S
lle h채 m Sa o m ss je n B o k ss ri k en -E Isa ag rs id oh La av N D ars L
PR IO
PRIO
Samhälle 7: Innehåll Samhället
Dina rättigheter
Vad är ett samhälle? 2
Rättigheter och skyldigheter 47
Dagens samhälle 7
FN:s rättighetsförklaring 50
Samhällets uppbyggnad 10
”Hon är en av mina hjältar!”
53
Samhällskunskap 12
Koll på mänskliga rättigheter
54
Varför ska man läsa samhällskunskap? 14
Ungas rättigheter 57
Kortfattat 19
Vilka rättigheter är viktigast?
58
Dina rättigheter i Sverige 60
Skola eller arbete
63
Rättigheter 66 Kränkningar 68
Leva tillsammans
Skoldemokrati och elevinflytande 73
Värt att veta om Sverige 23
Vad vet du om Sverige?
24
Bostad och bostadsort 29
Var bor du?
32
Familjen 33
Vem bor du tillsammans med?
35
Leva tillsammans
36
Vilka är dina framtidsdrömmar?
38
Skola och fritid 39 Ett bra land? 42 Kortfattat 44
Kortfattat 75
Innehåll
Lag och rätt
v
Du och medierna
Varför behöver vi lagar? 79
Massor av medier 136
Rättssäkerhet & Rättsväsende
Drömmen: Att jobba på tv!
82
140
Regler 84
Unga och medier 141
Lagen gäller alla 85
Hur ser dina medievanor ut?
145
Utanför och innanför lagen 86
Du och medierna
146
Brott 88
Alla vill påverka 148
Brottslighet 94
Tryckfrihet och yttrandefrihet 149
Rättsväsendet 96
Kortfattat 151
Olika påföljder 101 Rättssäkerhet 103
15 år och fängslad utan rättegång
104
Kronofogden 106 Kortfattat 108
Din ekonomi Vad är ekonomi? 111
Ekonomin 116 Familjens ekonomi 118
”Det är som det är”
124
Lyxfällan slår till!
127
Handla för miljön 129 Kortfattat 133
PRIO
Samhälle 8: Innehåll Leva i Sverige
Så styrs Sverige
Vad är välfärd? 154
Författningen 213
Vad är lycka för dig?
Partier och val – grunden för demokratin 215
158
Svenska levnadsförhållanden 160
”Hjälp, min skola har gått i konkurs!”
162
Vägen till välfärdssamhället 163
Fattigvård/socialpolitik 164 Socialtjänsten 167 Ekonomiska skyddsnät 168
Varför kommer de hit och tigger?
169
Större klyftor – eller mindre?
174
Kortfattat 176
Hur Sverige styrs
Riksdagen 222
Jag vill påverka!
223
Varje dag lär jag mig något nytt!
226
Regeringen 230 Besluten genomförs 234 Kommunen 236 Landstinget 241 Sverige och EU 242
EU:s politik påverkar hela planetens hav
Vem ska bestämma? 179 Att påverka samhället 181 Makt 184 Olika styrelsesätt 187 Demokrati 189
194
Diktatur 196
Singapore – en välfärdsdiktatur?
247
Kortfattat 252
Vad är politik?
Massakern på Utøya
220
198
Politiska ideologier 200
Politik 204 De svenska partierna 206 Kortfattat 210
Innehåll
Samhällets ekonomi
vii
Arbetslivet
Behov och resurser 255
Vad arbetar vi med? 287
Ekonomiska system 258
Vad är det bästa med ditt jobb?
Hur självförsörjande kan man vara i Sverige?
259
Hur fungerar arbetsmarknaden 294
Samma hus, olika pris!
261
Samhällsekonomin 264
São Paulo – Sveriges största industristad? 268 Det ekonomiska kretsloppet
270
Pengar 272 Den offentliga ekonomin 276 Ekonomisk utveckling 278 Att styra ekonomin 281 Kortfattat 284
290
Arbetsmarknaden – lagar och avtal
296
Hur är det att vara arbetslös?
298
Hur är det på dagens jobb? 299 Jämlikhet och jämställdhet 302
Mikrolån – i Sverige!
306
Så fixar du drömjobbet 307 Att söka jobb 309 Att starta eget 311
Det bästa är friheten!
312
Framtidens arbetsliv 314 Kortfattat 318
Medier i Sverige Medierna formar våra liv 321 Tredje statsmakten 322 Vilka medier finns i Sverige? 326
Medierna – den tredje statsmakten
328
Spelregler för medierna 330
Skotten i Malmö
332
Medierna förändras 333
Så jobbar en lobbyist
336
Kortfattat 338
PRIO
Samhälle 9: Innehåll Vårt sociala liv
Det globala samhället
Den sociala människan 341
Vad är egentligen globalisering? 405
Vem är du?
En värld av gränser 405
344
Unga och gamla 345
Kurdistan – lilla Sverige!
406
Identitet och livsstil
346
Världen – en teaterscen! 407
Vad innebär det att vara vuxen?
350
Aktörerna på världsscenen
Harajukustilen: blanda!
352
Enskilda stater 410
408
Kvinnor och män 356
Transnistrien – landet som inte finns
Hon, han eller hen
360
Hur styrs stater? 414
”Vi” och ”dom” 361
Samarbete mellan stater 422
Olika identiteter – ett och samma land
Internationellt samarbete i FN 426
363
Fattiga och rika 372 Kortfattat 377
411
Intresseorganisationer 428
Farligt att arbeta för mänskliga rättigheter? 430 Medier och företag 431 Migration 431
Beroende, bruk och missbruk
Global kompetens sökes
Migrationen till Sverige 433
Dags för helt fri invandring? Vad vet vi om beroende? 381
Mordet på John Hron
383
Alkohol 386 Vem tjänar på att du röker? 389
Tobaksindustrin styr Malawi
392
Den goda jorden?
394
Gamla och nya droger 396
Våldet i narkotikans spår
398
Normer och lagar 399
Det heliga kokabladet
400
Kortfattat 402
432 436
Kortfattat 438
Innehåll
Världspolitiken
ix
Ekonomi och global utveckling
Internationell politik 443
Ekonomin på olika håll i världen 481
Maktmedlen 445
Den globala ekonomin 483
En svensk ambassadör
Nya smarta affärer
446
484
Konflikter 450
Vad styr priset? 485
”Min fiendes fiende är min vän”
Handel över gränserna 489
451
Krig 452
Boka färdtjänst från Senegal
492
Guantánamo 454
Sverige krisar
494
På gränsen mellan Nord- och Sydkorea 456
Den orättvisa världshandeln 496
Svensk flyktingpolitik 462
Fabriken rasar!
Dödens hav
464
Ekonomiskt fusk 501
Svensk säkerhetspolitik 467
Global utveckling 502
På uppdrag i Afghanistan
Global vardag
503
Livsvillkor i världen
506
Tre bilder av global utveckling
512
468
Hur bygger man en fredligare värld? 470
Om alla gör något!
473
En värld – flera synsätt och scenarier 474
En värld – flera synsätt
499
Världen om tjugo år 515 Kortfattat 519
476
Kortfattat 478
Makten över medierna Nyhetsvärdering 523
Sanna nyheter?
529
Nyhetsbevakning vid krig ... 530
Med halva jorden som arbetsfält
532
Det globala medielandskapet 534
Globala medier – sök och dela
538
Medietrender 542
Tystnad, tagning!
544
Kortfattat 546
? lle hä m ? ? sa et ut tt ord tt ie i se r v er v let l ha d hä ör än v m rf p? sa i ka an Va ar ar v ns ur h u H r h sk ur H rfö äll h Va m sa
t lle hä m Sa
2
Samhället
Tänk dig att du kommer från en planet långt borta och att du stannar ditt rymdskepp några hundra meter ovanför Sverige. Nedanför springer märk liga varelser hit och dit, ivrigt sysselsatta med olika saker. Det hela ser faktiskt ganska rörigt ut. Men efter en stund märker du att det verkar finnas nå gon sorts ordning. De flesta verkar veta på vilken sida fordonen ska köras, med vilken hand man ska hälsa och hur man stäl ler sig i en kö. Det verkar som något håller dem samman. Det är samhället. 1
2
Vad är ett samhälle? Det finns ett talesätt som säger att ”man inte ser skogen för alla träd”. På ett liknande sätt skulle man kunna säga att det är svårt att se samhället för alla människor. Om du är i en större stad ser du människor som skyndar åt olika håll, men du ser inte vart de ska. Är de på väg till jobbet, ska de träffa någon bekant eller är de bara ute och promenerar? Du ser inte vilka krafter som styr dem åt olika håll eller får dem att göra det de gör. Du har helt enkelt svårt att se själva samhället för alla människor. Om du skulle peka ut samhället – var eller vart pekar du då? Det blir inte enklare av att vi använder själva or det samhälle på olika sätt. Vi säger till exempel: ◆ ”Sverige är ett mångkulturellt samhälle.” ◆ ”När vi kommer till nästa samhälle ska vi tanka bilen.” ◆ ”Det är samhällets fel att jag är arbetslös!” I det första fallet menar vi landet Sve rige, i det andra exemplet en större tätort och i det tredje menar vi staten.
