9789147112432

Up

Vad får rektor berätta för sina kollegor om en elevs hemförhållanden?

Hur ska en förskolechef hantera det mediala intresse som uppstår vid en svår olycka? Får rektor besluta att söka igenom en 16-årings elevskåp därför att det går ett rykte om att eleven har drogproblem? Dessa frågor är exempel på några av de praktiska problem som en rektor eller förskolechef kan ställas inför i sin arbetsvardag.

Kunskap om vad lagar och andra regler kräver kan göra det lättare att skilja på vad som kan göras, vad som är etiska frågor och vad skolan har för rättsliga skyldigheter. Denna bok behandlar skoljuridik, det vill säga regler

Viola Boström Kjell Lundmark (red.)

Skoljuridik

pla

Viola Boström Kjell Lundmark (red.)

ga

4

som gäller specifikt för förskolan och skolan, såsom skollagen och de olika skolförordningarna. Den ger också en introduktion till övriga rättsområden skaper om: förvaltningsrätt inklusive offentlighet och sekretess, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt samt viss associationsrätt, arbetsrätt och processrätt.

Boken behandlar även den nu dominerande styrformen för förskolan och skolan – mål- och resultatstyrning – och rektorsrollens utveckling. Slutligen

Skoljuridik

som en rektor och förskolechef bör ha åtminstone grundläggande kun-

Skoljuridik

diskuteras de etiska och moraliska dilemman som uppstår i skolan och förskolan som rektorer och förskolechefer har att hantera.

Den fjärde upplagan har omarbetats med hänsyn till förändringar i skollagen, läroplaner med mera samt till övriga rättsliga förändringar, bland annat ny praxis. I boken har också ett nytt kapitel om rektor, förskolechef och media tillkommit.

varit verksamma vid Umeå universitet.

Upplaga 4

Författarna till boken är jurister, statsvetare och pedagoger som är eller har

Best.nr 47-11243-2 Tryck.nr 47-11243-2

9789147112432c1c.indd 1

10/12/15 7:24 AM

Skoljuridik ISBN 978-91-47-11243-2 © 2016 Författarna och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: Jupiterimages Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: Catharina Grahn/ProduGrafia Produktionsledare: Jürgen Borchert Upplaga 4:1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2016

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 2

10/12/15 6:43 AM

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 3

10/12/15 6:43 AM

Innehåll

Förkortningslista........................................................................................................................................................................................ 12 1. Inledning..................................................................................................................................................................................................... 15 2. Rektor – ett stabilt yrke i ständig förändring.................................................................................................... 19 2.1 Rektorsbegreppet................................................................................................................................................................... 19 2.2 Rektorsrollens utveckling............................................................................................................................................. 22 2.3 Rektorsutbildningens utveckling......................................................................................................................... 27 2.4 Rektorsutbildningen blir utbildningspolitik............................................................................................ 32 2.5 Rektorsprogrammet........................................................................................................................................................... 36 3. Att leda skolan, en politiskt styrd organisation.............................................................................................. 39 3.1 Inledning........................................................................................................................................................................................ 39 3.2 Den politiska styrningens förutsättningar och karaktär............................................................. 42 3.3 Mål- och resultatstyrning: den dominerande styrformen........................................................ 46 3.4 Handlingslinjer och skolledarskap..................................................................................................................... 51 3.5 Rektor och handlingsutrymmet i 2000-talets svenska skola.................................................. 55 4. Skolans styrning, huvudmän och ansvarsfördelning............................................................................... 61 4.1 Syftet med kapitlet................................................................................................................................................................ 61 4.2 Skolans styrning...................................................................................................................................................................... 61 4.2.1 Begreppet styrning............................................................................................................................................... 61 4.2.2 ”I denna ljuva sommartid” – från kyrkan till staten?...................................................... 61 4.2.3 Från staten till kommunen – decentralisering....................................................................... 63 4.2.4 De fristående skolorna..................................................................................................................................... 65 4.2.5 Framtiden....................................................................................................................................................................... 65 4.3 Skolans huvudmän.............................................................................................................................................................. 66 4.3.1 Bakgrund – skollagens regler för huvudmannaskap....................................................... 66 4.3.2 De olika huvudmännen i skolan............................................................................................................ 67 4.3.3 Kommunen som huvudman...................................................................................................................... 67 4.3.4 Landstinget som huvudman...................................................................................................................... 70 4.3.5 Staten som huvudman...................................................................................................................................... 71 4.3.6 Enskild som huvudman.................................................................................................................................. 71 4.3.7 Något om den politiska diskussionen om fristående skolor.................................... 76

4

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 4

10/12/15 6:43 AM

Innehåll

4.4 Ansvaret för skolan.............................................................................................................................................................. 76 4.4.1 Statens ansvar............................................................................................................................................................. 77 4.4.2 Huvudmannens ansvar.................................................................................................................................... 77 4.4.3 Hemkommunens ansvar................................................................................................................................ 78 4.4.4 Rektors och förskolechefs ansvar.......................................................................................................... 79 4.4.5 Lärarnas och förskollärarnas ansvar.................................................................................................. 82 5. Skolan och förvaltningsrätten............................................................................................................................................. 85 5.1 Inledning........................................................................................................................................................................................ 85 5.2 Kommunen som huvudman..................................................................................................................................... 86 5.2.1 Den kommunala nämnden......................................................................................................................... 86 5.3 Delegering inom en kommunalnämnd......................................................................................................... 89 5.4 Beslut av rektor, förskolechef och lärare....................................................................................................... 90 5.5 Förvaltningsrätt i skolan................................................................................................................................................ 90 5.5.1 Legalitetsprincipen............................................................................................................................................... 90 5.5.2 Objektivitets- och likhetsprincipen.................................................................................................... 91 5.5.3 Proportionalitets- och behovsprinciperna................................................................................. 92 5.5.4 Offentlig verksamhet av enskilda......................................................................................................... 93 5.5.5 Skydd för enskildas grundläggande rättigheter.................................................................... 94 5.5.6 Författningars rangordning........................................................................................................................ 97 5.5.7 Civilrätt kontra offentlig rätt..................................................................................................................... 99 5.6 Regler vid beslutsfattande.........................................................................................................................................100 5.6.1 Vad gör myndigheter?....................................................................................................................................100 5.6.2 Service.............................................................................................................................................................................103 5.6.3 Jäv.........................................................................................................................................................................................103 5.6.4 Allmänt om handläggning av ärenden........................................................................................107 5.6.5 Dokumentation av beslutsunderlag................................................................................................108 5.6.6 Parters rätt att ta del av beslutsunderlag.....................................................................................108 5.6.7 Motivering av beslut.........................................................................................................................................110 5.6.8 Underrättelse om beslut...............................................................................................................................110 5.7 Angreppssätt mot beslut.............................................................................................................................................111 5.7.1 Inledning......................................................................................................................................................................111 5.7.2 Självrättelse av beslutsmyndigheten...............................................................................................112 5.7.3 Överklaganden......................................................................................................................................................115 5.7.4 Resning och återställande av försutten tid...............................................................................118 5.7.5 Tillsyn av JO eller JK.......................................................................................................................................120 5.7.6 Tillsyn av Skolinspektionen och andra........................................................................................122 5.8 Avgifter i skolan...................................................................................................................................................................123

