Foto: Tomas Söderberg
Denna grundbok riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom mÀnniskovÄrdande yrken, frÀmst sjuksköterskor, lÀkare, hÀlsopeda goger, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, psykologer och socionomer. Boken Àr Àven skriven för politiker, folkhÀlsovetare, beslutsfattare och verksamhetschefer inom vÄrd och omsorg.
S j u k d o m s f ö r e b yg g a n d e m e t o d e r
I den hĂ€r boken beskrivs praktiska verktyg för att arbeta med patienters ohĂ€lsosamma levnadsvanor. Metoderna utgĂ„r frĂ„n forskning och rekommendationer frĂ„n Socialstyrelsen. Med pedagogiska fallbeskrivningar och inspelade exempel visar Barbro Holm Ivarsson hur man genom strukturerade samtal om levnadsvanor kan ge aktivt stöd till beteendeförĂ€ndring. Tre rĂ„dgivningsnivĂ„er berörs: enkla rĂ„d (traditionell rĂ„dgivning), rĂ„dgivande samtal (motiverande samtal, MI) och kvalificerat rĂ„dgivande samtal (KBT-inriktad metod). â I boken ges ocksĂ„ en gedigen bakgrund till Ă€mnesomrĂ„det samt modeller och inspirerande exempel pĂ„ hur olika landsting arbetar konkret med det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.
B a r b r o H o l m I va r s s o n
Barbro Holm Ivarsson Àr leg. psykolog med speciell expertis inom tobaksavvÀnjning och motiverande samtal (MI). Hon Àr Àven erfaren förelÀsare och konsult och har skrivit ett tiotal böcker om MI, tobaksavvÀnjning samt behandling vid övervikt och fetma. LÀs mer pÄ www.barbroivarsson.se
En majoritet av de sjukdomar som mÀnniskor dör av idag orsakas av nÄgra fÄ ohÀlsosamma levnadsvanor: rökning, riskbruk av alkohol, otillrÀcklig fysisk aktivitet och ohÀlsosamma matvanor. För att motverka denna nya sjukdomsvÄg har Socialstyrelsen utfÀrdat Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som gÀller för vÄrdens alla nivÄer.
Barbro Hol m I var sson
Sjukdomsförebyggande
metoder samtal om levnadsvanor i vÄrden
PÄ bokens webbplats finns extramaterial som stöd för lÀrande.
»Jag Àr övertygad om att den hÀr boken kommer att vara ett utmÀrkt verktyg för att föra ut den kunskap vi har om livsstilsrelaterade hÀlsorisker och hur de kan undvikas. Vi har inte rÄd att inte anvÀnda den kunskap vi har.» Barbro Westerholm, professor emerita
PĂ„ bokens webbplats finns extramaterial som stöd för lĂ€rande, bl.a.: âą Filminspelade samtal som bygger pĂ„ enkla rĂ„d, rĂ„dgivande samtal och kvalificerat rĂ„dÂgivande samtal enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder âą PowerPointpresentation som tĂ€cker hela bokens innehĂ„ll âą InstuderingsfrĂ„gor SĂ„ hĂ€r aktiverar du bokens digitala del: 1. GĂ„ in pĂ„ www.nok.se/aktivera 2. Skriv in din aktiveringskod, se nedan 3. Följ instruktionerna och logga in pĂ„ lĂ€nken âșlogga inâș. Koden behöver bara aktiveras en gĂ„ng. Materialet knyts till dig som enskild anvĂ€ndare och fungerar tvĂ„ Ă„r frĂ„n det att koden har aktiverats. Din aktiveringskod:
ISBN 978-91-27-13667-0
9 789127 136670
HolmHel.indd 1
2014-06-26 08.34
InnehÄll
Förord av Barbro Westerholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Författarens förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Författarens tack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Del 1 Inledning och bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 En epidemi av sjukdomar pÄ grund av ohÀlsosamma levnadsvanor. . 26 Ett nytt perspektiv pÄ hÀlso- och sjukvÄrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
1. OhÀlsosamma levnadsvanor dödar flest. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 MÄnga friska levnadsÄr gÄr förlorade. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 OhÀlsosamma levnadsvanor bidrar till ojÀmlikhet i hÀlsa. . . . . . . . . . . 36 Kostnader för ohÀlsosamma levnadsvanor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
2. Utbredning av ohÀlsosamma levnadsvanor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 SÄ mÄnga har ohÀlsosamma levnadsvanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Skillnader mellan grupper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Matvanor i befolkningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 MÄnga vill ha stöd att leva mer hÀlsosamt. . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
3. Risker med ohĂ€lsosamma levnadsvanor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Riskbeteenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Tobaksbruk â rökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 HjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomarâ 49 â·â Cancerâ 50 â·â LuftvĂ€gs- och lungsjukdomarâ 50 â·â TandhĂ€lsaâ 51 â·â Operationskomplikationerâ 51 â·â Potens, fertilitet och graviditetâ 51 â·âAndra fysiska sjukdomarâ 52 â·â Stress och psykisk ohĂ€lsaâ 52 â·â Passiv rökningâ 53
Tobaksbruk â snusning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 6
2014-06-19 09:27
Riskbruk av alkohol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Olycksfall och vĂ„ldâ 57 â·â Psykiska och sociala problemâ 57 â·â Risk för utveckling av missbruk eller beroendeâ 57 â·â Cancerâ 58 â·â Sjukdomar i lever och bukspottkörtelâ 58 â·â Hudproblemâ 58 â·â HjĂ€rtkĂ€rlsjukdomâ 58 â·â Diabetesâ 59 â·â Före operationâ 59 â·â I samband med graviditetâ60
OtillrĂ€cklig fysisk aktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Fysisk aktivitet som behandlingâ 62 â·â Stillasittandeâ 63 â·â Skador av fysisk aktivitetâ 64
OhĂ€lsosamma matvanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Frukt och gröntâ 65 â·â Fullkornâ 66 â·â Fettâ 66 â·â Transfetterâ 66 â·â Köttâ 67 â·â Tillsatt sockerâ 67 â·â Saltâ 67
Metabola fysiologiska riskfaktorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Ăvervikt och fetma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Högt blodtryck. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Högt kolesterol. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Högt blodsocker. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
4. Policys, handlingsplaner, program och aktörer. . . . . . . . . . . . . . . . 73 VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen â WHO. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Frivilliga globala mĂ„l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Ă tgĂ€rder med starkt vetenskapligt stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 WHO:s Europaregion â policys och handlingsplaner. . . . . . . . 78 EU-kommissionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Ăvergripandeâ 81 â·â Tobakâ 81 â·â Alkoholâ 82 â·â Mat och överviktâ 82 â·â Fysisk aktivitetâ 82
Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Sveriges folkhĂ€lsopolitikâ 83 â·â MĂ„lomrĂ„den och bestĂ€mningsfaktorer för hĂ€lsaâ 84 â·â Arbete med levnadsvanesjukdomarâ 85 â·â Nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitikenâ 87
Svenska aktörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88 FolkhĂ€lsomyndighetenâ 89 â·â Livsmedelsverketâ 89 â·â Landsting och regionerâ 90 â·â LĂ€nsstyrelserâ 90 â·â Kommunerâ 91 â·â Frivilligorganisationerâ91
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 7
2014-06-19 09:27
Del 2. Att identifiera och ge rĂ„d om ohĂ€lsosamma levnadsvanor. . . . . . . . 93 5. Identifikation av ohĂ€lsosamma levnadsvanor. . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 IndikatorfrĂ„gor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Tobaksbrukâ 96 â·â Riskbruk av alkoholâ 97 â·â OtillrĂ€cklig fysisk aktivitetâ 99 â·â OhĂ€lsosamma matvanorâ 99 â·â Om definition av övervikt och fetmaâ 101