3
Samhället
Varför uppstår samhällen? Det sägs att ”ensam är stark”. Ibland kan det vara så, men långt ifrån alltid. Många gånger måste vi människor samarbeta för att överleva. Vi klarar oss helt enkelt inte ensamma. Därför lever vi till sammans med andra i familjer och släkter. Kam ratgrupper eller olika föreningar är exempel på andra grupper vi tillhör. Och alla de olika större och mindre grupperna av människor blir tillsam mans samhället. Man kan säga att samhället är en gemenskap, en allomfattande gemenskap. Vad är det egentligen som gör oss så beroende av varandra? ◆◆ Först och främst behöver vår kropp mat. Vi behöver proteiner, kolhydrater och fetter – men också vätska. Länge krävdes det mycket samarbete för att skaffa fram sådana livsmedel. När vi levde som jägare och samlare samarbetade vi un der jakten på mat och som bönder hjälptes vi åt med att gräva kanaler, plöja jorden eller bärga skörden. I dagens Sverige ser traktorer, skörde tröskor och andra maskiner till att det inte längre behövs lika många männ iskor i jordbruket. Ändå kan vi producera mer mat än vi behöver. Men vi är fortfarande beroende av varandra. Vi måste kunna lita på att det finns bra mat att köpa.
◆◆ För det andra behöver vi kläder och bostäder. Men de flesta kläder till verkas inte längre här i Sve rige utan långt borta i Asien. Nästan ingen bygger numera sin egen bostad. I stället ri tas husen av arkitekter och byggs av murare, betongar betare och snickare. Ström dras fram av elektriker och rörmokaren fixar vatten och avlopp.
Om ordet ”samhälle” Ursprungligen kommer ordet från det gamla fornnordiska ”samhælde”, som betyder ”hålla samman”. Ett samhälle består alltså av människor som är beroende av varandra och därför håller ihop. Exempel på samhällen är stammar, kommuner och nationer. Ett ord som liknar samhälle är gemenskap. Så heter samhälle på flera andra språk, till exempel engelska (society), franska (société) och spanska (sociedad).
3
D rä in tt a ig he te r
V m ad än in N sk neb av är lig ä h a r Vi Ba ar r m r l di ka nk a ätt i sk ä n rim r g onv n ghe y in run ent tta ter? i er d in er one g? na n? fö r
Dina rättigheter
Alla människor är lika mycket värda och ska därför ha samma rättigheter i samhället: Rätt att leva, rätt att tro och tänka fritt och rätt till likhet inför lagen. Ingen ska behandlas vare sig bättre eller sämre än någon annan. Varifrån man kommer, hur man ser ut eller vilket kön man har ska inte spela någon roll. Dina rättigheter har du fått för att du är människa och ingen har rätt att ta dem ifrån dig.
Rättighet = något som du har rätt till (t.ex. att demonstrera)
helst, resa vart som helst eller bli behandlade lika. Ja – det är väl bra att få röra sig fritt och tycka vad som helst, men frihet räcker inte så långt om man är fattig. Man måste också kunna påverka sitt liv och samhället man lever i. På 1800-talet saknade de flesta svenskar rätten att rösta och påverka politiska beslut. De rika och mäktiga bestämde. Många tog upp kampen för att varje vuxen svensk skulle ha en röst och att alla röster skulle vara lika mycket värda. Nu finns det mänskliga rättigheter. Varje person (individ) kan kräva att staten garanterar rätten att ha egna åsikter, att kunna röra sig fritt och bli likvärdigt behandlad, alltså att staten ser till att rättigheterna gäller. Därför kallas de för personliga rättigheter. Och kampen för de politiska rättigheterna har så småningom lett fram till allmän och lika rösträtt.
Rättigheter
Skyldighet = något som du måste göra. (t.ex. att gå i grundskolan)
Rättigheter och skyldigheter Det var först på 1700-talet som det blev vanligt att tala om människans rättigheter. Då var det inte alls självklart att människor fick ha vilka åsikter som
Man kan säga att de personliga rättigheterna skyddar dig mot övergrepp från staten och att de politiska rättigheterna ger dig rätt att vara med och påverka samhället. De kallas tillsammans för medborgerliga rättigheter. De länder som ger sina medborgare sådana rättigheter kallas demokratier. Sverige blev alltså en demokrati år 1921. Det året fick kvinnorna rösträtt. Då hade alla som räknades som myndiga svenskar fått sina medborgerliga rättigheter.
47
48
Dina rättigheter
Mänskliga rättigheter
Sociala och ekonomiska rättigheter Rätten att kunna leva ett bra liv t.ex. utbildning, arbete, vård och omsorg.
Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter Rätten att leva i frihet t.ex. yttrandefrihet, religionsfrihet och rättsäkerhet.
Även i en demokrati finns det stora skillnader mellan människor. När man är svårt sjuk, handikappad eller arbetslös är det viktigt att det finns vård och stöd som kan lindra och hjälpa. Vi vill ha rätten att kunna leva ett så bra liv som möjligt, även när vi råkar ut för olika svårigheter. Därför bör det finnas sociala och ekonomiska rättigheter i vårt samhälle, till exempel rätten till utbildning och rätten till ett arbete – men också till rätten till vård och omsorg. Länder måste också ge sina
Politiska rättigheter Rätten att kunna påverka samhället t.ex. allmän och lika rösträtt, att själv få ställa upp i val.
medborgare möjligheter till att ha det bra – det vill säga trygghet och välfärd. Lägger man ihop alla våra rättigheter – de personliga, politiska, sociala och ekonomiska – bildar de tillsammans de mänskliga rättigheterna. Dessa rättigheter har vi oavsett hudfärg, kön, språk, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, politisk uppfattning eller social ställning (ställning i samhället). De ska gälla över hela världen och ingen ska kunna ta dem ifrån oss.
Dina rättigheter
Hon stod upp genom att sitta ned
Rosa Parks på bussen och i häktet USA var bland de första länderna att skriva in sina medborgares rättigheter i grundlagen. Det var år 1776. Men dessa rättigheter kom inte att gälla alla medborgare. I flera delstater fick svarta inte gå i skolor för vita, använda samma toaletter eller sitta på vissa sittplatser på bussen. Långt in på
På bilden håller Martin Luther King sitt berömda tal i Washington 1963: ”Jag har en dröm… att en dag ska detta land resa sig upp och se till att leva efter principen att alla människor är skapade lika. Jag har en dröm… att en dag ska mina fyra små barn leva i ett land där de inte blir bedömda för sin hudfärg, utan för vilka de egentligen är.”
1950-talet var USA ett samhälle som diskriminera de (behandla ojämlikt) sina medborgare på grund av hudfärg. Det rådde rasåtskillnad. Den 1 december 1955 fick sömmerskan Rosa Parks nog. Hon var trött efter en lång arbetsdag och vägrade därför att ge sin plats på bussen till en vit man. För detta blev hon arresterad och fick senare betala böter. Hon hade fel hudfärg. Detta blev startskottet för en våg av protester och demonstrationer över hela USA. En man vid namn Martin Luther King blåste liv i en medbor garrättsrörelse som till slut kom att ge resultat. År 1964 skrev USA:s president under en lag som förbjöd rasåtskillnad och som gav alla medborgare samma rättigheter. Och nästan femtio år senare fick USA sin förste president med afroamerikanskt ursprung: Barack Obama. Barack Obama
49
50
Dina rättigheter
Andra skyldigheter som du har i Sverige: ◆◆ Lämna självdeklaration och betala skatt. ◆◆ Anmäla dödsfall om man är anhörig eller befinner sig på platsen. ◆◆ Ta kontakt med läkare vid vissa smittsamma sjukdomar. ◆◆ Kontrollbesiktiga motorfordon. ◆◆ Anmäla flyttning. ◆◆ Låta sotare komma in i huset för att sota. ◆◆ Anmäla brott som är på gång.
FN:s rättighetsförklaring Dina skyldigheter Du som lever i ett samhälle med demokrati, har inte bara en lång rad av rättigheter. Du har också skyldigheter – annars skulle samhället inte fungera. Du har både skyldigheter mot samhället och mot andra människor. Skyldigheterna finns beskrivna i lagarna. Här är några exempel på skyldigheter i Sverige: ◆◆ Skolplikt – Du har skolplikt i nio år från hösten det år du fyller 7 år. ◆◆ Vittnesplikt – Om du blir kallad som vittne till en rättegång är du tvungen att komma. ◆◆ Totalförsvarsplikt – Alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år har allmän tjänsteplikt om det blir krig eller om något allvarligt händer, till exempel att rengöra efter en oljekatastrof. Detta gäller både män och kvinnor. ◆◆ Räddningstjänstplikt – Om en allvarlig olyckshändelse inträffar, kan alla mellan 18 och 65 år bli skyldiga att hjälpa till i räddningsarbetet, om man är frisk och har de kunskaper som krävs.