5

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 5

10/12/15 6:43 AM

Innehåll

6. Offentlighet och sekretess i skolan.............................................................................................................................127 6.1 Inledning.....................................................................................................................................................................................127 6.2 Offentlighetsprincipen – kort historisk översikt..............................................................................127 6.3 Allmänna handlingar.....................................................................................................................................................129 6.3.1 Rätten att ta del av en allmän handling.......................................................................................129 6.3.2 Vad är en allmän handling?.....................................................................................................................131 6.4 Utlämnande av allmän handling.......................................................................................................................138 6.5 Sekretess.......................................................................................................................................................................................140 6.5.1 Sekretess i skolan.................................................................................................................................................142 6.5.2 Utlämnande av uppgifter trots sekretess...................................................................................147 6.6 Insyn och tystnadsplikt i fristående skolor.............................................................................................154 6.7 Meddelarfrihet......................................................................................................................................................................155 6.8 Personuppgiftslagen och skolan.........................................................................................................................158 6.8.1 Inledning......................................................................................................................................................................158 6.8.2 Allmänt om den rättsliga regleringen av integritetsskyddet.................................159 6.8.3 Personuppgiftslagens tillämpning, syfte och undantag.............................................160 6.8.4 Personuppgift..........................................................................................................................................................165 6.8.5 Tillåten behandling av personuppgifter i skolan..............................................................165 6.8.6 Intresseavvägning...............................................................................................................................................167 6.8.7 Särskilda regler om känsliga uppgifter.........................................................................................169 6.8.8 Kameraövervakning.........................................................................................................................................174 6.8.9 Lärares behandling av personuppgifter......................................................................................177 6.8.10 Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten....................................................................178 6.8.11 Tillsyn, sanktioner och rättegång...................................................................................................180 7. Barns och elevers rätt till lärande och utveckling.....................................................................................181 7.1 Inledning ....................................................................................................................................................................................181 7.2 Rätt till lärande ....................................................................................................................................................................181 7.2.1 Olika verksamheter men ett gemensamt uppdrag .........................................................182 7.3 Skolans arbete med lärande och undervisning – det skolformsspecifika..............189 7.3.1 Förskolan......................................................................................................................................................................189 7.3.2 Förskoleklass och fritidshem..................................................................................................................190 7.3.3 Grundskolan............................................................................................................................................................190 7.3.4 Gymnasieskolan...................................................................................................................................................192 7.3.5 Vuxenutbildning..................................................................................................................................................194 7.3.6 Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna.....................................................................................................................................................................................195 7.3.7 Specialskola, sameskola och andra utbildningsformer..............................................196 7.4 Lärande, undervisning, bedömning och betyg..................................................................................196

6

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 6

10/12/15 6:43 AM

Innehåll

7.5 Stöd för lärande ...................................................................................................................................................................200 7.5.1 Utredning och åtgärdsprogram ..........................................................................................................202 7.6 Lärande från policy till praktik – förskolechefens och rektors ansvar ....................204 7.7 Avslutning .................................................................................................................................................................................207 8. Skolan, barnet och familjen................................................................................................................................................209 8.1 Inledning.....................................................................................................................................................................................209 8.2 Ansvar för barn under 18 år – vårdnad och förmynderskap....................................................................................................................................................................210 8.2.1 Allmänt om vårdnad.......................................................................................................................................210 8.2.2 Vem är vårdnadshavare?.............................................................................................................................211 8.2.3 Förskola.........................................................................................................................................................................213 8.2.4 Förskoleklass............................................................................................................................................................214 8.2.5 Grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola........................................214 8.2.6 Fritidshem...................................................................................................................................................................216 8.2.7 Gymnasieskola m.m........................................................................................................................................217 8.2.8 Allmänt om förmynderskap....................................................................................................................217 8.2.9 Vem är förmyndare?........................................................................................................................................218 8.2.10 Särskilt om ensamkommande barn.............................................................................................218 8.2.11 Sammanfattning................................................................................................................................................219 8.3 Särskilda problem vid föräldrakonflikter.................................................................................................220 8.3.1 Vem får hämta barnet?..................................................................................................................................220 8.3.2 Vem har rätt till information om barnet?.................................................................................222 8.3.3 Skyldighet eller rätt att lämna information om barnet vid r­ ättsliga processer......................................................................................................................................................................................225 8.4 Barn och ungdomar som lever med skyddade p ­ ersonuppgifter.....................................227 8.4.1 Inledning......................................................................................................................................................................227 8.4.2 Skyddade personuppgifter........................................................................................................................228 8.4.3 Sekretessmarkering...........................................................................................................................................229 8.4.4 Kvarskrivning..........................................................................................................................................................230 8.4.5 Fingerade personuppgifter.......................................................................................................................231 8.4.6 Sekretess för personuppgifter i skolan.........................................................................................232 8.4.7 Stöd till rektorer och annan personal............................................................................................233 8.5 Skolans anmälningsskyldighet ur ett barnperspektiv.................................................................233 8.5.1 Inledning......................................................................................................................................................................233 8.5.2 Anmälningsskyldighet för myndigheter som omfattas av anmälningsskyldigheten............................................................................................................................................234 8.5.3 Samverkan mellan olika yrkesgrupper i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa...........................................................................................................................238

