reglerar ansvarsfrågor i en samfällighetsförening. • Anläggningslagen (1973:1149) innehåller bestämmelser om inrättande av gemensamhetsanläggningar. • Lag (1997:620) om upphävande av lagen om enskilda vägar reglerar hur enskilda vägar ska administreras efter att lagen om enskilda vägar upphörde att gälla 1 januari 1998. • Lag (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om förvaltning av samfälligheter reglerar hur uttaxerade belopp kan lämnas till Kronofogden för indrivning från delägarna med förmånsrätt. • Enligt lagen (1933:269) om ägofred kan det bestämmas att vissa fastighetsägare gemensamt ska hålla stängsel eller utföra arbete för att inhägna betesmark. Utanför samfällighetslagstiftningen För vissa samfälligheter gäller inte lagen om förvaltning av samfälligheter. Det är främst • häradsallmänningar • allmänningsskogar och besparingsskogar. Ovanstående sammanslutningar måste stå under förvaltning av en juridisk person eller förvaltas av en styrelse.

Inledning Häradsallmänningar En häradsallmänning och dess avkastning ska förvaltas av en av delägarna vald allmänningsstyrelse. Allmänningsstyrelsen beslutar, såvida inte beslutanderätten genom lag eller reglemente har förbehållits delägarna. Om det är delägarna som beslutar, görs detta på en allmänningsstämma. I stora häradsallmänningar kan man ha distriktsombud som utses på distriktens delägarstämmor. Vid omröstning på delägarstämman eller allmänningsstämman röstar delägarna efter fastigheternas andelstal i allmänningen, dvs som regel fastigheternas mantal. Mantalet är en gammal beteckning på rättighetsandelar som skapades vid det laga skiftet. Rätten att rösta genom ombud, bortsett från distriktsombud, är begränsad. Ingen får på grund av fullmakt rösta för mer än en delägare. Ingen får varken för egen del eller för någon annans räkning rösta för mer än en tiondel av hela det andelstal som är representerat på stämman. Beslut tas i allmänhet med enkel majoritet, dvs alternativet som får flest röster vinner. Ordinarie allmänningsstämma ska hållas en gång om året. Delägare kan överklaga ett beslut av en delägar- eller allmänningsstämma hos länsstyrelsen. Allmänningsskogar En allmänningsskog ska vara till för delägarnas eller ortsbefolkningens gemensamma bästa. I reglementet kan det vara bestämt att inkomster från skogen eller en fond som bildats av skogsinkomsterna inte ska förvaltas av allmänningsstyrelsen utan av en särskild ekonominämnd eller av en myndighet. I reglementet kan det också vara bestämt att en eller flera ledamöter i allmänningsstyrelsen eller ekonominämnden ska utses av länsstyrelsen. Vid omröstning på allmänningsstämman får ingen rösta för mer än en tiondel av det på stämman företrädda andelstalet eller en mindre del om detta är bestämt i reglementet.

Gemensamhetsanläggningar Flera fastigheter En fastighets stadigvarande behov av anläggningar kan inte alltid tillfredsställas inom den egna fastighetens gränser. Ibland krävs en anläggning som är gemensam för flera fastigheter. En gemensamhetsanläggning inrättas av Lantmäteriet vid en anläggningsförrättning. Anläggningsfrågan kan också tas upp som en anläggningsåtgärd vid en fastighetsbildningsförrättning. En gemenskapsanläggning bildas normalt för flera fastigheter gemensamt. Dock kan en väg inrättas för en enda fastighets behov. Begreppet stadigvarande behöver inte betyda att behovet av anläggningen ska finnas för evigt. Även en något kortare tid kan godtas. Rättsligt bindande Genom att bilda en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen blir samverkan med grannfastigheterna ordnad på ett rättsligt bindande sätt och delägarna får bland annat klart för sig • vilka fastigheter som ska ingå i gemenskapen • vilka skyldigheter de har att bidra till olika kostnader • vilka behov som ska lösas gemensamt. Anläggningssamfällighet Fastigheterna som är med i anläggningen bildar en anläggningssamfällighet för att bygga (utföra) och driva anläggningen. De deltagande fastigheterna ansvarar gemensamt för anlägg ningen genom antingen delägarförvaltning eller föreningsförvaltning. Läs mer om förvaltningen i kapitlet Förvaltning av samfälligheter. Inte bara fastigheter Det är inte enbart fastigheter som kan vara med i en gemensamhetsanläggning. Även hus på ofri grund, tomträtter, naturreservat och gruvor kan vara med.

