Skola
”Jag har förändrat hela mitt tänk som lärare och det har blivit mycket roligare att jobba.” Anna Hjärne, lärare
MI – motiverande samtal
Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog, är efterfrågad utbildare och föredragshållare samt författare till flera skrifter om MI.
”Jag märkte stor skillnad direkt. Vi har fått verktyg att jobba med ungdomarna på ett helt annat sätt som verkligen fungerar.” Ingemo Backenius, skolsköterska
MI s k o lm o t
eut, tare
Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang där man vill stimulera en person att förändra sitt beteende. Denna bok presenterar metoden på ett tydligt och överskådligt sätt med många praktiska exempel från skolan. Läsaren får en förståelse för metoden och kan direkt tillämpa den. MI har många olika användningsområden inom skolan, till exempel som hjälpmedel vid samtal om skolmotivation, hälsosamtal om levnadsvanor, utvecklingssamtal, elevvårdskonferenser, samtal med föräldrar, studie- och yrkesvägledning och konsultation. Eftersom MI ger skolpersonalen ett effektivt verktyg för att utföra sitt arbete motverkar metoden även stress bland medarbetarna. Användningen av MI som samtalsmetod i skolan stöds av Statens folkhälsoinstitut.
Barbro Holm Ivarsson
ert
”Bemötande är en framgångsfaktor i skolans värld. Det här behöver all personal ha.” Thor Fossland, rektor
Barbro Holm Ivarsson
ivat io n
m li v ss t il S am tal o
U t v e c k li n g
ssam tal
on å r ds k v v le E
fe r e n
F ö r ä ld r asam
s
tal
motiverande samtal Praktisk handbok för skolan
Barbro Holm Ivarsson
skolmot
ivat io n
m l iv s s t il S a m ta l o U t v e c k l in g
Elev
s s a m ta l
konf vå r d s
Föräldras
erens
a m ta l
Praktisk handbok för skolan
Innehållsförteckning Förord
5
1. Inledning
7
2. Vad är MI?
11 13
Förloppet i ett MI-samtal
3. Förhållningssätt vid MI
14
4. Grundläggande kommunikationsfärdigheter– reflektivt lyssnande 16 Bekräftelse Öppna frågor Reflektioner Sammanfattningar
16 17 17 20
5. Principer i MI-samtalet Visa empati Utveckla medvetenhet om problemet Stöd självtillit Sträva efter att minska motstånd
21 21 21 22 23
6. Erbjud information i dialog
28
7. Gränssättning i skolan
30 31
Jagbudskap
8. Inledningen på samtalet – bestäm samtalsämnet Meny och agenda
9. Att bedöma beredskapen för förändring Skalfrågor
32 32 34 34
10. Framkalla förändringsprat
37
11. Anpassa samtalets fokus till graden av motivation
39 40 41 42 44 45
Låg beredskap för förändring: skapa medvetenhet Medelhög beredskap för förändring: lös ambivalensen Ambivalensutforskning Hög beredskap för förändring: gör en plan När eleven redan har genomfört förändring: stöd vidmakthållandet
12. Avsluta samtalet – stimulera ett åtagande Följ upp
13. Särskilda samtal i skolan Utvecklingssamtal Hälsosamtal Elevvårdskonferens Studie- och yrkesvägledning Konsultation, handledning, utredning Samtal med föräldrar
14. Samtal vid språkliga och kognitiva svårigheter Bilaga 1 Fallbeskrivningar
Bilaga 2 Information för rådgivare och elever
47 48 49 49 50 52 53 53 54 56 58 80
Förord
M
otiverande samtal (Motivational Interviewing – MI) går ut på att skapa ett samtalsklimat som gör att den man möter – oavsett om det är en elev, en förälder eller en kollega – kan utforska sitt sätt att tänka och därigenom utvidga sina perspektiv och hitta nya lösningar på sina problem. Personen ska få hjälp att komma på vad hon eller han tycker, vill och kan, och handla i enlighet med detta. Metoden lämpar sig mycket väl för samtal i skolan. Jag har haft förmånen att gå i spetsen för en satsning som Statens folkhälso institut har gjort för att sprida MI bland skolans personal. I ett regeringsuppdrag – Skolan förebygger 2005–2007– riktade man sig främst till elevhälsovården i grundskolan med MI-utbildning. I ett senare uppdrag – Skolan förebygger 2 – riktar man sig till all personal och även till gymnasieskolan. Jag har blivit imponerad av hur brett användningsområde metoden har visat sig ha inom skolan och dess förmåga att lyfta både personalen och eleverna. Ett intryck är att MI fungerar särskilt bra vid problem med skolfrånvaro.1 Det kan hänga samman med MI-samtalets starka karaktär av bekräftelse. I en studie intervjuades ungdomar på gymnasiets IV-program, med utpräglade svårigheter i skolarbetet, om vad de hade behövt för att kunna komma tillrätta med problemen på ett tidigare stadium innan de blev så stora. Samtliga svarade ”Att någon märkt hur jag hade det”. Att bli sedd är vad det handlar om, var forskarnas slutsats.2 Man kan anta att många elever med låg studiemotivation och stor skolfrånvaro inte har blivit tillräckligt sedda och bekräftade i skolan och att de längtar efter att hitta en plats i skolans gemenskap. När man känner sig sedd, hörd, förstådd och accepterad av någon som verkligen är intresserad, som uppmärksammar ens goda 1 2
Se Fallbeskrivning 4 i bilaga 1 om skolfrånvaro från Järfälla Resurscentrum. Ek, U. Elevhälsoprojektet. En studie av en grupp elever i IV-programmet i Stockholms stad. Psykisk Hälsa 3-4, 2009, s 65-78.