7

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 7

10/12/15 6:43 AM

Innehåll

8.5.4 Socialnämndens ansvar för barn........................................................................................................240 8.5.5 Återkoppling från socialtjänsten........................................................................................................242 8.5.6 Anmälningsskyldighet – barnets intresse av att anmälnings­skyldigheten fullföljs......................................................................................................................................................243 9. Arbetsmiljön i skolan................................................................................................................................................................245 9.1 Inledning.....................................................................................................................................................................................245 9.2 Den rättsliga regleringen av arbetsmiljön................................................................................................246 9.2.1 Arbetsmiljölagstiftning.................................................................................................................................246 9.2.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete.............................................................................................................248 9.2.3 Vilka barn omfattas av anmälningsplikten?...........................................................................251 9.2.4 Skollagen och arbetsmiljön......................................................................................................................251 9.3 Roller i arbetsmiljöarbetet........................................................................................................................................253 9.3.1 Exempel på rollfördelning i en kommun..................................................................................254 9.3.2 Huvudmannens ansvar.................................................................................................................................255 9.3.3 Rektors och förskolechefs ansvar.......................................................................................................256 9.3.4 Kemi-, idrotts- och slöjdlärares ansvar........................................................................................257 9.3.5 Övrig personal.......................................................................................................................................................257 9.3.6 Rätten att returnera arbetsmiljöuppgift......................................................................................258 9.4 Arbetsmiljö- och straffansvar...............................................................................................................................258 9.4.1 Arbetsmiljöansvar..............................................................................................................................................258 9.4.2 Företagsbot.................................................................................................................................................................259 9.4.3 Straffansvar................................................................................................................................................................261 9.4.4 Vem har ansvaret?..............................................................................................................................................262 9.5 Elevmedverkan.....................................................................................................................................................................263 9.5.1 Allmän inledning................................................................................................................................................263 9.5.2 Elevskyddsombud..............................................................................................................................................265 9.6 Särskilda problemområden.....................................................................................................................................266 9.6.1 Elever på praktik och arbetsförlagt lärande............................................................................266 9.6.2 Klädsel och arbetsmiljö................................................................................................................................... 271 9.7 Mobbning och kränkande behandling i skolan.................................................................................272 9.7.1 Inledning......................................................................................................................................................................272 9.7.2 Bakgrund till reglerna om arbete mot kränkande behandling..........................273 9.7.3 Kränkande behandling av elever och personal...................................................................275 9.7.4 Förebyggande arbete rörande kränkande behandling................................................276 9.7.5 Skyldighet att agera när ett barn eller en elev utsätts för k­ ränkande behandling ...............................................................................................................................................................................278 9.7.6 Skadeståndsansvar.............................................................................................................................................281 9.7.7 Straffrättsligt ansvar.........................................................................................................................................283

8

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 8

10/12/15 6:43 AM

Innehåll

9.8 Arbete mot diskriminering ....................................................................................................................................284 9.8.1 Inledning......................................................................................................................................................................284 9.8.2 Diskrimineringsombudsmannen och Nämnden mot diskriminering.........................................................................................................................................................285 9.8.3 Förhållandet mellan skol-, arbetsmiljö- och diskrimineringslagen.....................................................................................................................................................285 9.8.4 Diskrimineringslagens ändamål och innehåll.....................................................................286 9.8.5 Diskriminering......................................................................................................................................................287 9.8.6 De sju diskrimineringsgrunderna....................................................................................................293 9.8.7 Positiv särbehandling.....................................................................................................................................294 9.8.8 Diskrimineringsförbudet och skolan............................................................................................295 9.8.9 Utbildningsanordnarens ansvar för sin personal.............................................................297 9.8.10 Målinriktat arbete............................................................................................................................................298 9.8.11 Diskrimineringsersättning och bevisfrågan.......................................................................300 10. Ordning och trygghet............................................................................................................................................................303 10.1 Inledning..................................................................................................................................................................................303 10.2 Skolans ordningsregler ............................................................................................................................................304 10.3 Disciplinära åtgärder...................................................................................................................................................306 10.3.1 Inledning...................................................................................................................................................................306 10.3.2 Gemensamma regler om disciplinära åtgärder...............................................................308 10.3.3 Grundskolans regler om avstängning........................................................................................310 10.3.4 Gymnasieskolans regler om avstängning .............................................................................311 10.4 Tvångsåtgärder...................................................................................................................................................................317 10.4.1 Inledning...................................................................................................................................................................317 10.4.2 Omhändertagande av föremål...........................................................................................................317 10.4.3 Visitation av elevers väskor och kläder....................................................................................324 10.4.4 Visitation av elevskåp..................................................................................................................................325 10.4.5 Kroppsliga ingrepp.........................................................................................................................................326 10.4.6 Sammanfattning av möjligheterna till tvångsåtgärder............................................327 10.4.7 Utökade möjligheter till tvångsåtgärder ................................................................................328 11. Brott och brottsutredning.................................................................................................................................................331 11.1 Inledning..................................................................................................................................................................................331 11.2 Straffrätt....................................................................................................................................................................................332 11.2.1 Allmänt om straffrätten och dess särdrag.............................................................................332 11.2.2 Aktuell lagstiftning........................................................................................................................................333 11.2.3 Vad är ett brott? – några allmänna regler..............................................................................334 11.2.4 Brott i skolan – några exempel..........................................................................................................335

9

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 9

10/12/15 6:43 AM

Innehåll

11.2.5 Osjälvständiga brott och ansvarsfrihetsgrunder – ytterligare några allmänna regler...................................................................................................................................................340 11.2.6 Påföljder – betydelsen av ålder..........................................................................................................344 11.2.7 Tillsynsplikten och brott – en speciell situation.............................................................346 11.3 Straffprocessrätt................................................................................................................................................................349 11.3.1 Allmänt om straffprocessrätten och dess särdrag........................................................349 11.3.2 Aktuell lagstiftning........................................................................................................................................350 11.3.3 Aktörer........................................................................................................................................................................350 11.3.4 Att anmäla ett brott........................................................................................................................................352 11.3.5 Inledande av förundersökning med mera............................................................................354 11.3.6 Förundersökningens bedrivande...................................................................................................355 11.3.7 Om frihetsberövande och andra tvångsmedel.................................................................356 11.3.8 Förundersökningens avslutande – väckande av åtal..................................................357 11.3.9 Domstolsprocessen........................................................................................................................................358 11.3.10 Medling i anledning av brott............................................................................................................360 12. Skadestånd..........................................................................................................................................................................................361 12.1 Inledning..................................................................................................................................................................................361 12.2 Allmänt om skadeståndsansvar.......................................................................................................................362 12.3 Barns och ungdomars skadeståndsansvar...........................................................................................365 12.4 Jämkning av barns och ungdomars skadeståndsansvar........................................................367 12.5 Övriga jämkningsregler...........................................................................................................................................369 12.6 Personalens eller vårdnadshavarens ansvar........................................................................................370 12.7 Vad kan man få ersättning för? .......................................................................................................................372 12.8 Försäkringars betydelse............................................................................................................................................374 13. Upphovsrätt.......................................................................................................................................................................................375 13.1 Inledning..................................................................................................................................................................................375 13.2 Vad innebär upphovsrätt? ....................................................................................................................................375 13.3 Vilka rättigheter har upphovsmannen? .................................................................................................377 13.4 Upphovsrätten till lärarens material .........................................................................................................380 13.4.1 Tumregeln ..............................................................................................................................................................380 13.4.2 Lärarundantagets innebörd ................................................................................................................380 13.4.3 Lärarundantagets omfattning och gränser .........................................................................381 13.5 Vad får läraren kopiera till sig själv? .........................................................................................................383 13.5.1 Undantagen i URL om undervisning med mera...........................................................383 13.5.2 Kopieringsavtal..................................................................................................................................................383 13.6 Vad får läraren kopiera till eleverna? ........................................................................................................384 13.7 Vad får lärare och elever lägga ut på webben? ................................................................................385

