Page 1

Upplaga

2

– makt, intersektionalitet och social skiktning Sedan sociologin grundades har ämnet sysslat med samma problemställning: Hur ska vi förstå samhällets sociala ojämlikhet och hur påverkar den människors livschanser? Utifrån denna gemensamma kärna har sociologin utvecklat en mångfald av teoretiska perspektiv och metodologiska ansatser för att se samhället. Boken ger en inblick i sociologins djup och bredd genom att inspirera till fortsatt tänkande om det delade samhället. Inför den andra upplagan har flera kapitel reviderats och boken har utökats med ett nyskrivet kapitel om funktionshinder. På ett lättillgängligt sätt diskuterar några av Sveriges främsta sociologer de viktigaste sociala skiktningsprinciperna: ཛ Stefan Svallfors: Klass ཛ Marie Evertsson: Kön ཛ Ove Sernhede: Etnicitet ཛ Alexandra Bogren: Sexualitet ཛ Magnus Karlsson: Ålder ཛ Rafael Lindqvist: Funktionshinder ཛ Göran Ahrne: Intersektionalitet Bokens redaktörer och författare till inledningskapitlet är ཛ Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet ཛ Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet

ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning Edling & Liljeros (red.)

ett delat samhälle

Christofer Edling & Fredrik Liljeros (red.)

– makt, intersektionalitet och social skiktning

Best.nr 47-11282-1

Tryck.nr 47-11282-1-00

Upplaga Untitled-1 1

2 13/06/16 3:42 PM


Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning

Liber

Christofer Edling & Fredrik Liljeros (red)

9789147112821b1-224c.indd 1

13/06/16 3:19 PM


Till minne av Ulla Bergryd

9789147112821b1-224c.indd 3

13/06/16 3:19 PM


9789147112821b1-224c.indd 4

13/06/16 3:19 PM


InnehAll Fรถrord till andra upplagan __________________________ 6 1. Social skiktning ________________________________ 8 Christofer Edling & Fredrik Liljeros 2. Klass ________________________________________31 Stefan Svallfors 3. Kรถn _________________________________________50 Marie Evertsson 4. Etnicitet______________________________________74 Ove Sernhede 5. Sexualitet ____________________________________97 Alexandra Bogren 6. ร…lder _______________________________________119 Magnus Karlsson 7. Funktionshinder _____________________________149 Rafael Lindqvist 8. Intersektionalitet _____________________________177 Gรถran Ahrne Referenser _____________________________________196 Register _______________________________________214 Fรถrfattarna ____________________________________218

5

9789147112821b1-224c.indd 5

13/06/16 3:19 PM


Förord till andra upplagan Sociologins fokus är att försöka förstå social ojämlikhet; dess uppkomst, reproduktion och konsekvenser för grupper och enskilda individer. Social skiktning är inget vackert begrepp, men det fångar ganska bra tanken om ojämlikhet som ett socialt fenomen genom att fokusera just på samhället – som oavsett hur vi definierar det är ett kollektivt fenomen – och hur resurser är ojämlikt fördelade inom samhällen. Vi skulle vilja påstå att studiet av social skiktning är sociologins kärna och att den som vill veta vilka slags frågor som sociologer arbetar med måste börja med att försöka förstå sociologernas perspektiv på social skiktning. Utifrån samtida sociologisk forskning tycker vi oss kunna identifiera ett antal nyckelbegrepp, vi kallar dem principer, som intar en helt central position i analysen av social skiktning. Inför denna, bokens andra, upplaga har vi utökat de ursprungliga begreppen med ett som uppenbarligen saknades i första upplagan, nämligen funktionshinder. De sex skiktningsprinciperna klass, kön, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionshinder ägnas var sitt kapitel och bildar bokens kärna. Med ett avslutande kapitel om intersektionalitet och vår egen inledning vill vi skapa en gemensam ram runt den kärnan. Boken är skriven av nio sociologer som arbetar utifrån olika teoretiska och empiriska perspektiv. Vi har valt bidrag från ganska olika författare för att visa att sociologin har många ansikten. Vi menar att den som vill veta mer om sociologi också tidigt bör ställas inför denna vetenskapliga mångfald. Pluralismen är en del av ämnets lockelse och en del av dess styrka. Peter Söderholm har varit en engagerad och inspirerande förläggare från allra första början. Vid sidan av honom har många personer bidragit till att göra hela eller delar av boken bättre, inte minst

