MIKAEL HANSEN
DEN STORA KNIVBOKEN
DEN STORA
KNIVBOKEN – HUR DU GÖR DIN EGEN KNIV
INNEHÅLL
EN KNIV BLIR TILL
KNIV OCH KLINGA
7 FÖRORD 8 KNIVINSPIRATION 8 EN RUNDTUR I KNIVVÄRLDEN 15 KNIVENS ANATOMI 16 SÅ TILLVERKAR DU EN KNIV 16 OM ATT TILLVERKA KNIVAR 17 ARBETSBESKRIVNING OCH DESIGN 18 KNIVBLADET 19 VERKTYG 20 FRONTHOLK 22 SKAFTET 24 LIMNING 25 SÅGA TILL 26 STÖDLINJER 28 FINSLIPNING 30 IMPREGNERING OCH POLERING 32 ALTERNATIVA MÖJLIGHETER 32 FRONTHOLK 34 SLÄT FRAMKANT 35 KNIV UTAN FRONTHOLK 36 S-FORMAT SKAFTINLÄGG 37 ÄNDHOLK 38 SLIDA 38 LÄDER OCH LÄDERARBETE 40 LÄDER OCH MALL 42 SKÄRA UT OCH SY 47 UPPHÄNGARE 49 FÄRGNING 49 FINISH
50 DESIGN 51 DETALJER 52 KNIVTYPER 54 DANSKA KNIVMAKARE 56 MICHAEL WEST 58 JENS ANSØ 60 JENS RAHBEK 62 ANDERS FREDERIKSEN 64 FINN HAMPENBERG 66 JESPER B. NIELSEN 68 JØRGEN SPOTTECK 70 HANS HENRIK HANSEN 72 JONAS IBSEN 74 LEIF BENTZEN 76 KNIVBLAD 76 FABRIKSTILLVERKADE KNIVBLAD 77 HANDGJORDA KNIVBLAD 78 KNIVBLADSTYPER 80 YTOR PÅ KNIVBLAD 81 EGG OCH DESS TJOCKLEK 81 SLIPNING 82 FEM KNIVSMEDER 82 KNIVSMEDER I DANMARK 84 BJARNE RASMUSSEN 86 JØRN LUND 88 POUL STRANDE 90 STEEN NIELSEN 94 TRE KNIVSLIPARE 95 JENS ANSØ 96 BRIAN SØRENSEN 98 MICHAEL WEST 105 OM SLIPMASKINER 106 STÅL OCH HÄRDNING
MATERIAL OCH VERKTYG
ALLT DET ANDRA
108 TRÄ 110 BESKRIVNINGAR 120 STABILISERAT TRÄ 121 ANDRA MATERIAL 124 FÖRVARING OCH TORKNING 125 FÄRGNING AV TRÄ 125 MOSAIKPINS 126 IMPREGNERING MED OLJA 128 VERKTYG 134 METALLARBETE 134 SILVER 136 SILVERARBETE – EN FRONTHOLK 142 SIGNERING OCH ETSNING 144 SPACER 144 FILEWORK 146 LÄDERARBETE 146 MATERIAL OCH VERKTYG 150 TIPS OCH RÅD 152 PAUTING, PRÄGLING, KOMPRIMERING 155 KANTSYDD SLIDA 158 UPPHÄNGARE 162 FÄRGNING 163 MATERIAL PÅ SLIDAN 164 FULLTÅNGEKNIV OCH FÄLLKNIV 164 FULLTÅNGEKNIV 167 FÄLLKNIV 170 UNDERHÅLL 170 SKÄRPNING 171 RENGÖRING OCH SKYDD
172 KNIVMAKARE TRÄFFAS 172 UPPTÄCK MER 172 DANSKA TRÄFFAR OCH MÄSSOR 173 NORDISKA TRÄFFAR OCH MÄSSOR 173 KNIVMAKARE PÅ NÄTET 174 FÖRENINGAR OCH KLUBBAR 174 DELTA I TÄVLINGAR 175 GÅ PÅ KURS 175 DEN PERFEKTA KNIVEN 182 APPENDIX 182 FOTOGRAFERING AV KNIVAR 184 KNIVLAGEN 186 WASHINGTON-KONVENTIONEN/CITES 187 LEVERANTÖRER 188 KNIVMAKARENS EGNA BIBLIOTEK 189 REGISTER
Den stora knivboken © 2015 Mikael Hansen Text och foto: Mikael Hansen Layout och illustrationer: Marianne Schultz Översättning: Peter M. Eronson Utgiven av Bokförlaget Settern, 286 92 Örkelljunga Tel 0435-804 70 info@settern.se www.settern.se Tryckt vid Italgrafmedia 2015 ISBN 978-91-7586-655-0
FÖ R O R D
Få saker kan höja ens självförtroende som knivmakeri. Man blir bekräftad att man duger till något. Man framställer något vackert och användbart, som skördar omedelbart erkännande hos familj och vänner. En annan välgörande sak är att det inte finns något facit eller korrekt lösning när man tillverkar en kniv. Det finns stödpunkter och tumregler men när du lärt dig det grundläggande hantverket har du friheten att följa dina egna idéer. Knivmakeri har under de senaste åren blivit ett utbrett fritidsintresse – särskilt för män med intresse för design och hantverk. Danska knivmakare ligger i dag i spetsen av nordiskt knivmakeri tack vare kompetent hantverk och säker formkänsla. Min första bok (1998) var en utpräglad nybörjarbok – för nybörjare av en nybörjare. På den tiden hade jag enbart tillverkat 22 knivar och instruktionerna var lite fyrkantiga, men det verkar ha hjälpt nya knivmakare att komma igång.
