9789147093144 by Smakprov Media AB

Torsten Bengtsson

Liber

Sverige under andra v채rldskriget

Tumsandigna facin etum quam, conse vero consed at. Pit wis nostrud tinim quat nibh er iriusci blandit prat vent ea conulput loreet nim venim quissiscinim iustism odoto doluptat lutat aliquat. Tat iuscidunt nullam volorpero commy niamet, velesse quiscipis duis dio consecte tis adigna consequ amconsed tating eliquis modigna acidunt nonsecte feui blaoreet, quipit

Torsten Bengtsson

verige under andra v채rldskriget ip esse tie modolor incipit vulla cor sim velit inis et ilit adipit, core facin vullamet, vulla feum dolorem inisi. Peraesecte do odit, conullaore dolent praesse niamcon sectet velenibh et laore tem vel ea commy nullamcon utem vulput acillan henibh ex ex ese dolorem vullum ip elessequi ex er am nim vel irit nulla cor sis duipit atinci bla facinisi tai.lenit, qui bla cortie facing er alit euip euipit, commy nosAgniscilla am velit nim adipis amcoreet la facidui scincil iuscil esed magna commy niat wis elenibh ea feugiat. Ut iure dolobore mod mincidui etum del ut esto essequi bla feuipisisi. sequate exerit landrem quam el do odoluptat lore modipis Equat la commodo loreet velesequatum numsan hendrem vel ullam incil iure faccum ing ea atumsandre magna alit nos aut la faciduipisi ea feugait, quat wisi. Gait, quamcon heniam ipit, corem eugiat. Gait amconsenit ut ipisi blam, commy nostrud tem velesto odo exeraesto esendio nsequat at.

e g i r e Sv

iget r k s d l r a v채 r d n a r unde

Torsten Bengtsson

Sverige under andra v채rldskriget

Liber 1

Innehåll 1. Andra världskriget – en sammanfattning En följd av första världskriget 11 Mellankrigstiden 12 En kamp mellan demokrati och diktatur 12 Nazisterna tar makten i Tyskland 13 Tyskland kräver landområden 14 En hemlig överenskommelse 14 Världskriget börjar 15 Två av krigets mäktiga män 15 Krigets förlopp 18

2. Sverige och nazismen

En lördag i augusti 1936 26 Sveriges kontakter med Tyskland 28 Hansan 28 Religion och tradition 28 Tyska språkets inflytande 28 Nazityskland en viktig handelspartner 29 Idrott och kultur 29 Nazismens utbredning i Sverige 31 Nazistradio i Sverige 32 Nazisternas raslagar sprids 34

3. Sverige vid krigsutbrottet 37 Söndagen den 3 september 1939 38 Sverige i krigets skugga 41 Polska ubåtar till Sverige 41 Ett falskt lugn 42 Landet planerar för krig 43 Landsstormen 44 Landsstormens lilla lotta 45 Gustav V – Sveriges konubg under kriget 45 Samarbete för att hålla kriget borta 46

4. Läget i Sverige 1939–1940

En oktoberkväll 1940 50 ”Sveriges beredskap är god” 54 Per Albin Hansson – en landsfader 54 Socialdemokraterna bildar samlingsregering 56 Brist på varor 56 Ransonering 57 Torghandel, jakt och fiske 57 Nöden är uppfinningarnas moder 59 Sveriges försvar rustas 60 Brist på militär utrustning 60 Sverige tillverkar vapen 61 Civila försvarsorganisationer 62 Den moraliska beredskapen 64 Hesa Fredrik 66

5. Sverige och de finska krigen

Jari och hans syskon – krigsbarn från Finland 70 Finska vinterkriget 74 ”Finlands sak är vår” 75 Lyckad finsk taktik 76 De finska krigsbarnen 76 Sverige försöker medla 78 En hård fred 78