10

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 10

10/12/15 6:43 AM

Innehåll

13.8 Myter om upphovsrätt...............................................................................................................................................387 13.9 Är länkning tillåten? ..................................................................................................................................................388 13.10 Ansvarsfrågor vid upphovsrättsintrång .............................................................................................389 13.11 Facebook och sociala medier..........................................................................................................................391 14. Rektor, förskolechef och media .................................................................................................................................395 14.1 Relevanta rättsliga regler.........................................................................................................................................396 14.2 Kommunal och fristående förskola och skola..................................................................................397 14.3 Medias roll i demokratin.........................................................................................................................................398 14.4 Två rektorer i kontakt med media.................................................................................................................400 14.4.1 Från aningslös till skinn på näsan ................................................................................................400 14.4.2 När drevet går.......................................................................................................................................................403 14.5 Några råd och tips till rektor...............................................................................................................................403 15. Rektor, förskolechef, etik och beslutsfattande...........................................................................................407 15.1 Inledning..................................................................................................................................................................................407 15.2 Skolledaruppdragets etiska dimension ..................................................................................................409 15.3 Etik, värderingar och beslutsfattande........................................................................................................411 15.4 Nya frågor kan ge nya svar....................................................................................................................................415 Författarpresentation.......................................................................................................................................................................421 Referenser......................................................................................................................................................................................................424

11

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 11

10/12/15 6:43 AM

Förkortningslista

ABL Aktiebolagslag (2005:551) AD Arbetsdomstolen, arbetsdomstolens domar AFDL Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling AMF Arbetsmiljöförordning (1977:1166) AML Arbetsmiljölag (1977:1160) APU Arbetsplatsförlagd utbildning BEO Barn- och elevombudet BrB Brottsbalken BRIS Barnens rätt i samhället Brå Brottsförebyggande rådet DI Datainspektionen DiskrL Diskrimineringslag (2008:567) Dnr Diarienummer DO Diskrimineringsombudsmannen Ds Departementsserien EKMR Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ESV Ekonomistyrningsverket f. och följande sida ff. och följande sidor FAL Försäkringsavtalslag (2005:104) FB Föräldrabalken FL Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar FML Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FPL Förvaltningsprocesslag (1971:291) FörvL Förvaltningslag (1986:223) GrundskF Grundskoleförordning (1994:1194) Gy 11 Läroplan för gymnasiet GymnF Gymnasieförordning (2010:2039) HBL Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen HovR Hovrätt ITiS IT i Skolan IUP Individuell utvecklingsplan JK Justitiekanslern 12

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 12

10/12/15 6:43 AM

Förkor tning sli sta 

JO Justitieombudsmannen KamR Kammarrätt KL Kommunallag (1991:900) LAP Lokal arbetsplan LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LAU Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar LEA Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor Lgr Läroplan för grundskolan Lpf Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpfö Läroplan för förskolan Lpo Läroplan för det obligatoriska skolväsendet LUK Lärarutbildningskommittén LUL Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga MB Miljöbalk (1998:808) MBL Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet MBO Management By Objectives, dvs. målstyrning NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning I OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) PLUS Planering, Ledning, Utveckling av Skolledarutbildningen prop. Proposition PuL Personuppgiftslag (1998:204) RB Rättegångsbalken RegR Regeringsrätten RF Regeringsformen RÅ Regeringsrättens årsbok SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete SekrL Sekretesslag (1980:100) SFS Svensk författningssamling SIA Skolans inre arbete SkL Skadeståndslag (1972:207) SkolF Skolförordning (2011:185) SKOLFS Skolverkets författningssamling SkolL Skollag (2010:800) SL Stiftelselag (1994:1220) SoL Socialtjänstlag (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar SÖ Skolväsendets överklagandenämnd TF Tryckfrihetsförordningen TR Tingsrätt URL Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk YGL Yttrandefrihetsgrundlagen

13

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 13

10/12/15 6:43 AM

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 14

10/12/15 6:43 AM

1. Inledning

Några elever har kommit i bråk på en skola. I den klass där de går finns stora ordningsproblem och tendenser till mobbning. Eleverna tillhör en grupp som upprepade gånger har uppträtt störande. Många av dem har en del olovlig frånvaro. Andra elever känner sig utsatta och är oroliga för att vara ute på rasterna. Deras vårdnadshavare kräver ett tydligt och snabbt agerande. Samtidigt konstateras att några av de elever som stör riskerar att inte nå målen. Deras vårdnadshavare är negativt inställda till skolan och vad den gör för att hjälpa deras barn att nå de förväntade studieresultaten. Lärarna tycker att det krävs ett snabbt agerande och mer resurser. Sammantaget bidrar situationen till att motstridiga intressen och krav från elever, deras vårdnadshavare och lärarna ställs mot varandra.

Rektor eller förskolechefen – om vi istället valt ett exempel från förskolan – måste i ett sådant skede bevaka de enskilda elevernas rättigheter till en bra utbildning, se till att de elever som har ett störande beteende uppmärksammas och får det stöd de behöver och samtidigt bevaka gruppens – både elevers och lärares – rätt till en trygg arbetsmiljö. Situationen kräver ett snabbt agerande men också grundlig eftertanke och en analys av vad som ska göras och vem som har ansvar för vad.

Kunskap om lag och annan reglering är nödvändig för att i en situation som den beskrivna avgöra vilka åtgärder som måste vidtas och vilka åtgärder som kan vidtas. Ibland finns det ett rätt svar på vad som ska göras, men ofta handlar det om att inom de gränser som rättssystemet uppställer göra avvägningar som är beroende av de enskilda individerna och situationen. Och när det gäller avvägningen om vad som bör göras är det sannolikt inte de juridiska kunskaperna, utan rektors och lärares övriga kompetens som blir avgörande.

I komplicerade situationer, när det ska genomföras stora förändringar som kan möta motstånd eller när förskolechef eller rektor vidtar åtgärder riktade mot enskilda personer, är det viktigt att känna till den rättsliga regleringen. Men det är också viktigt att ha kunskap om den enskilda förskolans eller skolans kultur och hur de människor som finns i den agerar och reagerar. För att kunna hantera vardagsfrågor behöver skollagen finnas som grund för pedagogiska, ekonomiska, etiska och andra ledarskapsbeslut. Hur diskussionen förs och hur enskilda blir bemötta i en kritisk situation är andra aspekter som kommer att påverka hur de berörda upplever situationen och vad som blir nästa steg.

15

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 15

10/12/15 6:43 AM

Skoljur idik

Att arbeta som förskolechef eller rektor innebär att fatta beslut och hantera olika situationer så att de får ett så positivt utfall som möjligt både på kort och på lång sikt.

De krav som uppställs i skollagen syftar till att förbättra arbetet med en gemensam värdegrund samt bidra till ett ökat fokus på kunskapsuppdraget. För att nå dit måste rektorer och lärare skapa rutiner och policyer så att det strukturella arbetet i skolan garanterar en hög kvalitet. Komplexiteten innebär ibland stora utmaningar kring enskilda händelser och fenomen som engagerar många, ibland även andra myndigheter såsom socialtjänst, polis och domstolsväsendet. Oftare handlar det dock om många små men viktiga beslut i vardagsarbetet för att fostra elever till unika individer som är ansvarskännande och aktiva samhällsmedborgare. Beslut och handlingar kan bidra till att skolan skapar förutsättningar och rutiner för att lösa sina interna problem. På så sätt kan man undvika att frågor blir så allvarliga att andra myndigheter behöver träda in. Dessa beslut förutsätter även ett aktivt arbete med etik och värderingar.

