9789144117201 by Smakprov Media AB

Screeningmaterial för förskolan

Mette Thilén och Annika Åkerblom

978-91-44-11720-1_01_cover.indd 1

2017-03-23 14:40

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rätts innehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 36853 ISBN 978-91-44-11720-1 Upplaga 2:1 © 2011 Författarna och Serholt Läromedel AB / © 2017 Studentlitteratur AB Illustrationer: Carina Serholt Omslagsillustration: Moa Graaf Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2017

978-91-44-11720-1_01_book.indd 2

2017-03-23 14:59

Innehåll Kapitel 1

Presentation av författarna ��6 Syftet med materialet ��6 Vad innebär screeningtest ��6 Föräldrarnas medverkan ��7

Kapitel 2

Språklig medvetenhet ��10 Forskning ��10 Språklig förmåga ��11 Dyslexi ��11 Språket i Montessoris förberedda miljö ��11

Kapitel 3

Läs detta först! ��14 Materialbeskrivning ��15 Testets innehåll ��16

Kapitel 4

Handledning för screeningtestet ��18 Att fråga om vid språkförståelsetest �� 29 KOPIERINGSUNDERLAG - KROKORD ��31 KOPIERINGSUNDERLAG - SANDLÅDAN �� 33

Kapitel 5

Testblankett �� 36

Kapitel 6

Utvärdering och åtgärder �� 48

Kapitel 7

Litteraturlista för språklekar �� 54 Referenslitteratur ��55 Bildkartotek �� 57

978-91-44-11720-1_01_book.indd 3

2017-03-23 14:59

Presentation av författarna Mette Thilén, fil. kand. i svenska, pedagogik och specialpedagogik är utbildad inom AMI i London 1975. Hon har arbetat i montessoriförskolor här i Sverige och i USA. Hon är specialpedagog och talpedagog och har arbetat med gravt språkstörda barn samt med elever (från 6 till 20 år) med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i 15 år. Annika Åkerblom, filosofie doktor vid pedagogiska institutionen, Lunds Universitet, är utbildad montessoriförskolepedagog på St. Nicolas och har många års erfarenhet i förskolan och tillsammans har vi arbetat fram våra material genom ett ömsesidigt givande och tagande.

Syftet med materialet Vi vill att detta material skall kunna användas av alla förskollärare, inte bara specialpedagoger, som har speciell utbildning för att testa barn. Handledningen är utformad på ett sätt som gör att Du som förskollärare kan testa själv och få en indikation om var barnet ligger i sin språkliga medvetenhet. Den språkliga medvetenheten är, som aldrig nog kan betonas, en förutsättning för att senare kunna ta till sig och använda sig av skriftspråket. Den går att stimulera i förskoleåldern men blir svårare att ta till sig på enkelt sätt ju äldre barnet blir. Instruktionerna är tydliga och bör läsas igenom noggrant före testet. Man kan tillsammans i arbetslaget ha en gemensam genomgång vid ett personalmöte, förslagsvis. På så sätt kan frågor diskuteras och alla får ett gemensamt utgångsläge. Samtidigt stärks medvetenheten om vad språklig medvetenhet innebär och då kan man också bli mera uppmärksam på barnets språkanvändning i vardagen på förskolan. Att den som testar ett barn är någon som känner det är en stor fördel. Utvecklingen är en process som måste ses som en helhet, något som pedagoger som arbetar dagligen med barnen vet. Ett test säger bara något om hur ett barn utför vissa uppgifter vid ett visst tillfälle. Det kan vara så att barnet inte har lust, är okoncentrerat eller inte förstår uppgiften. Av den anledningen är det oerhört viktigt att inse att resultatet inte alltid överensstämmer med barnets verkliga utvecklingsnivå och förmågor, och att man inte ska klassa barnen efter ett test. I stället skall man se det här materialet som ett hjälpmedel för pedagogerna, ett sätt att förtydliga något som inte är helt lätt att upptäcka utan hjälpmedel. Utifrån de fingervisningar man får kan man sedan anpassa verksamheten till att stärka alla barns skriv- och läsförmåga. Pedagoger med vana och erfarenhet av testning kan direkt använda sig av testblanketten så som de anser bäst.