6. Praktiska rĂ„d om hĂ€lsosamma levnadsvanor. . . . . . . . . . . . . . . . . 103 RĂ„dgivning vid olika riskbeteenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Tobaksbruk â rökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 E-cigarettenâ106
Tobaksbruk â snusning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 TobaksavvĂ€njning med psykiskt sjukaâ 107 â·â LĂ€kemedel för tobaksavvĂ€njningâ108
Riskbruk av alkohol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 OtillrĂ€cklig fysisk aktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxnaâ 115
OhĂ€lsosamma matvanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . RĂ„dgivning om metabola fysiologiska riskfaktorer. . . . . . . . . . . . . . . . Ăvervikt och fetma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Högt blodtryck. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Högt kolesterol. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Högt blodsocker. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
117 120 120 122 122 122
7. Metoder för rĂ„dgivning om ohĂ€lsosamma levnadsvanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Traditionell rĂ„dgivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Enkla rĂ„d om tobak i fem steg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Fallbeskrivning med enkla rĂ„dâ 125
Motiverande samtal (MI). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Metod för att stÀrka motivation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tre stilar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Teorier inom MI. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 8
128 128 130 131 132
2014-06-19 09:27
MI:s förhĂ„llningssĂ€tt, kommunikations fĂ€rdigheter och strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 1. FörhĂ„llningssĂ€tt i MIâ 133 â·â 2. KommunikationsfĂ€rdigheterâ 134 â·â 3. Motiverande strategierâ 138 â·â 4. Handlingsplanâ 142 â·â 5. Stödja patienten att vidmakthĂ„lla förĂ€ndringâ 143
Föra Ă€mnet pĂ„ tal och skapa ett samarbetsklimat . . . . . . . . . . 144 Val av agendaâ 144
MI-samtalets faser eller processer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Beredskap för förĂ€ndring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Fallbeskrivningar med MIâ 148
KBT-inriktad rĂ„dgivning eller behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Att kombinera MI och KBT-inriktad behandling. . . . . . . . . . . 158 Inledning pĂ„ en KBT-inriktad behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 I. Tidigare erfarenheterâ 159 â·â II. Motivation och beslutâ 159 â·â III. KartlĂ€ggningâ 159 â·â IV. MĂ„l och delmĂ„lâ 160 â·â V. Handlingsplanâ 161 â·â VI. Förberedelserâ 161 â·â VII. Socialt stödâ 161 â·â VIII. Hemuppgifterâ 162
Under behandlingens gĂ„ng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 I. Stegvis trĂ€na in nya vanor och beteendenâ 162 â·â II. Arbeta med att stĂ€rka tilltron till förmĂ„gaâ 163 â·â III. Risksituationer, bakslag och Ă„terfallâ 163 â·â IV. UtvĂ€rdering och nya mĂ„lâ 164 â·â V. Belöningarâ 164
Avslutning av behandlingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Fallbeskrivningar med KBT-inriktad behandlingâ 167
Del 3 HĂ€lso- och sjukvĂ„rdens arbete med ohĂ€lsosamma levnadsvanor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 8. HĂ€lsofrĂ€mjande hĂ€lso- och sjukvĂ„rd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Fyra perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Individ- och patientperspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 HĂ€lsofrĂ€mjande insatserâ 181 â·â Sjukdomsförebyggande Ă„tgĂ€rderâ 182
Befolkningsperspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Medarbetarperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Styrnings- och ledningsperspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 9
2014-06-19 09:27
9. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Tre rĂ„dgivningsnivĂ„er . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Enkla rĂ„dâ 190 â·â RĂ„dgivande samtalâ 192 â·â Kvalificerat rĂ„dgivande samtalâ192
Teorier som ligger till grund för metoderna i kvalificerat rĂ„dgivande samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Social learning theory och Social cognitive theoryâ 193 â·â Health belief modelâ 194 â·âTheory of reasoned action och Theory of planned behaviorâ 194 â·âTransteoretiska modellen eller Stages of changeâ 194
Rekommendationer i Socialstyrelsens riktlinjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Tobaksbruk â rökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Vuxna â centrala rekommendationerâ 197 â·â Gravida, ammande och förĂ€ldrar â centrala rekommendationerâ 199 â·â Patienter som ska genomgĂ„ operation â centrala rekommendationerâ 200 â·â Ăvriga prioriterade grupperâ 200 â·â Ungdomarâ 200
Tobaksbruk â snusning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Gravida och ammande â centrala rekommendationerâ 201 â·â Rekommendationer för vuxna generelltâ 201 â·â Ungdomarâ 202
Riskbruk av alkohol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Vuxna â centrala rekommendationerâ 202 â·â Gravida och smĂ„barnsförĂ€ldrar â centrala rekommendationerâ 203 â·â Patienter som ska genomgĂ„ operation â centrala rekommendationerâ 204 â·â Ăvriga prioriterade grupperâ 204 â·â Ungdomarâ 205
OtillrĂ€cklig fysisk aktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 Vuxna â centrala rekommendationerâ 205 â·â Ăvriga prioriterade grupperâ 206 â·â Barn och ungdomarâ 206
OhĂ€lsosamma matvanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 Vuxna â centrala rekommendationerâ 206 â·â Gravida â centrala rekommendationerâ 207 â·â Ăvriga prioriterade grupperâ 207 â·â Barn och ungdomarâ 208
10. Organisering av arbetet i hÀlso- och sjukvÄrden. . . . . . . . . . . . . 209 Lednings- och styrsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Registrering, journalföring och indikatorer. . . . . . . . . . . . . . . . Prioritering av sjukdomsförebyggande arbete. . . . . . . . . . . . . . Utbildning och kvalitetssÀkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . KvalitetssÀkring av utbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
209 211 212 213 213 214
Utbildning i MIâ 214 â·â Utbildning i tobaksavvĂ€njningâ 215 â·â Utbildning i rĂ„dgivning om ohĂ€lsosamma matvanor och överviktsbehandlingâ215
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 10
2014-06-19 09:27
11. Attityder och erfarenheter hos personal och patienter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Patienter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219
12. Exempel frĂ„n landstingen pĂ„ modeller för sjukdomsÂförebyggande arbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Sörmland: hĂ€lsokoordinering, diplomering och öronmĂ€rkt ersĂ€ttning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . VĂ€sterbottens hĂ€lsoprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . HĂ€lsolyftet pĂ„ Hisingen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . FörstĂ€rkt mĂ„ngkulturellt arbete mot övervikt och fetma hos barn i Stockholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . HĂ€lsomottagningar â en ny form av specialistvĂ„rd i Stockholm . . . . Intensivbehandling pĂ„ hĂ€lsohem i VĂ€sternorrland. . . . . . . . . . . . . . . . .