Under andra världskriget dog miljontals människor i nazisternas utrotningsläger, framför allt judar, romer, homosexuella och handikappade. Nazisterna ansåg att de inte var lika mycket värda som andra. Därför tog man helt enkelt ifrån dem deras rättigheter. Det började med att de inte fick åka spårvagn eller gå i tyska skolor. Sedan avskedades de från sina arbeten eller förbjöds att äga affärer. Till slut tog nazisterna från dem rätten till sina liv. De byggde speciella utrotningsläger och dödade människor som tillhörde dessa folkgrupper. Nazisternas folkmord var ett av de grymmaste i världshistorien. Efter kriget, när alltfler fick kunskap om folkmordet, dök frågorna upp: Hur kunde detta ske? Hur kan de drabbade bli upprättade? Hur ska man förhindra att detta upprepas?
Dina rättigheter
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 är världens mest översatta text. Ordförande för den grupp som skrev texten var Eleanor Roosevelt. På bilden visar hon upp den spanska versionen av rättighetsförklaringen.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna För att försöka finna svar på dessa frågor samlades ett antal länder i New York år 1945. Detta möte ledde till att länderna bildade en samarbetsorganisation – Förenta nationerna (FN). Tillsammans skulle man försöka skapa en bättre värld för alla att leva i. Med mer samarbete – inte fler krig. Något av det första som FN tog itu med var att arbeta fram de mänskliga rättigheterna. Tanken var att om alla respekterade dem, så skulle
jorden bli en mycket bättre plats att leva på för alla människor. Arbetet blev klart år 1948. Då antog FN:s generalförsamling, där alla medlemsländer är med, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. En deklaration är en förklaring av vad FN anser vara viktigt. Därför kallas den också för FN:s rättighetsförklaring. Människans alla rättigheter räknas upp i 30 artiklar (påståenden). Rättigheterna gäller alla människor oavsett kön, språk, kultur, hudfärg, religion, politisk uppfattning eller social ställning. Här är några av de allra viktigaste rättigheterna: ◆◆ rätten till liv (artikel 6), ◆◆ förbud mot tortyr och slaveri (artikel 7 och 8), ◆◆ rätten till frihet och personlig säkerhet (artikel 9),
51
54
Samhälle
Reportage
Koll på mänskliga rättigheter Thomas Hammarberg har arbetat med mänskliga rättigheter i nästan hela sitt liv. Han har varit ordförande för Amnesty International och under flera år arbetade han för Thomas Hammarberg att Barnkonventionen skulle bli verklighet. Han har också varit Europarådets kommissionär för de mänskliga rättigheterna. Europarådet består av alla länder i Europa, alltså även de som inte är med i EU. Bland annat ska han rapportera hur bra de europeiska länderna skyddar de mänskliga rättigheterna i sina egna länder. Varför är det viktigt med mänskliga rättigheter? – De mänskliga rättigheterna handlar om det mest väsentliga för alla människor, friheten att få yttra sig och ha åsikter utan att bli straffad för det. Mänskliga rättigheter handlar också om rätten till mat, arbete, sjukvård och utbildning. Allt det här ser vi som så viktigt för alla människor att det ses som rättigheter, inte något som vi får utan som något vi har rätt till.
Efter att ha arbetat på Amnesty började Thomas fundera mer kring barn och deras rättigheter. – Varför ska barn har särskilda rättigheter? undrade en del. Därför var det viktigt att försöka förklara att barn är en speciell grupp. Många barn är förtryckta och behandlas illa, men till skillnad från vuxna har barn ingen egen rösträtt. Det tog tio år av samtal och diskussioner med många regeringar innan barnkonventionen blev verklighet år 1989. Idag har den skrivits under av alla världens länder utom USA och Sudan. Men även om länderna nu säger sig följa barnkonventionen är det mycket som ännu inte är bra, menar Thomas Ha mma rberg. Många länder i EU bryter mot barnkonventionen genom att fortfarande til�låta barnaga. Ett av de länderna är Storbritannien. Skolaga för länge sen
Dina rättigheter
Romer är den mest diskriminerade gruppen i Europa. Många lever i tillfälliga läger och i flera europeiska länder blir romer bortkörda och utvisade.
– I nästan hälften av Europas länder finns inget förbud mot barnaga. Det strider mot barnkonventionens artikel 19 som säger att all form av miss handel, även psykisk, är förbjuden. De i Europa som inte vill förbjuda barnaga säger att det är en sak för familjen, något som politikerna inte ska lägga sig i. Men det är fel, menar Thomas Hammarberg. – Jag tycker att argumentet är väldigt enkelt. Vuxna får inte ge varandra spö, varför skulle då vuxna ha rätt att slå barn? Och var sätter man gränsen? Många av de övergrepp som sker mot barn sker just i den egna familjen. Det händer varje år att barn
misshandlas till döds av sina föräldrar. Därför måste vi ha tydliga regler om vad som är förbjudet. I sitt arbete som Europarådets ombudsman för mänskliga rättigheter besöker Thomas Hammarberg varje år många länder för att diskutera brott mot de mänskliga rättigheterna. – När vi som bor i Sverige talar om mänskliga rättigheter tänker vi oftast på länder långt borta, men det finns många problem hos oss här i Europa. En grupp som verkligen är utsatt i Europa är romerna. Av de tolv miljoner romer som bor i Europa lever de flesta i djup fattigdom. Hälften av alla romska barn i Europa går inte i skolan. ◆
55
66
Samhälle
Grafik
Rättigheter I en demokrati som Sverige har människor både rättigheter och skyldigheter Rättigheterna handlar om att:
leva i frihet
påverka samhället
Skyldigheterna handlar om att:
leva ett bra liv följa gemensamma lagar
hjälpa till så att samhället fungerar
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s medlemsländer har antagit FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som ska gälla alla människor. Den innehåller 30 artiklar. FN:s arbete med att stärka rättigheterna för olika grupper fortsätter.
67
Barnkonventionen tar upp de mänskliga rättigheterna speciellt med tanke på barn och unga. Fyra tankar:
samma rättigheter
Barnets bästa ska vara viktigt
utvecklas utifrån sina egna förutsättningar
barn ska ha rätt att säga sin mening
Kränkningar Trakasserier, mobbning, diskriminering – Diskrimineringslagen 2009
kön
ålder
etnisk tillhörighet
religion ller annan e trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöver skridande identitet eller uttryck
74
Dina rättigheter
Några tips till klassrådet Det är inte alltid lätt att få klassrådet att f ungera. Här är några tips:
◆ Utse en ordförande och en sekreterare. Byt så att alla får prova på.
◆ Skriv en dagordning i förväg där det står vad som ska tas upp på klassrådet.
◆ Den som ska säga något begär ordet genom att räcka upp handen.
◆ När en person fått ordet av ordföranden är alla andra tysta.
◆ Alla beslut fattas demokratiskt, till exempel genom handuppräckning.
◆ Besluten skrivs ner av sekreteraren. På nästa klassråd kollas om besluten genomförts.
◆ Sprid alla arbetsuppgifter som klassrådet beslutar om, så att det inte är några få som fixar allt. Den som ska säga något begär ordet genom att räcka upp handen
Uppgifter 1. Förklara orden rättighet och skyldighet. 2. Beskriv hur de mänskliga rättigheterna kom till. 3. Vilka olika rättigheter räknas till de mänskliga rättigheterna? 4. Varför finns det en särskild barnkonvention? 5. Vilka viktiga tankar innehåller barnkonventionen?
6. Ge några exempel på när unga kan komma i kläm och behöva stöd från barnkonventionen. 7. Förklara orden kränkning, trakasserier, mobbning och diskriminering. 8. Hur kan man förklara mobbning i skolan? 9. Hur kan man motverka och stoppa mobbning i en skola? 10. Beskriv hur elevinflytandet på en skola kan se ut.
75
Samhälle
Kortfattat
Dina rättigheter Mänskliga rättigheter Rättigheter som man har just för att man är människa kal�las mänskliga rättigheter. En person har rätt att få ha sina
Skyldigheter Människor har inte bara rättigheter, utan även skyldigheter. Det betyder att man har ansvar för att samhället ska fungera bra.
egna åsikter, rätt att röra sig
Man har rätt till utbildning
fritt och rätt att bli behandlad
och samtidigt är man skyl-
likvärdigt. En människa har
dig att gå i skolan. Många
också rätt att påverka sitt liv och
skyldigheter finns beskrivna
samhället runtomkring genom val, där varje röst är värd lika mycket. En människa har även rätt att leva ett tryggt och bra liv.
i olika lagar, till exempel att man är skyldig att vittna om man sett ett brott, eller hjälpa till vid allvariga händelser och olyckor. Andra exempel är att deklarera inkomst eller besiktiga motorfordon.
76
FN:s deklaration
Barnkonventionen
FN, Förenta Nationerna, bildades 1945 för att
FN fortsätter att arbeta för att människors rät-
skapa en bättre värld. Då hade just andra världs-
tigheter ska stärkas. Genom Barnkonventionen
kriget tagit slut och nazisternas massmord på
som kom år 1989, får barn och unga sina rättig-
miljontals människor hade blivit kända. Nazis-
heter fastslagna och förklarade. Barnkonventio-
men fråntog judar, romer, homosexuella och han-
nens viktiga tankar:
dikappade alla rättigheter, även rätten att leva.