Idealt ska skolans professionella uppdrag vara så känt att dilemman som uppstår i relation till uppdraget kan synliggöras, problematiseras och hanteras internt.

Idén till och färdigställandet av denna bok är en följd av ett antal lärares och forskares medverkan i den statliga rektorsutbildning som bedrivs vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet. Författarna är eller har varit verksamma vid tre institutioner: den pedagogiska, den juridiska och den statsvetenskapliga. Ursprungligen fick förskolechefer och rektorer under ett antal år till uppgift att redovisa situationer, problem eller ärenden som de menat haft att göra med juridik. Dessa berättelser blev med åren en större ”ärendebank”, som till slut ansågs vara tillräckligt omfattande för att kunna ge en någorlunda realistisk och täckande bild av vilka frågor och situationer en förskolechef eller rektor kan ställas inför. Det blev utgångspunkten för denna bok.

Vad är då skoljuridik? Grunden är naturligtvis den reglering som direkt berör förskolans och skolans verksamhet, såsom skollagen (2010:800) (SkolL), de olika skolförordningarna, läroplanerna och kursplanerna. Här föreskrivs förskolans och skolans mål, organisation och arbetssätt, barns och elevers rätt till utbildning och utveckling, liksom målen inom olika ämnen. Att dessa grundläggande regler i sina huvuddrag behandlas i en bok om skoljuridik är självklart. Därtill kommer även en rad klassiska rättsområden, som inte kan innefattas i en snävare definition av begreppet skoljuridik, men som en rektor och förskolechef ändå bör ha grundläggande kunskaper om.

Dessa områden, och de specifika frågeställningarna inom dessa områden, har till stor del valts ut utifrån förskolechefernas och rektorernas frågor och berör områden som förvaltningsrätt inklusive regler om offentlighet och sekretess, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt, associationsrätt samt viss arbetsrätt och processrätt.

Dessa områden har behandlats på så sätt att de grundläggande reglerna för området har beskrivits, i den mån de har bedömts vara relevanta för förskolans och 16

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 16

10/12/15 6:43 AM

1. Inledning

skolans område. Därefter har frågeställningarna vinklats mot situationer av särskilt intresse för förskolechefer, rektorer och annan personal inom förskola och skola.

Men det är inte bara de rättsliga reglerna som är av intresse för förskolechef och rektor. Vid sidan av de rättsliga medel som styr förskolan och skolan finns också andra styrmedel, vilka måste sättas i relation till dessa. Den nu dominerande styrformen – mål- och resultatstyrning – diskuteras därför i ett kapitel. Förskole­chef och rektor är också pedagogiskt ansvarig, och förskolans och skolans pedagogiska uppdrag behandlas med utgångspunkt i barnens och elevernas rätt till undervisning och fostran. Därtill inleds boken med ett kapitel om förskolechefens och rektors roll och rektorsutbildningen i ett historiskt perspektiv. Ett nytt kapitel behandlar media och de rättsliga och praktiska frågeställningar som medial uppmärksamhet kan leda till. I kapitlet ges också en rad handfasta råd till förskolechef och rektor. I sitt arbete inom förskolan och skolan ställs förskolechef och rektor ibland också inför etiska och moraliska frågeställningar. Det är frågor där rättsliga lösningar och pedagogiska idéer inte alltid har något att bidra med. Hur sådana problem kan hanteras diskuteras i bokens sista kapitel om etik och beslutsfattande.

I vår bok om skoljuridik har vi valt att täcka alla skolformer, alltifrån skola till vuxenutbildning. Termen förskola och skola kommer genomgående att användas som begrepp för samtliga skolformer. När så behövs anges specifikt vilken skolform det gäller. På samma sätt måste olika huvudmannaskap beaktas – kommunal skola, statlig skola och fristående skola. Samma sak gäller här. Termen huvudman används som ett begrepp för alla huvudmän, och i de fall någon särskild form av huvudmannaskap avses kommer det att anges specifikt.

I den nya upplagan har som nämnts ovan ett nytt kapitel om förskolechef, rektor och media tillkommit. I övrigt motiveras den nya upplagan främst av vår önskan att boken ska vara aktuell. Regleringen av skolan är, kanske mer än många andra områden, föremål för ständiga förändringar. I denna fjärde upplaga har vi uppdaterat boken med hänsyn till ny reglering och nya rättsfall, något som nog syns mest i kapitel 7, som behandlar barns och elevers rätt till lärande, men det gäller även boken i övrigt. Hänsyn har tagits till beslutade författningsändringar till och med den 1 juli 2015. Det innebär att bland annat de nya reglerna om nyanlända elevers mottagande och skolgång behandlas. Dessa träder dock i kraft först den 1 januari 2016. Med hänsyn till rättsområdets föränderlighet vill vi påminna läsaren om att alltid kontrollera om en viss reglering är aktuell eller inte.

Vid omarbetningen har vi också beaktat de synpunkter som kommit oss till del via rektorsprogrammet och som våra övriga våra läsare lämnat. Vi tar tacksamt emot synpunkter även på denna upplaga.

Författarna presenteras kortfattat i slutet av boken.

17

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 17

10/12/15 6:43 AM

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 18

10/12/15 6:43 AM

2. Rektor – ett stabilt yrke i ständig förändring

Kapitlet inleds med en genomgång av rektorsbegreppet. Därefter redogörs för hur rektors roll och funktion har utvecklats sedan mitten på 1950-talet. Den avslutandedelen behandlar skolledarutbildningen från 1970-talet och fram till dagens utbildning– Rektorsprogrammet.

2.1 Rektorsbegreppet Mats Ekholm (2008) kopplar rektorsbegreppets användning ända tillbaka till domkyrkoskolorna. Det fanns ca 20 skolor i slutet av Gustav Vasas regeringstid och de flesta leddes av en rektor. Successivt vidgades idén om skolor, och gymnasieskolor samt trivialskolor upprättades. Enligt Ekholm kunde man 1810 räkna in 38 rektorer i hela landet. 1842 års folkskolereform innebar inte en ökning av antalet rektorer, utan skolorna som då upprättades styrdes av ett skolråd som hade lokalsamhällets präst som ordförande medan det dagliga vardagsarbetet sköttes av lärarna.