221 226 228 231 232 233
13. Etik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 Etiska principer i vÄrden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 Person- eller patientcentrerad vÄrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237
14. Slutord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 Bil agor Bilaga 1. LĂ€kemedel för tobaksavvĂ€njning och beroendemĂ€tning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 Bilaga 2. Förteckning över lĂ€kemedel för rökavvĂ€njning. . . . . . . . 246 Bilaga 3. ScreeningfrĂ„gor för alkohol, AUDIT. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 Bilaga 4. Rekommendationer för âövriga prioriterade grupperâ i Socialstyrelsens riktlinjer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Bilaga 5. Information, hemsidor, litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262 Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 11
2014-06-19 09:27
sjukdomsfàžŁàžrebyggande-metoder.indd 12
2014-06-19 09:27
Förord av Barbro Westerholm
För hundra Är sedan var det kampen mot infektionssjukdomar som TBC , lunginflammation, smittkoppor och polio som stod i fokus för folkhÀlsoarbetet. Det var sjukdomar som skördade framför allt mÄnga unga mÀnniskors liv men Àven drabbade mÀnniskor högre upp i Äldrarna. Nu Àr smittkopporna utrotade genom ett effektivt vaccinationsprogram. Polio finns kvar, men bara pÄ nÄgra fÄ hÄll i vÀrlden; ocksÄ den infektionen har begrÀnsats genom vaccinationer. TBC och lunginflammation kan vi bota med de lÀkemedel vi har Àven om resistensutvecklingen skapar oro. Idag Àr det i stÀllet de sjukdomar som Àr orsakade av ohÀlsosamma levnadsvanor som vi mÄste attackera. VÄr kunskap har ökat alltmer om vad tobaksbruk, alkohol, olÀmpliga kostvanor och otillrÀcklig fysisk aktivitet kan förorsaka i form av ohÀlsa och för tidig död. Allt detta mÄste vi förebygga sÄ att vi kan Äldras med livskvalitet. VÀrldshÀlsoorganisationen ( WHO ) satte 1975 upp ett mÄl för hÀlso- och sjukvÄrdens arbete: HÀlsa för alla 2000. DÀr ingick hÀlsofrÀmjande insatser som en viktig del. WHO lyfte ocksÄ fram att hÀlso- och sjukvÄrden inte ensam kan nÄ mÄlet; andra samhÀllssektorer mÄste samverka. Som exempel kan nÀmnas utbildningsvÀsendet, livsmedelsindustrin och transportsektorn. Socialstyrelsen byggde vidare pÄ WHO:s initiativ genom sitt hÀlso- och sjukvÄrdsprogram inför 1990-talet, HS -90, som kom 1984. Sedan har sÄvÀl Socialstyrelsen som FolkhÀlsoinstitutet, som inrÀttades 1992, arbetat vidare med att samla och föra ut kunskap till olika
13
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 13
2014-06-19 09:27
mĂ„lgrupper allt eftersom nya data kommit i dagen. FolkhĂ€lsoinstitutet gick i Ă„r, 2014, samman med Smittskyddsinstitutet under namnet FolkhĂ€lsomyndigheten, dĂ€r ansvaret för det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet nu samlats. En av de viktigaste publikationerna som kommit ut under senare Ă„r Ă€r Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som sĂ„g dagens ljus i slutet av 2011. HĂ€r förvĂ€ntas hela hĂ€lso- och sjukvĂ„rden förĂ€ndra sitt arbetssĂ€tt och ha ett tydligt fokus pĂ„ sjukdomsförebyggande arbete. Idag har vi sĂ„ledes goda kunskaper om vad som förorsakar ohĂ€lsa. En del kan göras pĂ„ politisk nivĂ„. Vi borde till exempel göra som Finland och Nya Zeeland och sĂ€tta upp ett Ă„rtal dĂ„ rökningen bör vara utfasad. Annat ligger pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rden, utbildningsvĂ€sendet, livsmedelsindustrin och andra aktörer som bör underlĂ€tta för mĂ€nniskor att kĂ€nna sig motiverade att vĂ€lja hĂ€lsosamma livsstilar. Vi mĂ„ste förmedla kunskap om livsstilarnas betydelse för hĂ€lsan pĂ„ ett sĂ€tt som gör att mĂ€nniskor tar den till sig. Det gĂ€ller sĂ€rskilt de socioekonomiskt svagaste grupperna som har sĂ€mre hĂ€lsa och kortare livslĂ€ngd Ă€n mer vĂ€lsituerade, vĂ€lutbildade mĂ€nniskor. Orden mĂ„ste med andra ord lyfta frĂ„n papperet och omsĂ€ttas i handling. Samtidigt fĂ„r kunskapsförmedlingen inte upplevas som pekpinnar. Den mĂ„ste förmedlas sĂ„ att den motiverar mĂ€nniskor att ta sina egna beslut om livsstilsförĂ€ndringar. Syftet med föreliggande bok med titeln Sjukdomsförebyggande metoder â samtal om levnadsvanor i vĂ„rden Ă€r att förmedla kunskap till hĂ€lso- och sjukvĂ„rdens medarbetare men ocksĂ„ till tjĂ€nstemĂ€n och politiker med ansvar för styrsystem, utbildning och resursfördelning inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Samtidigt som boken pĂ„ ett nytt och lĂ€ttillgĂ€ngligt sĂ€tt ger kunskap om olika livsstilsrelaterade risker, sĂ„ ger den exempel pĂ„ olika metoder med vilka kunskapen kan förmedlas till alla de mĂ„lgrupper bokens budskap Ă€r tĂ€nkt att nĂ„. De olika modeller som presenteras visar att det inte bara finns en lösning för att komma i mĂ„l utan flera.
14â sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 14
2014-06-19 09:27
Jag Àr övertygad om att den hÀr boken kommer att vara ett utmÀrkt verktyg för att föra ut den kunskap vi har om livsstilsrelaterade hÀlsorisker och hur de kan undvikas. Vi har inte rÄd att inte anvÀnda den kunskap vi har. Stockholm i april 2014 Barbro Westerholm Professor emerita, riksdagsledamot och f.d. generaldirektör Socialstyrelsen
Förord â15
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 15
2014-06-19 09:27
Författarens förord
Sverige och hela vĂ€rlden stĂ„r idag inför en gigantisk sjukdomsvĂ„g med koppling till vĂ„r moderna livsstil. En majoritet av de sjukdomar mĂ€nniskor dör av orsakas av nĂ„gra fĂ„ ohĂ€lsosamma levnadsvanor. FrĂ„gan om sĂ„ kallade noncommunicable diseases (NCD ) eller kroniska sjukdomar som beror pĂ„ vĂ„ra levnadsvanor har uppmĂ€rksammats av sĂ„vĂ€l FN och WHO som EU -kommissionen och svenska myndigheter. FrĂ„nsett svĂ„ra effekter pĂ„ individens hĂ€lsa och ekonomi ligger en politisk dimension i att dessa sjukdomar kommer att fĂ„ stora konsekvenser för samhĂ€llsekonomin, och de ökar Ă€ven ojĂ€mlikheten i hĂ€lsa. Det positiva Ă€r att sjukdomar som orsakas av levnadsvanor i hög grad Ă€r förebyggbara och att verksamma metoder har identifierats. En rad samverkande Ă„tgĂ€rder Ă€r nödvĂ€ndiga för att stoppa epidemin. De mest verksamma Ă€r politiska och strukturella Ă„tgĂ€rder som pĂ„verkar tillgĂ€nglighet och social acceptans, till exempel reklamförbud för och högre priser pĂ„ tobak och alkohol. Samtidigt stĂ„r det klart att mĂ€nniskor behöver involveras mer i Ă„tgĂ€rder som rör deras egen hĂ€lsa, och dĂ€rför har hĂ€lso- och sjukvĂ„rden en nyckel roll i arbetet. Mer Ă€n hĂ€lften av alla vuxna har minst en ohĂ€lsosam levnadsvana och var fjĂ€rde har flera. Hela hĂ€lsosektorn behöver stĂ€rkas för att möta denna nya stora utmaning. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som pub licerades 2011, blev startpunkten för ett stort arbete i landsting och regioner med mĂ„let att kunna erbjuda befolkningen rĂ„dgivning om tobak, alkohol, fysisk aktivitet och hĂ€lsosamma matvanor. Ăven kommunerna och en rad intresseorganisationer arbetar med frĂ„gan, till exempel Svenska LĂ€karesĂ€llskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Barnmorskeförbundet, Legitimerade Sjukgymnasters
16â sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 16
2014-06-19 09:27
Riksförbund, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, NĂ€tverket HĂ€lsofrĂ€mjande sjukvĂ„rd (HFS )1 med flera. För att stödja detta stora arbete behövs en lĂ€robok om sjukdomsförebyggande metoder som fokuserar pĂ„ stöd till patienters förĂ€ndring av ohĂ€lsosamma levnadsvanor genom rĂ„dgivning i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. MĂ„lgruppen för boken Ă€r studenter pĂ„ högskoleprogram (lĂ€kare, sjuksköterskor, undersköterskor, folkhĂ€lsovetare, hĂ€lsopedagoger, friskvĂ„rdare, fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, tandvĂ„rdspersonal, socionomer, psykologer osv.). Boken bör Ă€ven vara av vĂ€rde för till exempel folkhĂ€lsoplanerare, beslutsfattare och verksamhetschefer inom vĂ„rd och omsorg liksom för politiker och tjĂ€nstemĂ€n inom statliga myndigheter, lĂ€nsstyrelser, landsting och kommuner som behöver orientera sig inom omrĂ„det. Ăven kliniskt aktiva kan ha stor nytta av boken, speciellt del 2, som innehĂ„ller mycket praktisk information. Denna bok sammanfattar viktig kunskap pĂ„ ett nytt och lĂ€ttillgĂ€ngligt sĂ€tt. Del 1 beskriver problemet, dess utbredning och hur det kan lösas, medan del 2 och 3 Ă€r mera praktiskt inriktade. Vi inleder del 1 med att utveckla bakgrunden till arbetet med sjukdomsförebyggande metoder i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden och beskriver prevalenser och medicinska risker med de ohĂ€lsosamma levnadsvanor som utgör sĂ€rskilt stora riskfaktorer för sjukdom. Efter det redogör vi för de policy- och handlingsprogram som tagits fram globalt av WHO samt i Europa, Norden och Sverige. Del 2 behandlar rĂ„dgivning om ohĂ€lsosamma levnadsvanor. Den inleds med hur man identifierar och definierar ohĂ€lsosamma levnadsvanor och fortsĂ€tter med vilka praktiska rĂ„d man kan ge i det dagliga arbetet. DĂ€refter följer en ingĂ„ende beskrivning av de metoder för rĂ„dgivning om ohĂ€lsosamma levnadsvanor som anvĂ€nds i vĂ„rden idag: traditionell rĂ„dgivning, motiverande samtal (MI , Motivational Interviewing), och KBT -inriktad rĂ„dgivning/behandling. LĂ€saren fĂ„r 1â H FS kan beskrivas som en idĂ©buren verksamhet, dĂ€r det viktigaste kriteriet för medlemskap Ă€r viljan att utveckla sin organisation mot en mer hĂ€lsofrĂ€mjande hĂ€lso- och sjukvĂ„rd (se http://natverket-hfs.se/). En stor del av hĂ€lso- och sjukvĂ„rden i Sverige Ă€r ansluten till nĂ€tverket. Förfat tarens förord â17