Den stora knivboken är mer ambitiös och riktar sig både till nybörjare och till nörden som vill experimentera bortom ”det möjliga”. Boken inleds med instruktioner steg-för-steg på en enkel kniv med tillhörande slida. Därefter ges en omfattande och detaljerad beskrivning av de delämnen som knivmakeriet rymmer. När man har lärt sig det grundläggande hantverket är man hela tiden på jakt efter ny inspiration. Därför har jag också besökt ett representativt urval av Danmarks bästa kniv- och knivbladsmakare och skrivit små porträtt av dem som personer och knivmakare – och inte minst fått tillåtelse att fotografera deras fantastiska produkter. Jag tackar för deras förtroende och den tid de gav mig. Mikael Hansen Kalundborg, 2015
7
K N I V I N S PI R AT I O N EN RUNDTUR I KNIVVÄRLDEN Under de senaste fem åren har jag varit på jakt efter bilder av vackra knivar. Här följer ett urval av troféerna som visar bredden i danskt knivmakeri och som både framstår som en tillbakablick och en ögonblicksbild. Material till knivarna finns beskrivna på sidan 176.
14
K N I V E N S A N ATO M I Knivblad
överfas
Frontholk Mellanlägg
Rygg
Skaft
Mellanlägg Ändholk
Skuldra (överkant) Tånge
Skuldra (underkant) Egg
Slipfas
15
SÅ T I L LV E R K A R D U E N K N I V OM ATT TILLVERKA KNIVAR Att tillverka knivar kräver ett visst handlag, men är tålamodet på sin plats, kan alla lära sig det. Det hantverksmässiga kommer med övning och har du tålamod – med dig själv och materialet – kommer du sakta men säkert att förbättra din teknik och dina färdigheter. Om du går in i ”väggen” är det bättre att lägga kniven åt sidan under en tid. Håll fast vid din ursprungliga idé och återvänd till kniven när du känner dig redo att prova krafterna igen. Om du kompromissar för fort uppnår du aldrig det helt sublima. Det kan ta många timmar att göra en kniv, men om det är lång tid är en annan sak. Små detaljer kräver stor omsorg. Något skall härda under en viss tid. Finputsningen är ett petigt arbete. Något framträder
16
först när kniven nästan är färdig. Saker tar tid, ibland riktigt lång tid. Slarv kommer däremot fort. Och i regel är det viljan som sviktar innan färdigheterna. Utgångspunkten för att tillverka en kniv kan vara olika. Vet du på förhand vem som skall ha kniven, och inte minst vad den skall kosta, blir resultatet för slappt. Jag föredrar att göra kniven som om den var till mig själv. Så kan kniven alltid säljas eller ges bort med stolthet. Följande sidor är en detaljerad steg för steg-genomgång av processen med att framställa en kniv, från design och beskrivning av frontholk och skaft till färdig produkt, inklusive en slida i läder. Den skarpögde läsaren kommer att lägga märke till att bildmaterialet kommer från två olika fotoserier (knivblad, beklädnad m m) för att ge optimal inblick i processen.
