m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
leif eriksson
söka svar r e l igionsk unsk ap kur s a
s ö k a s va r finns även för religionskunskap kurs A och B.
leif eriksson
★
söka svar r e l igionsk unsk ap kur s a
mattsson flennegård eriksson
Bokens huvudförfattare, m a l i n m a t t s s o n f l e n n e g å r d , är gymnasielärare i religionskunskap.
m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
kur s a
s ö k a s va r är en modern lärobok i religionskunskap kurs A. Existentiella och etiska frågor har en framskjuten plats inom religionsavsnitten. Upplägget bygger på ett undersökande och jämförande arbetssätt. Bastexter och uppgifter erbjuder rika möjligheter till diskussion och eftertanke. I andra upplagan av s ö k a s va r är etikkapitlet omarbetat och väsentligt utökat.
söka svar
★
★
Best.nr 47-09269-7 Tryck.nr 47-09269-7 best nr 47-07800-4 tryck nr 47-07800-4-01
andr a upplagan OMSLAG_Soka svar A.indd 1
liber 09-03-10 12.48.12
INNEHÅLL Sökandet efter en livskompass 11 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d o c h l e i f e r i k s s on
Vad är en livsåskådning? 12 Vad är religion? 14 Religionens språk 17 Stämma av livskompassen 18 Möte med religionstexter 20
Etik 27 av l e i f e r i k s s on o c h m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Vad är etik och moral? 28 Etik och människosyn 29 Människovärde – vad är det? 32 Moraliskt ansvar – för alla, för vissa, för ingen? 35 Religionerna och etiken 36 Etikens tre huvudvägar 39 Litet ABC för etiska resonemang 48 Uppgifter 49 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand
Inlaga_SS_A.indd 5
09-02-27 10.57.49
Religionerna i öst 57 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Indien är religionernas moder 57 Det eviga kretsloppet 58
Hinduism 61 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Hinduism – historiens och myternas religion 62 Världen sedd med hinduiska ögon 67 Vad är en människa? 72 Människans livssituation 74 En vandring mot målet 78 Uppgifter 83 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand
Buddhism 89 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Buddhism – den gyllene medelvägens religion 91 Buddhas liv är den buddhistiska historiens början 92 Världen sedd med buddhistiska ögon 96 Vad är en människa? 98 Människans livssituation 102 En vandring mot målet 104 Uppgifter 114 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand
Inlaga_SS_A.indd 6
09-02-27 10.57.51
Religionerna i väst 123 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Uppenbarelser, berg och vandringar 126 Gud uppenbarar sig … 128 Viktiga vandringar 130 Händelser på berg och i öken 133 Tron på en Gud 136 Bokreligioner och bokfolk 137 Abrahams barn – profeter och personligheter 140 Sverige – ett mångreligiöst land 143 Uppgifter 145 Överblicka ★ Tänk efter
★
Sök i texten ★ Sök på egen hand
Judendom 151 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Judendom – förbundens religion 152 Världen sedd med judiska ögon 155 Vad är en människa? 160 Människans livssituation 162 En vandring mot målet 167 Uppgifter 171 Överblicka ★ Tänk efter
★
Sök i texten ★ Sök på egen hand
Kristendom 177 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Kristendom – försoningens religion 178 Jesus 180 Världen sedd med kristna ögon 185 Gud: Fadern, Sonen och Den helige Anden 188 Vad är en människa? 192 Människans livssituation 192 En vandring mot målet 198 Uppgifter 205 Överblicka ★ Tänk efter
Inlaga_SS_A.indd 7
★
Sök i texten ★ Sök på egen hand
09-02-27 10.57.55
Islam 211 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