6

9789147112821b1-224c.indd 6

13/06/16 3:19 PM


FÖRORD

seminariedeltagare och ett stort antal studenter. Bland våra kollegor vill vi särskilt nämna Erik Bihagen, Caroline Aspers Dahlberg, Lars Dahlgren, Robert Erikson, Åsa Gustafson, Karin Halldén, Staffan Lindberg, Charlotta Magnusson, Magnus Nermo, Monika Nordvik, Elin Olofsson, Christine Roman, Camilla Samuelsson, Liv Sunnercrantz och Anna Ålund. Varmt tack! Stefan Svallfors bidrog inte bara med ett utmärkt kapitel utan föreslog också bokens titel. Ett stort tack till Carina Blohmé som varsamt redigerade manuskriptet till första upplagan och föreslog ett flertal förtydliganden som gjorde boken bättre, Camilla Nevby som tog vid och redigerade andra upplagan och Cecilia Björk Tengå som skickligt orkestrerat produktionsprocessen också av den andra upplagan. Boken tillägnas minnet av Ulla Bergryd (1942–2015). För oss båda stod Ulla med sitt breda kunnande, sitt brinnande intresse och sin smittande entusiasm för den första sociologiska inspirationen när vi kom nya till ämnet. För svenska sociologer är Ulla bland annat känd för sin översättning av C Wright Mills Den sociologiska visionen och för boken Den sociologiska fantasin, som hon redigerade för bokförlaget Rabén & Sjögren år 1987. Vi hoppas att vi med den här boken åtminstone i någon mån lyckats fånga och föra vidare Ulla Bergryds sociologiska vision. Lund och Stockholm i mars 2016 Christofer Edling och Fredrik Liljeros

7

9789147112821b1-224c.indd 7

13/06/16 3:19 PM


1.Social skiktning Christofer Edling & Fredrik Liljeros

År 1831, bara 55 år efter det att Förenta staternas självständighetsförklaring ratificerades, reste en ung fransk adelsman vid namn Alexis de Tocqueville till USA för att, som han sa, studera ”det mest jämlika av samhällen”. Sin adliga bakgrund till trots var Tocqueville övertygad om att demokratin var framtidens politiska styrelseskick. Besviken över utvecklingen i Frankrike efter 1789 års revolution gjorde han sin resa för att undersöka vad Frankrike kunde lära av USA. Tocquevilles betraktelser publicerades i en välkänd bok, Om demokratin i Amerika (1835,1840/1997), som fortfarande läses som en exemplarisk studie av demokrati och som en av de mest insiktsfulla studierna av USA. Tocqueville slogs av häpnad över den politiska jämlikhet han observerade och vilka effekter den hade på samhället i stort. Men hur jämlikt var egentligen ”det mest jämlika av samhällen”? När man läser Tocqueville framgår mycket tydligt av analysen att jämlikheten i USA inte var en jämlikhet för alla. Det framgår också att det som vi i en modern västerländsk demokrati betraktar som absolut grundläggande, knappast var det för snart 200 år sedan. Tocqueville skriver med uppskattning om att kvinnorna i USA är jämställda männen på ett helt annat sätt än i Europa, särskilt med avseende på utbildning. Men han konstaterar också – med gillande – att kvinnans viktigaste syssla är att gifta sig och sköta om familjen, under mannens överinseende. Tocqueville 8

9789147112821b1-224c.indd 8

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

beskriver mycket insiktsfullt de vita angloamerikanernas behandling – tyranni är det ord han använder – av de nordamerikanska indianerna. Han upprörs över de svarta afroamerikanska slavarnas, och före detta slavarnas, ställning i USA. Faktum är att Tocqueville identifierar slaveriet som det amerikanska samhällets akilleshäl och förutspår att ojämlikheten mellan svarta och vita kommer att leda till konflikter (år 1944 skrev en svensk samhällsvetare, Gunnar Myrdal, boken An American Dilemma, vilken kom att bli samma typ av milstolpe som Om demokratin i Amerika men med fokus på rasismen i USA). Kort sagt, ”det mest jämlika av samhällen” var bara jämlikt relativt det dåtida Europa, och för en svensk läsare idag framträder Tocquevilles berättelse snarare som en detaljerad beskrivning av ett samhälle präglat av social skiktning och ojämlikhet. Det är inte helt osannolikt att den som idag vill göra en resa för att närmare bekanta sig med ”det mest jämlika av samhällen” skulle resa till något av de skandinaviska länderna. Möjligtvis skulle denne resenär välja att besöka just Sverige. Och visst är Sverige ett jämlikt samhälle i många avseenden. Vi har en näst intill oinskränkt politisk frihet, en fri utbildning som är öppen för alla oavsett härkomst eller bakgrund och vi är alla formellt lika inför lagen, och med internationella mått mätt är svenskar friska, nöjda och lever länge. Men om vi tittar lite närmare på det svenska samhället ser vi mönster av ojämlikhet i flera dimensioner, och dessa mönster är i grund och botten ganska lika det mönster som Tocqueville observerade. Därmed inte sagt att dagens Sverige är som 1830-talets USA – inte på långa vägar! Men den som betraktar dagens Sverige med öppna ögon upptäcker snart att också vårt samhälle är indelat i olika mer eller mindre tydligt avgränsade sociala skikt. Att olika grupper i samhället helt enkelt lever under radikalt olika omständigheter och därigenom också har radikalt olika förutsättningar att forma sina liv. 9