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 17
2014-06-19 09:27
med hjĂ€lp av fallbeskrivningar insikt i hur metoderna anvĂ€nds praktiskt vid arbete med de olika levnadsvanorna och hur man kan samtala med patienterna. I del 3 diskuteras hĂ€lsoinriktad hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. Ett kapitel om rekommendationerna i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder följs av ett kapitel dĂ€r vi diskuterar hur sjukvĂ„rden kan integrera arbetet med rĂ„dgivning om ohĂ€lsosamma levnadsvanor, hur man kan utbilda personal och vad personal och patienter anser om rĂ„dgivning om levnadsvanor i vĂ„rden. Ett flertal exempel ges pĂ„ modeller som utvecklats i landsting och regioner för integrering av sjukdomsförebyggande arbete i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Avslutningsvis diskuteras hĂ€lsorĂ„dgivning Ă€ven ur ett etiskt perspektiv. De exempel pĂ„ sĂ„vĂ€l samtalsmetoder som rĂ„d om hĂ€lsosamma vanor som ges i boken Ă€r kunskapsbaserade och följer officiella rekommendationer. För att underlĂ€tta lĂ€sningen kallas generellt den som genomför rĂ„dgivningen eller behandlingen för rĂ„dgivare och den rĂ„dgivaren samtalar med för patient. BĂ„da kallas dessutom för hon Ă€ven om det naturligtvis lika ofta Ă€r en man. Samlingsbegreppet landsting anvĂ€nds för landsting och regioner. För att inte tynga texten för mycket benĂ€mns Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ibland som enbart Socialstyrelsens riktlinjer. Jag som har skrivit denna bok Ă€r jur. kand. och leg. psykolog och arbetar som utbildare, författare och konsult till myndigheter, landsting och andra organisationer. I den rollen har jag bland annat aktivt deltagit i arbetet med Socialstyrelsens riktlinjer. Tidigare har jag under mĂ„nga Ă„r arbetat med tobaksprevention i Stockholms lĂ€ns landsting och pĂ„ Statens folkhĂ€lsoinstitut (numera FolkhĂ€lsomyndigheten). Jag har skrivit en lĂ„ng rad böcker, kunskapssammanstĂ€llningar och material som idag anvĂ€nds pĂ„ omrĂ„dena motiverande samtal (MI ), tobaksavvĂ€njning och behandling vid övervikt och fetma. LĂ€s mer pĂ„ www.barbroivarsson.se. Trosa i april 2014 Barbro Holm Ivarsson 18â sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 18
2014-06-19 09:27
Författarens tack
Av hjÀrtat vill jag tacka alla generösa kolleger som pÄ olika sÀtt har bidragit till boken. Utan er hade den inte varit möjlig att skriva. Jag vill sÀrskilt tacka Barbro Westerholm, professor emeritus och riksdagsledamot, som med sitt breda kunnande skrivit ett förord som pÄ ett mycket intressant sÀtt sÀtter in boken och arbetet med levnadsvanor i vÄrden i ett större sammanhang, historiskt, politiskt och i förhÄllande till andra samhÀllssektorer. Vidare vill jag tacka Irene Nilsson Carlsson, Christina StrÄÄth och Riitta Sorsa, utredare vid Socialstyrelsen som arbetar med implementeringen av de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, för utomordentligt stöd och hjÀlp. Jag vill ocksÄ sÀrskilt omnÀmna de personer som bidragit med viktiga texter: Preben Bendtsen, professor, Linköpings Universitet (risker med alkohol); Ingvor BjugÄrd, utredare, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (hÀlso- och sjukvÄrd); Hans Gilljam, professor emeritus, Karolinska Institutet (risker med tobaksbruk); Margareta Kristenson, professor, Linköpings Universitet, NÀtverket HÀlsofrÀmjande sjukvÄrd, HFS (ojÀmlikhet i hÀlsa); Per Leimar, politisk sekreterare, IOGT -NTO , ordförande i Svenska NCD -nÀtverket, (kapitel 1 samt alkohol); Ylva Lyander, sjuksköterska, lÀrare i MI (MINT ), projektledare för Levnadsvaneprojektet, Svensk sjuksköterskeförening (alkohol samt fallbeskrivning 2); Bosse Pettersson, fristÄende folkhÀlsokonsult, tidigare stf generaldirektör för Statens folkhÀlsoinstitut (kapitel 1 och 4) samt Jill Taube, psykiatriker, konsult, aktiv i Svenska LÀkaresÀllskapets arbete med implementering av Socialstyrelsens riktlinjer (fysisk aktivitet). För vÀrdefull faktagranskning och synpunkter vill jag Àven tacka: Gerda Adelgren, distriktssköterska, HÀlsoenheten SödertÀlje, Stockholms lÀns landsting (fallbeskrivning 5); Sven Andréasson, lÀkare, 19
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 19
2014-06-19 09:27
alkoholexpert, Stockholms lĂ€ns landsting; Anne H. Berman, docent, leg. psykolog, Beroendecentrum samt Karolinska Institutet, Stockholm (alkohol); Cecilia Birgersson, utredare, FolkhĂ€lsomyndigheten (kapitel 2); Lena Björck, utredare, Livsmedelsverket (mat, kapitel 6); Ann Blomstrand, specialist i allmĂ€nmedicin, enheten för allmĂ€nmedicin, Göteborgs universitet (HĂ€lsolyftet pĂ„ Hisingen, kapitel 12); Brith-Marie Delander, beteendevetare, NĂ€tverket HĂ€lsofrĂ€mjande sjukvĂ„rd HFS (hĂ€lso- och sjukvĂ„rd); Karolina Edler, socionom, konsult, lĂ€rare i MI (MINT ) (fallbeskrivning 3, 5); Sevek Engström, tandlĂ€kare, chef för kompetenscentrum för hĂ€lsa, Landstinget VĂ€stmanland; Gunilla Franklin, distriktssköterska, fritidspolitiker, landstinget Dalarna; Agneta Hjalmarson, docent, konsult, lĂ€rare i tobaksavvĂ€njning (traditionell rĂ„dgivning, kapitel 7); Robert Hollsten, överlĂ€kare, verksamhetschef, ĂsterĂ„sens HĂ€lsohem (ĂsterĂ„sen, kapitel 12); Eva HydĂ©n, konsult, MI -utbildare (MINT ) (fallbeskrivning 3); Pi Högberg, utredare, FolkhĂ€lsomyndigheten (kapitel 4); Anna Jansson, enhetschef, enheten för hĂ€lsofrĂ€mjande levnadsvanor, FolkhĂ€lsomyndigheten (kapitel 4); Djamila Jortikka, HĂ€lsosamordnare, HĂ€lsofrĂ€mjande landsting, Landstinget Sörmland (Sörmland, kapitel 12); Lena Kallings, med. dr, lektor i fysisk aktivitet och hĂ€lsa, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH (fysisk aktivitet); Liselotte Kuehn, distriktssköterska, lĂ€rare i MI (MINT ), CEFAM , Stockholms lĂ€ns landsting (övervikt samt fallbeskrivning 5); Anna Kullberg, jĂ€mstĂ€lldhetsstrateg, Stockholms lĂ€ns landsting (Stockholm, kapitel 12); Anne Larsson, distriktssköterska, HĂ€lsoenheten SödertĂ€lje, Stockholms lĂ€ns landsting (fallbeskrivning 5); Ingrid Larsson, klinisk nĂ€ringsfysiolog, med. dr, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (mat, övervikt); Margareta Norberg, medicinsk koordinator, VĂ€sterbottens hĂ€lsoÂundersökningar, VĂ€sterbottens lĂ€ns landsting (VĂ€sterbotten, kapitel 12); Liria Ortiz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, konsult, lĂ€rare i KBT och MI (MINT ) (kapitel 7); Margareta Pantzar, psykolog, lĂ€rare i tobaksavvĂ€njning och MI (MINT ), Uppsala lĂ€ns landsting (tobak samt kapitel 7); Jenny Sydhoff, folkhĂ€lsostrateg, Stockholms lĂ€ns landsting (Stockholm, 20â sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 20
2014-06-19 09:27
kapitel 12); Inger Torpenberg, sjuksköterska, Svensk sjuksköterskeförening (kapitel 13); Sofia Trygg Lycke, sjuksköterska, lĂ€rare i MI (MINT ), Rikscentrum Barnobesitas vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset (fallbeskrivning 5); Peter Wirbing, beteendevetare, konsult, expert pĂ„ alkoholbehandling och lĂ€rare i MI (MINT ) (alkohol) samt Anna Ăstbom, utredare, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL . Agneta Hjalmarson, Ylva Lyander, Margareta Pantzar, Christina StrĂ„Ă„th och Peter Wirbing har Ă€ven varit behjĂ€lpliga med de filmer som medföljer boken, liksom Lena Lundh, leg. sjuksköterska, lĂ€rare i tobaksavvĂ€njning, Centrum för allmĂ€nmedicin, Stockholms lĂ€ns landsting, Christina SĂ€tterberg, konsult, lĂ€rare i MI och Sven ÂWĂ„hlin, distriktslĂ€kare, alkoholexpert, Beroendecentrum, Stockholm. Sist men inte minst vill jag tacka Susanne Amsberg och Kerstin Kjellin, Natur & Kultur, för vĂ€rdefullt stöd i skrivprocessen.
