Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2015 Anders Öfvergård och Norstedts, Stockholm Skribent: Michaéla Marmgren Formgivning: Frida Axiö Omslag: Frida Axiö, Foto: Jimmy Hansen, Gustav Boman, Fastighetsbyrån Lidingö Foton: se bildlista s. 154 Prepress: Elanders Fälth & Hässler, Värnamo Tryckt inom EU 2015 ISBN 978-91-1-305472-8
Anders Öfvergård med Michaéla Marmgren
Förord 11 Om taktik och strategi 12 DEL 1
DEL 2
Välkommen hem 15 Projekt för hemmet 51
DEL 3
Strategi 131
Vad är hemkänsla? 16
Mina bästa tips och projekt 52
Planeringen 133
Hallen 18
Bygga med huvudet 56
Budgeten 141
Vardagsrummet 22
Verktygslådans VIP 59
Hantverkaren 145
Sovrummet 28
Borra, skruva, spika 62
Samarbetet 149
Köket 32
Förvaring hos mig 78
Badrummet 38
Måla och tapetsera 81
Barnrummet 42
Fixa köket 93
Förrådet 46
Golv 99 Lister, foder och socklar 109 Fixa badrummet 113 Sladdar och elektronik 119 Bygga väggar 125
Bildlista 154 Tack 155 Register 156
FRÅN ÅNGEST TILL TRIVSEL FÖ RO RD
Vårt hem ska vara en plats där vi slappnar av, taggar ner, mår som bäst. De flesta drömmer om att ha en plats på jorden som är tillåtande, välkomnande och kärleksfull. Som är ens egen. Men för många är hemmet istället en arena för de egna misslyckandena, där man ständigt påminns om sina svagheter och tillkortakommanden. Det vill jag göra allt jag kan för att ändra på. Efter att ha varit hemma hos över hundratrettio familjer som haft stora problem med sina boenden har jag dragit en del slutsatser. Både om varför människor hamnat i olyckliga evighetsprojekt och om hur de ska kunna ta sig ur dem och nå fram. Fram till ett hem att känna sig hemma i. I den här boken kommer jag därför att beskriva hur man gör den resan så smidig som möjligt, hur man kommer igång och hur små medel kan göra stor skillnad. Det ska kännas enkelt att göra saker i hemmet. Målsättningen är att på ett lustfyllt sätt försöka göra alla – oavsett förkunskaper och projektets storlek – bättre på att ta kontroll över sitt hem. Kunskap tar en flera kliv närmare det hem man vill ha.
I den inledande delen av den här boken pekar jag på vanliga problemområden rum för rum och ger förslag på förbättringar, i del två försöker jag förmedla grundläggande kunskaper som man har stor glädje av som hus- eller lägenhetsinnehavare. Det blir bastips om olika sorters skruv, vilka verktyg man bör ha hemma och vad man själv får göra när det kommer till elektricitet. Jag ger också enkla steg för steg-beskrivningar till projekt inom alla tänkbara områden. Det handlar om både stort och smått: hur enkelt man kan få lister och foder på plats, hur man löser upp sladdhärvor, bygger en innervägg, tapetserar och fixar finfin förvaring. I bokens sista del finns också förslag på hur man ska tänka kring sin budget, hur man hanterar hantverkare och hur man får till goda samarbeten. Jag kommer att ge er mina starkaste och roligaste tips! Men hur mycket tid och kraft man än vill och kan satsa på sitt boende och hur mycket man än lär sig hantverket så kommer kapital och arbetstimmar aldrig ensamt skapa ett lyckligt hem. Det är de som bor där och hur de är mot varandra som gör all skillnad. Det kommer jag också att skriva en del om.
Välkommen hem!
11
v äl ko mme n he m
barnrummet VARFÖR ÄR DINA GREJER ÖVERALLT? DU HAR JU ET T RUM! Låt barnens rum växa och utvecklas med dem. Alla vet att barn kan vara lynniga så lägg inte dina sista slantar på ett dinosaurietemaland i barnrummet. Satsa alltså inte för mycket krut på speciallösningar som man växer ur på ett par år utan försök istället få till flexibilitet. Barnrummet är tillåtande, här går det att åstadkomma mycket med små medel och lite fantasi.
42
Den klassiska barnkammaren är utmärkt för de små barnen. De får trygghet av varandra och får övning i att dela med sig. När barnen kommer upp i tonåren är det istället enskildheten som värderas högst. Kraven på detta utrymme är alltså många och spretiga. Det är inte lätt att vara barnrum.