Islam – den allomfattande religionen 212 Muhammed 215 Världen sedd med muslimska ögon 220 Vad är en människa? 225 Människans livssituation 227 En vandring mot målet 232 Uppgifter 237 Överblicka ★ Tänk efter
★
Sök i texten ★ Sök på egen hand
Livsåskådningar utan Gud 243 av l e i f e r i k s s on
Existentialism - att vara dömd till frihet 244 Feminism - kamp för lika villkor 243 Marxism - den skapande människan 253 Ekosofi – att leva och låta leva 256 Uppgifter 258 Överblicka ★ Tänk efter
★
Sök i texten ★ Sök på egen hand
Register 368 Litteratur 397
Uppgifter av enklare slag markeras med ★ Uppgifter som kräver mer eftertanke markeras med ★★
Inlaga_SS_A.indd 8
09-02-27 10.57.56
28 e t ik Inlaga_SS_A.indd 28
09-02-27 10.58.45
ETIK
29
Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ! Endast en sak kan du göra: en annan människa väl. Men detta är redan så mycket att själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindre betyder en broder mer. st ig dag erman (1954)
Troende är inte den som blir mätt medan hans granne är hungrig. muslimsk hadit h al-hakim, bukhar i, tabarani
vi människor möter varje dag situationer då vi måste göra ett val, ta ställning, svara ja eller nej. I Stig Dagermans dikt och i den muslimska hadithen (berättelse ur profeten Muhammeds liv) framhävs det stora i att ta hand om sina medmänniskor, och det kan kanske ses som en självklarhet. Men i själva verket är denna omsorg ett tydligt exempel på ett s.k. etiskt ställningstagande som kräver såväl tanke som insikt och beslutsamhet. Ska jag skolka från mattelektionen? Vill jag donera mina organ
VA R F Ö R LEVE R VISSA I ÖVE RFLÖD NÄR ANDRA SVÄLT E R? VAD HÄN DE R MED VÄ R LD EN NÄ R VI FYLLE R DE N M E D SOPOR OCH FÖRO R E N I N G AR ? VILK ET Ä R MIT T ANSVAR? M ORALISKA FRÅ G OR Ä R SÄ LLAN E N K L A, M E N A LLTID A NG ELÄ G NA.
Inlaga_SS_A.indd 29
09-02-27 10.58.48
68 hin d uis m GUDEN BR A H MA MED H UST RUN SAR A S VATI. I H Ä ND ER NA H ÅLLE R BR AH MA F Ö R EMÅ L S O M SYM B OLISE RA R SK AP ELSEN AV VÄ R LD EN, BL.A. E N LO TU S BLO MMA O C H D E H ELIGA VEDA S K R IF TER NA .
Inlaga_SS_A.indd 68
09-02-27 10.59.33
Världen sedd med hinduiska ögon
69 hin d uis m
Världens och universums förlopp beror enligt hinduisk tro av tre stora gudar och deras speciella egenskaper. Skaparen, Upprätthållaren och Förstöraren
Brahma skapar världen och anses därför vara källan och upphovet till allt som finns, till tid, rymd och orsak. Hans hustru Sarasvati tillbes i egenskap av skapelsekraftens och kunskapens gudinna. Ur föreningen mellan Brahma och Sarasvati har alla varelser uppstått. Brahma framställs med ett ansikte i varje väderstreck, med skägg, halvslutna ögon och sittande på sitt följedjur svanen Hamsa. Till Brahma vänder sig få hinduer eftersom hans uppgift är att skapa och sedan dra sig tillbaka fram till nästa skapelseprocess. Därför finns endast två tempel till Brahmas ära i Indien. Vishnu ansvarar för att upprätthålla och försvara den värld som Brahma skapat. Namnet Vishnu betyder »den som trängt in i allting« och han är den yttersta orsaken till att allt kan existera. Han avbildas stående; rak och fast liksom en pelare. I sina fyra händer håller han föremål som symboliserar alla de element som behövs för att världen ska kunna existera, bland annat jord, eld, vatten, luft, eter, intellekt och medvetande. Vishnu är en mycket populär gud och dyrkas av en stor mängd hinduer, främst i norra Indien. Hans hustru Lakshmi, fram- V I S HN U U PPR ÄT T HÅL L E R OC H S K YDDAR VÄR L DE N . HAN S TÅR I gångens och skönhetens gudinna, är också L OT U S B L OM M AN S OM S YM B OL I S E R AR HU R VÄR L DE N S PI R AR , S L ÅR U T hon mycket omtyckt. I B L OM OC H T I L L S L U T V I S S N AR .