Förfat tarens tack â21
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 21
2014-06-19 09:27
sjukdomsfàžŁàžrebyggande-metoder.indd 22
2014-06-19 09:27
Del 1 Inledning och bakgrund I del 1 av boken beskrivs bakgrunden till att man idag strÀvar efter att hÀlso- och sjukvÄrden ska arbeta mera förebyggande. NÄgra fÄ förebyggbara riskbeteenden (rökning, riskbruk av alkohol, otillrÀcklig fysisk aktivitet, ohÀlsosamma matvanor) och metabola fysiologiska riskfaktorer (övervikt/fetma, högt blodtryck, högt kolesterol, högt blodsocker) med stor utbredning stÄr för större delen av den förtida dödligheten i de kroniska sjukdomar som orsakas av vÄra levnadsvanor (hjÀrt-kÀrlsjukdom, cancer, kroniska luftvÀgssjukdomar och typ 2-diabetes). Vi redogör i denna del av boken Àven för de medicinska riskerna och utbredningen av riskfaktorerna liksom för de mÄnga policydokument och handlingsplaner för att förebygga problemen som pÄ senare tid har utvecklats inom WHO , Europa, Norden och pÄ nationell nivÄ.
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 23
2014-06-19 09:27
sjukdomsfàžŁàžrebyggande-metoder.indd 24
2014-06-19 09:27
Inledning
John var 56 Ă„r och svĂ„rt rörelsehindrad. Han satt i rullstol och hade talsvĂ„righeter pĂ„ grund av en stroke tvĂ„ Ă„r tidigare. I samband med stroken slutade John röka spontant och var rökfri i flera mĂ„nader utan besvĂ€r. Det tyckte han var bra, eftersom han inte hade rĂ„d att röka med sin lĂ„ga sjukersĂ€ttning. Men hur det nu var sĂ„ började John röka igen. Det var ett aktivt val, berĂ€ttade han för en sjuksköterska som försökte tala med honom om riskerna med rökningen. John tyckte det var en trevlig social aktivitet att röka tillsammans med sina tre personliga assistenter pĂ„ balkongen. Ingen pĂ„ sjukhuset hade kommenterat vare sig hans rökning eller hans rökstopp i samband med att John fick sin stroke, sĂ„ det dĂ€r med att det Ă€r farligt för hĂ€lsan att röka, som stĂ„r i tidningarna, ansĂ„g han mycket överdrivet. âOm det hade varit farligt Ă€r jag sĂ€ker pĂ„ att de [lĂ€karna] hade sagt nĂ„gontingâ, resonerade han. NĂ€r John fick sin nĂ€sta stroke avled han direkt.
I Italien dömdes 2012 sju högt uppsatta forskare och statligt anstÀllda till vardera sex Ärs fÀngelse och motsvarande 65 miljoner svenska kronor i skadestÄnd samt livstids avstÀngning frÄn statliga tjÀnster för att de brustit i information till allmÀnheten om risken för en stor jordbÀvning som dödade 309 personer. TÀnk om det ansvar för information till allmÀnheten om risker med ohÀlsosamma levnadsvanor som Äligger tjÀnstemÀnnen pÄ FolkhÀlsomyndigheten, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, folkhÀlsoansvariga pÄ lÀnsstyrelser, i landsting och kommuner samt lÀkare och sjuksköterskor pÄ sjukhus och vÄrdcentraler var lagstadgat? Vad skulle hÀnda om de kunde fÄ bÄde fÀngelse och betala skadestÄnd om de inte kunde bevisa att arbetet utförts ordentligt och att adekvat information och lÀmpliga rÄd hade getts? Denna svindlande tanke vÀcktes nyligen av en vetenskapsjournalist (Bojs, 2012). LÄt oss tillÀmpa tankegÄngen pÄ patientfallet om rökning ovan. TÀnk om Johns tvÄ lÀkare hade stÀllts inför rÀtta och fÄtt betala ett 25
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 25
2014-06-19 09:27
skyhögt skadestĂ„nd om de inte kunde bevisa att de klart och tydligt hade gett John rĂ„det att sluta röka och förklarat för honom varför det var sĂ„ viktigt? I det hĂ€r fallet hade lĂ€karna kunnat ge det enkla rĂ„det: âJag rekommenderar dig bestĂ€mt att sluta röka. Det Ă€r det viktigaste du kan göra för att slippa en ny stroke.â Det Ă€r kĂ€nt sedan ett halvt sekel att tobaksrökning ökar risken att fĂ„ en lĂ„ng rad olika sjukdomar varav mĂ„nga Ă€r mycket dödliga; varannan som anvĂ€nder produkterna pĂ„ det sĂ€tt som tillverkaren har avsett dör i förtid och förlorar i genomsnitt tio Ă„r av livet (Statens folkhĂ€lsoinstitut, 2009a). Metoderna för att förebygga rökningen Ă€r ocksĂ„ vĂ€l kĂ€nda sedan decennier och enkla att tilïżœlĂ€mpa. ĂndĂ„ kan sĂ„vĂ€l politiker, myndigheter, enskilda tjĂ€nstemĂ€n som lĂ€kare ignorera frĂ„gan utan att nĂ„got hĂ€nder. Vad Ă€r det som gör att myndigheterna inte Ă€r mera angelĂ€gna om att informera för att stoppa en sĂ„ extremt samhĂ€llsskadlig hĂ€lsorisk? Varför försöker inte hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal att till varje pris informera och varna sina patienter? Som vi kommer att se Ă€r problembilden mycket likartad för alkohol, otillrĂ€cklig fysisk aktivitet och ohĂ€lsosamma matvanor.