Fortsättningskriget 1940–1944 79 Ännu ett nederlag 79

6. Svenskars rättigheter begränsas Bomber över Pajala 84 Misstag eller varning? 88 Attentatet mot Norrskensflamman 89

Tvångsmedelslagar och säkerhetspolis 89 Mindre frihet för film och teater 89 Tryckfriheten begränsas 90 Tisdagsklubben 91 Interneringsläger 92

7. Danmark och Norge ockuperas

Kriget på stranden 96 Danmark förhandlar 100 DAnska judar flyr 101 Strider i Norge 101

Sverige och grannländerna 102 Motståndet växer 103 Utvecklingen i Danmark 104 Utvecklingen i Norge 105 Tungt vatten i Rjukan 105 Efter ockupationenv 106

8. Tyska transporter genom Sverige

108

Gaslarm! 109 Trupper och krigsmateriel 112 Permittenttrafiken 112 Avtalet utvidgas 113 Smällen i Krylbo 115 Sjuktransport av sårade tyska soldater 115 Avtalet sägs upp 116

9. Dödligt hav

118

Annas dagbok 119 Kriget utanför den svenska kusten 122 Minor ett dödligt hot 123 Ulven – ubåten som försvann 123 Lejdtrafiken 125 Ubåtar sänker svenska fartyg 125 Svenska skeppsöden 127 Katastrofer vid krigets slut 127

10. Människor flyr till Sverige

130

Blodspår i snön 131 Flyktingar från Sveriges grannländer 135 Motståndsmän flyr till Sverige 135 Niels Bohr 136 Nordiska poliser och soldater utbildas i Sverige 137 Flyktingar från Tyskland och andra länder 137 Tyska judar avvisas 137 Tyska desertörer 137 Ryska krigsfångar rymmer till Sverige 138 Flyktingar från Baltikum 139 Svensk flyktinghjälp 140 De vita bussarna 140 Raoul Wallenberg 141

11. Bombplan över Sverige

143

Ljud i natten 144 Intrång på svenskt luftrum 148 Utländska plan nödlandar 148 Flygare interneras 149 Robotar landar på svensk mark 149 Bomber över svenska städer 150 Kurirflyg landets kontakt med omvärlden 153

12. När det fruktansvärda blev känt Malmö en lördag våren 1945 155 Förintelsen 157 Den slutliga lösningen 157 Arbetsläger och förintelseläger 158 Koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau 159

13. Ett ögonvittne berättar Stefan Zablockis berättelse 163 Vi måste lära av historien! 169

162

154

14. Äntligen fred!

173

Måndagen den 7 maj 1945 174 Sverige efter andra världskriget 177 Baltutlämningen – ett svenskt trauma 178 Miljöbomber 180 Wolfgang – ett tyskt krigsbarn i Sverige 180 Europa efter andra världskriget 181 Marshallhjälpen 181 Europa delas 182 Nürnbergrättegången 182 Förenta Nationerna – FN 183 Kol- och stålunionen 183

Kapitel 2

Sverige och nazismen

verige och Tyskland är nästan grannar. Det är bara Östersjöns vatten som skiljer dem åt. Under århundradenas lopp har det pågått ett nära utbyte mellan länderna, inte minst inom handel och kultur. Utbytet fortsatte även när nazisterna kommit till makten i Tyskland. En del svenskar blev imponerade av Adolf Hitler och intresserade av nazismens idéer, och det bildades ett antal nazistiska partier och organisationer runt om i landet. Flera av dem ställde upp till val för att komma in i den svenska riksdagen.

Medlemmarna i nazistiska organisationer bar gärna uniformsliknande kläder. Här marscherar kvinnor, som tillhör ett nazistiskt parti, på Stureplan i Stockholm i början av 1940-talet. Lägg märke till flaggan med det gula hakkorset på blå botten.

