9789188579317

Berättelsen om en ung man vars resa inte slutade riktigt där han tänkt sig.

Statisten En varm och träffsäker feelgood-roman av

Emelie Nirland

© Emelie Nirland Utgiven av Whip Media, 2018 www.whipmedia.se Grafisk form: Anders Nyman Omslagsbild: Click and Photo Tryck: Bulls Graphics, Halmstad, 2018 ISBN 978-91-88579-31-7

Kapitel 1 Zacke tryckte ilsket gaspedalen i botten och körde i full fart bort från det han kallat sitt hem de senaste månaderna. Maja, hans numera före detta flickvän, hade kastat ut honom med huvudet före efter ett av många i raden av praktgräl, och slängt alla hans kläder och privata ägodelar efter honom. Han hade rafsat ihop prylarna och stuvat in dem i baksätet på sin rostiga gamla Opel. Han hade vanan inne, det var inte första gången han blivit utslängd. Allt han ägde fick plats i bilen vilket för andra säkert skulle uppfattats som tragiskt för en man som närmade sig fyrtio. Men för Zacke innebar det enbart en känsla av frihet. Materiella ting hade aldrig varit särskilt viktiga. Han kände sig dock just i detta ögonblick en smula missförstådd och orättvist behandlad där han nu sladdade fram i höstrusket genom den sovande staden.

En jävla förorts-casanova hade hon kallat honom. Även latmask och parasit var tillmälen som haglat över honom likt ett monsunregn. Vid det här laget var han så van vid att bli kallad för både det ena och det andra och därför rann skällsorden numera av honom likt vatten på en övergödd gås. De första månaderna hade flutit på fint. Han hade inte ens behövt lyfta på ändan annat än då han skulle gå på muggen eller om Maja trängt sig förbi med dammsugaren. Han tyckte själv att han hade bidragit till hushållet mellan varven då han vid ett flertal

Statisten

7

tillfällen ringt och beställt pizza och ibland, när andan fallit på, även värmt en och annan burk ravioli till hennes ungar. Men enligt Maja var det inte riktig mat, vad nu det betydde. Dessutom tyckte han att han hade gjort sig förtjänt av lite välbehövd vila och uppladdning inför kommande arbetsuppgifter. Inte för att han hade ett fullbokat schema direkt, almanackans samtliga blad gapade tomma, men den trenden hoppades han snart skulle vända. Maja hade dessutom verkat vara högst tillfreds med att laga mat, städa och arbeta dubbla skift på lasarettet. Han ansåg sig ha kämpat minst lika hårt alla de timmar då han suttit framför datorn och letat efter castingfirmor eller sökt utannonserade tjänster, vilket han tyckte var både mentalt påfrestande och krävde en ängels tålamod. Detta hade även Maja hållit med om till en början, men allteftersom förälskelsefasen avtagit hade hon av någon outgrundlig anledning fått nog och sparkat bakut. Sista spiken i kistan hade varit då hon kommit på honom med att prassla med hennes yppiga sjuksköterskekollega Marianne, samt att han glupskt mumsat i sig hennes ungars lördagsgodis för tredje helgen i rad.

Zacke visste fortfarande inte vilken av de två synderna hon reagerat starkast på. Han hade alltid varit svag för sötsaker, vare sig de var paketerade i klänning eller cellofanpapper. Hon hade mässat om att det räckte med tre barn i huset och att det blivit dags för honom att växa upp och börja dra sitt strå till stacken. Zacke drabbades alltid av samma panikartade ångest då någon började predika om ansvar och plikter och det var också vid den tidpunkten det brukade vara dags för honom att lätta ankar och söka nya jaktmarker.

8

Statisten

Han ansåg att en av hans styrkor låg i att ständigt kunna anpassa sig och han hade aldrig känt något som helst behov av att binda sig. Sådana ord som förhållande, flickvän och, än värre, bröllop, fick honom alltid att rysa av obehag. Tanken på att behöva tillbringa sitt liv med en och samma person skrämde livet ur honom. Han ville kunna fly fältet så fort det började hetta till eller bli för seriöst. Kärlek var för honom ett okänt begrepp och som han enbart betraktade som ett tecken på svaghet och på gränsen till ren och skär idioti. Visst hade han uttalat de tre magiska orden när det krävts av honom, men bara för att slippa höra tjatet. Han ansåg överlag att de flesta kvinnor han stött på verkade ha ett enormt bekräftelsebehov som tvunget skulle tillfredsställas varje minut av deras vakna tid. Deras självkänsla verkade läcka som ett såll och krävde konstant underhåll för att inte dräneras totalt. Han var inte direkt typen av man som lovordade mysiga hemmakvällar och långa skogspromenader hand i hand och var av naturliga skäl heller inte någon klippa att hålla sig i när åskan går. Lyckligtvis för honom fanns det många kvinnor med stark modersinstinkt som ville leka Florence Nightingale och bereda plats under sina beskyddande vingar. Men bara för ett tag, för efter några månader brukade de alltid se igenom honom och känna av hans totala avsaknad av äkta känslor. De gånger han inte blivit utkastad hade han helt enkelt sjappat snabbare än en avlöning för att slippa konflikter. Trots allt var han fast besluten om att visa både Maja och hela världen att han hade både talang och ambition och att han inom en snar framtid även skulle bli en hyllad skådespelare med stjärnstatus. Visserligen hade han hittills endast