En epidemi av sjukdomar pĂ„ grund av ohĂ€lsosamma levnadsvanor Det globala hĂ€lsolĂ€get har sedan nĂ„gra decennier genomgĂ„tt drastiska förĂ€ndringar. En betryggande mĂ€ngd forskning visar att kroniska sjukdomar som har samband med ohĂ€lsosamma levnadsvanor dödar lĂ„ngt fler mĂ€nniskor Ă€n alla andra faktorer tillsammans. Det handlar om hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar, cancer, kroniska luftvĂ€gssjukdomar (frĂ€mst kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL ) och typ 2-diabetes, sjukdomar som nĂ„tt epidemiska proportioner. De kallas pĂ„ engelska noncommunicable diseases, NCD , och pĂ„ svenska icke smittsamma sjukdomar (WHO , 2010a). En majoritet av dessa sjukdomar har samband med de fyra levnadsvanorna 26â sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 26
2014-06-19 09:27
tobaksrökning, riskbruk av alkohol2, ohĂ€lsosamma matvanor och otillrĂ€cklig fysisk aktivitet och dĂ€rför benĂ€mns de ofta helt enkelt vĂ€llevnads- eller livsstilssjukdomar. Det som karaktĂ€riserar dem Ă€r att de Ă€r förebyggbara. Andra vanliga kroniska sjukdomar,3 till exempel psykiska, neurologiska och muskelsjukdomar, bidrar till en stor andel av sjukdom och funktionsnedsĂ€ttning. LĂ€s mer pĂ„ s.â34. Men faktum kvarstĂ„r att det Ă€r vanligast att dö pĂ„ grund av de ovan nĂ€mnda sjukdomarna. Globalt och i Europa utgjorde dessa för tidiga dödsfall 85 procent av dödsfallen Ă„r 2011 (WHO , 2010a;). I Sverige utgjorde de 90 procent (se figur 1), varav hjĂ€rtkĂ€rlsjukdomar stod för 42âprocent, cancer för 25âprocent, kroniska luftvĂ€gssjukdomar för 4âprocent och diabetes för 2âprocent (WHO , 2011a). Eftersom denna bok fokuserar pĂ„ hur man i praktiken kan stödja mĂ€nniskor att förĂ€ndra ohĂ€lsosamma levnadsvanor inom ramen för hĂ€lso- och sjukvĂ„rden, anvĂ€nds i boken begreppet sjukdomar som beror pĂ„ ohĂ€lsosamma levnadsvanor omvĂ€xlande med icke smittsamma sjukdomar. Noncommunicable diseases, NCD , enligt WHO De kroniska sjukdomar VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen, WHO , betecknar som noncommunicable diseases, NCD â hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar, cancer, kroniska luftvĂ€gssjukdomar och typ 2-diabetes â har det gemensamt att de huvudsakligen orsakas av nĂ„gra fĂ„ ohĂ€lsosamma levnadsvanor â rökning, riskbruk av alkohol, otillrĂ€cklig fysisk aktivitet och ohĂ€lsosamma matvanor -- och dĂ€rmed Ă€r förebyggbara (WHO , 2010a).
2â Jag har i denna bok valt att följa sprĂ„kbruket i nationella och internationella dokument och anvĂ€nder dĂ€rför riskkonsumtion, riskbruk, respektive skadligt bruk av alkohol trots att det pĂ„ samma sĂ€tt som för rökning rĂ„der konsensus om att det inte finns nĂ„got tröskelvĂ€rde under vilket risken med alkohol Ă€r noll, se t.ex. WHO Europa, 2009. 3â W HO menar med kronisk en sjukdom med lĂ„ng varaktighet och vanligtvis lĂ„ngsam utveckling. Se t.ex. http://who.int/chp/en/. Inledning â27
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 27
2014-06-19 09:27
Exakt tio Ă„r efter terroristattackerna i New York genomförde FN i september 2011 i samma stad ett unikt globalt sĂ„ kallat högnivĂ„möte om prevention och kontroll av icke smittsamma sjukdomar. I motsats till ânine eleven-hĂ€ndelsernaâ som ledde till stor förstörelse, kan högnivĂ„mötet vara startskottet för Ă„tgĂ€rder som leder till ett bĂ€ttre liv för snart sagt varje mĂ€nniska pĂ„ jorden. HögnivĂ„mötet ledde fram till att VĂ€rldshĂ€lsoförsamlingen, WHO :s âriksdagâ, Ă„r 2013 antog ett mĂ„l om att minska antalet förtida dödsfall i icke smittsamma sjukdomar med 25 procent till Ă„r 2025 (WHO , 2013a). EU -kommissionen genomförde ocksĂ„ ett högnivĂ„möte om Ă€mnet 2014.4 Denna boks primĂ€ra fokus Ă€r pĂ„ de ovan upprĂ€knade sjukdomsgrupperna och levnadsvanorna, som omfattas av WHO :s globala statusrapport om icke smittsamma sjukdomar 20105 (WHO, 2010a).
Figur 1. Procent av dödligheten i Sverige 2011, alla Äldrar, enligt WHO. Icke smittsamma sjukdomar berÀknas svara för 90 procent av dödligheten (WHO , 2011a).
4â Se http://ec.europa.eu/health/major_chronic_diseases/events/ev_20140403_en.htm. 5â W HO global status report on noncommunicable diseases.
28â sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 28
2014-06-19 09:27
Det positiva Ă€r att mĂ€nniskors levnadsvanor och deras bakomliggande orsaker kan pĂ„verkas och att sjukdomarna dĂ€rmed kan förebyggas. Levnadsvanorna har i sin tur starkt samband med socioekonomiska faktorer, det vill sĂ€ga mĂ€nniskors livsvillkor i en större mening, och det politiska arbetet inriktar sig pĂ„ att pĂ„verka dessa. MĂ„nga olika Ă„tgĂ€rder pĂ„ olika nivĂ„er Ă€r nödvĂ€ndiga. De flesta â och de mest verksamma och kostnadseffektiva Ă„tgĂ€rderna bĂ„de generellt och för att öka jĂ€mlikheten i hĂ€lsa â Ă€r politiska och strukturella. Det handlar till exempel om lagstiftning mot reklam och för Ă„ldersgrĂ€nser, om tillsyn, skattehöjningar pĂ„ ohĂ€lsosamma produkter, informationskampanjer, att stadsplanera sĂ„ att miljön gynnar fysisk aktivitet och att frĂ€mja tillgĂ„ngen till hĂ€lsosam mat (WHO , 2013a). SĂ„dana Ă„tgĂ€rder belyses mer i kapitel 4. Samtidigt Ă€r man överens om att hĂ€lso- och sjukvĂ„rden mĂ„ste Ă€ndra kompassriktning och börja arbeta mer sjukdomsförebyggande.
Ett nytt perspektiv pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rd Vi befinner oss i ett paradigmskifte nĂ€r det gĂ€ller sĂ€ttet att se pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rdens arbete. En ny epok inleds dĂ€r man mer arbetar med hĂ€lsa Ă€n med sjukdom. FrĂ„gan Ă€r âHur hĂ„ller vi oss friska?â snarare Ă€n âHur botar vi sjukdom?â En hĂ€lsofrĂ€mjande hĂ€lso- och sjukvĂ„rd fokuserar i första hand pĂ„ att frĂ€mja och bevara mĂ€nniskors hĂ€lsa (hĂ€lsofrĂ€mjande) och förebygga insjuknande och Ă„terinsjuknande (sjukdomsförebyggande), och inte pĂ„ att behandla skador och sjukdomar (SKL , 2013a). En stor del av tiden inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden gĂ„r numera Ă„t till att ta hand om mĂ€nniskor med lĂ„ngvariga kroniska sjukdomar, dĂ€r det i hög grad gĂ„r att pĂ„verka sĂ„vĂ€l sjukdomens fortsatta förlopp som patientens vĂ€lbefinnande och livskvalitet, bland annat genom förĂ€ndrade levnadsvanor, sĂ„ kallad sekundĂ€r prevention. Den bĂ€sta preventionen Ă€r dock primĂ€r, det vill sĂ€ga att förhindra att sjukdom alls uppkommer. Varje mĂ€nniska har rĂ€tt att fĂ„ information frĂ„n den vĂ„rdgivande Inledning â29
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 29
2014-06-19 09:27
personalen om sambanden mellan riskfaktorer och ohÀlsa, och stöd för att göra vad hon sjÀlv kan för att fortsÀtta att hÄlla sig vid sÄ god hÀlsa som möjligt, menar WHO (WHO Europa, 2012a). WHO och Socialstyrelsen definierar dÄ hÀlsa som ett tillstÄnd av fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande, och inte endast som frÄnvaro av sjukdom eller skada (Socialstyrelsen, termbank, 2014a). VÄrden bör vara person- eller patientcentrerad och försöka göra patienten sÄ delaktig som situationen medger. HÀlsa enligt Socialstyrelsens definition HÀlsa Àr ett tillstÄnd av fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande, och inte endast frÄnvaro av sjukdom eller skada (Socialstyrelsen, termbank, 2014a).