BAKGRUND Att många av oss har nattvandrande barn, som landar i föräldrarnas säng om natten, känns egentligen inte så konstigt. I många kulturer och tider har det varit naturligt att hela familjen sover tillsammans, alla i samma rum eller åtminstone många ihop. Även i välbärgade svenska familjer placerades barnen i barnkammaren tillsammans och fick alltså sällskap av varandra om natten. Idag har de flesta som mål ett rum per barn, vilket förstås har stora fördelar. Men barn kan ha svårt att ta till sig argumenten bakom att de vuxna får dela säng om natten men inte de små …
v äl kom me n he m
SA KER ÖVER ALLT! Många barn har för mycket grejer (och vems fel är det?). Få barn prioriterar dessutom ordning och reda om de inte får lära sig hur.
FÖ R LITE G O LV Y TA K VAR Eftersom vuxna sällan befinner sig vid golvytan av fri vilja glömmer vi lätt hur mycket magiskt som kan utspela sig där. Golvet kan bli en ocean eller ett månlandskap på ett ögonblick om vi inte bygger igen det med möbler och prylar.
O N Ö D I GA ”M ÅSTE”- M Ö B LE R Alltså, skolbarn vill gärna ha en bänk att göra läxor och pyssla vid (även om 90 procent säkert gör det i köket) men yngre barn behöver inget skrivbord. De kommer aldrig att använda det.
BYG GA H Ö GT I mindre utrymmen är det ju som regel klokt att utnyttja rummets höjd, men i barnrum är det en bra princip att inte placera leksaker på en plats som barnet inte själv kan nå.
RESTL AG ER Även om man kan anpassa många gamla möbler efter barnens storlek och behov, se till att du inte använder barnrummet som en uppsamlingsplats för överblivna möbler: Barn behöver ett rum som är lätt att göra rent och som har plats för lek.
43
Det här behöver du! KO RGA R I barnrummet behöver var sak kanske inte ha sin exakta plats. Större lådor och korgar med blandade leksaker gör susen när man vill städa snabbt, och framför allt ger det barnen så bra möjligheter som möjligt att själva städa upp efter sig. De saker som vinner på att hållas samlade placeras i egna lådor och märks tydligt med skyltar/bilder som säger ”utklädning” eller ”tågbana”.
EG EN VR Å När barn blir äldre vill de flesta ha sitt eget rum eller sin egen vrå. Rumsavskiljare, en ny innervägg, ett draperi eller en avgränsande hylla går ofta att få till även hos trångbodda.
BO KHYLL A Placera barnets böcker lättillgängligt och gärna trevligt frontat. Många barnböcker är så vackra att de är en fin inredningsdetalj. Varför inte sätta upp en tavellist eller en gammal tallrikshylla nära sängen för favoriterna?
KRYPIN De flesta barn gillar kojor. Kan man skapa ett mysigt krypin under våningssängen, i en kattvind eller något annat litet hörn så kommer det garanterat att bli en älskad plats.
SÄ N G Det finns olika teorier om detta, men det finns onekligen många fördelar med att ge barnet en fullstor säng så tidigt som möjligt. Det underlättar vid sagoläsningen på kvällen och gör mycket för nattsömnen hos den förälder som behöver lägga sig bredvid ett ledset barn på natten.
v äl kom me n he m
Tänk så här! UT VÄ RD ERING
U PPKO PPLIN G
Se till att gå igenom barnets rum ordentligt minst en gång per år. Då ska varje pinal utvärderas. Används den inte ska den bort. Barn växer fort, se till att plocka undan allt urvuxet direkt, då räcker garderobsutrymmet mycket bättre.
För att inte själv bli helt bortkopplad kan det finnas poänger med att gå emot den trådlösa trenden och se till att det bara finns någon eller några få platser i hemmet som är uppkopplade. Finns hemmets enda dator med tillgång till internet i köket så kommer även din tonåring att hålla till där.
ROTATI O N
Ett annat tips är att med viss regelbundenhet plocka undan ett gäng leksaker och sedan introducera dem igen några månader senare (samtidigt som man förstås plockar undan ett nytt gäng). Då känns de som nya igen.
FLEXIBILITE T
När barnet blir äldre blir behoven helt annorlunda, då handlar det om nya funktioner, för umgänge, övernattning och enskildhet. Det ska inte vara för lyhört och finnas en fungerande dörr. Tänk också på att inte säga stopp för fort; vill trettonåringen måla väggarna svarta, kom ihåg att det bara är målarfärg.
45
proj ekt fö r he mme t
GIPS Gipsskivor är vårt vanligaste byggmaterial interiört idag, och några gipsskivor kan snabbt fixa ett ytskikt som förfallit. Det har väldigt många fördelar men det är ju inte lika ”rejält” som till exempel trä, vilket man märker när man ska skruva fast något i väggen. Då önskar man sig en bakomliggande regel att skruva i.
Sätta upp hylla på gipsvägg 72
Den här hyllvarianten håller för 15 kilo och har många håligheter för skruv i fästet. Det är en smart grej från leverantören eftersom man då har möjlighet att sätta i en extra skruv bredvid om man anar en bakomliggande regel där (och vill fästa i den). Men eftersom man bara kan belasta den med 15 kilo så räcker fyra skruvar, hållfastheten blir inte oändlig för att du skruvar i fler.
D E T H Ä R B E H ÖV E R D U Material: vägghylla och fästen, gipsplugg (skruvvarianten med vingar) och gipsskruv Verktyg: skruvdragare, hammare, vattenpass, penna
G Ö R SÅ H Ä R 1. Markera med pennan var du vill ha din hylla genom att hålla upp fästet och rita i hålen. Använd vattenpasset för att dubbelkolla att det blir rakt. 2. Förborra hål på markeringarna med hjälp av skruvdragaren. 3. Placera pluggen i hålet och banka in den lätt med hammaren. 4. Håll fästet så att pluggen syns genom hålen och skruva fast skruven i pluggen. 5. För hyllan över fästet. Klart!
TIPS! BRA SKRUVFÄSTE Om man ska sätta upp en gipsvägg kan det vara smart att under gipset sätta en träskiva, exempelvis en OSB-skiva, för att få bra skruvfäste över hela väggen.
Bra att tänka på! SÄTTLIM Om du vill försäkra dig om att skruven ska fästa i pluggen kan du addera sättlim till ekvationen. Gör så här: Borra hålet, kleta i sättlim (en geggig historia) i hålet, tryck i pluggen och skruva fast skruven. Då sitter det som berget.
HUR LÅNG SKRUV? Grundregeln är att 1/3 av skruven ska utgöras av tjockleken på materialet som ska skruvas fast, 2/3 av skruven ska vara i väggen.
EL I VÄGGEN? Finns det en strömbrytare, ett doslock och/eller ett uttag i en vertikal linje på väggen så går det gissningsvis el mellan dem. Fundera också på vad du har för väggmaterial och väggtjocklek. Har man exempelvis 25 millimeter gips och plywood i väggen ska man inte skruva igenom längre än så (och det är först där bakom som man kan nå elen). Det finns också en smart grej att hyra: en regel-, el- och vattensökare, som kan ställas in efter olika material och som piper om den känner av något. Då får man reda på exakt vad som gömmer sig bakom väggen, och var.
DAMMSAMLARE Ett klassiskt tips är att tejpa ett melittafilter på väggen, strax under där du ska borra. Och/eller be en medhjälpare hålla dammsugarmunstycket intill borrstället. På så sätt kan man minimera det damm som sprids. Särskilt tegeldamm har en förmåga att färga av sig permanent på tapeter eller målade ytor.
73
Anders Öfvergård är snickare sedan
20 år och har varit hemma hos massor av familjer som haft stora problem med sina boenden. På vägen har han lärt sig mycket om våra vanligaste renoveringsmisstag och hur vi ska göra för att ta oss ur dem och nå fram. Fram till ett hem att känna oss hemma i.
I Bygga Fixa Bo har han samlat sina allra bästa tips och projekt, och visar hur enkelt det kan vara att ta kontrollen över sitt hem. Han pekar på vanliga problemområden i hemmets olika rum och ger förslag på hur man kan lösa dem, berättar grunderna om olika verktyg och material, visar tydliga steg för steg-beskrivningar till smarta byggprojekt och ger råd om viktiga frågor som planering, budget och samarbete. Bygga Fixa Bo är boken för dig som med enkla medel vill göra det mesta möjliga av ditt hem.
Bygga Fixa Bo
hjälper dig bland annat att:
• Fixa förvaringen
· Planera projekt
• Dölja sladdhärvorna
· Tidsberäkna
• Lägga nytt golv www.norstedts.se
· Göra budget
• Tapetsera
· Få hantverkarkoll
• Bygga innervägg
· Få till samarbetet