Vad innebär screeningtest Med ett screeningtest tittar man oftast på en större grupp på ett överskådligt sätt. Nästa steg blir att använda sig av ett mera omfattande testmaterial på de barn som man blivit uppmärksammad på genom screeningen. Då kommer andra test in för att så småningom få fram en diagnos. (Eldh & Hamberger 1990-91) I Sverige idag går ofta talpedagoger ut i förskolorna i sitt rektorsområde för att testa den språkliga medvetenheten hos sexåringar för att direkt i skolans år 1 kunna ge dem den hjälp de behöver. Nu när många skolor har förskoleklasser görs testen i skolan inför läsinlärningen. Detta kallas i skolkretsar för sexårsscreening. Om montessoriförskolor har sådana test måste detta ha skett internt på pedagogernas eget initiativ och av deras eget intresse vilket förutsätter kunskap om vad språklig medvetenhet är. Montessoriförskolorna har ofta hamnat utanför kommunernas screening eftersom dessa barn ofta går vidare till privat skola.

978-91-44-11720-1_01_book.indd 6

2017-03-23 14:59

Testning två gånger Med vårt screeningmaterial är det meningen att man ska kunna testa två gånger, en gång på hösten när barnen är 5 år och en gång på våren innan barnet börjar skolan och börjar den egentliga läsinlärningen i 6-årsåldern. Vid första testtillfället får man kunskap om barnens brister och kan åtgärda dem. Vid nästa testtillfälle kan man då se om åtgärderna har haft någon effekt eller om problemet fortfarande kvarstår. I testblanketten kommer detta att framstå tydligt. Att ett barn har knäckt koden behöver inte betyda att det har sin språkliga medvetenhet klart utvecklad. Åtgärder här kan stärka barnets förmåga att ta till sig skriftspråket.

Föräldrarnas medverkan Det är mycket viktigt att föräldrarna medverkar i sitt barns språkutveckling. Vid föräldrasamtal bör de informeras om de eventuella språkliga brister hos sitt barn som de bör vara uppmärksamma på. Dessa kan bero på omognad och kanske löser sig med tiden. Föräldrarna kan då med sin medvetenhet om barnens behov stötta barnet hemma. Pedagogerna och föräldrarna bör ha en rak och öppen kommunikation om detta. När barnet sedan börjar i skolan och får problem med läsinlärningen och befinns ha läs- och skriv-svårigheter/dyslexi blir det inte en fullständig chock för föräldrarna utan dessa har haft möjlighet att påverka situationen i tid. Och vilken förälder skulle inte vara tacksam för det?

Anmärkning Detta material skrevs ursprungligen på en förfrågan från Svenska Montessoriförbundet då man kände att man behövde ett instrument för att bedöma, och med med dess hjälp fånga upp, de barn som visade tecken på störd eller försenad språkutveckling så tidigt som möjligt. Författarna är utbildade montessoripedagoger och därför refereras ibland till denna pedagogiska metod. Screeningmaterialet har sedan det kom ut år 2002 använts av såväl kommunala förskolor som montessoriförskolor. Vi hoppas att med detta screeningtest kunna nå ut till alla de barn i våra svenska förskolor med språksvårigheter och ge dem en möjlighet att med riktad, strukturerad och rolig träning nå den språkliga medvetenheten och lyckas med sin läsinlärning.