ARBETSBESKRIVNING OCH DESIGN Varje kniv börjar med en arbetsbeskrivning. Först några skisser, sedan den faktiska arbetsbeskrivningen, som bland annat fungerar som en mall för skaftet. Det skall i regel till flera ritningar innan man når fram till det slutliga resultatet. När du sitter med ditt knivblad kommer bladets form att vara den första inspirationen till knivens form. Bladets form rymmer både möjligheter och begränsningar. En annan inspiration kan vara att rita kniven överdrivet stor eller förlänga alla dess linjer till det extrema. När jag gör en arbetsbeskrivning innehåller den i regel också en beskrivning av hela arbetsprocessen, inklusive slida, lås och upphängare. Det är en fördel att tänka igenom hela kniven, så undgår man att ta beslut under framställningen, då man är upptagen med själva arbetet. Jag tar flera kopior av min ritning, som sedan skall användas i processen. På originalen skriver jag datum, information och materialval, totala utgifter och annan relevant information. Sedan sparar jag det. En av kopiorna hängs upp vid arbetsplatsen så att de grundläggande idéerna kan vidmakthållas. Du kan välja att göra knivformen enligt denna bok, men du kan också tillverka din egen design och fortfarande följa steg för steg-instruktionerna. På sidan 50 finns några enkla tumregler för en knivs utformning, och följer du dem kan du vara någorlunda säker på att få en funktionell och harmonisk kniv.
17
FRONTHOLK Den här kniven är gjord med frontholk, det vill säga ett inlägg mellan bladet och själva skaftet. En kniv kan också ha en ändholk (se ritning på sidan 15). En frontholk är absolut inte nödvändigt, kniven kan göras utan det. Frontholken gör däremot övergången till skaftet mer elegant och möjliggör en mycket tät passning mot bladet, så att det inte tränger in smuts i skaftet. Frontholken rymmer dessutom dekorativa möjligheter och kan göras till en vacker detalj, som framhäver kniven. Det är ett pilligt arbete att tillverka en frontholk, men alternativet – en kniv utan – är verkligen inte heller ett arbete för nybörjare, om det ska bli snyggt. Framställning Frontholken kan framställas av många olika material. Här är den tillverkad av en bit horn från en kronhjort. 1. Såga av en skiva från hornet, tjocklek 20-25 mm (=bredden på frontholken). 2. Såga därefter en kant från skivan, som är 6-8 mm tjock och cirka 50 mm bred (= höjden på frontholken). Hornet är poröst i mitten och det är endast den massiva, krökta yttersidan av biten som kan användas.
20
3. Slipa den plana sidan av biten (= baksidan av frontholken) jämn; börja eventuellt med en fil och/ eller slipa den jämn mot en bit slippapper på en bordsskiva eller annan plan yta. 4. Överväg om du vill bevara den vackra, räfflade ytan (= ovansidan av frontholken). Väljer du att slipa bort den, skall det göras nu. Använd fil och slippapper. 5. Markera mitten av frontholken med ett blyertsstreck. Det är här bladet slutligen ska sitta, och tången skall föras igenom. 6. Rita upp höjden och bredden på tången. 7. Borra ett litet hål i den ena änden av det uppritade strecket; hålet ska vara mindre än bredden på strecket. Det är från detta hål som utsågningen till tången ska börja. Sågarbetet utförs med en lövsåg. Sågbladet monteras av i den ena änden och förs genom hålet, varefter det monteras ihop igen. 8. Såga längs insidan av blyertsstrecket, så att öppningen inte blir för stor. 9. Anpassa öppningen med nålfilen så den passar träet omkring tången. Slipa kanterna helt lika, men var noga med att inte få bort för mycket material. Det ska till många försök innan öppningen och tången passar perfekt. 10. Bladets skuldra sänkas ner något i frontholken, så det uppstår en tät och snygg finish. Framsidan, och därmed anordningen för frontholken, är lagd lite på sned (se ritningen på sidan 17), därför ska försänkningen filas något djupare på toppen av frontholken. Nu är det pilligt och precisionsarbete på allvar! 11. Slipa den böjda yttersidan av frontholken med slippapper. Först med korn 120, sedan 400, 600 och till sist korn 1000. 12. Avsluta med slipmassa och vax, eventuellt karnaubavax (se sidan 31). Lägg undan frontholken tills den ska monteras.
21
S-FORMAT SKAFTINLÄGG Här är en fin, dekorativ effekt, som ställer krav på det hantverksmässiga snillet. Det är en fördel och arbetet underlättas om s-formen börjar och slutar i en 90-gradig ”utgång”, så att det finns förhållandevis mycket kvar av materialet i slutet. Finns det inte det kommer träytan att bli för tunn in mot metallytan, så att den riskerar att knäckas. 1. Frontholken och öppningen till tången görs på sedvanligt vis. 2. Ritningen av s-formen förs över till klossen, eller så limmar man på en kopia.
36
3. S-formen sågas ut med en kontursåg eller band såg. Använd ett nytt sågblad på kontursågen. Följ strecken så gott det går, men följ med en jämn rörelse, om bladet söker en lite annan väg. Skarpa vinklingar duger inte. Slipa bort sågspån från kontaktytorna som direkt ska passa, då sågbladets tjocklek är lika med det 0,8-1,0 mm material som ersätter spåret. Om inlägget ska göras i metall som här, är det bäst om tången kan stickas i utan att du ska behöva borra efter limningen. Det är besvärligt och utvecklar värme, så limningen riskerar att släppa. Det ska troligen göras en lång spalt i inlägget, men lägg hellre tid på det nu än att vänta med det till senare.
4. Inlägget pressas i form med de två klosshalvorna. 5. Där borras hålen till dolda dymlingar fram och bak. 6. Limma med starkt lim och pressa från alla sidor. 7. Skaftet slipas på sedvanligt vis. Det kan vara ganska svårt att slipa till metallen, så att den inte ligger högre än det blöta träet. Tricket är att slipa precist och alltid tvärs över metallen. Använd smärgelduk korn 120 eller fil och slipa endast på metallövergången, tills metallen har repor i samma riktning.
ÄNDHOLK Om du vill montera en ändholk på skaftet ska du vara säker på att den inte ramlar av vid slag eller stötar. Det kan ske med dolda dymlingar – minst två, så att de inte förskjuter sig vid limningen – eller med en genomgående nit, som syns längst bak på skaftet.
37
S L I DA
LÄDER OCH LÄDERARBETE Enligt min uppfattning är en kniv utan slida bara en halv kniv. En slida är ett naturligt och nödvändigt tillbehör till ett vasst redskap. Knivslidorna är oftast tillverkade i läder. Läder är lätt att bearbeta, ger ett vackert resultat och är väl lämpat för ändamålet, eftersom det både är flexibelt och slitstarkt. Slidan kan också göras i andra material, till exempel trä, metall eller kydex (plastmaterial, som kan formas runt kniven i uppvärmt tillstånd). Läder är ett flexibelt material, men ställer också
38
sina helt egna krav på utövaren. Du kan göra en förtjusande slida efter följande recept, men kommer oundvikligen känna dig något osäker om du aldrig har arbetat med läder tidigare. Så kan det vara med ett okänt material och en rad främmande redskap, som kräver en del övning att bemästra. Jag kan villigt erkänna att mitt ”genombrott” kom först med slida nr 30, inte för att jag har tummen mitt i handen utan för att läder kräver att man arbetar sig in i materialet. Du kan lära mycket av andra men det kräver övning. En bra början är dock att
använda bra material och riktiga verktyg. Du kommer att stöta på en del främmande ord och begrepp i följande avsnitt, men du kan slå upp dem i kapitlet Läderarbete (se sidan 146) för att få en närmare förklaring. Boken är disponerad på det sättet så att vägledningen ska vara så tydlig som möjligt utan för många hopp mellan sidorna. En närmare genomgång av de enskilda verktygen och teknikerna är på samma vis hänvisad till ovannämnda kapitlet. Märkning till slidan
Den uppvisade modellen är gjord med sömmen på baksidan av slidan, inte platt längs knivens eggkant, som man ofta ser. Det betyder att beskärningen kräver ett snett inåtgående snitt och att sylning och sömnaden görs i kanten av lädret, inte tvärs genom de två kanterna.