9789147112821b1-224c.indd 9

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

I det här kapitlet ska vi så enkelt som möjligt beskriva vad social skiktning är för något, hur den uppstår och upprätthålls. Bokens olika kapitel går sedan närmare in på hur den sociala skiktningen ser ut i Sverige och vilka konsekvenser den har för individ och samhälle. I boken fokuserar vi genomgående på negativa konsekvenser av social skiktning. Men det går förstås att argumentera för att social skiktning också har positiva effekter. Ett givet socialt skikt präglas av en mer eller mindre påtaglig homogenitet, det vill säga de som tillhör samma skikt tenderar att dela smak, intressen och så vidare. På det sättet kan social skiktning ge en känsla av tillhörighet, trygghet och förutsägbarhet – det finns andra som delar min situation och mina livsvillkor. Vi återkommer både till tanken om homogenitet och delade intressen senare i kapitlet. Det är också tänkbart att socialt skiktade samhällen erbjuder incitament för att förbättra sin livssituation, det vill säga om jag ser att andra har det bättre än jag kan jag anstränga mig, genom att studera flitigare eller arbeta hårdare, för att röra mig till ett högre skikt. Vi kan också se social skiktning som en process för att få rätt person på rätt plats. Det förutsätter förstås att så kallad social rörlighet är möjlig, både under ett levnadslopp och mellan generationer. Den politiska debatten i ett land som Sverige handlar inte sällan om olika syn på just den frågan: Har vi alla verkligen samma frihet att välja det skikt vi vill tillhöra? Sociologisk analys av den sociala skiktningens negativa konsekvenser kan användas på olika sätt i den debatten, men ett av de mer konstruktiva sätten är att peka ut områden som kan reformeras för att frigöra just individers möjlighet att givet sina personliga egenskaper välja och forma sina egna liv, oavsett vilket socialt skikt de fötts in i. Sociologisk analys kan också ge indikationer på negativa effekter på samhällsnivå. Det är exempelvis troligt att samhället underutnyttjar sina resurser om personer inom vissa sociala skikt

10

9789147112821b1-224c.indd 10

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

systematiskt tenderar att ha högre sjuklighet eller investerar mindre i utbildning än personer i andra skikt. Inkomstskillnader är ett enkelt och iögonfallande exempel: Ungefär 35 procent av de sammanlagda inkomsterna i Sverige tillfaller 10 procent av befolkningen. Och en kvinna på den svenska arbetsmarknaden tjänar motsvarande 87 procent av vad en man tjänar.1 Oavsett vilka politiska värderingar vi har går det knappast att förneka att social skiktning är ett faktum. Den här bokens författare förhåller sig på olika sätt till detta faktum genom att närmare presentera olika sätt att sociologiskt studera och förklara social skiktning. Vi har valt att fokusera på sex olika skiktningsprinciper som vi anser är centrala för en förståelse och analys av social skiktning i dagens Sverige. Varje princip – klass, kön, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionshinder – behandlas i var sitt eget kapitel. Bokens sista kapitel handlar om intersektionalitet, det vill säga den extra komplexitet som uppstår när olika skiktningsprinciper samverkar med varandra. Innan vi säger något mer om innehållet i respektive kapitel kommer vi att ägna det här inledningskapitlet åt begreppet social skiktning och åt det sociologiska perspektivet.

Begreppet social skiktning Till skillnad från många andra vetenskaper brottas samhälls- och beteendevetenskaperna – till vilka sociologi räknas – med att beskriva och analysera fenomen som vi alla är en del av och har erfarenhet av (Asplund 1970). Ett problem som följer av detta är att många av de ord som vi använder i vardagsspråket även används som vetenskapliga begrepp, med en väl definierad betydelse som inte alltid har samma mening som i vardagsspråket. Det händer också att samma ord används på olika sätt av olika forskare. I alla bokens kapitel finns exempel på vardagsord som diskuteras och preciseras i den sociolo1 Baserat på faktorinkomster för familjer för 2013 och löner i åldern 20–64 år för 2014. Uppgifterna hämtade från statistikdatabasen scb.se