Under slutet av 1800-talet växer efter tysk förebild fram en skolledarbefattning som kom att benämnas överlärare. Denne hade en mindre nedsättning i lärartjänsten för sitt uppdrag. Ekholm skriver att 1940 fanns i Sverige ca 450 överlärare i de 2 464 lokalsamhällen som då utgjorde riket.1 1951 års skolstyrelseutredning kom till slutsatsen att de lägre skolformernas ledare också skulle få tituleras rektorer och sålunda omfattas av rektorsbegreppet.2 Förslaget innebar att skolledare vid den obligatoriska skolan, folkskolan och försöksskolan (enhetsskolan) skulle erhålla titeln rektor. Utredningen konstaterade att utvidgningen av användningen av rektorstiteln skulle innebära tusentals fler rektorer, men man ansåg att en enhetlig titel skulle underlätta framtida utvecklingsarbete. Den 1 juli 1958 beslutades att skolledare inom de lägre skolformerna skulle titu1

2

Ekholm, Mats (2008). Rektor i ett historiskt perspektiv. I: Vägval i skolans historia, Tidskriftfrån Föreningen för svensk undervisningshistoria, årgång 8, nr 4, s. 3–6.

Vissa avsnitt nedan baseras på en tidigare text av Anna Maria Nygren och Olof Johansson ”Den svenske rektorn efter 1945” som ingår i Skoleledelse i Norden, L. Moos, S. Carney, O. Johansson och J. Mehlbye (red.), Nordisk Minsterråd, Köpenhamn, 2000.

19

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 19

10/12/15 6:43 AM

Skoljur idik

leras rektor. Efter detta beslut fanns det 1 200 rektorer runt om i landet och det kan konstateras att den sociala basen för rektor utvidgades betydligt. Före beslutet var 76 % gymnasierektorer eller rektorer för realskolan, medan denna andel efter beslutet krympte till 20 %. Beslutet ledde också till att antalet kvinnliga rektorer sjönk till blygsamma nivåer som först långt senare i och med decentraliseringen av skolan under 1990-talet skulle komma att öka.

Många forskare hävdade att 1958 års reform föranledde en tolkning, vilken gick ut på att skolledarskapet efter den 1 juli 1958 kunde kallas ett yrke. Men Hans Ekholm (1984) påpekar att en viss statushierarki fortfarande existerade mellan den gamle och den nye rektorn. En slutsats som kan dras av beslutet var att det gav politiska signaler om vart skolans utveckling var på väg.3 Den allmänna medborgarskolan hade efter 120 år blivit en socialt godtagen jämlike i samhällets utbildningssystem. Det gällde också deras skolledare. Skolledarskapet blev ett yrke.4 1958 års reform innebar också en ny organisation som kom att ställa rektorsgrupperna mot varandra. Den nya organisationen utgick ifrån att en skolchef skulle leda en kommuns skolverksamhet. Till detta kom rektorerna som skulle vara ansvariga för varje enskild skola. Frågan som uppstod och som vållade stor diskussion var från vilken rektorskategori dessa skolchefer skulle rekryteras. Symbolbevararna ville att skolchefsrektorer skulle tas från den gamla rektorskategorin, dvs. de rektorer som alltid hade fått titulera sig rektor. Symbolförnyarna hänvisade till samhällsutvecklingen och hävdade att denna så kallade försterektor borde rekryteras från den nya kategorin rektorer som hade mest erfarenhet från folkskola och försöken med enhetsskolan.5 Arbetsuppgifterna för rektorerna innebar allt mer administrativt arbete och detta blev tydligare under 1950- och 1960-talen. Ökningen av den administrativa bördan var en orsak till att symbolbevarare och -förnyare började samarbeta. De två fackliga organ som organiserade dessa två grupper utövade starka påtryckningar för att en statlig utredning skulle tillsättas för att belysa problemet med rektorernas utökade och förändrade arbetsbörda. Påtryckningarna gav resultat och 1961 tillsattes en statlig utredning med uppdrag att titta på rektorernas arbetsbörda och 3

4

5

Ekholm, H. (1984). Skolledarskapets rötter. Historien om folkskolan och dess ledning 1842–1962, s. 142 f.

Ekholm, H. (1984). Skolledarskapets rötter. Historien om folkskolan och dess ledning 1842–1962, s. 159.

Tidning för överlärare 1957 nr 7, s. 1, Tidning för Sveriges läroverk 1954 nr 18, s. 1 och 1958 nr 13, s. 332.

20

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 20

10/12/15 6:43 AM

2. Rektor – et t stabilt y rke i ständig förändr ing

föreslå ändringar. Året efter presenterades det första betänkandet från utredningen och resultatet från den väckte ett stort missnöje bland symbolförnyarna. De ansåg för det första att den faktiska arbetsbördan för rektorer inom grundskolan inte hade belysts och för det andra att utredningen inte vågade komma med förslaget om administrativ hjälp till rektorerna. Trots alla försök att komma till rätta med rektorsfunktionen tenderade utvecklingen att gå mot ett kombinerat pedagogiskt och administrativt ledarskap, där den gamla bilden av rektor som bildningsideal och självständig styrelseman sakta höll på att försvinna.6 Läroverksrektorerna såg sin titel och sitt arbete som en symbol för det svenskaskolväsendet och dess traditioner. I och med titelutvidgningen hade detta symbolvärde gått förlorat enligt många läroverksrektorer. Under 1960-talet fick även de kommunala flickskolorna känna på den diskussion som förts angående symboliskt kapital, men frågan ”löstes” genom att det vid mitten av 1960-talet beslutades att denna skolform skulle avvecklas. Alla skolformer skulle rymmas under enhetsskolan.7 Under 1960-talet fördes på många håll en diskussion om att bilda en gemensam kårorganisation mellan symbolförnyare och -bevarare. År 1966 bildades därför Skolledarförbundet. Trots gemensam organisation återstod några frågor att lösa: Skulle en skolas ledare betraktas som en yrkeskategori för sig? Skulle det nya rektorsförbundet organiseras som en akademiker- eller tjänstemannaorganisation?

Det nya gemensamma Skolledarförbundet kom att ansluta sig till SACO – Sveriges akademikers centralorganisation.8 Begreppet rektor påverkades inte nämnvärt under 1970- och 1980-talen. Nästa stora förändring som innebar en utvidgning av gruppen rektorer kom i och med decentraliseringarna av skolorganisationen under 1990-talet. Överföringen av ansvaret för skolan till kommunen medförde att andelen kvinnor som kom att tituleras rektor ökade markant. Detta skedde främst genom att många föreståndare från barnomsorgen kom att benämnas rektor när barnomsorgen och skolan integrerades till en skolorganisation som kom att ha slagordet ”Från 1–16 år en röd tråd”. Vi fick också en situation där det i vissa kommuner kom att finnas skolor med många rektorer. Variationen är stor mellan olika kommuner hur man benämner ledare vid en skola. I vissa kommuner är i stort sett alla skolledare rektorer, medan i andra titlarna rektor och biträdande rektor används. Det läge som råder efter decentraliseringen under 1990-talet karakteriseras av att rollen blivit oklar, även om kraven på 6

7 8

Svensk skolledartidning 1961 nr 13, s. 475 f. samt Tidning för Sveriges läroverk 1961 nr 15, s. 548 och 1962 nr 12, s. 385 f.

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 181 f.

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 194 f.

