9789175866635

FLUGBINDNING & FISKETEKNIK

TO R R F LU G E F I S K E DAGSLÄNDOR

JOHAN KLINGBERG

FLUGBINDNING & FISKETEKNIK

Torrflugefiske

DAGSLÄNDOR

bokförlaget

SETTERN

JOHAN KLINGBERG

Johan Klingberg är en av våra riktigt stora flugfiske­­entusiaster. I egenskap av författare, redaktör för tidningen Allt om flugfiske, kursledare samt genom mängder av flugfiskefilmer, gör Johan flugfisket tillgängligt för alla åldrar och kategorier.

Johan Klingberg är dessutom en efterfrågad före­ läsare både i Sverige, England och USA. Genom en smittande entusiasm, i kombination med att han är utbildad pedagog, lyckas Johan Klingberg förmedla enkla och raka budskap som ger läsaren många aha-upplevelser, oavsett vilken nivå man befinner sig på.

Johan Klingberg ger flugfisket det spännande skimmer som denna hobby – eller livstil förtjänar!

© Johan Klingberg, text, foto och illustrationer 2017 Omslagsfoto: Ulf Börjesson Övriga foto: Ulf Börjesson: sid: FoE, 6, 8, 10, 19, 21, 23, 25, 26, 38, 44, 46, 48.

Martin Ångnell: sid 53 sporrslända.

Utgiven av Bokförlaget Settern, 286 92 Örkelljunga Tel 0435-804 70 www.settern.se Tryckt vid Italgraf Media, 2017 ISBN 978-91-7586-663-5

INNEHÅLL

FISKETEKNIKER OCH FLUGVAL I STRÖMMANDE VATTEN

11

MATERIAL OCH BINDTEKNIKER

27

DAGSLÄNDAN – Flugfiskets symbol 45 FALLSKÄRMSHACKLAD DAGSLÄNDA – En gyllene medelväg 55 DUBBELHACKEL – Dagsländan med dubbelt fronthackel 71 ÅSANDSLÄNDAN – Chans på storöring 81 CDC-KLÄCKAREN – Den flytande dagsländenymfen 89 FRISÖRBAETIS – Fotografens bästa torrfluga

105

SPENTSPINNER – Enkelt byte för öringen

113

8

VÄLJ FISKETEKNIK MED RÄTT FLUGA Det roligaste jag vet är att flugfiska och binda mina egna flugor. Det intresset fick jag redan som ung grabb. Sedan dess har alltid våren känts som en enda lång väntan på att de första insekterna i ån ska visa sig. Jag bor på gränsen mellan Småland och Västra götaland och det är där jag har mina hemmavatten. Åarna här anses nog av de flesta vara relativt små, men glädjande nog finns det ganska gott om öring i dem. Under de drygt 35 år som jag har fiskat i några av dem, har olika tekniker och flugmönster kommit och gått. De flesta flugorna, och fisketekniker också för den delen, har med tiden valts bort. Men några flugtyper har till sist blivit kvar och vissa av dem har till och med utvecklats.

Med dem i asken känner jag mig i dag ganska trygg, oavsett i vilket vattendrag jag fiskar. Jag vet att de fungerar som de är tänkta att göra och att öringen tar dem om tillfället är det rätta och de presenteras på ett trovärdigt sätt.

För många år sedan började innehållet till den här boken långsamt att formas i tankar. Men det skulle ta ytterligare flera år tills jag till slut bestämde mig för att skriva ner alla erfarenheter i löpande text, vilket resulterat i den här första boken av två delar om torrflugefiske.

Syftet har hela tiden varit glasklart, nämligen att inspirera och dela med mig av de tips som underlättat mitt eget torrflugefiske.

Något som jag alltid tyckt är märkligt är att vi så ofta talar om flugor el­ ler fisketekniker, men så sällan talar om fisketekniker i kombination med rätt flugtyp. Kombinationen är en förutsättning för att flugan ska kunna presenteras på ett trovärdigt sätt, eller att den ska flyta tillräckligt bra över en specifik vattentyp. Det tänket går därför som en röd tråd genom hela boken.