11

9789147112821b1-224c.indd 11

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

giska analysen. Låt oss kort presentera några sådana nyckelbegrepp, som tydliggör vad den här boken handlar om. Vi talar om jämlikhet när resurser är jämnt fördelade över alla i sammanhanget relevanta personer. Ett äktenskap, exempelvis, är jämlikt om båda parter har kontroll över likvärdiga resurser. Ojämlikhet råder när resurser är ojämnt fördelade över alla relevanta personer, och graden av ojämlikhet kan förstås variera betydligt. Begreppet social skiktning använder vi för att beteckna en systematisk ojämlikhet mellan olika grupper av människor inom samma samhälle. Den exakta definitionen av ett skikt varierar, men de flesta forskare är eniga om att den sociala skiktningen förändras över tid, att skikt tillkommer, försvinner, växer och krymper. Ytterligare två nyckelbegrepp – resurser och intressen – förtjänar att lyftas fram här, eftersom de är mycket centrala i all forskning om social skiktning. Med resurser menar vi sådant som gör det möjligt för en person att hävda sina intressen, också gentemot andra personer. Resurser kan vara materiella (som pengar) och immateriella (exempelvis olika typer av färdigheter och socialt tillskrivna egenskaper, såsom status). Ofta skiljer man mellan ekonomisk och social ojämlikhet, beroende på vilket slags resurs det rör sig om. Enligt Sociologiskt lexikon (Brante m.fl. 1998) är intressen ”det som bidrar till det allmänna välbefinnandet eller som uppfyller ett behov hos en individ, en grupp, eller ett samhälle”. Trots att vi alltså kan tala om gruppers och samhällens behov, råder det relativt stor enighet om att det inte är grupperna i sig som gör saker (handlar), känner eller har intressen, utan att det är de individer som bildar grupperna som handlar, känner och så vidare. Att säga att det ligger i en grupps intresse att tillskansa sig resurser, ska snarare ses som ett förenklat sätt att säga att det ligger i de enskilda gruppmedlemmarnas intresse att tillsammans tillskansa sig nya resurser. Det är exempelvis inte fackföreningen som har ett intresse av att dess medlemmar får så bra villkor som möjligt, utan dess medlemmar. 12

9789147112821b1-224c.indd 12

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

Karl Marx (1818–1883) är den samhällsteoretiker som kanske starkast förknippas med intresseanalysen. Marx utgick ifrån att samhällets materiella bas präglade relationer mellan människor, det vill säga att vilka intressen vi kommer att dela och med vem avgörs helt av vilka resurser vi kontrollerar (Marx 1969, 1973). De som äger egendom kommer att dela en viss uppsättning intressen, medan de som är egendomslösa och lönearbetar kommer att dela en annan uppsättning intressen. Sådana delade intressen ger upphov till olika samhällsklasser; kapitalister, småborgare och proletärer. Kapitalisterna äger produktionsmedlen (det vill säga fabriker och verkstäder) och behöver därför inte direkt delta i produktionen av varor. Småborgarna äger sina egna produktionsmedel, men måste själva arbeta med att producera varor och tjänster för att försörja sig, exempelvis som hantverkare eller köpmän av olika slag. Proletärerna äger inga produktionsmedel och måste därför arbeta åt någon annan för att kunna försörja sig. Proletären säljer med andra ord sin arbetskraft till kapitalisten. För Marx var det uppenbart att proletärens och kapitalistens intressen står i konflikt med varandra och att denna konflikt med nödvändighet på sikt kommer att leda till det kapitalistiska samhällets undergång. Marx vision om kapitalismens undergång följer av synen på vad det är som ger en vara dess pris, nämligen den genomsnittliga arbetstid det tar att producera varan samt priset på arbetskraft i ett kapitalistiskt samhälle (Marx skiljer sig härmed från den mer gängse uppfattningen att priset på en vara bestäms av tillgång och efterfrågan). I och med att proletärens arbetskraft under kapitalismen har förvandlats till en vara som proletären måste sälja för att överleva, räcker det i princip att kapitalisten ersätter proletären med så pass mycket att proletären har råd att försörja sig själv och sin familj. Resten, det så kallade mervärdet av det en proletär producerar, kan kapitalisten välja att stoppa i egen ficka eller att återinvestera i större fabriker och bättre maskiner. Genom att mervärdet återinvesteras 13

9789147112821b1-224c.indd 13

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

kommer den ökade produktionsförmågan på sikt att leda till överproduktion av varor och därmed sänkta priser, vilket i sin tur leder till att kapitalisterna för att inte gå i konkurs kommer att tvingas sänka lönerna till under den nivå som krävs för att proletärerna ska kunna försörja sig själva och sina familjer. Till slut kommer oförmågan att försörja sig att tvinga proletärerna att göra uppror och störta det kapitalistiska systemet. Det är intressant att denna process inte förutsätter en vilja hos kapitalisterna att försämra villkoren för arbetarklassen, utan är något som konkurrensen tvingar dem till. Marx beskrivning av intressen och intressekonflikt i det kapitalistiska samhället satte fingret på en viktig aspekt av samhällets skiktning, och detta resonemang fångar ganska bra essensen i förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare i nutida avtalsrörelser. Utvecklingen har dock knappast gått den väg som Marx förutspådde i analysen av sin tids industrikapitalism. Nya samhällsfenomen har uppstått i moderna kapitalistiska demokratier, fenomen som ställer till med problem för Marx analys. Exempelvis har det utvecklats en stor offentlig sektor, en växande tjänstesektor och en stor medelklass som inte alls passar in i förutsägelsen av det kapitalistiska samhällets utveckling. Max Weber (1864–1920), som var verksam något senare än Marx, menade att samhället redan i början av 1900-talet bestod av flera potentiella klasser och att det inte var självklart att medvetenhet om klasstillhörighet skulle få individerna att handla gemensamt för att ändra sin livssituation. Weber ansåg även att det fanns andra potentiella grunder för social mobilisering, exempelvis att individer med gemensam livsstil ibland kan mobilisera sig i kollektivt handlande genom olika statusgrupper. Miljörörelsen är ett nutida exempel på en sådan intressemobilisering som inte grundar sig i ekonomisk klass. Vad som gör Marx bidrag till intresseanalysen unikt är att han gör intressen till ett kollektivt fenomen – men han är förstås inte ensam om att studera intressen. Nationalekonomins fader, och en 14