21

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 21

10/12/15 6:43 AM

Skoljur idik

pedagogiskt ledarskap och förbättrade elevresultat kommit att stå i fokus. Titeln rektor är sålunda i dag inte en tydlig signal till föräldrar och andra intressenter om vem som är rektor och huvudansvarig vid en skola. Den myndighetsutövande funktionen hos rektor har sålunda sedan 1950-talet eroderat och är i dag otydlig i praktiken, även om lagen inte följt med denna utveckling. Skollagen (DsU 2009:25) förordar en mer strikt betydelse av begreppet rektor. Dessutom ska varje skola ha en myndighetsutövande rektor som är ansvarig för verksamheten och dess utveckling.

2.2 Rektorsrollens utveckling Kan man då se några kopplingar mellan begreppet rektor och rektorsrollens utveckling? För en beskrivning av rektorsrollens utveckling är det rimligt att starta vid andra världskrigets början. Motivet är att det under och efter denna period händer mycket i det svenska samhället. Perioden präglas till en början av krigsåren.

Uppslutningen var stor bakom nationen, byggandet av välfärdsstaten och olika typer av reformarbeten. Under dessa år tillsattes tre viktiga utredningar: 1940 års skolutredning, 1946 års skolkommission samt 1951 års skolstyrelseutredning. I dessa utredningar ges de ideologiska motiv och grunder som ska komma att prägla skolan i många decennier. Den moderna svenska skolan ska, enligt utredningarna, sträva mot enhetsskola och en utbyggd gymnasieskola. Skolan skulle enligt utredningarna omformas från elitutbildning till en utbildning som omfattar fler genom en expansion av utbildningssystemet.9 Förändringarna vad gäller innehåll och ansvar för rektorerna hade börjat under 1930-talet, men det var under och strax efter andra världskriget som de intensifierades. Under 1940- och 1950-talen genomfördes stora reformprogram och målet var att folkskolan skulle integreras med real- och flickskolorna till en enhetlig 9-årig skola. Dessutom skulle gymnasierna byggas ut så att fler fick möjlighet att ta studentexamen.10 Förändringarna inom skolans värld hade, enligt Tidning för Sveriges läroverk (1948 och 1957), till viss del förändrat rektorernas arbetsuppgifter. Pappersarbete och inte pedagogiskt arbete präglade, enligt tidningen, rektors arbete. Många rek-

9

10

Skolan i samhällets tjänst. Frågeställningar och problemläge, SOU 1944:20; 1946 års skolkommissionsbetänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, SOU 1948:27; och Skolväsendets lokala och regionala ledning samt lärartillsättningen. Betänkande, SOU 1955:31.

Du Rietz, L., Lundgren, U. P. och Wennås, O. (1987). ”Framväxten av nuvarande ansvarsfördelning och styrsystem”, I: Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet, DsU 1987:1.

22

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 22

10/12/15 6:43 AM

2. Rektor – et t stabilt y rke i ständig förändr ing

torer tvingades därför sluta i förtid beroende på en orimlig arbetsbörda.11 Enligt Svensk skolledartidning hade det under perioden också blivit svårare att rekrytera behöriga kandidater – filosofie doktorer – till rektorstjänsterna vid gymnasierna.

Tidningen uppgav att under 1950-talet var endast 42 % av alla sökande behöriga att inneha rektorstjänst vid gymnasierna. Både ansvariga inom skolan och politiken var ense om att rektorers arbetsbörda och det låga antalet behöriga sökande till rektorsbefattningar var ett problem som behövde en lösning. Däremot var man inte ense om hur denna lösning borde se ut. Rektorerna själva efterfrågade administrativ hjälp till expeditionerna medan politikerna föreslog att tjänster som biträdande rektorer skulle inrättas.12 Förutom att inrätta biträdande rektorer på skolorna borde de formella behörighetskraven sänkas, enligt politikerna, från filosofie doktor till filosofie licentiat. Detta motsatte sig Skolledartidningen som menade att flykten från rektorsyrket endast kunde lösas med högre lön.13 De kulturella värdena och den sociala ställningen som rektorstiteln vid gymnasierna utgjorde grund för under 1940-talet och en bit in på 1950-talet hade successivt trappats ned. Dessa två årtionden speglar en brytpunkt mellan ett rektorsbegrepp som har sina rötter inom läroverket och en nyare tolkning av begreppet som kan härledas till folkskolans syn på ledarskap. Det nya skolsystemet betonade demokratisering och reformvillighet. I denna nya tid var det inte främst doktorsdisputerade lektorer som tävlade om rektoraten, utan adjunkter som hade ett allmänt intresse i administrativa sysslor.14 Skoldebatten under 1970-talet kom att domineras av SIA-utredningen (skolans inre arbete). Denna utredning kom att förändra synen på skolan och rektorsrollen.

De nya signalerna bestod i att staten önskade överge det gamla regelstyrda systemet för att i stället satsa på ett decentraliserat och målstyrt system. Under 1980talet fokuserades debatten om decentralisering av skolan och rektorerna gjordes till föremål för forskning angående bl.a. utbildning och ledarskap. År 1991 genomfördes en omfattande reform i skolan, vilket innebar att det detaljerade statliga regelverket byttes ut mot ett mål- och resultatstyrt system där kommunerna blev ansvariga för skolan och lärarna. De mål som skolan skulle arbeta mot fastställdes genom demokratiska beslut i Sveriges riksdag och regering.

Efter 1991 års reform förändrades rektors arbetsuppgifter. Förenklat kan man säga 11 12

13 14

Tidning för Sveriges läroverk 1948 nr 23, s. 270 och 1957 nr 35, s. 872.

Svensk skolledartidning 1960 nr 11, s. 424 och Tidning för Sveriges läroverk 1943 nr 1, s.

10 f. och nr 19, s. 329 f.

Svensk skolledartidning 1959 nr 12, s. 281.

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 167 f. och Ribom, L. (1993). Föräldraperspektiv på skolan. En analys från två håll, s. 16 f.

23

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 23

10/12/15 6:43 AM

Skoljur idik

att rektor, förutom att vara chef, också måste anta rollen som ledare. Detta innebär att rektor måste leda skolans utveckling gällande både den pedagogiska verksamheten och personalresurserna.

De nya läroplaner som kom 1994 var ett tydligt avsteg från den reglerade skolan. Läroplanerna byggde på målstyrningens princip. Det innebar också att decentraliseringen av skolan fullbordades. Under hela 1990-talet hade förväntningarna på skolan ökat, liksom kraven på att den måste förändras i takt med samhället: helst skulle skolan ligga något steg före.15 1990-talet har beskrivits som den mest reformintensiva perioden i svensk utbildningshistoria. Med utgångspunkt framför allt i besluten kring valfrihet används omdömen som systemskifte eller partiellt systemskifte.