Sverige och nazismen 25

En lördag i augusti 1936 Fiktion

kapp 4,75 liter

Torghandeln pågår för fullt. Folk trängs för att köpa säsongens frukt och grönsaker. I ett av stånden står pappa och jag. Vi har ställt fram hinkar fulla med potatis och äpplen. På bordet står korgar med nyvärpta ägg och stora knippen med lök, morötter och dill. I en korg ligger tre feta, slaktade kycklingar. – Vad kostar äpplena? undrar en dam med hatt på huvudet. – Femtio öre för en kapp, svarar jag. – Är det mask i dem? undrar hon och håller upp ett gulvitt Transparente Blanche mellan tummen och pekfingret. Solen gassar och jag är varm och trött. Jag fick stiga upp kvart över fyra i morse för att hjälpa pappa att lasta skåpbilen. Sedan tog det nästan en timme för oss att köra in till stan. Hela förmiddagen har jag stått på torget och tagit betalt. – Är det mask i äpplena? upprepar damen. – Hur ska jag kunna veta det? Tant får väl ta en tugga och se efter själv, säger jag och torkar mig i pannan. – Står du och är oförskämd! fräser damen. – Nej, jag är bara trött, svarar jag. Då kommer pappa till undsättning och frågar: – Kan jag hjälpa till med något? Jag går därifrån. Under sätet i skåpbilen ligger matsäcken som mamma skickat med. Hon har slagit in fyra korvsmörgåsar i tidningspapper. I en yllestrumpa ligger en flaska hallonsaft. Jag sätter mig på en trälåda, öppnar flaskan och dricker ett par klunkar. Sedan tar jag en rejäl tugga av en smörgås med prickig korv. Medan jag äter betraktar jag ett foto som finns på en av tidningssidorna. Det är från olympiska spelen i Berlin. Adolf Hitler gratulerar en tysk som vunnit guld. Själv kan jag inte glömma att svenska landslaget i fotboll förlorade mot Japan. Hur gick det till? När jag ätit och druckit känner jag mig bättre till mods. Jag ser ut över torget. En bit bort pågår ett möte. En man står på en pall och talar omgiven av män som håller upp röda fanor och plakat med texten ”För fred i Europa”. Det är Socialdemokraterna som håller valmöte. Om några veckor är det riksdagsval. Plötsligt hörs taktfasta stöveltramp. Jag ställer mig upp för att se lite bättre. På andra sidan gatan kommer ett tiotal män som är klädda i bruna uniformer. De har skärmmössor, svarta blanka stövlar och armbindlar med hakkors. Jag vet att män som klär sig så kallar sig nazister. De beundrar Tyskland och landets ledare Adolf Hitler. Hemma i byn där vi bor har vi två nazister, magister Nilsson och konstapel Svärd. 26

Nazisterna marscherar in på torget och ställer sig i givakt. En av männen stiger fram, lyfter högerarmen snett upp i luften och skriker på tyska: – Sieg heil! De andra i gruppen gör likadant. Deras röster ekar över torget. Handeln stannar av. Folk tittar lite nyfiket på de uniformsklädda männen. Efter en stund ropar deras ledare: – Lediga! Därefter tar han fram ett papper ur fickan och läser med hög röst: – Det handlar om Sverige. Vi behöver en stark ledare som kan styra vår stolta nation. Vi måste lära av Adolf Hitler i Tyskland. Knappt har nazisterna börjat sitt möte förrän de blir avbrutna av burop och glåpord. Socialdemokraterna har bildat en ring runt dem. Stämningen är obehaglig, det verkar vara upplagt för bråk. Jag går tillbaka till pappa och frågar: – Varför är de så arga på varandra? Pappa hinner inte svara. En av männen med de röda fanorna kommer fram för att handla. Han köper tre tjog ägg. Några sekunder senare viner äggen i luften. Nazisternas fina uniformer blir nedkletade av krossade ägg. Männen söker skydd bakom varandra, de drar sig långsamt bakåt och springer sedan bort från torget. En av dem stannar till, vänder sig om och ropar: – Detta kommer ni att få ångra den dag vi kommer till makten! Några timmar senare är pappa och jag på väg hem med bilen. Det mesta av våra varor är sålda och kassaskrinet är fullt. Men jag är ändå bekymrad. Vilka är de där nazisterna och vad vill de egentligen? Pappa försöker förklara så gott han kan. Nazisternas ledare i Tyskland heter Adolf Hitler. Han är nästan som en gud för många tyskar. Den tyska armén rustas med nya vapen, och Hitler vill att landets gränser ska utvidgas. Han vill bygga ett stort rike där tyskarna ska härska. Nu är många länder i Europa oroliga för vad nazisterna ska ställa till med. – Finns det många nazister i Sverige? undrar jag. – En del, men inte så många. – Men tänk om nazisterna i Tyskland startar krig mot oss i Sverige, säger jag. – Det får vi verkligen hoppas att de inte gör, svarar pappa bistert.