978-91-44-11720-1_01_book.indd 7

2017-03-23 14:59

Läs detta först! Testsituationen • Sitt med barnet i avskildhet. • Sitt gärna i en trivsam och mysig miljö. • Sitt mitt emot barnet för ögonkontakt. • Barnet ska känna att ”fröken vill prata med mig ensam ett tag nu för att hon är intresserad av bara mig”. • Barnet ska alltid känna att det lyckas (även om det inte gör det). • Sluta eller gå vidare till nästa moment så snart barnet visar sig ha svårigheter. Var väldigt finkänslig på den punkten! • Man måste vara säker på att barnet förstår vad man frågar efter. Använd olika sätt att göra detta! • Ta gärna tid att samtala om bilderna eller annat barnet vill prata om. Med detta kan man observera barnets spontantal, ordförråd och syntaktiska förmåga! Situationen känns mera naturlig. • Det är bra om man kan aktivera barnet så mycket som möjligt. Det ska vara roligt och lekfullt. Ett livligt barn till exempel kanske blir lättare att få med sig om det får göra målarversionen av övningen Sandlådan. • Om man väljer att avbryta ett testmoment och barnet har sett att det finns bildkort kvar kan man visa dem och bara låta barnet benämna dem. • Om barnet undrar varför man antecknar säg; ”Det är för att jag ska komma ihåg vad du säger.” Det har visat sig fungera utmärkt. Förberedelser för testet Läs noga igenom hela testet innan start! • Ordna upp alla bilderna och annat material moment för moment innan testet startas så att det inte blir några pauser där man kan förlora barnets intresse. • I handledningen anges vilka bilder och andra hjälpmedel som behövs för varje moment. • Sortera gärna och markera bilderna på baksidan så att man snabbt kan hitta dem och organisera testet inför varje testtillfälle! Bilderna kan lamineras för extra hållbarhet. • Börja med ett exempel. Sådana finns i handledningen i varje moment strax före testet. • När bilderna visas bör man variera ordningen så att inte barnet tillämpar en strategi av typen ”de två första rimmar alltid, det andra ordet är alltid det kortaste”. • Ge barnet den tid det behöver för att svara själv och om det är svårt så gör ni det tillsammans! Huvudsaken är att barnet aldrig upplever ett misslyckande. • Symbolen ✪ markerar testets början. Dags att fylla i blanketten. • De testare som inte är vana och behöver tid att analysera svaren bättre, speciellt för

978-91-44-11720-1_01_book.indd 14

2017-03-23 14:59

krokord (ord som kan vara svåra att artikulera och som visar var uttalssvårigheterna ligger), kan använda bandspelare. Viktigt är att ha elevens medgivande eftersom det annars kan skapa stress och nervositet. Dokumentation Så här fyller Du i blanketten

• Rätt svar: ringa in + • Fel svar: ringa in – • Svårt att avgöra: ringa in ? och skriv kommentarer på linjen under deltestet. (T.ex. barnet förstod inte vad frågan gällde, strategier, barnet var trött ointresserat, intresserat, stressat, fattade genast, talade tyst, var blyg m.m.) • Test utfört men ej klarat: markera / i ruta till höger. • Test klart (eleven är säker): markera X i rutan till höger. Använd gärna olika färger på pennorna vid de olika testtillfällena! Testet kan bli klart vid första testtillfället. Inget omtest behövs då. På detta sätt ser man tydligt och klart om barnet har klarat deltestet X eller bara gjort det men inte klarat det /. Testblanketten kan förvaras med annan dokumentation om barnet och kan användas som underlag för samtal med föräldrar, logoped, specialpedagog, psykolog eller annan som är involverad i barnets utveckling. När barnet byter skola kan föräldrarna ta med dokumentationen för att delge nya lärare.

Materialbeskrivning Materialet består av

• Lärarhandledning • Nio ark med 63 bilder • Kopieringsunderlag för - testblanketten - bild på “krokorden” - bild på “sandlådan” De nio arken består av bilder med röda och blå ramar. Du kan använda arken direkt ur boken eller välja att skriva ut dem från den cd som följer med. Laminera dem och klipp ut. Kopieringsunderlagen är; Testblanketten och krokorden. Sandlådan kan kopieras om man väljer att barnen ska måla den.

978-91-44-11720-1_01_book.indd 15

2017-03-23 14:59

Testets innehåll 1. a. Rimförmåga. b. Uppfattning av rim med olika vokalkvalitéer. 2. Hur många ord i meningen. 3. Hur många stavelser i ordet. 4. Sammansättningar. 5. Långa och korta ord. 6. Krokord (ord som kan vara svåra att artikulera). 7. Språkljuden/Fonemanalys. a. Hur många ljud? b. Vilka ljud?/Fonemidentifiering? c. Lyssna ut ljud (i början, slutet eller inuti). 8. Sammanljudning/Fonemsyntes. 9. Språkförståelsetest/Impressivt test. a. Sandlåda. b. Människopyramid. 10. Syntaktisk förmåga

978-91-44-11720-1_01_book.indd 16

2017-03-23 14:59

978-91-44-11720-1_01_book.indd 4

2017-03-23 14:59

Handledning för screeningtestet Fyll i uppgifterna högst upp på blankettens framsida. Låt barnet skriva sitt namn i den tomma rutan. Fråga först om barnet kan göra det, annars gör ni det tillsammans. Uppgifterna till första sidan (Allmänna kunskaper) behöver man inte göra vid själva testtillfället. Förskolepedagogen som umgås med barnen varje dag känner ofta redan till dessa och kan fylla i dem i förväg. I rutorna till höger skrivs kommentarer och observationer.