I och med decentraliseringen överfördes det formella ansvaret för den svenskaskolan från statlig till kommunal nivå. Decentraliseringen innebar både administrativ och politisk maktöverföring. Detta ledde till att kommunerna fick mer att säga till om, men de fick också mer ansvar. Ansvaret innefattade att kommunerna skulle uppnå de statligt ställda målen, men också överta arbetsgivaransvaret överlärarna.16 Ett exempel på det ökande kommunala inflytandet över skolan är Avtal 2000.17 I det avtalet fick skolans personal, främst lärarna, tydliga löneförhöjningar under tre år i följd. Motprestationen var att lärarna skulle arbeta i arbetslag. Vidare skulle den skolförlagda tjänstetiden vara 35 timmar i veckan under terminstid. Rektor skulle få stort inflytande över lärarnas tjänsteplanering och tid skulle härigenom skapas för samplanering, och vid kortare frånvaro av lärare i arbetslaget skulle kollegor gå in och täcka upp så att eleverna skulle få vikarier som väl kände till klassens förhållanden. I de skolor som arbetar i avtalets anda kan sägas att vi har fått ett större ansvarstagande av lärarna och att vi infört ett fördelat ledarskap (distributed leadership) via Avtal 2000.

Den statliga tillsynen av skolan ändrades i och med den nya målstyrda organisationen. Skolöverstyrelsen ersattes 1991 med Skolverket, vars uppgift är att utifrån riktlinjer angivna av riksdag och regering arbeta för att skolan ska nå de av staten uppställda målen. Dessutom arbetar Skolverket med forskning, tillsyn, utvärde15

16

17

Se t.ex. Nationella kvalitetsgranskningar 1998, Skolverkets rapport 1999:160, s. 11 f., Ansvaret för skolan – en kommunal utmaning, Skolverket (1997) och En satsning till två tusen, publicerad av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Kommunförbundet (1996).

Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet. Regeringens skrivelse 1996/97:112, s. 6 f.

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Kommunförbundet (1996). En satsning till två tusen.

24

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 24

10/12/15 6:43 AM

2. Rektor – et t stabilt y rke i ständig förändr ing

ring, uppföljning och utveckling.18 I de fall tillsynen leder till att Skolverket blir föranlett att skriva en kritisk rapport och uppmana kommunerna att förändra sin verksamhet riktas dessa påpekanden mot kommunfullmäktige som ansvarar för kommunens skolor och inte till förvaltningsnämnden. Detta är en markering av hur viktig staten anser att skolan är, och att ansvaret vilar i ”den kommunalt folkvalda riksdagen” – kommunfullmäktige. Även i detta fall finns en kluvenhet, nämligen det så kallade dubbla huvudmannaskapet. Detta antyder att rektor är både underställd kommunen och staten. Rektors förhållande till den statliga regleringen ses av dem som hävdar att det finns ett dubbelt huvudmannaskap som statens del och dessutom har rektor i formell mening kommunen som arbetsgivare. Jag menar att detta dubbla huvudmannaskap avskaffades i och med decentraliseringen på 1990-talet. Däremot är rektor i dag utpekad i lagen som den person som ska uppfylla vissa viktiga funktioner i relation till gällande skollagstiftning.

De mål som ska styra skolan finns på tre nivåer. På nationell nivå fastställer riksdagen skollag, läroplaner samt kursplaner och timplaner. På nationell nivå finns även vissa förordningar fastställda av regeringen eller av det centrala ämbetsverket – Skolverket. Skolan styrs också, på nationell nivå, mycket genom den ständigt pågående informationsspridningen via redovisning av olika offentliga utredningar som ibland leder till ändrad lagstiftning, men kanske ännu mer av alla de utredningar som Skolverket gör i form av uppföljning av skolornas verksamhet.

Många av dessa utredningar leder till omfattande debatter och efterföljande frivilliga anpassningar till de nationellt ställda målen för skolan. Ett annat viktigt styrmedel är de s.k. allmänna råd på olika områden som Skolverket utfärdar. Dessa har ingen laglig status utan är just råd som Skolverket ger skolorna. De har dock en styrande effekt på det skolorna gör inom de områden där allmänna råd är utfärdade.

Skolan styrs dessutom på lokal nivå av kommunala beslut. Det viktigaste kommunala styrdokumentet är kommunens verksamhetsplan. I den fastställer kommunfullmäktige lokala mål för skolan i kommunen. Skolans egen förvaltningsnämnd, tidigare kallad skolstyrelse – i dag ofta kallad barn- och utbildningsnämnd, sköter sedan implementeringen av både nationella och lokala mål. Den tredje och sista nivån utgörs av den enskilda skolan. Här ska en s.k. lokal verksamhetsplan utarbetas för varje skolenhet. Den ska konkretisera: lärares kursplanering som hon/han ska kommunicera med elever och föräldrar.

18

Lokal skolutveckling – statens roll och ansvar. Riksrevisionsverket RRV 1998:26, s. 75 f. och Staten och skolan – styrning och stöd. Om skolverket, Statens institut för handikappfrågor i skolan och Utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet, Ds 1995:60, s.

51 f.

25

47112432_Skoljuridik_Korr4.indd 25

10/12/15 6:43 AM

Up

Vad får rektor berätta för sina kollegor om en elevs hemförhållanden?

Hur ska en förskolechef hantera det mediala intresse som uppstår vid en svår olycka? Får rektor besluta att söka igenom en 16-årings elevskåp därför att det går ett rykte om att eleven har drogproblem? Dessa frågor är exempel på några av de praktiska problem som en rektor eller förskolechef kan ställas inför i sin arbetsvardag.

Kunskap om vad lagar och andra regler kräver kan göra det lättare att skilja på vad som kan göras, vad som är etiska frågor och vad skolan har för rättsliga skyldigheter. Denna bok behandlar skoljuridik, det vill säga regler

Viola Boström Kjell Lundmark (red.)

Skoljuridik

pla

Viola Boström Kjell Lundmark (red.)

ga

4

som gäller specifikt för förskolan och skolan, såsom skollagen och de olika skolförordningarna. Den ger också en introduktion till övriga rättsområden skaper om: förvaltningsrätt inklusive offentlighet och sekretess, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt samt viss associationsrätt, arbetsrätt och processrätt.

Boken behandlar även den nu dominerande styrformen för förskolan och skolan – mål- och resultatstyrning – och rektorsrollens utveckling. Slutligen

Skoljuridik

som en rektor och förskolechef bör ha åtminstone grundläggande kun-

Skoljuridik

diskuteras de etiska och moraliska dilemman som uppstår i skolan och förskolan som rektorer och förskolechefer har att hantera.

Den fjärde upplagan har omarbetats med hänsyn till förändringar i skollagen, läroplaner med mera samt till övriga rättsliga förändringar, bland annat ny praxis. I boken har också ett nytt kapitel om rektor, förskolechef och media tillkommit.

varit verksamma vid Umeå universitet.

Upplaga 4

Författarna till boken är jurister, statsvetare och pedagoger som är eller har

Best.nr 47-11243-2 Tryck.nr 47-11243-2

9789147112432c1c.indd 1

10/12/15 7:24 AM