Barn har rätt att leva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Barnets bästa ska vara viktigt och barn ska ha rätt att säga sin mening i frågor som rör barnet. Exempel på områden där Barnkonventionen stärker barns och ungas rättigheter är när föräldrar flyttar isär,
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna innehåller 30 artiklar (påståenden), bland annat rätt till liv, frihet, yttrandefrihet och likhet inför lagen. Rättigheterna finns inskrivna i grundlagarna.
vid barnmisshandel, vid barnarbete och vid sexuella övergrepp på barn och unga.
77
Samhälle
Kortfattat
Kränkningar
Skoldemokrati och elevinflytande
Den som blir illa behandlad och känner sig
Mänskliga rättigheter och demokrati hör
ledsen, sårad eller mindre värd, har utsatts
ihop. Demokratin förs vidare av människor
för kränkande behandling. Trakasserier är
som respekterar andra människors rättighe-
en form av kränkande behandling, det kan
ter. Demokrati är inte alltid så lätt, men det
handla om knuffar, elaka kommentarer eller
går att lära sig hur, var och när vi kan föra
utfrysning.
fram våra åsikter, till exempel i skolan. Målen som ska styra undervisningen finns i Läroplanen som är beslutad av riksdagen. Utifrån målen är det bra att tillsammans i klassen kunna diskutera innehåll, arbetssätt och hur man redovisar
Upprepade trakasserier kallas för mobbning. Diskriminering är också en typ av kränkning. Om någon inte behandlas likvärdigt handlar det om diskriminering. Kön, ålder, folkgrupp, religiös uppfattning, funtionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara grund för diskriminering. (Diskrimineringslagen 2009)
sina kunskaper.
Så Sv s er ty ig rs e
Ve H mb e be ur gå stä s lu r P m m m å v t sk det i er ed lk a ti fa ll i oc a s tt nä Sv h ät a s? r v erig be t k ik st an tig e? äm d a m uv a? ar a
Så styrs Sverige
Partier och val – grunden för demokratin I en demokrati är idén att folket ska bestämma i viktiga frågor. Inga överordnade makthavare ska kunna styra och ställa efter eget tycke. I praktiken går det till så att medborgarna väljer de personer som ska representera dem. Dessa valda politiker får sedan fatta beslut under en begränsad tid innan det är dags för val igen. Då kan folket välja nya representanter om de så önskar. Kanske har man själv ändrat åsikt, eller kanske tycker man att de som har styrt inte har gjort det på ett bra sätt.
Partierna i de svenska valen I Sverige väljer vi representanter till riksdagen, landstinget, kommunfullmäktige och EU-parlamentet. Hur går det till? Hur ska vi veta att vi väljer
Riksdagen
Landstinget
I september vart fjärde år (2014, 2018...)
representanter som kan tänkas fatta beslut som vi tycker är bra? Hela det svenska valsystemet bygger på att det finns politiska partier. Alla partier har olika förslag på hur olika frågor i samhället ska lösas och hur detta ska betalas. Men eftersom inget parti är tillräckligt stort för att själv styra så måste partierna samarbeta med varandra. Ska det byggas en väg runt staden eller ska man göra det dyrare att köra bil i staden? Eftersom partiernas politik ska handla om hela samhället måste de göra avvägningar om vad som är viktigast att satsa på. Om du känner till partiernas grundläggande tankar, ideologierna, kan du lättare hitta ett parti som tänker ungefär som du själv gör. Vill du veta mer exakt vad de olika partierna vill göra under den närmaste tiden kan du läsa deras valmanifest, programmen där partierna beskriver den politik de går till val på.
Kommunfullmäktige
EU-parlamentet
I juni vart femte år (2014, 2019...)
215
216
Så styrs Sverige
Valrörelsen Valrörelsen brukar dra igång på allvar drygt en månad före ett val. Partiernas valaffischer klistras då upp överallt. På torg och i olika medier anordnas valdebatter och utfrågningar av partiledarna. Broschyrer och valsedlar från partierna kommer hem i brevlådan.
Rösträtt Rösträtt har alla svenska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år. Utländska medborgare får inte rösta i riksdagsval. Men i kommunal- och landstingsval får även EU-medborgare och medborgare från Norge och Island rösta om de bor i Sverige. Medborgare i andra länder får också rösta i dessa val om de bott i Sverige under de senaste tre åren.
Sara Kukka-Salam vid Socialdemokraternas valstuga. Efter valet blev hon en av ledamöterna i kommunfullmäktige i Solna.
Valda till riksdagen 349 Kandidate r på valse dlarna ca Partimed 5 00 lemmar c a 250 0 0 0 0
Röstand Röstberä
Sveriges
e ca 6,0 miljoner
ttigade c a 7,1 mil joner
befolknin
g ca 9,5 miljoner
Ett val till riksdagen handlar om att välja ut 349 personer som ska fatta beslut som berör 9,5 miljoner svenskar. Vilket förtroendeuppdrag! Att vara medlem i ett parti ger möjlighet att påverka både partiets politik och vilka namn som ska stå på partiets valsedlar.
Så styrs Sverige
9
Exempel: Vi väljer nio riksdagsledamöter från Norrbotten
9
4
8
10
...37 riksdagsledamöter från Stockholms län
10
9 9
9 12
9
17
6
9
9
9
37 28
14 11
10
11
8
8
...och två riksdagsledamöter från Gotland. 2
6 10
5
12
Antal fasta riksdagsmandat per valkrets.
Röstbåsen gör det möjligt att rösta så att ingen annan ser.
Valkretsarna För att representativiteten (så många som möjligt ska bli representerade) ska bli så hög som möjligt är det viktigt att riksdagens ledamöter kommer från olika delar av landet. Därför är Sverige indelat i 29 valkretsar, som var och en ungefär motsvarar ett län. Varje valkrets har ett visst antal riksdagskandidater. Stora valkretsar, där det bor många människor, får fler platser i riksdagen (se kartan).
Olika sätt att rösta Många väljer att rösta på valdagen. Då går man till vallokalen där man bor. Ofta ligger den i en skola i området. Utanför vallokalen står valarbetare och delar ut valsedlar.
Men allt fler väljer att inte rösta på valdagen. Då kan man till exempel förtidsrösta i speciella vallokaler under veckorna före valet. Den som befinner sig utomlands kan brevrösta. Den som är gammal, sjuk eller har en funktions nedsättning som gör det svårt att ta sig till en vallokal kan lämna sin röst genom ett ombud. Ombudet lämnar sedan det slutna kuvertet med valsedeln till personalen i vallokalen.
Partival Eftersom vi i Sverige har partival och då främst röstar på partier, måste det överst på varje valsedel stå namnet på ett parti. Under partinamnet ska det sen
217
220
Samh채lle
Grafik
Hur Sverige styrs
Folket
Partier, Val
EU
R
L
K
221
Europaparlamentet, Ministerr책det
Kommissionen
Lagar, beslut
Riksdagen
Regeringen Lagar, beslut
Landstingsfullm채ktige
Landstingstyrelse Beslut
Kommunfullm채ktige
Kommunstyrelse Beslut
Beslutande makt
Verkst채llande makt
242
Så styrs Sverige
Sverige och EU Nu har du läst om Sveriges riksdag, regering, kommuner och landsting. Här fattas viktiga beslut som påverkar vår ekonomi, våra arbeten, skolor, sjukvård och mycket mer. Men om du går tillbaka till grafiken "Hur Sverige styrs" på sidan 220 hittar du EU högst upp. Hur kommer det sig?
Spelar EU någon roll? År 1995 blev Sverige medlem i Europeiska unionen (EU). Denna händelse kom att påverka den svenska riksdagens ställning. Innan dess var riksdagen ensam om att ha den högsta politiska makten i Sverige. Idag beslutas många lagar och regler gemensamt med andra länder i EU. Precis som de svenska grundlagarna står över alla andra lagar i Sverige, står EU:s lagar över de svenska lagarna. Ibland gäller EU:s lagar och regler direkt i Sverige, i andra fall anpassas de svenska
lagarna för att stämma överens med EU:s regler. Det finns undersökningar som visar att omkring en tredjedel av de svenska lagarna bygger på EU:s. Det är inte bara våra lagar som påverkas, utan även verksamheten i alla kommuner och landsting. Beräkningar har gjorts som visar att ungefär 60 procent av de frågor som kommunerna och landstingen sysslar med påverkas av EU. Här kan det handla om hur upphandling av olika tjänster ska gå till, hur miljöfarligt avfall ska hanteras eller hur bebyggelse får planeras med hänsyn till miljön. Alla företag och invånare i Sverige påverkas alltså av beslut tagna i EU genom att de svenska lagarna är anpassade till EU:s. Dessutom påverkas du direkt av EU:s regler om du exempelvis ska resa, bo och jobba i andra EU-länder eller handla med företag där. Kanske kommer du att studera någonstans i EU eller köpa något via internet från ett annat EU-land.