TEST 1 – Rim Du behöver Bilder enligt test 1A och 1B Övningsexempel boll, troll och ballong Gör så här

Visa bilderna boll och troll. “Om jag säger boll och troll så låter de lika på slutet. Man säger att de rimmar. Nu ska jag visa dig tre olika bilder.” Visa troll, boll och ballong och låt barnet visa vilka två som rimmar igen.

✪ Test 1A

hatt, katt, mössa träd, sten, gren stuga, hus, mus gris, ko, spis

Lägg upp hatt, katt och mössa och uttala dem samtidigt. Vilka låter lika/rimmar? Gå igenom resten av bilderna och notera i testblanketten. Om det gått bra hittills så gå vidare med rimmen med långa och korta vokaler på samma sätt. Dessa ställer litet högre krav på barnens förmåga att lyssna ut vokaler.

✪ Test 1B

vas, glass, glas smyga, mygga, brygga sill, bil, dill

Fråga som ovan. Notera. Egna anteckningar

978-91-44-11720-1_01_book.indd 18

2017-03-23 14:59

TEST 6 – Krokord Du behöver Kopieringsunderlaget Krokord från sidan 31.

Krokord är ord med ljud och ljudkombinationer som kan vara svåra för barn att uttala på grund av omognad eller språkförsening, språkstörning, tandluckor m.m. Notera i testblanketten de uttalsfel eller brister som barnet visar upp. Bandspelare kan användas men det måste först godkännas av barnet eftersom det kan skapa oro eller nervositet. Egna anteckningar

978-91-44-11720-1_01_book.indd 23

2017-03-23 14:59

Utvärdering och åtgärder Av testet kan man inte få något exakt mått på barnets svårigheter. Testet är inte standardiserat utan det ger pedagogen en indikation på eventuella brister i barnets språkutveckling. Förslag till övningar Handledningen till testet ger idéer och uppslag till hur man kan öva. Det är viktigt att man inte nöjer sig med att konstatera att barnet har problem med vissa aspekter av den språkliga medvetenheten, utan ser en screening som utgångspunkt för hur man väljer att arbeta med barnet. Ett barn kan bli språkligt medvetet av att arbeta i grupp och enskilt med övningar som hjälper det att uppmärksamma språkets olika sidor. Varje moment presenteras i följande ordning

1. Testet visar att … 2. Kommentar till vad just den språkliga medvetenheten betyder. 3. Förslag till åtgärder. Här tas endast upp utvalda förslag. För mera detaljerade beskrivningar på lekar, spel och övningar hänvisas till litteraturlistan för språklekarna.

TEST 1 – Rim Testet visar att barnet inte kan rimma eller visar osäkerhet om rim. Medvetenheten om rim är barnets första insikt om språkets form. Även barn som inte själva rimmar ännu blir hjälpta av att höra mycket rim och vara med när de andra gör rimövningar. Rim med olika vokalkvalitéer görs för att se om barnen kan skilja på de långa och de korta vokalerna i ord vilket långsiktigt är en förberedelse för dubbelteckning. Åtgärder

• Mycket rim i gruppen/på samlingar. • Rimmade verser, dikter och sånger. • Rimmade verser där barnet fyller i det sista ordet. Rytmen i rimmet hjälper minnet. • Använd gärna ordbilden i arbetet med rimord, eftersom en del barn blir hjälpta av att se att rimorden ser lika ut på slutet. Det finns ett mycket rikt utbud av rim- och ramsböcker. Här följer några förslag: Rosvall, Clas: Jag vet en hund som heter Hugo och andra sånger, Liber, 1990. Hallqvist, Britt G: Nalles poesi, Litteraturfrämjandet, 1982. Festen i Hulabo, Litteraturfrämjandet, 1987. Norelius, Einar: Petter och hans fyra getter, En bok för alla, 1996. Hellsing/Östmar: Bananbok, Rabén & Sjögren, 1999. Hellsing, Lennart: Här dansar herr Gurka, Rabén & Sjögren, 2006. Hellsing/Ströyer: Sjörövarbok, Rabén & Sjögren, 1996. af Klintberg, Bengt: Pelle Plutt, Tiden, 1999. Beskow, Elsa: Hattstugan, Bonnier Carlsen, 1994. Puttes äventyr i blåbärsskogen, Bonnier Carlsen, 2008. Tomtebobarnen, Bonnier Carlsen, 2008. Furuland, Lars & Gunnel: Barnens rim och ramsor, Gidlund, 1983. Lindgren, Barbro: Mamman och den vilda bebin, Rabén & Sjögren, 2008. Widerberg/Nygren: Barnens Ramsbok, En bok för alla, 1994. Memoryspel med rim finns i Språklekar för Förskolan och Lågstadiet.