Det finns också förslag på mönster för att imitera några av våra vanligaste dagsländearter. Jag vill dock understryka att dessa mönsterförslag är baserade på hur sländorna ser ut i mina hemmavatten. Men utseendet kan variera stort i landet, beroende på miljö och arv. Därför vill jag att du ser dessa mönster mer som förslag och att du binder dina egna imitationer efter de färger som råder i ditt hemmavatten.

Avslutningsvis vill jag också lyfta fram alla fantastiska fiskevänner som jag har haft förmånen att fiska tillsammans med under åren. Vore det inte för Er skulle inte den här boken ha blivit av. De sidor du just nu håller i din hand är nämligen en samling av ideér och tankar som vi har utvecklat tillsam­ mans. Kamratskapen flugfiskare emellan är gränslös, oavsett religion, yrke eller nationalitet så trivs vi tillsammans. Fascinerade och nyfikna samlas vi kring diskussionen om en öring eller en vackert bunden torrfluga. Tänk vad enkelt livet egentligen kan vara!

9

10

FISKETEKNIKER OCH FLUGVAL I STRÖMMANDE VATTEN

FLUGOR FÖR OLIKA STRÖMMAR Vid fiske i strömmande vatten hänger flugdesign och strömtyp samman. Det innebär att ett flugmönster kan vara bättre lämpat för en särskild vattentyp än andra flugor.

Tar vi en snabb titt på alla flugor som har designats genom åren, så har faktiskt de flesta, förhoppningsvis alla, utvecklats av en fiskare för ett sär­ skilt ändamål. Vid de engelska kalkströmmarna utvecklades tidigt en mängd hackel­­torrflugor som fiskades med på långsamma partier. Flugorna var som regel glest hacklade och fiskades med en relativt styv tafs av gut, inte av ny­ lon som idag. Därefter utvecklades de engelska torrflugorna vidare, bland annat med ett tätare hackel, men nu i en helt annan del av världen – USA. Hackel­flugorna anpassades för Catskillområdets betydligt större och vildare strömmar. De fiskades genom korta kast, ofta fridriftande, flera gånger över en ståndplats.

Sedan hände mycket inom flugbindning och flugdesign. En för många särskilt viktig utveckling var att de mjuka CdC-flugorna populariserades på kontinenten. Strömmarna där krävde ofta tunna tafsar och små flugor. Dess­ utom krävdes det att kunna kasta flugan från håll så att fisken inte skrämdes.

Alltså, de stora hacklade torrflugorna designades en gång för att fiskas med i snabb, turbulent ström med en oregelbunden strömhastighet, medan de små, CdC-flugorna utvecklades för att kunna kasta med en tunn tafs efter skygg öring i klara, blanka strömmar.

Genom ett sådant resonemang förstår vi alla att det vore högst olyckligt att göra tvärtom, att fiska med en stor hackeltorrfluga med en tunn tafs och långa kast, eller med en liten CdC-torrfluga i forsarna. Den skulle inte synas och antagligen sjunka direkt.

Genom att förstå varför flugorna är konstruerade på ett särskilt sätt och sedan lära oss hur de ska fiskas ökar våra chanser vid öringån betydligt.

Flugorna ska vi titta mer på längre fram, men först vill jag berätta om hur åns olika partier delas upp, vilka flugor som passar bäst för de olika partierna och hur man bäst fiskar av dem.

11

I de långsamma åpartierna har fisken gott om tid på sig att granska flugans utseende och beteende.

LÅNGSAMMA STRÖMPARTIER För mig är en långsam ström synonymt med en lugn och obruten vattenspegel.

Strömhastigheten är som regel långsam, vilket ger flugfiskaren flera fördelar.