Ă r 2012 gjordes 60 miljoner mottagnings- och hembesök av lĂ€kare och annan personal i primĂ€r- och specialistvĂ„rd, varav 15 miljoner var besök hos allmĂ€nlĂ€kare i primĂ€rvĂ„rd (SKL , 2012). Samtidigt Ă€r det vĂ€ldigt mĂ„nga som har ohĂ€lsosamma levnadsvanor; 2,7 miljoner mĂ€nniskor rörde sig för lite, 1,9 miljoner hade ohĂ€lsosamma matvanor, 1,2 miljoner hade ett riskbruk av alkohol och 840â000 rökte dagligen Ă„r 2013 (FolkhĂ€lsomyndigheten, 2014a). Vi vet ocksĂ„ att fyra av fem patienter Ă€r positiva till att vĂ„rdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besök i vĂ„rden (SKL , 2013c). Det innebĂ€r att varje lĂ€kare, sjuksköterska, dietist, sjukgymnast, kurator, psykolog och sĂ„ vidare har talrika tillfĂ€llen att samtala med patienter om levnadsvanor och hur dessa pĂ„verkar patientens liv. En viktig del i hĂ€lso- och sjukvĂ„rdens arbete med sjukdomar som beror pĂ„ ohĂ€lsosamma levnadsvanor Ă€r Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som Socialstyrelsen lanserade 2011 (Socialstyrelsen, 2011a). Riktlinjerna fokuserar pĂ„ tobaksbruk (rökning och snusning), riskbruk av alkohol, otillrĂ€cklig fysisk aktivitet och ohĂ€lsosamma matvanor, levnadsvanor som innebĂ€r ökad risk 30â sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 30
2014-06-19 09:27
att drabbas av sÀnkt livskvalitet, allvarlig sjukdom och för tidig död (Socialstyrelsen, 2011a). De innehÄller stöd för styrning och ledning av hÀlso- och sjukvÄrden. Metoderna som rekommenderas Àr kunskapsbaserade och innebÀr olika former av rÄdgivning om hÀlsosamma levnadsvanor, i vissa fall i kombination med lÀkemedel och andra hjÀlpmedel. MÄlet Àr att stimulera landstingen att göra hÀlso- och sjukvÄrden mer sjukdomsförebyggande. I kapitel 9 redogör vi för riktlinjerna i detalj.
Inledning â31
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 31
2014-06-19 09:27
1. OhÀlsosamma levnadsvanor dödar flest
MĂ„let med det globala hĂ€lsoarbetet Ă€r att skapa fler Ă„r med en god hĂ€lsa och livskvalitet för befolkningarna och att utjĂ€mna de sociala skillnaderna i hĂ€lsa. Den globala sjukdomsbördan prĂ€glas idag alltsĂ„ av kroniska sjukdomar, till stor del kopplade till ohĂ€lsosamma levnadsvanor vilka ökar med förvĂ„nansvĂ€rd hastighet (WHO , 2010a). Dessa sjukdomar har gĂ„tt om infektionssjukdomar, undernĂ€ring och mödra- och barndödlighet som dödsorsak i sĂ„vĂ€l rika som fattiga lĂ€nder. Undantaget Ă€r Afrika söder om Sahara, men Ă€ven dĂ€r berĂ€knas lĂ€get vara detsamma inom bara ett par decennier. Den snabba globala spridningen av sjukdomar som beror pĂ„ ohĂ€lsosamma levnadsvanor drivs till stor del av tobaks-, alkohol- och matindustrins behov av att öka marknaderna för sina produkter. Andra viktiga bidragande faktorer Ă€r att mĂ€nniskor lever lĂ€ngre och dĂ€rmed oftare hinner fĂ„ kroniska sjukdomar samt att sjukvĂ„rden inte Ă€r rustad att ta hand om denna stora nya sjukdomsvĂ„g. De kroniska sjukdomar som mĂ€nniskor dör av idag kan enligt WHO kopplas till fyra huvudsakliga levnadsvanor eller riskbeteenden: rökning, riskbruk av alkohol, otillrĂ€cklig fysisk aktivitet och ohĂ€lsosamma matvanor och fyra metabola fysiologiska riskfaktorer som till stor del Ă€r ett resultat av riskbeteendena â övervikt/fetma, högt blodtryck, högt kolesterol (blodfetter) och högt blodsocker (WHO , 2010a) (se figur 2). WHO uppskattar att minst 80 procent av all kranskĂ€rlssjukdom, stroke och typ 2-diabetes och minst en tredjedel av all cancer skulle kunna förebyggas, huvudsakligen genom förĂ€ndrade levnadsvanor (WHO Europa, 2013a; WHO , 2014aâc). I Sverige uppskattade Nationella CancerkommittĂ©n Ă„r 2009 att antalet patienter med cancersjukdom minst kommer att fördubblas 32
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 32
2014-06-19 09:27
till Är 2030, om inte kraftfulla ÄtgÀrder vidtas (SOU 2009:11). Icke smittsamma sjukdomar berÀknades 2011 orsaka tvÄ tredjedelar av alla dödsfall i vÀrlden, medan smittsamma sjukdomar, mödra- och barnadödlighet och undernÀring tillsammans stod för en fjÀrdedel av dödsfallen och olyckor för 9 procent (WHO, 2013a). à r 2008 dog uppskattningsvis 36 miljoner mÀnniskor (av totalt 57 miljoner) av icke smittsamma sjukdomar, frÀmst hjÀrt-kÀrlsjukdomar (48 %), cancer (21 %), kroniska luftvÀgssjukdomar (12 %) och diabetes (3 %) (WHO , 2010a; 2011a).
Figur 2. De sjukdomar som de flesta mÀnniskor dör av idag kan kopplas till fyra huvudsakliga levnadsvanor och till fyra metabola fysiologiska riskfaktorer som till stor del Àr en konsekvens av dessa levnadsvanor (WHO , 2010a).
OhÀlsosamma levnadsvanor dödar flest
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 33
33
2014-06-19 09:27
MĂ„nga friska levnadsĂ„r gĂ„r förlorade Begreppet DALY (Disability Adjusted Life Year) stĂ„r för ett sĂ€tt att mĂ€ta den sĂ„ kallade sjukdomsbördan (Global Burden of Disease, GBD ) i termer av hĂ€lsoförluster (Murray m.fl., 2012). I DALY -kalkyler försöker man berĂ€kna hur mĂ„nga fullt friska levnadsĂ„r som gĂ„r förlorade för en befolkning pĂ„ grund av sjukdom, funktionsnedsĂ€ttning eller förtida död. I det senare fallet berĂ€knas antalet förlorade levnadsĂ„r i förhĂ„llande till en definierad standardiserad livslĂ€ngd som anses vara biologiskt maximal. Den senaste internationella D  ALY -berĂ€kningen Ă€r gjord 2010, och innehĂ„ller ocksĂ„ data för Sverige (Lim m.fl., 2010; IHME , 2014). Av riskfaktorerna Ă€r det i Sverige risker kopplade till ohĂ€lsosamma matvanor som stĂ„r för den största andelen av sjukdomsbördan, följt av högt blodtryck, övervikt (högt BMI ), rökning och otillrĂ€cklig fysisk aktivitet, se tabell 1. Tidigare lĂ„g högt blodtryck pĂ„ första plats och rökning pĂ„ andra (Agardh m.fl., 2008). Mat har ju samtidigt â till skillnad frĂ„n rökning â en positiv sida, genom att hĂ€lsosam mat har bevisat goda hĂ€lsoeffekter och genom att vi behöver mat för att leva. Detta gör naturligtvis matvanor mer komplicerat att arbeta med. Bilden Ă€r likartad i övriga vĂ€rlden, med den skillnaden att ohĂ€lsa och död som beror pĂ„ luftföroreningar av inomhuseldning och undernĂ€ring hos barn i mĂ„nga andra lĂ€nder ligger högt, medan dessa sjukdomsorsaker knappast existerar hos oss. Ă r 2010 orsakades 54 procent av alla vĂ€rldens DALYs (sjukdomsbördan) av icke smittsamma sjukdomar, dels de sjukdomar vi tidigare talat om som stĂ„r för större delen av de förtida dödsfallen: hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar, cancer, kroniska luftvĂ€gssjukdomar6 och typ 2-diabetes, men ocksĂ„ till exempel psykiska7, neurologiska8 samt muskel- och ledsjukdomar9 (Murray m.fl., 2012). Ăvriga DALY s (46â%) beror 6â FrĂ€mst KOL , men Ă€ven t.ex. astma. 7â T.ex. depression, psykossjukdomar, Ă„ngestsyndrom och drogmissbruk. 8â T.ex. Alzheimers och andra demenssjukdomar. 9â T.ex. rygg- och nacksmĂ€rtor och reumatism.