mi – motiverande samtal
5
egenskaper, ens styrkor och kompetens och har positiva förvänt ningar på en, händer det någonting mycket viktigt. Man blir stimulerad och stärkt, hittar sin egen kraft och visdom och växer som människa. Bekräftelse ökar även förmågan till acceptans och medkänsla med sig själv och andra, något som vi i dag vet är mycket viktigt för den psykiska hälsan. MI medför att man får bättre kontakt med eleven. Det blir mindre irritation. De tysta talar mer. Samtidigt händer det mer – eleven blir mer motiverad. Samtalet är lättsammare och mer stimulerande för båda parter och ansvaret läggs där det hör hemma – hos eleven och familjen. Professionella som börjat använda MI brukar ofta uttrycka att de känner sig stärkta i sin yrkesidentitet. Det är mitt intryck att många som arbetar i skolan menar sig aldrig ha fått lära sig en samtalsmetodik. Eftersom de upplever att MI hjälper dem att på ett bättre och mer effektivt sätt utföra sitt arbete motverkar MI även stress bland skolpersonalen. Skolans upp drag är att utveckla elevernas kunskaper, färdigheter, förmåga och värdegrund samt att ge elevvård. Utöver det har skolan ansvar för arbetsmiljön för sin egen personal. I alla dessa uppdrag är MI till god hjälp. Stockholm i februari 2010 Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog
6
mi – motiverande samtal
1.
Inledning Om man vill tömma en damm kanske det räcker med att ta bort några stenar som ligger strategiskt och hindrar, så sköter naturkrafter na resten. Så kan man se MI. Rådgiva ren gör några strategiska interventioner och sätter igång en process som sedan fortsätter av egen kraft. william r. miller, professor, university of new mexico, grundare av mi (författarens översättning)
för att fullgöra skolans uppdrag behövs bland annat metoder för att motivera eleverna. Motiverande samtal är en metod som i dag sprids snabbt. På engelska kallas metoden Motivational Interviewing. I Sverige har förkortningen MI blivit vedertagen och används därför i denna skrift. MI används på de flesta livsstilsområden, till exempel vid samtal om alkohol, droger, tobak, mat, vikt, fysisk inaktivitet, spelberoende, sexuellt riskbeteende, behandling av stresstillstånd, egenvård vid kroniska sjukdomar och följsamhet till behandling. MI används även i socialt arbete, inom kriminal- och ungdomsvård, på ungdomsmottagningar, inom fritidsverksamhet, i tandvården och på apotek. Personal inom skolan som arbetar med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser – skolsköterskor, skol läkare, skolkuratorer, skolpsykologer, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare med flera – har visat sig ha stor nytta av MI. Det
inledning
7
kan gälla samtal där man vill motivera eleven att sluta med droger, minska sin användning av alkohol, cigaretter eller snus, förbättra sina matvanor, gå ner (eller upp) i vikt, öka den fysiska aktiviteten, minska stress, minska spelande om pengar eller tid framför datorn, använda kondom, förbättra sömnvanor, använda hjälpmedel, accep tera stödinsatser, söka till gymnasiet eller söka hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Lärare och rektorer kan använda MI vid samtal med elever och föräldrar om till exempel skolmotivation och skolfrånvaro. Metoden är användbar vid utvecklingssamtal, mentorssamtal och elevvårds konferenser. Det kan också handla om att motivera elever att för söka lösa problem på ett annat sätt (än att till exempel mobba eller slå) eller att vilja medverka till att lösa en konflikt. Ett annat vanligt område för MI är när man vill motivera kollegor eller föräldrar att hantera en situation eller en elev på ett annat sätt. Ett MI-samtal behöver inte ta längre tid än ett vanligt samtal eftersom man utnyttjar den tid man har till sitt förfogande på ett bättre sätt. Samtalet kan vara kort eller långt och metodiken är densamma oavsett om den man talar med är ung eller gammal och oavsett ämne, även om innehållet i ett samtal med en högstadieelev om skolfrånvaro naturligtvis skiljer sig väldigt mycket från ett samtal med en stressad medelålders kvinna om nyttan av att sluta röka för att må bättre. Det finns redan omkring 1 000 vetenskapliga studier om MI. Den starkaste evidensen finns inom området droger och skadlig alkoholkonsumtion där flest studier är gjorda. Ofta ger MI samma effekt som annan behandling, information och rådgivning, men på kortare tid. På barn- och ungdomsområdet finns färre studier men MI visar lovande resultat framför allt inom alkoholområdet. En stor fördel med MI är att metoden underlättar samtal om känsliga ämnen, vilket antas medföra att fler sådana samtal kommer till stånd. Korta MI-samtal (> 20 min) har effekt, även om längre samtal liksom fler samtal oftare leder till en beteendeförändring hos klienten. Korta samtal passar särskilt väl för barn och ungdomar eftersom koncentration och tålamod lätt tryter om samtalet blir långt. Det ligger även i MI-metodens natur att vara en kort insats, ofta ett till tre