Dels är det lätt att placera flugan så att den driver in framför fiskens vakplats och dels har man gott om tid på sig att ta hem eller ge efter fluglina i takt med att flugan driftar. Typiska partier med lugnvatten är de stora höljorna och de långsamma selen. Sådana finns det gott om i varje å eller älv och bland många flugfiskare är sådana platser de mest populära.

12

TORRFLUGETEKNIK FÖR LÅNGSAM STRÖM I en långsam ström har fisken mer tid att granska flugan. Det gör dem ibland både selektiva och lättskrämda. Nästan allt torrflugefiske vid sådan vattentyp baseras på fridriftfiske. Teknikerna som används är gamla och utvecklades i de sydengelska kalkströmmarna för mer än hundra år sedan. Med fridrift menas helt enkelt att flugan fritt driver med strömmen. Ju mer opåverkad den är, desto bättre fiskar den.

Problemet är att även en vattenspegel som ser lugn ut innehåller små så kal�­ lade mikroströmmar. De gör att om fluga och tafs hamnar i var sin linje med olika drifthastighet så kommer flugan per automatik att börja dragga. Därför försöker man, vid sådana vatten, att få de två att driva i linje eller möjligen i var sin linje med samma hastighet.

Fridriftsmetoden kan göras genom uppströmskast, tvärströmskast och ned­ strömskast. Alla fungerar lika bra och alterneras beroende på vad situationen kräver.

Gul forsslända i dunstadiet.

De mindre åsländorna som grå åslända och liten åslända är ofta svåra att skilja till utseende.

Liten vasslända i dunstadiet.

26

MATERIAL OCH BINDTEKNIKER

Bland bokens beskrivna flugmönster används många olika material och bind­ tekniker. Är det ett speciellt material eller en särskild bindteknik som bara används för det mönstret, förklaras det mer djupgående i det aktuella kapitlet.

Vissa material och bindtekniker är återkommande, och det skulle därför bli tjatigt om det skulle förklaras ingående varje gång. Därför beskrivs några av dem särskilt i det här kapitlet.

Exempelvis är hackel ett kärt ämne att diskutera som jag därför har ägnat mycket tid.

Men naturligtvis förklaras även teknikerna på ett pedagogiskt vis bland flugorna, men inte så här ingående.

Jag är medveten om att det ingår ganska många material för att göra alla flugor. Därför har jag även angett förslag på substitut, där originalmaterialen går att ersätta med ett annat material.

SNYGGA KROPPAR AV BIOT Biots kallas de korta, styva fjäderfibrerna som sitter på kalkon- eller gåsving­ pennor. Fibrerna används bland annat för att göra stjärtspröt till nymfer, kinder till fjädermyggpuppor och till att göra flugkroppar. Biot som säljs för flugbindning är ofta bortrivna från fjäderpennan. Framför allt i USA har flera kända flugbindare mer eller mindre helt övergett andra kroppsmaterial till dag- och nattsländor. Här i Europa har materialet varit ganska anonymt tills för några år sedan.

Fibrerna är släta och ganska kraftigt taperade. Den ena kanten är försedd med korta fibrer som ger en snygg kroppssegmentering. Jag band kroppar med biot i flera år, men upplevde allt oftare att de var för korta. Därför köper jag numer hela vingpennor, med biot längs ena sidan och fjäderquillen kvar längs den andra. Fjäderquillen är betydligt längre och till en början mycket smalare än vad biot är. Men de längre fibrerna är i mitt tycke klart att föredra till den sort kroppar jag binder. Men man måste klippa av fiberspetsen några millimeter annars går den av. När dessa fibrer används som kroppsmaterial kallar vi även dem för biot. De har nästan samma egenskaper.

Biots kallas de korta styva fjäderfibrerna som sitter på kalkon- eller gåsvingpennor.

27

Harren är en uppskattad fisk bland oss flugfiskare, både för sin skönhet och för att den så gärna stiger till en torrfluga.