M AT E R I A L
Läder Rårandsläder/pressat läder till slidan Kärnläder till upphängare Lintråd Narvsvärta Kantlim Läderfett REDSK AP
Vass kniv/Hobbykniv Läderhyvel Avståndsmarkör (lädersporre/mönstersporre) Markeringshjul Syl (rundformad spets) Kantjärn Nål Falsben Revolverhåltång
39
LÄDER OCH MALL 1. Välj en bit läder till kniven. Bitens storlek bör vara lika stor som en hand för att passa en standardkniv. Skär en remsa av lädret som ska användas som måttband. 2. Lägg läderbiten i kallt (!) vatten och låt det suga in vätskan i minst en halvtimme. 3. Om du väljer en ljusare färg än svart eller mörkbrunt till slidan (jag har valt mörkbrunt) är det en bra idé att färga lädret innan utskärningen. Det ger en mer enhetlig färg utan fläckar, och man undviker
40
också att det drar in färg vid sömkanten. Infärgningen kan utföras på både torrt och blött läder och görs på narvsidan, det vill säga den släta sidan av lädret. Det är klokt att lägga en tidning under vid färgningen, så färgen inte drar mot spaltsidan av lädret (den håriga sidan, baksidan) vilket kan ge en ojämn färgning. Färgen kommer i stället att sugas ner i tidningspappret. 4. Mall: Ta en bit papper, vik det i mitten på längden, öppna det och lägg det på arbetsbordet med den vikta kanten uppåt. Placera kniven ungefär mitt på
den vikta kanten och rita runtomkring den. Det gör du för att lättare kunna överföra måtten från kniv till mall. 5. Med hjälp av läderremsan – ditt måttband – för du nu över omkretsen på skaftet och bladet på några karakteristiska punkter, från kniven till knivritningen på mallen. Markera utgångspunkterna med ett blyertsstreck på den övre halvan (eller nedre, bara det är samma varje gång) av mallen från viket och utåt. 6. Därefter halverar du måttet och sätter ett nytt
streck vid dessa hållpunkter. Det ska beräkna extra material till böjningar m m, cirka 3 mm som läggs till halveringspunkten med ett nytt streck, vid bladet dock 5 mm, där böjningen är större. Bind nu samman dessa sista punkter med ett streck som mycket väl kan dra sig lite utanför det uppmätta måttstrecket för att få en jämn och harmonisk linje. 7. Vik ihop pappret och klipp eller skär ut mallen.
Halv mall till slida
41
Få saker kan som knivmakeri prägla ens självbild: man får bekräftat att man duger något till; man skapar något vackert och användbart, något som får omedelbart erkännande. En annan trevlig sida av knivmakeriet är att det inte finns något facit eller något som är absolut rätt eller fel. Det finns hållpunkter och tumregler, men när man har lärt sig det grundläggande hantverket är man fri att följa egna idéer. Den stora knivboken vänder sig både till nybörjaren och nörden, som redan har provat på hantverket och letar efter ny inspiration. Boken inleds med en steg för steg-beskrivning av en traditionell nordisk kniv med dold tånge och tillhörande läderslida. Den utförliga beskrivningen stöds av tydliga illustrationer och foton. För den som vill fördjupa sig i knivmakeriets många delar, finns det också information att hämta: • • • • • • •
design klingsmide och klingslipning träsorter och andra knivmaterial verktyg metallarbete läderarbete hur man skapar en fulltångekniv och en fällkniv
Den stora knivboken innehåller också en rad inspirerande porträtt av några av Danmarks bästa knivmakare – naturligtvis med bilder på deras unika knivar. Längst bak i boken finns materialbeskrivningar till samtliga knivar i boken.
ISBN 978-91-7586-655-0
bokförlaget
SETTERN