Gemensamhetsanläggningar Den som på grund av ett testamente har förfoganderätten till en fastighet (och äganderätten senare ska tillfalla någon annan) anses som ägare i detta sammanhang. Exempel på gemensamhetsanläggningar Exempel på gemensamhetsanläggningar är • • • • • • • • • • • • • • • • •

vägar (byvägar, utfartsvägar, skogsbilvägar mm) vatten- och avloppsledningar bredbandsledningar grönområden parkeringsplatser och garage vattentäkter lekplatser centralantenner, parabolantenner och bredband belysningsanläggningar reningsanläggningar sophus och återvinningsanläggningar bryggor småbåtshamnar friluftsbad väggar, tak mm för tredimensionella fastigheter andelsladugårdar lagrings- och torkanläggningar för jordbruksändamål.

Det finns ca 60 000 gemensamhetsanläggningar i landet. De allra vanligaste gemensamhetsanläggningarna (60%) är enskilda vägar. § Anläggningslag (1973:1149) 1–3 §§

Följer fastigheten Rätten till en gemensamhetsanläggning hör till de deltagande fastigheterna. Vid överlåtelse av en fastighet, som deltar i en anläggning, följer rätten till gemensamhetsanläggningen med. Den mark som behöver utnyttjas för en gemensamhetsanläggning kan ligga på en eller flera fastigheter som ska ingå i anläggningen, men också på sådana som inte ska vara med. Den som upplåter utrymme för gemensamhetsanläggningen har rätt att få ersättning för marken. Kan man inte komma överens frivilligt, kan man tillgripa expropriation. Men då måste anläggningen vara av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. § Fastighetsbildningslag (1970:988) 5 kap 10–12 §§

Gemensamhetsanläggningar Tvingande bestämmelser En fastighet kan tvingas att vara med i en gemensamhetsanläggning. En fastighet kan också tvinga sig in i en redan befintlig gemensamhetsanläggning. Detta får dock inte ske hur som helst. Anläggningslagen har några skyddsregler: • Anläggningen ska vara väsentlig för fastigheten. Till exempel är det väsentligt för en bostadsfastighet att ha en väg. • Anläggningen måste totalt vara till nytta. Fördelarna med att skapa anläggningen måste klart överväga nackdelarna. • Det måste finnas en opinion för att skapa anläggningen. • Anläggningen måste placeras och utföras så att intrånget blir så litet som möjligt utan att utgifterna för den skull skenar iväg. Anläggningsbeslut När gemensamhetsanläggningen bildas meddelar Lantmäteriet ett anläggningsbeslut. Det innehåller följande uppgifter: • Gemensamhetsanläggningens ändamål, läge, storlek mm. Man upprättar ofta en särskild beskrivning över anläggningen. • Vilka fastigheter som ska delta i anläggningen. • Utrymme som upplåts för anläggningen. • Fastighet eller del av en fastighet som inlöses. • Byggnad eller någon annan anläggning som omfattas av beslutet. • Hur länge anläggningen ska bestå (om den är tidsbegränsad). Anläggningen får dock inte vara alltför kortvarig. • Tidpunkten när anläggningen ska vara utförd. • Föreskrifter för hur gemensamhetsanläggningen ska utföras. I anläggningsbeslutet ska också finnas med de deltagande fastigheternas andelstal när det gäller kostnaderna för anlägg ningens utförande och drift. Om gemensamhetsanläggningen är sektionsindelad kan man ha olika andelstal för olika sektioner. Läs om detta i kapitlet Andelstal och uttaxering. Om anläggningsfrågan tas upp i samband med en fastighetsbildningsförrättning, kan anläggningsbeslutet tas upp i fastighetsbildningsbeslutet. Offentlig handling Anläggningsbeslutet är en offentlig handling och kan beställas från Lantmäteriet. En kopia ska normalt finnas hos samfällighetsföreningens styrelse vid föreningsförvaltning. Det är dock inte ovanligt att dokumentet kommer bort i samband med byten av styrelse. Vid delägarförvaltning brukar någon av delägarna ha hand om dokumentet.

Gemensamhetsanläggningar Begränsade befogenheter Styrelsen eller föreningsstämman får inte besluta om något som inte stämmer överens med anläggningsbeslutet, inte ens om man ändrar samfällighetsföreningens stadgar. Stadgarna reglerar bara hur förvaltningen av anläggningen ska bedrivas, alltså själva föreningsarbetet. Vill föreningen göra mer än vad som finns beslutat i anläggningsbeslutet, måste man låta Lantmäteriet göra en ny anläggningsförrättning och få ett nytt anläggningsbeslut. § Anläggningslag (1973:1149) 24 §

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

UR INNEHÅLLET:

Björn Lundén

FÖRFATTAREN Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag och föreningar. Han har tidigare arbetat som redovisningskonsult i många år.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Samfälligheter

BJÖRN LUNDÉN

Samfälligheter PRAKTISK HANDBOK OM SKATT, EKONOMI OCH JURIDIK SJÄTTE UPPLAGAN