Statisten

9

haft otaliga uselt betalda statistjobb samt ett och annat modelluppdrag, men han hade höga tankar om sig själv och var övertygad om att han var ämnad för någonting större, bara han fick möjligheten att visa vad han gick för. Då skulle han omedelbart byta ut sin gamla rosthög till kärra mot något betydligt glamorösare.

Zacke styrde kosan mot Stockholm och beslöt sig för att köra hela natten om det så behövdes. Han stannade för att tanka och passade även på att köpa lite smaklöst kaffe i pappmugg och en inplastad och trist köttbullesmörgås med rödbetssallad som med all säkerhet passerat bäst före-datum. Han åt medan han körde och nynnade till gamla hitlåtar på radion. Han kände att de våta löven gjorde vägbanan allt halare och saktade ner farten en aning. Han var allt annat än en duktig förare, trots att Monika, en gammal flamma som han dejtat några år tidigare varit trafiklärare. Med risk för sitt eget liv och mentala hälsa hade hon många timmar tålmodigt suttit vid hans sida och växelvis förmanat och luftbromsat. De djupa spåren i gummimattan på passagerarsidan vittnade om ett flertal nervösa sammanbrott. Trots alla hennes ansträngningar verkade de inte ha resulterat i någon större förbättring. Hon hade därför heller inte haft alltför stora förhoppningar när Zacke övermodigt tyckt att det var dags för uppkörning efter att än en gång ha hamnat i diket. Av denna anledning blev hon också mycket förvånad när han samma eftermiddag stolt viftat med lappen framför ansiktet på henne. Vad han inte avslöjade var att förarprövaren, en grann blondin vid namn Lisbeth, bett honom att svänga av vid en liten båthamn för att nojsa lite. Den lilla detaljen valde han att hålla för sig själv,

10

Statisten

Monika verkade ju så genuint glad för hans skull. Och vem var han att ta ifrån henne den glädjen?

Efter åtskilliga timmars försiktig körning, utan att ha kört ner i diket en enda gång, var han äntligen framme i Stockholm och han stannade till vid första bästa bankomat för att ta ut lite pengar. Till hans stora förtret fanns det inte mer än trettiofem ynka kronor kvar på kontot.

Han blev nervös och förbannad på en och samma gång.

Förbaskade Maja, tänkte han för sig själv och hoppade in i bilen igen och åkte vidare. Efter en stunds letande hittade han en lucka och parkerade. Därefter bökade han ner sig bland kläderna i baksätet för att på så sätt försöka hålla värmen. Det dröjde inte länge förrän han föll i djup sömn till tonerna av What a wonderful world, medan frosten stilla bredde ut sitt vita täcke över bilen.

Statisten

11

D

en undersköne Zacke glider igenom tillvaron utan att ta något på större allvar. Med total avsaknad av struktur trillar han in i de mest bisarra situationer. Efter ett märkligt gisslandrama där han får en prisbelönt gammal tax på halsen, tar livet en ny och oväntad vändning.

När han en dag möter den anspråkslösa Eva blir han förälskad för första gången. Hon låter sig dock inte förföras av hans fagra yttre och Zacke förstår att han måste rota djupare i sitt inre för att imponera på henne.

Foto: Hasse Lindén

Efter att han med falskt CV får jobb som regissör på ett äldreboende som ska sätta upp ett julspel ställs allt på sin spets. Han ångrar till en början att han tagit sig an uppgiften, men märker snart att han med lite is i magen kanske kan komma undan med sitt livs största lögn.

Emelie Nirland har tidigare skrivit flera barnböcker, bl a Degen som inte slutade jäsa och Handla rätt. Bägge utgivna på Whip Media.

Statisten är hennes romandebut.