Så styrs Sverige
Hur samarbetar Sverige med EU? EU bygger på samarbete mellan självständiga medlemsstater. Dessutom ska invånarna i unionen kunna påverka utvecklingen genom att välja representater till EU-parlamentet. Samarbetet inom EU går till på flera olika sätt. Några av de viktigaste är: ◆◆ Ministerrådet. Ministrar från den svenska regeringen deltar i ministerrådets möten. Där fattas de viktigaste besluten i EU. Är det ett beslut om jordbrukspolitiken träffas jordbruks ministrarna och handlar det om ekonomi träffas finansministrarna. ◆◆ EU-kommissionen. Det finns en kommissionär från varje medlemsland. Regeringen föreslår en person till att bli en av dessa. Varje kommissionär
ansvarar för ett visst område, som miljö eller handel. Tillsammans med många anställda tjänstemän förbereder de EU:s beslut och ser till att de genomförs. Kommissionen fungerar på många sätt som en regering. ◆◆ Europaparlamentet. Svenska folket röstar fram 20 av ledamöterna i EU-parlamentet, som deltar i EU:s beslutsprocess och kontrollerar kommissionen. ◆◆ EU-domstolen. Sverige finns med i EU-domstolen, som bland annat kan döma medlemsländer för att ha brutit mot EU:s lagar. ◆◆ Europeiska rådet. Sverige deltar i EU:s toppmöten inom Europeiska rådet. Två gånger per år möts medlemsländernas statsministrar eller presidenter för att diskutera viktiga frågor.
Kommissionär – ett jobb för hela EU Efter varje val till Europaparlamentet är det dags att utse nya kommissionärer i EU. Regeringarna i varje land får föreslå en person. Hösten 2009 föreslog Sverige Cecilia Malm ström. Men innan hon kunde bli kommissionär utfrågades hon av Europaparlamentet. Att det går till på det här sättet beror på att kommissionä rerna ska vara kunniga inom de sakfrågor som de ska jobba med och att de ska jobba för hela EU:s bästa – inte sitt hemland. Som kommissionär fick hon ansvar för EU:s arbete mot gränsöverskridande brotts lighet och människohandel och för asyl- och migrationspolitiken. Det jobbet har bland annat handlat om att ta fram förslag till regler som gör att asylsökande ska ha samma möjlighet oavsett vilket EU-land de kommer till och kring polissamarbete inom EU.
Kommissionären Cecilia Malmström går igenom nya EU-regler om hur pengar och annat värdefullt som någon skaffat sig genom brottslighet ska kunna beslagtas.
245
246
Så styrs Sverige
Hur deltar Sverige i EU:s beslut? Både den svenska regeringen och riksdagen deltar i EU:s beslutsprocess. Det är regeringen som fö reträder Sverige i ministerrådet, men den behöver riksdagens stöd.
➌ Regeringen stämmer av med EU-nämnden i riksdagen för att få dess stöd.
➍ Regeringen deltar i ministerrådets möte om lagförslaget. Här ska den svenska ministern driva den ståndpunkt som regeringen fått stöd för i EU-nämnden.
➊ EU-kommissionen föreslår en ny lag. Det kan vara utifrån en idé från Europaparlamentet.
➋ Regeringen granskar förslaget och bestämmer sig sedan för vad den tycker om lagförslaget.
➎ Ministerrådet fattar beslut, ibland tillsammans med Europaparlamentet.
EU-parlamentet
➊ EU-kommissionen
➎ Ministerrådet
➍ ➋ Regeringen
➌
Riksdagens EU-nämnd
247
Samhälle
Reportage
EU:s politik påverkar hela planetens hav År 2007 fick Isabella Lövin Stora Journalistpriset för boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken som handlar om hur människan med sitt rovfiske riskerar att utrota fiskar. Men Isabella ville påverka ännu mer och 2009 fick hon möjlighet att kandidera till EU-parlamentet och hon blev invald. – Det var en stor omställning att bli politiker, men jag kände att det inte räckte att stå utanför som journalist och kommentera. Vi lever ju i en demokrati och alla kan inte stå på åskådarplats. Det behövs spelare på planen också! säger Isabella. Idag är Isabella Lövin ledamot i Europaparlamentet för Miljöpartiet. I parlamentet har hon en viktig roll i fiskeriutskottet. – Många i Sverige verkar tro att EU-parlamentet inte är så viktigt och därför röstar de inte. Men det som händer där är otroligt viktigt för oss, menar Isabella. Europaparlamentet träffas dels i den franska staden Strasbourg (där man framförallt röstar), dels i Bryssel (”EU:s huvudstad”) för olika möten. I EU-parlamentet är det inte regeringen
mot oppositionen som i Sverige, eftersom EU inte har någon regering. Istället för att kritisera gäller det därför att hitta så många samarbeten som möjligt. – Genom att vara med i diskussioner, prata på möten och träffa personer från andra partier och länder känner jag
att jag påverkar. En viktig sak som Isabella lyckats med var när hon påverkade parlamentet att stoppa EU:s fiskeriavtal med Marocko. Marocko bryter mot de mänskliga rättigheterna genom att ockupera grannlandet Västsahara och många hade protesterat mot att det var fel av både EU och Marocko att fiska där. Nu väntar det stora arbetet med att förändra hela EU:s fiskepolitik så att haven skyddas bättre: – Jag hoppas att vi ska få regler som ger ett hållbart fiske. Som det nu är fångar yrkesfiskarna mer fisk än de får ta iland, och sen kastar de tillbaka mängder av fisk som redan dött. Detta är något som jag vill stoppa, fortsätter Isabella som är glad över att hon tog chansen att bli EU-politiker. ◆
Ek gl o ob no al m i ut o ve ch ck lin g
V m arf y ö Va ck r h et an ol d ik på öv dl a er as P ty ver v d få å v tt ilk per kar ärld et de a av pr en så t b sä i ? s v ät tt h ar et o p tr a e r m r? å iv är än ld ni en sk ? or
Ekonomi och global utveckling
Vägen in till centrum av Colombias huvudstad Bogotá kantas av nybyggda skyskrapor och shoppingcenter. Det ser inte mycket annorlunda ut än i Europa, eller i USA. Samtidigt pågår det sedan många år tillbaka ett inbördeskrig i Colombia. Tusentals människor lever som flyktingar i sitt eget land, medan andra åker på cykelsemester med sina skolklasser. Många länder i världen är idag precis som Colombia. De är både rika och fattiga, där finns människor som lever med samma tekniska standard som vi, samtidigt som de saknar annat som vi tycker är helt självklart. I en global värld kan människor ha en avancerad mobiltelefon, samtidigt som de saknar tillgång till rent vatten.
Ekonomin på olika håll i världen Fram till för inte så länge sedan delade man ofta in världen i rika och fattiga länder. Idag stämmer den uppdelningen allt sämre. I länder som vi normalt tänker på som rika bor det idag allt fler fattiga, exempelvis i USA och i många länder i Europa. Samtidigt blir medelklassen allt större i länder som Kina, Sydafrika och Indonesien. Idag lever den största delen av världens fattiga i medelinkomstländer som Indien, Nigeria, Brasilien och Kina. Den ekonomiska situationen förändras snabbt eftersom handeln och utbytet mellan människor blir allt viktigare. Länder som vi tidigare ansåg som fattiga har idag en mycket hög tillväxt, samtidigt som de ekonomiska problemen blir allt större i USA och Europa.
Hur ser det då ut i olika ekonomiska regioner? Här följer en kort överblick:
Latinamerika Latinamerika är en kontinent med stora ekonomiska och sociala klyftor. Många, inte minst de som tillhör indianbefolkningen i flera länder, lever i stor fattigdom. I Latinamerika finns samtidigt en omfattande industriproduktion, exempelvis i Brasilien som är världens sjätte största ekonomi. En stor del av produktionen är koncentrerad till delstaten São Paulo där också många svenska företag har verksamhet.
Afrika De flesta av världens fattiga länder finns i Afrika trots att många av länderna är rika på råvaror, som olja och mineraler. Under många år har inbördeskrig, korrupta regeringar och en inte särskilt utbyggd infrastruktur (vägar, bredband och andra kommunikationsmöjligheter) utgjort hinder för utvecklingen. Men nu håller mycket på att förändras och de senaste åren har ekonomin i flera afrikanska länder vuxit snabbt. Två länder är särskilt viktiga för den ekonomiska utvecklingen: Sydafrika och Nigeria.
Före detta Sovjetunionen De länder som tidigare ingick i Sovjetunionen kallas CIS-länderna. I Ryssland, som är det dominerande landet, har klyftorna mellan rika och fattiga ökat mycket de senaste 20 åren. Framförallt är det exporten av olja och andra råvaror som gjort att några få blivit oerhört rika. Flera av länderna som Uzbekistan och Turkmenistan är hårda diktaturer där fria val inte är tillåtna.