8
mi – motiverande samtal
samtal. Rådgivaren fokuserar på att höja motivationen för att starta en förändringsprocess som sedan kan fortsätta av egen kraft. Den mest robusta vetenskapliga effekten ser man när MI-samtal kombi neras med andra metoder. MI förstärker då effekten av de andra metoderna. Ett eller flera MI-samtal kan exempelvis föregå en behandling på BUP för att öka barnets och föräldrarnas motivation för att söka eller delta i behandlingen, men terapeuten kan även tänkas behöva motivera barnet under en behandling. Ju lägre motivation klienten har, desto mer verksamt tycks MI-samtal vara. MI är avsett för individuella samtal, men dess förhållningssätt och tekniker kan användas även i grupp. I boken används fortsättningsvis begreppet rådgivare för den som leder samtalet och elev för den som samtalet handlar om, om det inte är uppenbart att det är någon annan – en förälder, skolsköterska eller lärare. För att underlätta läsningen kallas både rådgivaren och eleven genomgående för hon, även om det förstås lika ofta är en pojke/man. De flesta fallbeskrivningar bygger på autentiska samtal men de är omskrivna så att enskilda personer inte går att känna igen. Syftet med boken är att presentera MI som metod och visa hur den praktiskt kan tillämpas i skolans värld. En annan viktig ambition är att boken ska vara kort och lättläst. I kapitel 13 visar jag hur MI kan tillämpas i några av de särskilda samtal som förekommer i skolan: utvecklingssamtal, hälsosamtal, elevvårdskonferens, studieoch yrkesvägledning, konsultation, handledning och utredning samt samtal med föräldrar. Exemplen i boken utgår från grund- och gymnasieskolan, men det som skrivs kan enkelt appliceras inom förskola, fritidsverksamhet och vuxenutbildning samt även i andra sammanhang där man behöver tala med barn, ungdomar och deras föräldrar, såsom barnhälsovård och barnhabilitering. Läsaren får genom denna handbok en grundläggande förståelse av metoden och kan direkt tillämpa delar av den. Rekommendationen är dock att gå en utbildning i MI för att få fördjupad kunskap, förståelse och träning. Det finns forskningsstöd för att en grund utbildning i MI bör vara minst två–tre dagar, innehålla en stor del träning och att man helst också bör få träning med feedback efteråt. Boken lämpar sig väl som kursbok till utbildning.
inledning
9
BAR BRO HOL M IVAR SSO N / TEX T , HEL ENA LUN DIN G / BILD
©
Förhållningssättet och det reflektiva lyssnandet är en grund i MI. Det som utmärker MI-samtalet – kronan på verket – är dock att rådgivaren använder det reflektiva lyssnandet till att framkalla prat om förändring och stödja självtilliten hos eleven. Rådgivaren uppmärksammar och förstärker det som leder i positiv riktning – med en metafor säger vi att rådgivaren ”plockar blommorna”.
10
mi – motiverande samtal
Skola
”Jag har förändrat hela mitt tänk som lärare och det har blivit mycket roligare att jobba.” Anna Hjärne, lärare
MI – motiverande samtal
Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog, är efterfrågad utbildare och föredragshållare samt författare till flera skrifter om MI.
”Jag märkte stor skillnad direkt. Vi har fått verktyg att jobba med ungdomarna på ett helt annat sätt som verkligen fungerar.” Ingemo Backenius, skolsköterska
MI s k o lm o t
eut, tare
Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang där man vill stimulera en person att förändra sitt beteende. Denna bok presenterar metoden på ett tydligt och överskådligt sätt med många praktiska exempel från skolan. Läsaren får en förståelse för metoden och kan direkt tillämpa den. MI har många olika användningsområden inom skolan, till exempel som hjälpmedel vid samtal om skolmotivation, hälsosamtal om levnadsvanor, utvecklingssamtal, elevvårdskonferenser, samtal med föräldrar, studie- och yrkesvägledning och konsultation. Eftersom MI ger skolpersonalen ett effektivt verktyg för att utföra sitt arbete motverkar metoden även stress bland medarbetarna. Användningen av MI som samtalsmetod i skolan stöds av Statens folkhälsoinstitut.
Barbro Holm Ivarsson
ert
”Bemötande är en framgångsfaktor i skolans värld. Det här behöver all personal ha.” Thor Fossland, rektor
Barbro Holm Ivarsson
ivat io n
m li v ss t il S am tal o
U t v e c k li n g
ssam tal
on å r ds k v v le E
fe r e n
F ö r ä ld r asam
s
tal
motiverande samtal Praktisk handbok för skolan