34â sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 34
2014-06-19 09:27
pĂ„ smittsamma sjukdomar, mödra-barndödlighet och undernĂ€ring (35â%) samt skador/olyckor (11â%). Observera att vi hĂ€r talar om hĂ€lsoförluster pĂ„ grund av bĂ„de sjukdom och förtida död, medan större delen av dödligheten numera orsakas av sjukdomar som har stark koppling till ohĂ€lsosamma levnadsvanor (WHO, 2010a). I Sverige svarar icke smittsamma sjukdomar för cirka 90 procent av bĂ„de dödlighet och DALY s (Lim m.fl., 2010; WHO , 2011a; IHME , 2014). MĂ€tt i DALY s Ă€r de fyra största sjukdomarna i Sverige hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar, muskel- och ledsjukdomar, cancer och mental ohĂ€lsa. Myndigheten för vĂ„rdanalys berĂ€knar att nĂ€stan hĂ€lften av den vuxna befolkningen i vĂ„rt land har minst en kronisk sjukdom, och en fjĂ€rdedel har mer Ă€n en. Ăven var femte person under 20 Ă„r lider av nĂ„gon kronisk sjukdom (Myndigheten för vĂ„rdanalys, 2014). Tabell 1. Disability Adjusted Life Year (DALY) 2010 för vĂ€rlden respektive Sverige (IHME , 2014).10 Sverige 2010
VĂ€rlden 2010
1
Risker kopplade till ohÀlsosamma matvanor11
Risker kopplade till ohÀlsosamma matvanor11
2
Högt blodtryck
Högt blodtryck
3
Ăvervikt (högt BMI )
Tobaksrökning
4
Tobaksrökning
Inomhuseldning
5
OtillrÀcklig fysisk aktivitet
Alkohol
6
Högt blodsocker12
Ăvervikt (högt BMI )
7
Högt kolesterol
Högt blodsocker12
8
Alkohol
UndernÀring hos barn
9
Arbetsskador
Luftföroreningar
10
Narkotika
OtillrÀcklig fysisk aktivitet
10â Se Health Metrics (http://www.healthmetricsandevaluation.org/gbd/visualizations). 11â Kombinerade risker kopplade till ohĂ€lsosamma matvanor, t.ex. att Ă€ta för lite frukt, grönt och fullkorn och för mycket salt. 12â Förhöjt fasteblodsocker. OhĂ€lsosamma levnadsvanor dödar flest â35
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 35
2014-06-19 09:27
Psykisk ohÀlsa, neurologiska sjukdomar och drogmissbruk bidrar till en vÀxande del av sjukdomsbördan; Är 2010 var det 13 procent enligt WHO . Den största sjukdomen Àr depression som ensam stÄr för drygt 4 procent (WHO , 2013c). Dessa mentala sjukdomar behandlas inte i denna bok, som har avgrÀnsats till de riskbeteenden och metabola fysiska riskfaktorer som rÀknats upp ovan.
OhÀlsosamma levnadsvanor bidrar till ojÀmlikhet i hÀlsa Socioekonomiska villkor pÄverkar hÀlsan och detta sker bland annat genom vÄra levnadsvanor. Det finns systematiska skillnader i levnadsvanor mellan socioekonomiska grupper som bidrar till den ojÀmlikhet i hÀlsa som finns bÄde mellan lÀnder och mellan grupper inom lÀnder. Till exempel Àr rökning, ohÀlsosamma matvanor, otillrÀcklig fysisk aktivitet och fetma vanligast bland lÄgutbildade, se figur 3 (FolkhÀlsomyndigheten, 2014a). Det finns idag ingen god kunskap om varför det Àr sÄ, men vi vet att levnadsvanor Àr kraftigt kulturellt beroende, det vill sÀga man vÀljer de vanor som omgivningen har. Vi vet ocksÄ att levnadsvanor beror pÄ levnadsförhÄllanden, psykosociala faktorer och stress, som pÄ mÄnga olika sÀtt kan pÄverka förutsÀttningarna för att leva hÀlsosamt och vÀlja det som Àr gynnsamt för hÀlsan (Roos & PrÀttÀlÀ, 2012). Till exempel Àr det tre gÄnger sÄ vanligt att ha minst tvÄ hÀlsorisker bland mÀn som har lÄng utbildning och svÄra ekonomiska problem jÀmfört med mÀn med lÄng utbildning utan ekonomiska problem (Regeringen, 2014). Liknande skillnader finns ocksÄ för kvinnor.
36â sjukdomsförebyggande metoder
sjukdomsförebyggande-metoder.indd 36
2014-06-19 09:27
sjukdomsfàžŁàžrebyggande-metoder.indd 37
2014-06-19 09:27
Foto: Tomas Söderberg
Denna grundbok riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom mÀnniskovÄrdande yrken, frÀmst sjuksköterskor, lÀkare, hÀlsopeda goger, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, psykologer och socionomer. Boken Àr Àven skriven för politiker, folkhÀlsovetare, beslutsfattare och verksamhetschefer inom vÄrd och omsorg.
S j u k d o m s f ö r e b yg g a n d e m e t o d e r
I den hĂ€r boken beskrivs praktiska verktyg för att arbeta med patienters ohĂ€lsosamma levnadsvanor. Metoderna utgĂ„r frĂ„n forskning och rekommendationer frĂ„n Socialstyrelsen. Med pedagogiska fallbeskrivningar och inspelade exempel visar Barbro Holm Ivarsson hur man genom strukturerade samtal om levnadsvanor kan ge aktivt stöd till beteendeförĂ€ndring. Tre rĂ„dgivningsnivĂ„er berörs: enkla rĂ„d (traditionell rĂ„dgivning), rĂ„dgivande samtal (motiverande samtal, MI) och kvalificerat rĂ„dgivande samtal (KBT-inriktad metod). â I boken ges ocksĂ„ en gedigen bakgrund till Ă€mnesomrĂ„det samt modeller och inspirerande exempel pĂ„ hur olika landsting arbetar konkret med det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.
B a r b r o H o l m I va r s s o n
Barbro Holm Ivarsson Àr leg. psykolog med speciell expertis inom tobaksavvÀnjning och motiverande samtal (MI). Hon Àr Àven erfaren förelÀsare och konsult och har skrivit ett tiotal böcker om MI, tobaksavvÀnjning samt behandling vid övervikt och fetma. LÀs mer pÄ www.barbroivarsson.se
En majoritet av de sjukdomar som mÀnniskor dör av idag orsakas av nÄgra fÄ ohÀlsosamma levnadsvanor: rökning, riskbruk av alkohol, otillrÀcklig fysisk aktivitet och ohÀlsosamma matvanor. För att motverka denna nya sjukdomsvÄg har Socialstyrelsen utfÀrdat Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som gÀller för vÄrdens alla nivÄer.
Barbro Hol m I var sson
Sjukdomsförebyggande
metoder samtal om levnadsvanor i vÄrden
PÄ bokens webbplats finns extramaterial som stöd för lÀrande.
»Jag Àr övertygad om att den hÀr boken kommer att vara ett utmÀrkt verktyg för att föra ut den kunskap vi har om livsstilsrelaterade hÀlsorisker och hur de kan undvikas. Vi har inte rÄd att inte anvÀnda den kunskap vi har.» Barbro Westerholm, professor emerita
PĂ„ bokens webbplats finns extramaterial som stöd för lĂ€rande, bl.a.: âą Filminspelade samtal som bygger pĂ„ enkla rĂ„d, rĂ„dgivande samtal och kvalificerat rĂ„dÂgivande samtal enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder âą PowerPointpresentation som tĂ€cker hela bokens innehĂ„ll âą InstuderingsfrĂ„gor SĂ„ hĂ€r aktiverar du bokens digitala del: 1. GĂ„ in pĂ„ www.nok.se/aktivera 2. Skriv in din aktiveringskod, se nedan 3. Följ instruktionerna och logga in pĂ„ lĂ€nken âșlogga inâș. Koden behöver bara aktiveras en gĂ„ng. Materialet knyts till dig som enskild anvĂ€ndare och fungerar tvĂ„ Ă„r frĂ„n det att koden har aktiverats. Din aktiveringskod:
ISBN 978-91-27-13667-0
9 789127 136670
HolmHel.indd 1
2014-06-26 08.34