9789147112821b1-224c.indd 14

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

av Marx måltavlor, Adam Smith (1723–1790), studerade hur samhällets ekonomiska organisering kan förklaras på basis av individers intressen. Precis som hos Marx finns hos Smith ett fundamentalt antagande om att människor har egenintressen och att vi handlar för att tillgodose dessa intressen. På en fri marknad kommer vår strävan efter högsta möjliga avkastning på vårt arbete att leda till specialiserad arbetsdelning och ökat ekonomiskt välstånd. Smith förnekar dock inte att arbetsdelning leder till social skiktning, och Smiths viktigaste arbete, Wealth of Nations (Smith 2007, i urval), innehåller klarsynta observationer av lönearbetets vedermödor i den tidiga industrialismen. Marx och Smiths analyser av intressen, och deras olika slutsatser, visar något mycket viktigt, nämligen att vi kan studera ett och samma fenomen från olika perspektiv. Om våra teoretiska glasögon heter Marx eller Smith blir helt avgörande för vad vi kommer att se när vi tittar närmare på relationen mellan intresse och social skiktning. De politiska implikationerna av Marx och Smiths teorier präglar fortfarande debatten utmed vänster–högerskalan. För den som väljer att följa Smith bör politiken begränsas till att säkerställa individens rätt att tillgodose sina intressen. Enligt anhängare till Marx bör politiken skydda den resurssvaga klassens intressen. Precis som Marx och Smith noterade, tycks ett kännetecken för alla mänskliga samhällen, nutida och historiska, vara att de är hierarkiskt ordnade – i den meningen att olika typer av resurser är ojämnt fördelade över samhällets medlemmar. Ofta har det också funnits någon form av religiös eller mytologisk förklaring till den rådande hierarkin, vilket tyder på att ojämlikheten inte har tagits för given av alla och därför har behövt legitimeras. En av de allra första sociologerna, Émile Durkheim (1858–1917), intresserade sig särskilt för hur sociala hierarkier – eller arbetsdelning – uppstår och varför de bevaras. Hos många andra sociala varelser är en 15

9789147112821b1-224c.indd 15

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

sådan ojämn fördelning av resurser en del av det biologiska systemets funktion. Ett bisamhälle, exempelvis, kollapsar utan en drottning, och det är därför funktionellt att bidrottningen konsumerar en avsevärd del av bisamhällets resurser, medan det stora flertalet bin konsumerar en bråkdel vardera. I mänskliga samhällen finns det ingen motsvarighet till en bidrottning som hela samhället är beroende av. Ojämlikhet i mänskliga samhällen kan inte heller lika enkelt förklaras utifrån en biologisk eller annan fundamental funktion hos samhället. Eftersom det inte finns någon enkel förklaring till ojämlikheten i samhället har sociologer ända sedan disciplinens födelse, för cirka 150 år sedan, önskat förstå hur det kommer sig att människor har olika tillgång till ekonomiska resurser, olika social status och olika mycket makt i samhället. Hur skapas denna ojämlikhet? Varför upprätthålls den? Sociologin försöker också förstå vilken betydelse denna sociala skiktning har för hur samhället i stort fungerar, och vilka konsekvenser den har för de enskilda människorna som utgör samhället.

Sociala handlingar och relationer När vi ska beskriva ett samhälle gör vi det ofta i termer av institutioner (som politik, ekonomi, familj, lagar) eller organisationer (stat, skola, företag, armé). Inte sällan associerar vi till något slags samhällelig auktoritet eller autonomi, och vi påstår sådant som att ”samhället” måste reagera på det ena eller det andra. Men samhället är varken mer eller mindre än relationer mellan människor och de mönster som relationerna bildar (Ahrne 2007). Det är dessa mönster som utgör strukturerna som sociologer gärna talar om. Att studera social skiktning i ett samhälle är därför också ett sätt att beskriva och analysera relationer. Ojämlikhet mellan könen, exempelvis, kan bara existera så länge som människor tillskrivs olika kön och så länge ett kön står i en underordnad relation till ett annat. De 16