481
484
Samhälle
Reportage
Nya smarta affärer
Gillar du gamla ryggsäckar och jackor som på minner om Sovjettiden? Det finns många som gör det och eftersom de gamla prylarna inte ”räcker till” så tillverkas det nya som ser ut som gamla. Det här var något som Vladimir Randy som bor i Indonesiens huvudstad Jakarta upptäckte – och bestämde sig för att försöka tjäna pengar på: – Det var för fyra år sedan, när jag fortfarande gick i gymnasiet som jag startade mitt företag och började producera saker här. Först sålde jag bara här i Indonesien men sedan fick jag kunder från runt om i världen – flest av allt från Sverige, berättar Vladimir.
Vladimirs ”affär” finns bara på Facebook, så han har inga kostnader för kontor och webbsidor. När han får en order tillverkas och skickas sedan pry larna till Berlin eller Haparanda. – Det här är ett bra sätt att tjäna extrapengar. Men i framtiden hoppas jag få ett jobb på Indo nesiens utrikesdepartement och arbeta med så dant som jag nu utbildar mig för på universitet, fortsätter Vladimir. ◆
Ekonomi och global utveckling
Vad styr priset?
Varor, tjänster
Det finns många saker som påverkar priset på en vara. Några exempel är lönerna till dem som producerar varan samt kostnaderna för råvaror och transporter. Men för att en vara verkligen ska kunna säljas krävs det att den också hittar en köpare som är beredd att betala det säljaren vill ha betalt. För att beskriva detta brukar man i ekonomisk teori använda begreppen utbud och efterfrågan.
Betalningar
Utbud
Efterfrågan
Den som ska producera en vara (eller en tjänst) behöver först räkna fram vad det kostar att producera den. Dessutom vill företagen göra en så stor vinst som möjligt. Ju högre pris som det är möjligt att sälja en vara för, desto mer lönsamt blir det alltså för företagen att tillverka och sälja den. Om priset i stället är väldigt lågt är det nästan ingen som vill tillverka och sälja.
Först och främst måste det finnas ett behov av varorna. Den som köper en vara måste sedan ta hänsyn till hur mycket pengar han eller hon har till sitt förfogande och vilka andra alternativa varor som finns – och då kanske helt avstå från att köpa något. Köparen vill betala så lite pengar som möjligt för varan. Det blir allt fler som har råd och intresse av att köpa mer av varan ju lägre priset är.
Pris
Pris
Utbud
Efterfrågan
Mängd
Den lodräta axeln visar pris och den vågräta mängden (antalet) varor. Företagens utbud (viljan att tillverka och sälja) kan ritas som en utbudskurva. Den visar att mängden varor som företagen bjuder ut till försäljning är större ju högre priset är.
Mängd
Konsumenternas efterfrågan (viljan att köpa) kan ritas som en efterfrågekurva. Den visar att mängden varor som konsumenteran efterfrågar är större ju lägre priset är.
485
506
Samhälle
Grafik
Livsvillkor i världen Över en miljard människor lever i extrem fattigdom och skillnaderna mellan de som är rika och fattiga ökar hela tiden. Många av de allra fattigaste kan varken läsa eller skriva och riskerar att dö av undernäring och sjukdomar i förtid.
Fattigdom i världen
Diagrammet visar dels andelen extremt fattiga i världen som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, dels andelen människor som lider av undernäring och är ständigt hungriga. 100 % 80 %
Men medan mer än hälften av jordens befolkning var extremt fattiga 1980 är det idag ungefär en av fem. För en stor del av människorna på jorden har förhållandena de senaste 30 åren alltså blivit mycket bättre. Aldrig tidigare har välfärden ökat så snabbt, hälsan varit så god och människor levt så länge. Diagrammen på detta uppslag försöker beskriva denna utveckling i siffror.
60 % Andel extremt fattiga 40 % 20 % Andel undernärda 0%
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
Medellivslängd
Diagrammet visar den genomsnittliga livslängden i världen. Över de senaste fyrtio åren har den ökat med drygt tio år.
80 70 60 50 40 30 20 10 0
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
507
Livsvillkor
Läskunnighet
Diagrammet visar dels andelen barn i världen som dör under sitt första levnadsår, dels hur stor andel av jordens befolkning som har tillgång till rent dricksvatten.
Diagrammet visar andelen läskunniga på jorden.
100 %
100 % Andel med rent dricksvatten 80 %
80 %
60 %
60 %
40 %
40 %
Spädbarnsdödlighet
20 % 0%
20 %
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
0%
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Friheten i världen
Diagrammet visar andelen fria, delvis fria och ofria länder i världen 1973–2013. Tendensen har varit att allt fler människor på jorden lever i fria och demokratiska samhällen, men sedan 1990-talet har den utvecklingen planat ut.
Frihet handlar om mycket mer än bara val och rösträtt. Även andra delar av de mänskliga rättigheterna är nödvändiga för en fungerande demokrati, t.ex. åsiktsfrihet, yttrandefrihet, religionsfrihet och rättssäkerhet.
60 % Fria länder
50 % 40 %
Delvis fria länder 30 % 20 %
Ofria länder
10 % 0%
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2015
508
Ekonomi och global utveckling
… även i Sverige Ett av de industriländer där klyftorna ökat snabbast är faktiskt Sverige. Enligt en mätning som den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD gjort av ett trettiotal, ekonomiskt utvecklade länder är Sverige det land där inkomstskillnaderna ökat mest från 1995 och fram till idag. Men innebär det här att många blivit fattigare? Nej, inte riktigt. Även de fattiga har i de flesta fall fått det bättre. Det som hänt är att den relativa fattigdomen, alltså skillnaden mellan rika och fattiga, ökat. I Sverige är få fattiga på det sätt som människor är fattiga på i ett land präglat av svält och inbördeskrig. Men den relativa fattigdomen, hur fattigdomen upplevs, blir stor i ett land som Sverige.
Fattigdom i EU Det finns många olika sätt att mäta fattigdom. För att mäta materiell fattigdom har EU tagit fram en gemensam lista med olika saker som kan vara viktiga att ha tillgång till. Att vara fattig innebär då att man inte har råd med minst fyra av nio saker på denna lista. Det är bland annat att inte kunna betala oförutsedda utgifter, att inte kunna åka på semester en vecka om året eller att inte ha råd med vanliga kapitalvaror som tvättmaskin, tv, telefon eller bil. Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige använder samma lista i sina beräkningar av materiell fattigdom.
Den långvariga ekonomiska krisen i Grekland har slagit hårt inte minst mot de äldre. Här en tiggande kvinna i staden Thessaloniki.
Kan man vara fattig och ändå ha en dator? Vem är då egentligen fattig – och hur jämför man fattigdom? I Sverige behöver vi datorn för att kunna leva ett normalt liv. Utan att ha tillgång till en dator går det inte att följa med i skolan, eller att ta del av mycket av den information som kommer från myndigheter. Ja, idag går det knappt att betala räkningar utan att ha en dator. På landsbygden i Indien är datorn – ännu inte – lika självklar. Där är den som har en dator snarare att betrakta som rik, även om det snabbt är på väg att ändras.
Ekonomi och global utveckling
© World Bank Water and Sanitation Program (www.wsp.org)
Senaste mobilen – men ingen toa! Av världens 7 miljarder människor har 6 miljarder tillgång till mobiltelefoner, medan endast 4,5 miljarder har tillgång till toaletter. Det hela kan låta absurt, men FN har räknat ut att det faktiskt är så. Det här visar på flera saker: Mobilen är väldigt viktig för alla i världen, oavsett om de är rika eller fattiga. Med mobilen kan man söka jobb, få tag på den som arbetar på en marknad, ta reda på priset på jordbruksprodukter i staden flera mil bort och mycket annat som är viktigt för den som är fattig. Att bygga ut vatten och avlopp kräver däremot stora investeringar i rör, reningsverk och system som tar lång tid att anlägga och som samhället behöver ta ansvar för. Allt det här tar tid och är komplicerat. Mobila nätverk kan man däremot sätta
upp relativt enkelt. Mobiltelefoni är dessutom väldigt lönsamt för de företag som äger näten, vilket gör att de växer snabbt. Men om ett reningsverk ska byggas krävs det att staten betalar och då måste människor betala skatt.
Kris i Europa medan världen växer Under många år drömde människor från Afrika, Asien och Latinamerika om att komma till Europa och USA. Det var här jobben, möjligheterna och framtiden fanns. Men nu är det inte lika enkelt längre. Sedan 2008 har både USA och Europa gått in i en ekonomisk kris som gjort att arbetslösheten och de sociala problemen blivit stora. Samtidigt utvecklas resten av världen allt snabbare. Människor i de länder som tidigare kallades ”u-länder”
509
510
Ekonomi och global utveckling
och som en del nu kallar för ”syd” får det allt bättre: ekonomin växer (högre BNP), fattigdomen minskar och medellivslängden ökar.
År 2013 höll BRICS-länderna ett samarbetsmöte där man bland annat bestämde sig för att bilda en gemensam utvecklingsbank. Den skulle kunna utgöra en motvikt mot Världsbanken som domineras av USA, Japan och EU.