VARFÖR BIOT? Tidigare dubbade jag alla mina torrflugor och visst fungerar det lika bra. Men bioten är mycket enklare att använda på flera sätt. Dels kan inte flugan över­ dressas, vilket är mycket lätt hänt när kroppen dubbas. Dessutom tycker jag att kroppen blir mer naturtrogen på insekter med smala kroppar, dagsländor, fjädermygg och vissa bäcksländor.

I många år har jag haft förmånen att hålla i olika flugbindningsworkshop, kurser eller klubbkvällar med flugbindartema. Genomgående har jag upptäckt att de flesta deltagare tycker att det är lättare att få till flugans proportioner med en kropp av biot, efter att de lärt sig att förstå hur materialet fungerar.

28

Biotens ena kanten är försedd med korta fibrer som ger en snygg kroppssegmentering.

FÖRBERED KROPPARNA En biot är ganska bräcklig, men blöter man den så blir den betydligt star­ kare. I samband med en flugfiskemässa i Danmark för många år sedan, de­ monstrerade jag flugor tillsammans med det amerikanska flugbindarproffset A. K. Best. Han la först bioten i blött, ihopvikt toalettpapper. På så vis hölls de sig blöta hela bindpasset. Efter det gör jag på samma vis. Jag klipper av ett dussin biot och lägger dem i blött toalettpapper. Sedan jag började göra det, har jag aldrig haft problem med biot som går av.

SÅ LINDAS EN KROPP AV BIOT 1

Längs biotens ena sida syns en markerad luden kant, som är viktig att hålla reda på.

Fäst bioten i sin spets, med rotänden rakt upp och den markerade kanten riktad bakåt.

2

Linda en underkropp av bindtråd, gärna taperad. Låt tråden hänga vid slutet av krokskaftet.

3

A. K. Best stryker underkroppen med lite lack. Han menar att kroppen håller bättre då.

4

Flatlinda bioten så att den markerade kanten följer längs segmentens bakkant.

5

Lindas bioten med den markerade kanten där fram så kommer segmentbandens att övertäckas.

6

Bioten lindas i överlappande varv över hela kroppen.

7

Låt hackeltången hänga kvar och linda sedan fram bindtråden.

8

Trådvarven går igenom segmentens flata del, över hela kroppen. Bioten låses sedan med några trådvarv.

1

2

4

6

3

5

7

8

I Ätran är sjösandsländorna helt mörkbruna i spinnerstadiet.

112

SPENTSPINNER – ENKELT BYTE FÖR ÖRINGEN

Spentspinner är egentligen inget stadium. Det är snarare en benämning på en död eller en döende slända i spinnerstadiet. En traditionell spentspinner ligger med hela kroppen i ytfilmen och vingarna utlagda som ett par flygplansvingar åt var sitt håll.

Efter att honorna lagt sina ägg tar krafterna slut och hon faller ner i vattnet.

Väl där dör hon snabbt och nästan genast börjar kroppen, vingarna, benen och stjärtspröten att absorbera vatten. Kroppen och kroppsdelarna blir tyngre, vilket till slut gör att de sjunker allt djupare ner i ytfilmen. Vissa kroppsdelar, ben eller stjärtspröt, sjunker till och med ned under vattenytan efter en stund.