Sverige och nazismen 27

tjog måttenhet motsvarande tjugo stycken

Sveriges kontakter med Tyskland Sverige och Tyskland har genom historien haft nära och täta förbindelser. Och det svenska samhället har länge influerats av tysk litteratur, tyska konstnärer och av kompositörer som Bach, Beethoven och Wagner.

Hansan Under medeltiden styrde tyska köpmän över så gott som all handel i områdena runt Östersjön. Köpmännen bildade ett mäktigt förbund, Hansan, som hade sitt centrum i den tyska staden Lübeck. Hansan hade makt och inflytande, både när det gällde politik och handel. Mängder av tyska köpmän flyttade till Sverige och en del svenska städer, bland annat Kalmar och Söderköping, styrdes av tyskar. I Stockholm sköttes den viktiga järnexporten av tyskar. Under medeltiden kom hälften av stadens invånare från Tyskland. I Gamla stan finns till exempel Tyska kyrkan och Tyska skolan, som påminner om den tiden.

Religion och tradition I början av 1500-talet skapade den tyske prästen och professorn Martin Luther den evangelisk-lutherska läran i Tyskland. Den spreds även till Sverige, som då bröt banden med katolska kyrkan. Under årens lopp har även flera tyska traditioner spridit sig norrut. Från Tyskland har vi till exempel fått traditionen att ta in en julgran till jul och att resa en blomsterklädd stång till midsommar.

Tyska språkets inflytande Tyska språket har under flera århundraden påverkat svenskan. Det visar sig bland annat i de många tyska låneord som vi har. Från tyskan har vi till exempel hämtat ord som herr, fru, stad, handel, vikt, mynt och räkna. Numera läser elever i svenska skolor oftast engelska som första främmande språk. Men från slutet av 1800-talet till 1946 var tyska det viktigaste språket på landets skolor och universitet.

Nazityskland en viktig handelspartner I början på 1930-talet kom Adolf Hitler och nazisterna till makten i Tyskland, men det påverkade inte nämnvärt förbindelserna med Sverige. Handeln mellan länderna fortsatte som vanligt, och man skrev under nya gemensamma handelsavtal. Sverige exporterade mycket järnmalm till Tyskland. Dessutom hade en del svenska järngruvor i Mellansverige tyska ägare, till exempel Intrånget, Lekomberg och Norberg. Under stora delar av kriget exporterade de tyskägda gruvorna ungefär en miljon ton järnmalm per år till Tyskland. Det motsvarade tio procent av den svenska järnmalmsexporten. Den svenska malmen var viktig för Tysklands stålverk. Där omvandlades den till stål som blev till kanoner, tanks, krigsfartyg och annat krigsmaterial. När nazisterna förbjöd fackföreningar att verka i Tyskland, protesterade Sveriges största fackförbund LO, Landsorganisationen. LO försökte genom en bojkott få folk att sluta köpa varor som kom från Tyskland. Men efter några år upphörde bojkotten på grund av brist på intresse från riksdag och regering.