978-91-44-11720-1_01_book.indd 48

2017-03-23 14:59

sista delen bestämmer betydelsen. Åtgärder

• Med hjälp av stenar eller klossar som man namnger och sedan för samman kan man bilda nya ord. ”Den här stenen heter fågel och denna heter bo.” • Utgå från redan sammansatta ord och ta bort den ena delen antingen först eller sist. • Barnen kan få var sitt led i sammansättningar och skall hitta någon att passa ihop med. Läraren viskar orden till barnen och de hittar sin ”partner”. • “Den här stenen heter sommar. Vad kan denna (den högra) heta då?”

TEST 5 – Långa och korta ord Testet visar att barnet inte kan höra vilka ord som är långa och korta. Detta visar tydligt att barnet är kvar i betydelsestadiet och inte har uppnått språklig medvetenhet. I sådana fall kan förväntas att barnet har svårt att klara andra delar av testet. Medvetenheten om långa och korta ord ger en klar indikation på om språklig medvetenhet har uppnåtts. Om barnet anser att ett långt ord representeras av ett stort och långt objekt och ett kort ord av ett mindre objekt oavsett hur ordet låter betyder det att barnet fortfarande är kvar i betydelsestadiet. Åtgärder

• Markera tydligt ordlängden genom att överdriva uttalet, gå ordet medan det sägs och se hur långt man kom. Skriv upp ord på remsor och jämför längden.

TEST 6 – Krokord Testet visar att barnet har svårt för vissa ljud och ljudkombinationer. Barnet talar kanske sluddrigt, slappt och är svårt att förstå. Anteckna noga vari svårigheterna består. Barn som har svårt att uttala vissa ljud och ljudkombinationer kan vara språkligt medvetna men man måste ändå uppmärksamma deras artikulation. Svårigheterna kan bero på omognad, artikulationsapparaten (munnen) såsom tand-ömsning, egenheter i tungan och gommen så att barnet drar uttalet framåt (dentaliserar) alternativt bakåt (velariserar), läspning m.m. Man ska vara uppmärksam på detta och i de fall svårigheten kvarstår upp i 7-årsåldern bör man ta kontakt med logoped. Kan barnet inte uttala riktigt kan det vara svårt att omsätta talet rätt i skrift. Åtgärder

• Träna med lekar, som att härma djur och andra saker som låter. • Se till att barnet får rolig träning i de ljud som är svåra utan att alltför mycket uppmärksamhet läggs på problemet. • Mungympa är en aktivitet som många tycker är roligt och som kan göras i grupp. Detta stärker tungan och ökar medvetenheten om vad som händer i munnen när vi talar.

978-91-44-11720-1_01_book.indd 50

2017-03-23 14:59

Mette Thilén, fil. kand. i svenska, pedagogik och specialpedagogik och Annika Åkerblom, filosofie doktor vid pedagogiska institutionen, Lunds Universitet, har många års erfarenhet i förskolan.

Screeningmaterial för förskolan Detta screeningmaterial är utformat på ett sätt som gör att du som förskol lärare kan testa själv och få en indikation om var barnet ligger i sin språkliga medvetenhet. Den språkliga medvetenheten är, som aldrig nog kan betonas, en förutsättning för att senare kunna ta till sig och använda sig av skrift språket. Med detta material är det meningen att man ska kunna testa två gånger. Vid första testtillfället får man kunskap om barnens brister och kan åtgärda dem. Vid nästa testtillfälle kan man då se om åtgärderna har haft någon effekt eller om problemet fortfarande kvarstår. I testblanketten kommer detta att framstå tydligt.

Art.nr 36853

studentlitteratur.se

978-91-44-11720-1_01_cover.indd 4

2017-03-23 14:40