BRICS-länderna utmanar den gamla världen
Det går bra för Afrika
År 1950 stod Brasilien, Kina och Indien tillsammans för endast tio procent av världsekonomin, medan de sex största industriländerna i norr stod för mer än hälften. Enligt beräkningar från FN-organet UNDP kommer Brasilien, Kina och Indien tillsammans att stå för 40 procent av den globala produktionen år 2050. De tidigare rika industriländernas betydelse kommer då att ha minskat ännu mer. För att öka samarbetet mellan sig och balansera den stora makt som USA och EU har över världen, har de största och starkaste av de framväxande länderna gått samman. Det är Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika som tillsammans bildar det som brukar kallas för BRICS.
Vilken bild har du av världen utanför Europa och USA? Under lång tid tänkte vi bara på Afrika som en kontinent med svält och fattigdom. Och Latinamerika var mest militärkupper och knarkhandlare. Idag förändras många länder i världen snabbt. Tittar man på listan över vilka länder i världen som har den snabbast växande ekonomin ser man att alla finns i Afrika, Asien och Latinamerika. Samtidigt måste man komma ihåg att tillväxten i många av dessa länder sker från en låg BNP-nivå och att skillnaderna mot västvärlden fortfarande många gånger är stora.
Världens snabbast växande ekonomier Tabellen till höger visar vilka länder som har högst BNP-tillväxt i världen. Nu säger förstås BNPtillväxt ingenting om hur inkomsterna är fördelade (många människor kan vara väldigt fattiga även om tillväxten är hög). BNP säger inte heller något om hur utbildnings- eller hälsosituationen är i ett land. Däremot kan man säga att BNP-tillväxt i de flesta fall är en förutsättning för att ett land ska kunna förbättra situation för invånarna när det gäller hälsa, utbildning och annat.
Källa: The Economist (januari 2013)
Land
Årlig BNP-tillväxt i procent (2012)
Mongoliet
18,1 %
Macau
13,5 %
Libyen
12,2 %
Kina
8,6 %
Bhutan
8,5 %
Östtimor
8,3 %
Irak
8,2 %
Moçambique
8,2 %
Rwanda
7,8 %
Ghana
7,6 %
Ekonomi och global utveckling
Att mäta välfärd BNP (Bruttonationalprodukten) är värdet av allt det som produceras i ett land under ett år. Genom att dela BNP med antal invånare får man fram BNP per invånare. Det blir då ett mått som visar genomsnittlig levnadsstandard (medelinkomst) i landet. Men att mäta BNP säger inte så mycket om hur stor jämlikheten är i ett land, hur stora miljö problemen är, hur länge människor lever eller om hur många barn som verkligen går i skolan. Ett annat sätt att mäta välfärd är genom ett så kallat utvecklingsindex, som FN-organet UNDP har tagit fram. UNPD:s utvecklingsindex – Human Development Index, HDI – mäter inte bara inkomst, utan även till exempel livslängd, jämställdhet, utbildningsnivå och hur många vuxna som kan läsa och skriva. Sverige ligger normalt bland de allra bästa länderna i världen i UNDP:s mätningar, före både Schweiz och Japan. Till de länder som ligger längst ner hör Demokratiska Republiken Kongo och Niger. Men det finns också andra sätt att mäta välstånd och utveckling. Det lilla bergslandet Bhutan i Asien har infört något man kallar bruttonationallycka för att man också ska mäta hur bra människor mår, inte bara när det gäller prylar och pengar.
I Bhutan mäter man bruttonationallycka.
HDI-placering för några olika länder
HDI-index enligt UNDP
1.
Norge
9.
Japan
85.
Brasilien
136.
Indien
2.
Australien
12.
Sydkorea
90.
Turkiet
140.
Bhutan
3.
USA
15.
Danmark
101.
Kina
146.
Bangladesh
4.
Nederländerna
20.
Frankrike
108.
Mongoliet
146.
Pakistan
5.
Tyskland
21.
Finland
121.
Sydafrika
167.
Rwanda
6.
Nya Zeeland
40.
Chile
131.
Irak
185.
Moçambique
7.
Sverige
55.
Ryssland
134.
Östtimor
186.
Kongo (Kinshasa)
8.
Schweiz
64.
Libyen
135.
Ghana
186.
Niger
Källa: UNDP: Human Development Report 2013.
Mycket högt Högt Medium Lågt
511
512
Samhälle
Reportage
Tre bilder av global utveckling Kenya: Gå till banken med mobilen John står framför det lilla ståndet som säljer frukt och grönsaker. I handen håller han sin – bank! Ja, i Kenya är mobilen också din bank. Stadsdelen Embakasi i Nairobi har mer än 600 000 invånare. Många lever på att sälja saker eller på olika små jobb. De flesta har ingen fast lön och inte heller några bankkonton. När människorna här tidigare skulle betala sina el- och vattenräkningar fick de stå i timslånga köer utanför företagen. Dessutom fanns risken att man kunde bli bestulen på sina pengar på vägen dit. Men det fanns en sak som alla hade: mobiltelefon! Tänk om man skulle kunna betala med den. Och så blev det. Idén som utvecklades av ett kenyanskt mobilföretaget finns nu i många länder, men det är här i Kenya som utvecklingen kommit lägst. Systemet heter M-Pesa. Med några enkla knapptryckningar går det att skicka pengar till sina föräldrar, betala räkningar och göra massor med andra saker. – Jag kan gå in hos vilken som helst av M-Pesas tusentals agenter och sätta in pengar på min mobil. Sedan kan jag betala i affären här om hörnet eller också skicka pengarna till mina föräldrar i andra
delen av Kenya. Då är det bara för dem att gå till en agent i deras by och ta ut de pengar jag skickat, berättar John. Idag har Kenya kommit längre än Sverige när det gäller att utveckla mobila betalningslösningar och M-Pesa är ett exempel på hur många nya och bra idéer kommer från länder som för inte så länge sedan sågs som fattiga och underutvecklade. ◆
Ekonomi och global utveckling
Peru: Cykelsöndag med hjälm
Nepal: Snart har vi egna datorer!
Det är söndag förmiddag i Perus huvudstad Lima. Runt parken i stadsdelen Miraflores är det fullt med folk. Träningsutrustning finns utställd för den som vill prova på, det spelas badminton på parkeringsplatserna och många av stadens breda gator och genomfartsleder är avstängda för bi lar. Istället är de fyllda av glada och avslappnade cyklister.
Ungdomsklubbens lokaler ligger på andra vå ningen i ett enkelt trähus. Medlemmarna är alla i tonåren. Här finns ett litet bibliotek med både skönlitteratur och läroböcker. Här kan man träf fas och snacka eller bara hänga. En grupp tjejer sitter på golvet i ett av rummen. För femton år sedan var barnäktenskap vanliga i byn. Nu vill de flesta tjejer vänta med att gifta sig tills de är minst 25 år. – Jag har nio syskon! säger Rajsin och brister i skratt. Inte för att det är pinsamt, men för att det är så långt ifrån det liv hon själv vill leva. Hennes pappa håller med: – Framtiden för min dotter är att studera. Jag tror att många föräldrar tänker på samma sätt. Åtminstone här i byn är det nog inga föräldrar som vill gifta bort sina döttrar tidigt, säger Benu Prasad Sabedi. Vad drömmer ni om i dag? undrar jag och tän ker att svaret nog blir en bil eller en motorcykel, eller kanske ett bra familjeliv. – En egen dator så klart! svarar Rajsin. Det kan ske tar några år, men snart kommer vi att ha dato rer, det är jag säker på! ◆
Efter många år av diktatur, politisk oro och eko nomisk kris går det nu bra för Peru. Nya företag startas och många peruaner som tidigare arbetade i Spanien har flyttat hem. När fattigdomen mins kar går också brottsligheten ner och stämningen i hela landet blir mer positiv. Som exempel spelade svenska rockbandet The Hives nyligen i Lima. – Det har hänt mycket i mitt Peru, säger Mar cela som är ute och cyklar med sin dotter. Vi har fått det bättre och idag tror jag verkligen på mitt land! ◆
513
M m ak ed te ie n rn öv a er
V en em Ka ny bes he tä ob n t m m Vi ero ed bli m r? er fin lka en ie hu r d ns m e? na rs ö på jl va to ra r nä igh te ete t? r oc h ris ke r
Makten över medierna
En händelse rör sig blixtsnabbt över jorden. På bara några sekunder har en nyhet – eller ett rykte – nått ut till, och delats vidare av, flera miljoner människor. Men hur vet man att det som sprids verkligen är sant? Och hur gör du för att kontrollera källan? Att kritiskt granska information och ”fakta” har alltid varit viktigt. Idag, när vi alla snabbt kan föra vidare det vi sett eller läst, är det särskilt viktigt att vara kritisk. Men för att kunna göra det krävs det också att du har de redskap och den kunskap som krävs.
Nyhetsvärdering Vad är det som avgör om något blir en stor nyhet, medan annat bara blir en liten notis eller kanske inte ens nämns alls? Varje sekund, dygnet runt, året runt, sitter det redaktörer på tidningar, radio- och tv-stationer världen över. Hela tiden värderar de hur viktig varje nyhet är som kommer in. Ska den publiceras? Blir nyheten något stort, blir den bara en liten notis – eller raderas den med ett tryck på delete-knappen? Redaktörerna måste också värdera sanningshalten i den nyhet som sprids. Är källan trovärdig? Kan uppgifterna kontrolleras? Finns det någon som har intresse av att nyheten sprids? En väldigt stor del av alla nyheter som en redaktion får in kommer från partier, grupper eller företag som vill att något ska spridas genom massmedierna. Många gånger använder de sig också av PR-konsulter för att få in en nyhet i tidningen (läs mer på sidan 335 om hur en PR-konsult arbetar). När redaktören bedömer nyheten fattas också ett beslut om var den publiceras och hur stort utrymme den ska få. I en traditionell, tryckt dagstidning publicerades oftast den nyhet som bedöms
som störst och viktigast längst upp till vänster på förstasidan (brukar kallas ”vänsterkryss” bland journalister). I en radio- eller tv-sändning kommer den viktigaste nyheten ofta först och får mycket tid i förhållande till andra nyheter. Längre ned (och senare i sändningen) kommer sedan nyheter som räknas som mindre viktiga, men också ämnen som sport eller nöje. Det är också viktigt att alla nyheter inte blir för lika. Därför brukar redaktörer tala om att skapa ”en bra mix” där de dels blandar nyheter från olika områden, dels blandar nyheter med reportage, personporträtt och andra typer av redaktionellt material. När en redaktion publicerar en nyhet så hör det till god ton att andra medier som också skriver om nyheten nämner varifrån den ursprungligen kommer. Då kan det låta ungefär så här: ”Skånepolisen har upprättat hemliga register över romer, avslöjar idag Dagens Nyheter”.
523
532
Samhälle
Reportage
Med halva jorden som arbetsfält Nils Horner är Sveriges Radios korrespondent i Asien. Inom hans bevakningsområde bor 60 procent av världens befolkning, spridda över nästan femtio länder. För Nils Horner handlar jobbet som korrespondent om att ständigt vara på resa. Ja, det var faktiskt så att han under flera år inte hade någon riktig, fast bostad. Numera har Nils sin bas i Hongkong och reser drygt tjugo dagar varje månad. Varför blev du korrespondent? – Jag har alltid varit intresserad av att vara journalist, att kunna åka till intressanta ställen och berätta om sådant som vi annars inte skulle ha känt till. När man hör dig och andra korrespondenter har ni ofta precis kommit till en plats, hur gör ni för att kunna rapportera så snabbt? – Ofta läser jag vad andra skrivit på vägen dit, när jag till exempel anländer till Japan så vet jag redan vad som hänt. Mitt jobb är att försöka ta mig till en plats så snabbt som möjligt och prata med vanliga människor och förmedla det jag ser. När
det är stora nyhetshändelser så kan jag vara med varje timme, ofta i samtal med programledaren. Som hjälpmedel har jag en satellittelefon som gör att jag kan sända oavsett var jag är, med ett ljud som om jag befann mig i studion i Sverige. Sedan har jag ofta hjälp av personer som tolkar åt mig och som fixar saker på plats. Men nu när man enkelt kan få alla nyheter över internet, varför behövs då korrespondenterna? – Det är viktigt att Sverige har egna personer som är ute och rapporterar. Då kan vi själva bestämma vad som är viktigt och behöver inte lita på stora nyhetsbyråer från till exempel USA. Jag försöker också skildra sådant som inte finns med i de stora nyheterna, till exempel hur det är att vara ensamstående mamma i Sydkorea. Hur undviker du att bli fördomsfull? Särskilt när det handlar om krig och konflikter? – Jag försöker att medvetet ifrågasätta förutfattade meningar. Om jag till exempel rapporterar om talibanerna så är det viktigt att komma ihåg att alla inte är likadana. Det gäller att hitta nyanserna.
533
Nils Horner rapporterar här från Seoul, Sydkorea.
Hur gör du för att granska de källor du har? – Det är viktigt att det jag säger faktiskt stämmer. Därför försöker jag alltid kontrollera uppgifterna. Om något bara är ett rykte så nämner jag det inte. Det är också viktigt att ange vem som säger eller tycker något och låta olika röster komma fram. Men att resa i länder som Afghanistan, är inte det farligt? – Det handlar om att vara medveten om riskerna och bedöma när det kan bli för farligt. Jag åker till exempel inte runt själv i två veckor på
landsbygden i Afghanistan. Den största risken tas alltid av frilansjournalister som får betalt för varje artikel de säljer. Hur gör du för att packa rätt? – Jag gillar idén om att resa lätt, men för det mesta har jag mycket packning med mig, eftersom jag inte vet var jag hamnar. Kanske ska jag åka direkt från Thailand till bergen i Afghanistan och då behöver jag ha helt andra kläder. Sedan har jag alltid med mig en sovsäck – och ibland också en skottsäker väst. ◆
540
Makten över medierna
Att söka information på nätet: så gör du för att hitta rätt Internet översvämmas med information och fakta. Även om det mesta finns där, är det inte alltid så lätt att hitta rätt och vara säker på att källan är korrekt. Här följer några tips för hur du lyckas bättre med att söka information på nätet. Vi tänker oss att du har i uppgift att göra en redovisning om hur Gangnam style blev till och vad den inneburit för Sydkorea, eller kanske ska du beskriva vad K-pop är på nästa musiklektion.
◆◆ Sök på huvudordet. Fick du för många svar? Kanske sökte du enbart på ”Gangnam”. Nu gäller det att förfina din sökning.
◆◆ Kombinera flera sökord. Om du söker på till exempel ”Gangnam”, ”ekonomi” och kanske ”turism”, kommer du att få lite färre träffar. Byt plats på orden och sök igen.
◆◆ Om du får för få intressanta träffar kan du söka på andra språk än svenska. Svenskan är ett ganska litet språk så utöka dina sökningar genom att även använda engelska ord.
◆◆ Nöj dig inte med en källa. Den första källa du får upp är ofta Wikipedia. Wikipedia är världens största uppslagsverk men du kan aldrig lita på att något som står där verkligen stämmer. Wikipedia hänvisar så gott som alltid till andra källor i sina länkar. Gå vidare genom dessa källor. (Läs mer om hur Wikipedia är uppbyggt på sidan 543.)
◆◆ Dubbelkolla fakta med hjälp av nya sökningar. Faktauppgifter som står i till exempel Wikipedia kan du sedan söka vidare på för att kontrollera om de stämmer.
◆◆ Var kritisk mot alla källor. Om du får fram fakta från en källa du inte känner till sedan tidigare, så gör en ny sökning men den här gången på källan. Är det en tidning, ett företag eller en organisation? Kan de ha intresse av att du ska skriva på ett särskilt sätt? För att din redovisning ska bli riktigt bra bör du också tänka på följande:
◆◆ Försök hitta sådant som få skriver om, då ökar dina chanser att de som ska lyssna på dig eller läsa din text får reda på något de aldrig har hört talas om tidigare. I vår sökning på Gangnam style har du förmodligen fått upp samma faktauppgifter i flera av dina sökningar. Men försök hitta något som är lite annorlunda. Finns det andra Gangnam-artister? Hur ser det ut i stadsdelen Gangnam?
◆◆ Använd fakta och bakgrund, men skriv aldrig av det som står på en webbsida eller i en tidningsartikel. Anteckna fakta och nyckelord, men skriv alltid en egen text.
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare: Ingela Bengtsson Redaktörer: Ingela Bengtsson, Tove Helander Grafisk form: Axel Henriksson/Pussel, Lars Öhman Omslag: Axel Henriksson/Pussel, Lars Öhman Illustrationer: Robert Attila Toth Omslagsbild: Topp: Moder Svea står som staty på riksdagshusets tak. Kanske vaktar hon över den svenska demokratin. Foto: Jan Rietz/NordicPhotos. Höger: Statue des esclaves är rest på ön Île de Gorée i Senegal, Västafrika, till minne av slavarnas frigörelse. Foto: Robert Harding Picture Library Ltd/Alamy. Botten: Statue of Liberty – Frihetsgudinnan – i New York City. Foto: Rafael Macia/Photo Researchers/IBL Bildbyrå Bildredaktör: Axel Henriksson/Pussel, Lars Öhman PRIO Samhälle Stadiebok isbn 978-91-523-0187-6 © 2014 Lars-Erik Bjessmo, David Isaksson, Lars Nohagen och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Livonia Print Lettland 2014
k bo n ie t ne ad ake e äm St elsp rand del le ed nte are äl äromorie sen IO R mh ett l älls lans P h Sa i m ko r ,S s ,9 ,S gå sa nd 8 S 9 in ed ru 7, 8, 9, , S m rg fi , , a 7 8 ,9 fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R
ISBN 978-91-523-0187-6
(523-0187-6)