9789147112821b1-224c.indd 16

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

resurser som står till en viss samhällsklass förfogande kan bara förstås utifrån relationerna mellan samhällets samtliga klasser. Den ena etniska gruppens sociala status i samhället är relativ i förhållande till andra etniska gruppers ställning och så vidare. Sådana relativa gränser mellan olika kategorier eller grupper spelar en mycket viktig roll, inte bara för vår möjlighet att (avsiktligt) begripliggöra och fungera i en komplex värld, utan också för att (oavsiktligt) upprätthålla och konservera ojämlikhet. Ofta pågår det även en kamp i samhället om vilka grupper och kategorier som ska accepteras, hur de ska definieras samt var konfliktlinjen mellan dem går. Trots idoga försök från vissa högerextrema grupper så är det knappast någon som idag anser att det finns en arisk ras i Sverige. Fler, men långt ifrån alla, skulle nog tycka att det finns en överklass och en arbetarklass i Sverige. Hur dessa ska definieras är dock inte självklart. Under ett antal år försökte exempelvis (nya) Moderaterna, trots protester från vänsterhåll, att omdefiniera begreppet arbetarparti från betydelsen ”partiet som värnar arbetarklassens intressen” till betydelsen ”partiet som värnar dem som har ett arbete”. Det är lätt att associera den skiljelinjen till Marx och Smiths skilda syn på intressen, och på vilka intressen det är som bör tillvaratas. Ett samhälles sociala skiktning är inte statisk och given en gång för alla, lika lite som relationer mellan människor är statiska. Samhället är i ständig förändring, eftersom människor hela tiden agerar och interagerar, skapar nya relationer och omförhandlar och avbryter gamla. Ibland sker förändringar så långsamt att de knappt upplevs som förändringar och ibland sker snabba, omvälvande förändringar mer eller mindre oväntat. Inte sällan är ny teknik en viktig förändringsfaktor. Låt oss alltså ta fasta på två aspekter: För det första att människor gör saker, eller handlar, och för det andra att det finns relationer mellan människor. Social skiktning skapas dels i varje enskild 17

9789147112821b1-224c.indd 17

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

människas planerade och vanemässiga handlingar, dels i relationer mellan människor. Vi har redan nämnt Max Weber i samband med Marx klassanalys. Weber är förmodligen den mest inflytelserika av de tidiga sociologerna, och han är också den sociolog som först intresserade sig för en mer generell teori om sociala handlingar. Enligt Weber är en social handling en handling som är orienterad gentemot någon eller några andra människor. Att gå en skogspromenad på egen hand är ingen social handling, men att ta med gamla mormor på en promenad i parken är en social handling. Lägg märke till att en social handling också per definition inbegriper en relation mellan minst två sociala aktörer. Här har vi alltså att göra med sociala relationer mellan två personer, en typ av relation som är minst lika viktig som de mer ”strukturella” relationer som vi nyss berörde, exempelvis den mellan könen. Ett sätt att se på relationer mellan två (eller flera) personer är att betrakta dem som mönster av upprepade sociala handlingar. När vi själva försöker förstå våra egna och andras sociala handlingar vill de flesta av oss att tolka dem som avsiktliga och meningsfulla. Vi vill helt enkelt gärna se att sociala handlingar är intentionella. Ett sociologiskt förhållningssätt till mänskligt handlande kräver däremot att vi försöker bortse från vardagsförståelsen. Forskningen ger ett relativt starkt stöd för tanken att vi i själva verket tenderar att gravt överskatta hur ofta vi själva och andra har en intention för vårt handlande, det vill säga ett tydligt formulerat syfte eller mål (Kahneman 2012). Om Weber särskilt intresserade sig för intentionella sociala handlingar utgår samtida sociologisk teori snarare ifrån att det mesta av vårt handlande helt enkelt sker av gammal vana utan någon medveten motivering för varför vi gör det vi gör. Vi kan likna det vid att cykla. När du väl lärt dig cykla så sker det automatiskt utan att du behöver tänka på hur du gör det. På liknande sätt är vana och rutin det som präglar våra sociala liv. Men om vi blir tillfrågade om varför vi gör det vi gör så kom18