Inlaga_SS_A.indd 69
09-02-27 10.59.35
9. Vad menas med det indiska kastsystemet?
11. Ge exempel på några moraliska problem som finns inom hinduiska samhällen i Indien!
hin d uis m
10. Vad betyder ahimsa? Hur kan dess innebörd ta sig uttryck?
85
12. Vilka frälsningsvägar finns det inom hinduismen?
★★
1. Den hinduiska traditionen kan sägas vara såväl monoteistisk som polyteistisk och panteistisk i sin gudsuppfattning. Hur då? 2. Vilka samband finns det mellan karmalagen och det indiska kastsystemet? Vilka konsekvenser får dessa samband för en hindu? 3. Av vilka anledningar kan man påstå att den traditionella hinduiska synen på kvinnan och behandlingen av kvinnan i verkligheten är motsägelsefull? Vari ligger det motsägelsefulla? Vilka paralleller kan man dra till andra traditioners syn på kvinnan? TÄN K EFTER 1. En motsägelsefull religion?
Ett vanligt begrepp när man talar om hinduism är »enhet i mångfalden«, men vari består denna mångfald? Fundera utifrån vad du har lärt dig om de religiösa tankarna och det indiska samhället kring följande frågor: a) Vilka motsägelser finns inom de hinduiska traditionerna? Hur kan man tolka dessa? b) Vilka motsägelser kan du hitta inom din egen kultur och religion? 2. Tiden – en cirkel eller en linje?
Hinduer ser tiden, världens och människans liv, som en cirkel. Världen skapas, lever och dör i ett evigt kretslopp. Så är det också med människans liv. Hon föds, lever sitt liv och dör för att sedan återfödas i en ny kropp.
Inlaga_SS_A.indd 85
09-02-27 11.00.13
86 hin d uis m
Hur tänker du om detta sätt att betrakta världen och människan? Vilka »bevis« skulle man kunna anföra för att denna uppfattning stämmer? Anser du att det i världen och i människans liv finns något som talar för en cirkulär tidsuppfattning? S ÖK I TEXTEN
ursprungshymnen Då var ej vara eller icke-vara, ej luftrum var, ej himmelen därovan. Vad höljde allt? Var och i vilkens vård var väl vattnet och den bottenlösa avgrund? Då var ej död, odödlighet ej heller; då var ej dagens eller nattens tecken; d e t e n a vindlöst andades i sig självt, och utom det ej annat var att finna. Det mörker var; och alltet här var vatten, i början dolt av mörkret, outskiljbart. Vad som låg tomt, av tomheten omslutet, d e t e n a föddes av den inre glöden. Begäret först sig rörde uti detta: det var det allra första fröt i anden; de siare, som fromt i hjärtat forskat, i icke-varat funno varats frändskap. (—) r igv eda x: 129
HELHETEN
Vad handlar texten om? SITUATIONEN/SAMMANHANGET
Till vem/vilka vänder sig texten? Vilket syfte har den?
Inlaga_SS_A.indd 86
09-02-27 11.00.13
98 b uddh i s m
Mahayana (den stora farkosten) betraktas allmänt som mer öppen och folklig till sin karaktär. Alla, såväl munkar som lekmän, kan nå frälsning. Nirvana beskrivs som ett paradistillstånd och Buddha betraktas som en gudomlig frälsare. Man tillber dessutom så kallad bodhisattvas, människor som av medlidande med andra varelser lovat att inte inträda i nirvana förrän alla nått frälsning. I templen utför man offer, bön, tillber Buddha och mediterar. I mahayanabuddhistiska länder har ofta gamla inhemska folkliga ritualer och tankar blandats med det buddhistiska. Därför finns t.ex. i den tibetanska buddhismen s.k. orakel som ser in i framtiden. Mahayana finns i Ost- och Centralasien, till exempel i Japan och Kina.
Inga buddhistiska texter skrevs av Buddha själv Efter att ha levt i muntlig form skrevs till slut Buddhas lära ner runt 100-talet f.Kr. Detta skedde på Sri Lanka och texterna skrevs på pali, Buddhas eget språk. De äldsta skriftsamlingarna kallas Tipitaka (de tre korgarna) och innehåller regler för munkförsamlingen, Buddhas predikningar samt diskussioner kring olika läropunkter. I Tipitaka finns bland annat den mycket populära Dhammapada (lärans fötter). Förutom Tipitaka finns, särskilt inom mahayana, en mängd andra skrifter. Störst är den kinesiska Lotussutra från 100-talet e.Kr. I Lotussutra förkunnar Buddha hur alla människor till slut kan bli buddhor.
Världen sedd med buddhistiska ögon Liksom inom hinduism ser man inom buddhistisk tradition världen och tiden som en cirkel. Världen skapas och förintas i ett evigt kretslopp, samsara. Buddha gav inga exakta svar på hur världen skapas. Däremot förklarade han att världen existerar på grund av samspelet mellan en mängd beståndsdelar och processer i kosmos. Allt som
Inlaga_SS_A.indd 98
09-02-27 11.00.55
99 b uddh i s m
K INES ISK A B UDDHIST E R TÄNDE R OFFE RRÖKE LSE VID E T T L AM AT E M PE L I BEIJING . EFT E R E N LÅNG T ID AV RE LIGIONSFÖRB UD HA R ÅT E R DE T R ELIG IÖ S A LIVE T B ÖRJAT B LOM ST RA I KINA.
finns; värld, människor, djur, växter, är uppbyggt av små, små partiklar. Dessa beståndsdelar kallas dharmas, och är i ständig rörelse och förvandling. Därför är världens liv också i ständig rörelse och förvandling vilket bland annat visar sig i årstidernas växlingar. När dessa dharmas till slut upphör att verka är också världens liv slut. Men snart sätts den kosmiska processen igång igen, nya dharmas sätts i rörelse och en ny värld kan återuppstå. Som i fallet med hinduismen rör det sig även inom buddhismen om tidsperioder så enorma att de
Inlaga_SS_A.indd 99
09-02-27 11.00.57
162
Vad är en människa?
j ude n d om
Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. 1 mosebok 1:27 (2000 års bibel öv ersät t ning.)
Enligt det judiska sättet att se är människan skapad till Guds avbild. Hon ska vara Guds medhjälpare och har därför av honom fått del av den gudomliga härskarmakten. Denna makt ska människan använda till att skapa rättvisa och harmoni i världen.
A LLVA R OCH G LÄ DJE HAR G ÅT T SIDA VID SIDA G E NOM HE L A DE N J U DI S K A HI S T OR I E N . JU D ISKA FE ST IVALFIRA RE DA NSA R PÅ G AT ORNA I DE J U DI S K A K VAR T E R E N I POL S K A K R AK OW. F Ö R E ANDRA VÄ RLSKRIGE T LE VDE HÄ R CA 6 0 0 0 0 JU DAR . I DAG FI N N S OM K R I N G 2 0 0 K VAR .
Inlaga_SS_A.indd 162
09-02-27 11.05.43
3
163 j ude n d om
Människan består av kropp och själ och har i sin natur förmågan att göra ont eller gott, men dessa egenskaper är inte knutna till antingen kroppen eller själen. Judendomens människosyn är ljus och optimistisk eftersom den menar att människan både har möjligheten till och viljan att göra det goda. Däremot kan människan välja det onda framför det goda eftersom hon av Gud fått en fri vilja. Det är främst utifrån den fria viljan som judendomen förklarar det onda som sker i världen och mellan människor. Människan kan aldrig skylla det onda hon gör på något eller på någon ond makt. Hon är själv ansvarig för alla sina handlingar. Till skillnad från djuren har människan fått moraliska egenskaper av Gud. Gud vill att människan ska välja det som är bra och moraliskt för att hon själv vill det, inte därför att Gud befallt henne. Om människan ändå väljer det onda kan hon alltid få Guds förlåtelse. För att människan aldrig ska tveka inför vad som är rätt och fel har Gud givit henne bud och regler att följa. Det finns inom judendomen inte så många klart utformade tankar om människans liv efter döden. Sedan 100-talet börjar en tro på liv efter döden uppstå, men judarna aktar sig för att beskriva exakta detaljer. Gemensamt är dock tron på uppståndelsen inför Domens dag. Vissa judar menar att det är både kropp och själ som uppstår, medan andra enbart talar om själens uppståndelse. I båda fallen är det endast Gud som exakt vet vad som händer. Judendomen har en positiv och ljus uppfattning om människan. Delar du den människosynen? Är människan en god skapelse eller överväger de mörka sidorna?
Inlaga_SS_A.indd 163
09-02-27 11.05.46
228 isl am Inlaga_SS_A.indd 228
09-02-27 11.08.04
3
229 isl am
Människan har en särställning som Guds medarbetare och tjänare på jorden. Till hjälp har Gud givit henne ett förnuft, ett språk och en fri vilja. Denna roll som Guds tjänare ger människan ett stort och unikt ansvar. Vilket ansvar för jorden tycker du att du har? Har alla samma ansvar?
Människans livssituation Islam menar att människan i varje situation under livet är skyldig att ställa sig frågan: Vad vill Gud mig nu? Människans livssituation präglas av sökandet efter frid och fred, med sig själv, med sina medmänniskor, med världen och med Gud. Ansvaret för skapelsen
Att vara muslim är att stå i ett gott förhållande till Gud och att förvalta Guds skapelse på ett ansvarsfullt och förnuftigt sätt. Att vara Guds medarbetare på jorden är ett arbete som förpliktigar men det är också en särställning som ger människan en unik chans att lära känna Gud. Varje människa vet sitt ansvar men behöver inte tyngas av det eftersom hon hela tiden har Guds vilja inom räckhåll genom att hon kan läsa och studera Koranens ord. Människan behöver inte vara rädd för att göra fel så länge hon följer Guds regler. Människan är ansvarig både för nuet och framtiden. Därför är kortsiktiga lösningar på exempelvis miljöproblem inte något som tilltalar islam. I nutida islam är ansvaret för naturen något som ofta framhålls och man menar till och med att islam som livsåskådning kan råda bot på miljöproblem. Ansvaret för skapelsen är ett ansvar
D ET Ä R F Ö R BJUDE T AT T AVB ILDA G UD, DÅ HANS ST ORHE T AL DR I G K A N BESK R IVAS. ISTÄ LLE T SM YCKAR M AN M OSKÉ E R M E D KON S T F ULLA MO TIV, HÄM TADE FRÅN NAT URE N, G UDS SKA PE LSE .