Idrott och kultur Redan innan nazisterna kom till makten 1933 var det bestämt att Tyskland skulle arrangera de elfte Olympiska spelen. I Berlin hade man byggt ett pampigt stadion, och den första augusti 1936 förklarade Adolf Hitler spelen för invigda. Många var kritiska till att nazisterna skulle få ordna en olympiad. Speciellt från amerikansk sida var man orolig för den diskriminering som pågick i Tyskland mot den judiska befolkningen. De flesta människor menade dock att man inte skulle blanda ihop idrott och politik. För Tyskland blev spelen en seger både när det gäller politisk propaganda och idrott. Spelen var mycket välorganiserade, och nazisterna lyckades sprida sina idéer bland många människor. Tidigare hade tyskarna betraktats som förlorare. De hade besegrats i första världskriget, och de hade varit tyngda av ekonomiska problem och massarbetslöshet. Nu kunde nazisterna visa upp ett nytt Tyskland inför en häpen värld.

Sverige och nazismen

En dag under OS 1936. Närmast kameran sitter Göring, en av Hitlers närmaste män. Till höger om honom syns Hitler, den svenske kronprinsen Gustaf Adolf och den svenske ambassadören i Berlin.

Dessutom vann de tyska idrottarna överlägset flest medaljer. Det var dock den afro-amerikanske sprinten och längdhopparen Jesse Owens som blev den mest framgångsrike friidrottaren. Han vann fyra guldmedaljer. Att en svart idrottare kunde vinna blev dock ett problem för nazisterna. I deras ögon tillhörde Owens nämligen Owens en lägre stående ”ras”. Det vänskapliga utbytet av idrott mellan Sverige och Nazisttyskland fortsatte, trots att Tyskland från 1939 till 1945 var mitt uppe i ett brinnande krig. År 1940 hölls den årliga finnkampen mellan Sverige och Finland i Helsingfors. Då inbjöds även tyska friidrottare att delta i tävlingarna. Och vid friidrottstävlingar 1941 i Berlin deltog den svenske världsstjärnan i löpning Gunder Hägg. Året därpå flög det svenska landslaget i fotboll från Malmö till Berlin. Under flygresan fick de eskort av flera tyska jaktplan. Matchen spelades på Olympiastadion i Berlin inför 90 000 åskådare. (Sverige vann med 3–2.) Överledaren för det svenska landslaget nekades dock tillstånd att resa in i Tyskland. Han hade en alltför negativ inställning till Nazityskland, menade de tyska myndigheterna. Sverige och Tyskland hade också ett livligt kulturellt samarbete under kriget. Skådespelare från Dramatiska teatern i Stockholm åkte 30

exempelvis till Berlin, där de spelade upp August Strindbergs pjäs Gustav Vasa för den teaterintresserade tyska publiken.

Nazismens utbredning i Sverige På 1920-talet började Adolf Hitler och nazisterna sin verksamhet i Tyskand. Då bildades ett antal nazistiska organisationer även i Sverige, bland annat det Svenska Nationalsocialistiska Partiet, SNSP. Två år innan Hitler och nazisterna kom till makten ansökte SNSP om tillstånd att få ordna ett möte, där Hitler och flera andra höga nazister skulle hålla föredrag.Men denna ansökan avslogs emellertid av polismästaren i Stockholm. En del svenskar blev imponerade av Tysklands snabba framsteg, inte minst efter landets uppvisning i samband med Olympiska spelen. De nazistiska idéerna spred sig inom det svenska samhället och nazisterna höll möten runt om i Sverige, främst på Västkusten och i Skåne.

Sverige och nazismen

Råsunda fotbollsstadion i Stockholm den 5 oktober 1941. På planen står det svenska landslaget berett att möta Tyskland. Tyskarna gör nazisthälsningen till publiken medan nationalsången spelas.

Torsten Bengtsson

Liber

Sverige under andra v채rldskriget

Torsten Bengtsson

e g i r e Sv

iget r k s d l r a v채 r d n a r unde