För öringen är därför en spentspinner synonymt med ett byte som ligger kvar och inte kräver någon större insats. Därför tas en spentspinner ofta genom lugna, följsamma vak. Det händer till och med att vaken är så försiktiga att de nästan inte går att upptäcka. Jag vet inte hur många gånger jag har misstagit mig och först trott att det har varit småfisk som vakat, och det senare visat sig vara en av åns stora. Erfarna och stora öringar är försiktiga, annars skulle de aldrig ha överlevt under så lång tid, och just därför röjer de sig aldrig mer än nödvändigt. ÄTRANÖRING OCH SPINNERFALL En sådan händelse inträffade för några år sedan i samband med ett rejält spin­ nerfall av vår största dagslända, åsandsländan. Min fiskekompis Niklas Björk och jag fiskade tillsammans på en sträcka i Ätran vid Veka-Buttorp. Överallt dansade sländor, över ängarna, runt trädtopparna och i takt med att dansen avtog landade fler och fler sländor på vattenytan. Ett par meter nedströms nacken vid det övre selet vakade en öring frekvent. Det var Niklas tur att fiska på den och jag satt bredvid, beredd med kameran. Trots att öringen vid det här laget var riktigt aktiv var den knappast enkel att övertyga. Vi spekulerade en stund om flugvalet kunde vara fel, men kom istället fram till att den antagligen stod så nära vattenytan att flugan nödvändigt måste passera förbi rakt över den.

Niklas ändrade strategi och lät nu flugan släpa i strömmen någon meter rakt nedströms vakplatsen. Vid nästa vak drog han snabbt tillbaks flugan och

113

BRUN FORSSLÄNDA Heptagenia fuscogrisea Krok: Bindtråd: Stjärtspröt: Kropp: Ribbing: Vinge: Thorax:

Stl. 12 – 14. Partridge Dry Fly Supreme.I5A 8/0, svart Syntetfibrer, svart Kalkonbiot, mahogany brown Bindtråd CdC, svart Fine dubbing, mahogany brown

1

2

Linda en trådbas över hela krokskaftet. Placera och fäst två stjärtspröt längs krokskaftet så att de skjuter ut motsvarande krokens hela längd.

Försök att fästa dem i 45 graders vinkel ut i från varandra.

3

Fortsätt att linda bindtråden över 2/3 av krok­skaftet så att underkroppen får en tydlig tapering.

6

Fäst en biotfiber i sin spets vid slutet av krokskaftet.

4

Låt tråden hänga vid slutet av krokskaftet.

Linda sedan bioten över hela underkroppen i överlappande varv.

Preparera två likvärdiga CdC-fjädrar genom att riva eller klippa av fibrerna längs mittstammens grovändar.

Fäst den ena vingen, med undersidan nedåt, så att den pekar rakt ut från krokskaftet. Enklast görs ett kryssvarv över rotänden, varefter vingens dras in mot krokskaftet till rätt längd.

120

5

7

Linda fram bindtråden igenom kroppens segmentband, lås sedan bioten med bindtråden.

Klipp av den överskjutande biotänden.

8

9

Gör ett blindvarv bakom vingen och vik rotänden bakåt. Linda tråden över den bakåtvikta rotänden så att vingen fäster.

10

11

Motstående vinge fästs på samma vis som den förra. Dubba bind­tråden med Fine Dubb.

Dubbingen lindas först mellan bakkroppen och vingen, sedan som en åttalindning över och emellan vingarna.

Avslutningsvis lindas dubbingen över thoraxpartiets framkant, mellan vingen och krokögat.

Gör en whipfinisherknut och klipp av bindtråden.

121

GUL FORSSLÄNDA Heptagenia sulphurea Krok: Stl. 12 – 14. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0. gul Stjärtspröt: Syntetfibrer, grå som målas gula Kropp: Kalkonbiot, sulphur orange Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, ljusgrå Thorax: Fine dubbing, sulphur orange

BRUN FORSSLÄNDA Heptagenia fuscogrisea Krok: Stl. 12 – 14. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0, svart Stjärtspröt: Syntetfibrer, svart Kropp: Kalkonbiot, rusty brown Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, svart Thorax: Fine dubbing, rusty brown

STOR ÅSLÄNDA Baetis rhodani Krok: Stl. 14 – 16. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0. oliv Stjärtspröt: Syntetfibrer, oliv Kropp: Kalkonbiot, rusty brown Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, ljusgrå Thorax: Fine dubbing, rusty brown