9789147112821b1-224c.indd 18

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

mer de flesta av oss att ”hitta på” en förklaring. Det beror på att vi lever i en kultur som framställer människan som en rationellt handlande varelse som alltid förväntas ha en avsikt med sina handlingar. Trots att det mesta vi gör sker så att säga automatiskt så har människan naturligtvis också en förmåga till intentionell handling. Inte minst i situationer då vi står inför viktiga beslut där vi i förväg har bestämt oss för att uppnå något och aktivt låter detta mål styra vårt handlande. Social skiktning kan ses som resultatet av en stor mängd sociala handlingar, varje enskild människas intentionella och icke-intentionella sociala handlingar. I vissa fall uppstår och upprätthålls social ojämlikhet då människor i en viss grupp medvetet försöker tillskansa sig mer resurser eller rättigheter än andra grupper har tillgång till. Svensk arbetsmarknad präglas av en ständigt pågående förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagare om hur vinsten ska fördelas och om inflytande över verksamheten. Vi ser också hur vissa yrkesgrupper medvetet anstränger sig för att höja sin egen status och säkra ensamrätt på viss verksamhet. Ett exempel är privatiseringen av apoteksbolaget, där apotekarna kämpade för att det skulle finnas en ansvarig apotekare på varje apotek, och att det inte skulle vara nog med enbart receptarier. Utbildningen till receptarie är på 180 högskolepoäng, medan apotekareutbildningen omfattar 300 högskolepoäng. Statusskillnaden mellan dessa två yrken speglas ganska tydligt av denna skillnad, och det är inte svårt att se apotekarnas motiv för att försöka upprätthålla en privilegierad status gentemot receptarierna. ”Apotekarnas kamp” leder oss till ytterligare en nyckel för att förstå och studera social skiktning, nämligen makt. Studiet av makt går tillbaka till Aristoteles och inbegriper många olika teoretiska diskussioner och definitioner. Inte minst har diskussionen handlat om hur de styrandes makt ska begränsas och kontrolleras. I det här sammanhanget är vi mer intresserade av en mer vardagsnära makt, 19

9789147112821b1-224c.indd 19

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

det slags makt som genomsyrar all social interaktion. En definition av makt är att det handlar om att ”åstadkomma social förändring i stor eller liten skala” (Engelstad 2005, s. 15), eller helt enkelt att få någon att göra något. Med det har vi också ringat in några viktiga egenskaper hos begreppet; exempelvis att den som har makt också har resurser och förmåga att använda dessa resurser. Vi förstår också att makt är en asymmetrisk relation, det vill säga att någon har makt över någon annan. I grund och botten är alltså makt i sig ojämlikt fördelat. Apotekarna kan använda sina resurser strategiskt för att åstadkomma en acceptans för apotekaryrkets privilegierade status. Inte minst går ”apotekarnas kamp” ut på att legitimera föreställningen att varje apotek behöver minst en apotekare. När ett visst förhållande vunnit legitimitet innebär det att en viss maktrelation tas för given, inte bara av dem som utövar makten och har något att vinna på detta förhållande, utan också av dem som förblir underordnade. Om alltså apotekarnas ordning skulle bli legitim innebär det att även receptarierna (precis som alla vi andra) kommer att finna det fullkomligt naturligt och självklart att varje apotek måste ha minst en apotekare. De allra flesta av de maktrelationer som reproducerar social skiktning har sådan legitimitet hos en stor del av befolkningen. Inte minst är språket, det vill säga vilka ord vi använder och hur vi använder dem, centralt i sådana legitimeringsprocesser. De ord vi använder för arbetsmarknadens två parter – arbetstagare respektive arbetsgivare – är ett ofta anfört exempel på icke neutrala ord som bidrar till att legitimera en viss maktordning. Men social skiktning uppstår inte bara som ett resultat av medvetna strategier. Den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930–2002) menar att små faktiska skillnader mellan människor eller rent slumpmässiga händelser väldigt lätt kan leda till stora sociala skillnader mellan människor över tid (Bourdieu 1979; 1993). Förklaringen till det, menar han, är att människor ofta tenderar att vanemässigt föredra att umgås med personer med liknande 20

9789147112821b1-224c.indd 20

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

erfarenheter och bakgrund som de själva har. Vi tenderar på så sätt att hela tiden bli mer lika dem vi umgås med och mindre lika dem vi inte umgås med vad gäller intressen, smak och kontakter. Detta kan i längden leda till att skillnaderna mellan grupperna blir större och större och att likheterna inom varje grupp ökar allt mer. Annan forskning har påvisat att psykologiska mekanismer också har betydelse. Om alla chefer på ett företag har en egenskap, till exempel samma kön eller etnicitet, tenderar människor ofta att ta för givet att cheferna letar efter en person med just dessa egenskaper då en ny chef ska rekryteras (Kanter 1993). Föräldrar, förskolepersonal, lärare och andra så kallade socialisationsagenter tenderar att oreflekterat bemöta pojkar och flickor på olika sätt (även när de anstränger sig för att inte göra det). I en miljö där skillnader mellan pojkar och flickor hela tiden betonas ”tränas” vi i att ta denna skillnad för given och på så sätt omedvetet rekonstruera skillnader. Men social skiktning kan inte heller förklaras bara med psykologiska mekanismer. Vi måste förstås väga in betydelsen av de relationer som finns mellan människor, det vill säga de strukturer inom vilka alla våra sociala handlingar äger rum. Dessa strukturer kan utgöras dels av koordinerad social handling (där krigshären kanske är det äldsta storskaliga exemplet), dels av icke-koordinerad handling. Koordinerad handling kan vi vidare dela in i avsedda kollektiva handlingar och oavsedda kollektiva handlingar. Thomas Schelling, som 2005 belönades med priset i ekonomi till Nobels minne, har ägnat en stor del av sin karriär åt att studera hur interaktion mellan enskilda individer kan få icke avsedda strukturella konsekvenser. Ett av hans mest kända tankeexperiment utspelas på ett schackbräde (Schelling 1978): Två olika typer av sociala aktörer, A och B, placeras helt slumpmässigt ut på ett enkelt schackbrädeslandskap, med ett antal rutor ”obebodda”. Låt oss anta att varje aktör vill att åtminstone tre grannar (av maximalt åtta möjliga grannar) ska vara av samma sort som hon själv, det vill säga en A-aktör vill ha minst 21