Inlaga_SS_A.indd 229
09-02-27 11.08.13
272
BILDFÖRTECKNING
10 13 15 17 24
Johan Ljungström/Scanpix Eva Levau/Scanpix Photodisc V 34 Reliogram/Pictobild Cranach d ä. Staatl Kunstsamml Dresden. Lessing/IBL 28 Rex/IBL 33 Jonas Lindkvist/Scanpix 36 Maja Muslin/Scanpix 40 Dan Hansson/Scanpix 45 Luis M. Alvarez/AP/Scanpix 58 Sherwin Crasto/AP/Scanpix 61 Photodisc V 62 Paul C. Pet/Corbis/Scanpix 65 Alain Evrard/AGE/Scanpix 68 British Library/Heritage Images/ IBL 69 New Dehli Nat Mus/Bridgeman Art Library/IBL 70 Musee Guimet/Lewandowski/ RMN/IBL 72 ur Ramayana. IBL 73 Claes Grundsten/Bildhuset/Scanpix 75 Elisabeth Omsén/Scanpix 81 Bikas Das/Scanpix 90-91 Duncan Willetts/Popperfoto/IBL 94 Chip Hires/Gamma/IBL 96 Bridgeman Art Library/IBL 99 Jorma Valkonen/IBL 103 Koo Stark/Camerapress/IBL 108 Biju Boro/EPA/Scanpix 113 Weerawong/Scanpix 115 Christine Kolisch/Corbis/Scanpix 124–125 Alvaro Leiva/AGE/Scanpix 129 Premium/Ina Agency 136 Caravaggio. Ufficierna, Florens. Lessing/IBL 141 Jean-Luc Manaud/Rapho/IBL 143 Anna Littorin/Scanpix
Inlaga_SS_A.indd 272
145 152, 155 159 162 167 171 177
178 179 182 184 188 192 196 199 201 203 206 209 213 215 218 221 224 228 232 235 243 244 251 256 259
Magnus Bergström/Scanpix Anders Engman Scanpix Katarina Stolz/Scanpix Leif Å Andersson/Sydsvenskan/IBL Ruth Fremsom/AP/Scanpix Rembrandt van Rijn (1606–69). Pushkin Museum, Moskva. Bridgeman Art Library/IBL Anna Molander/Mira/Nordic Photos Photodisc OS 32 Bridgeman Art Library/IBL Magnus Bergström/Scanpix KB, Stockholm Velazquez. Lessing/IBL Raghu Rai/Magnum/IBL Elisabeth Ohlson/Scanpix Jean-Claude Coutausse/Rapho/IBL Örjan Björkdahl/Scanpix Anja Nedringhaus/AP/Scanpix Bellini (1430–1516). Bridgeman Art Library/IBL Rafique Maqbool/AP/Scanpix Kemal Jufri/AFP/Scanpix Photodisc Marc Deville/IBL Håkan Ludwigsson/Bildhuset/ Scanpix Wojtek Buss/Hoaqui/IBL Johanna Wallin/Sydsvenskan/IBL Roslan Rahman/AFP/Scanpix Photodisc OS 32 Bruno Barbey/Magnum/IBL Beatrice Törnros/Rockfoto.nu Ingvar Karmhed/Scanpix Stefan Lundgren/Naturbild
09-02-27 11.08.53
isbn 978-91-47-09269-7 © 2003 Malin Mattsson Flennegård, Leif Eriksson, och Liber AB Redaktion Anders Wigzell Bildredaktion Marie Olsson Formgivare Sofia Schultz, Eva Jerkeman Samtliga bibeltexter är återgivna med vederbörligt tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Bibelcitaten är från Bibel 2000 om ej annat anges. Andra upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Nacka Tryck Kina 2009
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se
Inlaga_SS_A.indd 4
09-03-02 07.38.53
m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
leif eriksson
söka svar r e l igionsk unsk ap kur s a
s ö k a s va r finns även för religionskunskap kurs A och B.
leif eriksson
★
söka svar r e l igionsk unsk ap kur s a
mattsson flennegård eriksson
Bokens huvudförfattare, m a l i n m a t t s s o n f l e n n e g å r d , är gymnasielärare i religionskunskap.
m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d
kur s a
s ö k a s va r är en modern lärobok i religionskunskap kurs A. Existentiella och etiska frågor har en framskjuten plats inom religionsavsnitten. Upplägget bygger på ett undersökande och jämförande arbetssätt. Bastexter och uppgifter erbjuder rika möjligheter till diskussion och eftertanke. I andra upplagan av s ö k a s va r är etikkapitlet omarbetat och väsentligt utökat.
söka svar
★
★
Best.nr 47-09269-7 Tryck.nr 47-09269-7 best nr 47-07800-4 tryck nr 47-07800-4-01
andr a upplagan OMSLAG_Soka svar A.indd 1
liber 09-03-10 12.48.12