GRÅ ÅSLÄNDA Baetis muticus Krok: Stl. 16 – 20. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0,oliv Stjärtspröt: Syntetfibrer, brun Kropp: Kalkonbiot, rusty brown Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, ljusgrå Thorax: Fine dubbing, brown

122

LITEN ÅSLÄNDA Baetis Scampus Krok: Stl. 16 – 20. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0, brun Stjärtspröt: Syntetfibrer, brun Kropp: Kalkonbiot, rusty brown Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, ljusgrå Hackel: Tupphackel, färgad grå eller brun Thorax: Fine dubbing, amber

RÖD STRÖMSLÄNDA Serratella ignita Krok: Stl. 16 – 18. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0, vit Stjärtspröt: Syntetfibrer, brun Kropp: Kalkonbiot, rusty brown Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, ljusgrå Thorax: Fine dubbing, rusty brown

STOR STRÖMSLÄNDA Ephemerella aurivillii Krok: Stl. 12 – 14. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0, vit Stjärtspröt: Syntetfibrer, ljusgrå Kropp: Kalkonbiot, rusty brown Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, ljusgrå Thorax: Fine dubbing, rusty brown

STOR VASSLÄNDA Leptophlebia marginata Krok: Stl. 12 – 14. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0, svart Stjärtspröt: Syntetfibrer, svart Kropp: Kalkonbiot, brown Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, svart Thorax: Fine dubbing, mahogany brown

123

Få fiskesätt är lika spännande som torrflugefiske i strömmande vatten. Samtidigt har det saknats en komplett bok där fisketeknikerna, insekterna och flugorna beskrivs på ett sätt som gör torrflugefisket tillgängligt för alla.

I Torrflugefiske – Dagsländor beskrivs på ett pedagogiskt och lustfyllt sätt alla de moderna och vanligaste metoderna att presentera en torrfluga i strömmande vatten. Förutom tydliga beskrivningar kan läsaren också ta del av olika strategier och vilka metoder som fungerar bäst för olika vattentyper. Genom hela boken görs tydlig skillnad mellan fiske i snabb och i långsam ström på ett sätt som tidigare aldrig gjorts.

Här behandlas förutom fisketeknikerna olika

LITEN VASSLÄNDA Leptophlebia vespertina bindaDrydagsländor i de Krok:bindtekniker

Stl. 16 –för 18.att Partridge Fly Supreme.I5A Bindtråd:

8/0, svart olika stadierna: kläckare, dun, spinner och Stjärtspröt: Syntetfibrer, svart spentspinner.

Tillmahogany alla stadier Kropp:

Kalkonbiot, brownanges också förslag Ribbing:

Bindtråd på mönster för våra vanligaste dagsländearter i Vinge: CdC, svart strömmande vatten.

Thorax: Fine dubbing, mahogany brown

LJUS SPORRSLÄNDA Centroptilum luteolum Krok: Stl. 14 – 16. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0, gul Stjärtspröt: Syntetfibrer, gul Kropp: Kalkonbiot, sulphur orange Vinge: CdC, vit Thorax: Fine dubbing, tan

Johan Klingberg har de senaste åren arbetat som redaktör för bland annat tidningen Allt om Flugfiske. Detta är hans andra bok efter den populära nybörjarboken Pedagogisk flugbindning.

BANDAD SIMSLÄNDA Siphlonurus alternatus Krok: Stl. 10. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0, brun Stjärtspröt: Syntetfibrer, grå Kropp: Kalkonbiot, dark tan Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, medium grå Thorax: Fine dubbing, dark tan

124

BRUN DAMMSLÄNDA Cloeon dipterum Krok: Stl. 16 – 18. Partridge Dry Fly Supreme.I5A Bindtråd: 8/0, oliv Stjärtspröt: Syntetfibrer, brun Kropp: Kalkonbiot, rusty brown Ribbing: Bindtråd Vinge: CdC, vit BOKFÖRLAGET Thorax: Fine dubbing, rusty brown

SETTERN ISBN: 978-91-7586-663-5

9 789175 866635