9789147112821b1-224c.indd 21

13/06/16 3:19 PM


1. SOCIAL SKIKTNING

tre A som grannar. Låt därpå varje aktörstyp flytta runt på schackbrädet i tur och ordning tills varje aktör är nöjd, alltså har minst tre grannar som är lika henne själv. Det är enkelt att upprepa det här experimentet med ett schackbräde eller ett rutat papper och exempelvis en handfull enkronor och femtioöringar. Det förvånande resultatet är ett mönster där de två typerna är nästan helt och hållet skilda åt, så att respektive aktörstyp omger sig med enbart grannar av samma typ som hon själv, det vill säga A omges av andra A, och B omges av andra B. Det är här alltså inte fråga om aversion mot aktörer som är olika, utan det räcker med att vi alla delar en relativt svag preferens för likhet för att segregation ska uppstå. Exemplet lär oss att ett mönster på gruppnivå ibland kan få oss att dra förhastade slutsatser om orsaker på individnivå. Om vi skulle komma till ett samhälle där till exempel etniska grupper lever isolerade var för sig, så ligger det nära till hands att dra slutsatsen att det är något som har arrangerats medvetet, av exempelvis rasistiska skäl som i apartheidregimens Sydafrika. Men som exemplet visar räcker det med att människan har en tendens att omge sig med åtminstone några som liknar henne själv för att segregation ska uppstå. Exemplet är förstås väldigt förenklat, men har ändå använts för att illustrera exempelvis boendesegregation. Alldeles uppenbart har exempelvis flyktinginvandrare ingen möjlighet att på detta sätt helt fritt välja sitt boende. Samtidigt kan man i Sverige se en tydlig tendens hos flyktinginvandrare att söka sig till orter där människor med samma bakgrund som de själva redan har etablerat sig. Och det förefaller onekligen ganska naturligt att söka sig till grupper som delar ens språk eller erfarenheter, i synnerhet i en ny, till stora delar ofrivilligt vald, livssituation. I Sverige tenderar segregationen att handla just om två grupper: svensk eller icke-svensk. Men vi kan lägga märke till mönstret i många av världens storstäder, där man kan se stadsdelar som är nästan helt etniskt homogena. ”Svenskkolonin” på spanska solkusten är ett annat exempel på ”etnisk segregation”. 22

9789147112821b1-224c.indd 22

13/06/16 3:19 PM


Ett delat samhälle

– makt, intersektionalitet och social skiktning ISBN 978-91-47-11282-1 © 2016 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Projektledare: Cecilia Björk Tengå Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Omslagsfoto: Shutterstock/Georgii Shipin Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert

Andra upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2016

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147112821b1-224c.indd 2

13/06/16 3:19 PM


Upplaga

2

– makt, intersektionalitet och social skiktning Sedan sociologin grundades har ämnet sysslat med samma problemställning: Hur ska vi förstå samhällets sociala ojämlikhet och hur påverkar den människors livschanser? Utifrån denna gemensamma kärna har sociologin utvecklat en mångfald av teoretiska perspektiv och metodologiska ansatser för att se samhället. Boken ger en inblick i sociologins djup och bredd genom att inspirera till fortsatt tänkande om det delade samhället. Inför den andra upplagan har flera kapitel reviderats och boken har utökats med ett nyskrivet kapitel om funktionshinder. På ett lättillgängligt sätt diskuterar några av Sveriges främsta sociologer de viktigaste sociala skiktningsprinciperna: ཛ Stefan Svallfors: Klass ཛ Marie Evertsson: Kön ཛ Ove Sernhede: Etnicitet ཛ Alexandra Bogren: Sexualitet ཛ Magnus Karlsson: Ålder ཛ Rafael Lindqvist: Funktionshinder ཛ Göran Ahrne: Intersektionalitet Bokens redaktörer och författare till inledningskapitlet är ཛ Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet ཛ Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet

ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning Edling & Liljeros (red.)

ett delat samhälle

Christofer Edling & Fredrik Liljeros (red.)

– makt, intersektionalitet och social skiktning

Best.nr 47-11282-1

Tryck.nr 47-11282-1-00

Upplaga Untitled-1 1

2 13/06/16 3:42 PM

Profile for Smakprov Media AB

9789147112821  

9789147112821  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded