9789147114382 by Smakprov Media AB

Tack vare vår förmåga att öppet pröva och ompröva information och aktuella lösningar har dessa efter hand kunnat ersättas av bättre. Vare sig du studerar statsvetenskap, sociologi, psykologi eller arbetar som lärare, jurist, läkare, polis, ekonom, ingenjör eller journalist behöver du ha ett kritiskt perspektiv och veta hur du får bättre kunskap genom reflektion. Boken visar hur nya idéer skapas och hur plagiat, piratkopior, produktplacering, phishing och falska profeter utmanar vår förmåga till kreativ utveckling både i vardagen och i forskning. Förmågan till kritisk reflektion kräver mognad, varför boken visat sig passa utmärkt för att grundlägga ett kritiskt perspektiv redan i den inledande högskoleutbildningen. Det här är den andra upplagan av boken som är skriven av professor Lars Torsten Eriksson i samarbete med docent Jens Hultman. Till boken finns också introducerande webbföreläsningar på www.opensnh.se

Best.nr 47-11438-2 Tryck.nr 47-11438-2

4711438ot.indd All Pages

KRITISKT TÄNKANDE

Den här boken ger kritiska perspektiv och beskriver sex konkreta verktyg att använda när man vill förbättra förmågan till kritisk reﬂektion. Den underlättar också tillämpning av kritisk analys tack vare ﬂera checklistor. Boken vänder sig i första hand till den som skriver och analyserar utredningar, examensarbeten och forskningsrapporter.

KRITISKT TÄNKANDE

Utan tvivel är man inte riktigt klok är ett bevingat uttryck som visar att kritiskt tänkande är grunden för innovativ förändring och en stabil samhällsutveckling. Förmågan till kritisk analys är därför ett av de mest avancerade syftena för utbildning – från grundskola till universitet. Men hur gör man egentligen för att tänka kritiskt?

ERIKSSON HULTMAN

KRITISKT TÄNKANDE

LARS TORSTEN ERIKSSON OCH JENS HULTMAN

”Utan tvivel är man inte riktigt klok.” Tage Danielsson

1/10/14 11:20 AM

ISBN 978-91-47-11438-2 © 2014 Författarna och Liber AB Förläggare: Emma Stockhaus Redaktör och projektledare: Kajsa Lindroth Grafisk form: Nette Lövgren Sättning: Integra Software Services Figurer: Jonny Hallberg Produktion: Jürgen Borchert Andra upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Kina 2014

Bildförteckning Omslag: iStock/Thinkstock by Getty Images Inlaga: 33(1) Keystone/IBL Bildbyrå 33(2) IBL Bildbyrå 47 Moderna Museet, Stockholm, ©Succession Marcel Duchamp/BUS 2013 76 The Granger Collection/TT, ©René Magritte/BUS 2013 78 privat 124(1) Jonas Lemberg/TT 124(2) Moderna Museet, Stockholm, ©Markus Andersson/BUS 2013 128 Lars Epstein/DN/TT 179 Mary Evans/IBL Bildbyrå Övriga bilder Shutterstock

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 2

1/10/14 10:43 AM

Innehåll

Förord till andra upplagan 5 1 Introduktion 9 2 Det kritiska perspektivet 17 Varför behövs ett kritiskt tänkande? 18 Fakta och värderingar 30 Sex grundläggande analysverktyg 41 3 Problematisering 58 De övergripande problemperspektiven 60 Aktörsperspektiv 65 Rums- och tidsavgränsning 68 Perspektivväxling 69 4 Teori- och modellkritik 72 Den praktiska teorin 74 Syfte, antaganden och värdegrund 77 Teorins relevans 81 Bristande teoritillämpning 84 Checklista – tio centrala granskningspunkter 87 5 Metodkritik 89 Att kritiskt granska undersökningsmetoder 90 Experimentkritik 94 Fallstudiekritik 99 Enkätkritik 102 Intervjukritik 103 Checklista – tio metodfallgropar 106

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 3

1/10/14 10:43 AM

6 Data- och källkritik 109 Olika typer av data 110 Olika typer av källor 111 Partsintressen 114 Förändrar nya medier vår syn på data- och källkritik? 117 Checklista – Tio fallgropar vid data- och källhantering 122 7 Kritisk analys av resultat och slutsatser 127 Sambandet mellan olika faktorer 129 Problemet och lösningen 133 Checklista – tio fallgropar vid resultatanalys 140 8 Kritiskt tänkande mot bättre vetande 143 De första kritiska frågorna 148 Medeltiden – det religiösa tänkandet dominerar 149 De religiösa förklaringarna ifrågasätts 150 Nya perspektiv på naturen och en stark metodutveckling 151 Kritiska frågor till materialismen 156 En ny syn på människan och samhällets utveckling 157 Den absoluta kunskapen 161 Den relativa kunskapen 165 Kritiska frågor som återkommer 170 9 Okritiskt tänkande 174 Från gruppkompetens till grupptänkande och grupptryck 174 Övertro på auktoriteter 179 Ja-sägande kultur 181 Vinner man alltid något om man ifrågasätter? 182 Tillämpning av kritiskt tänkande 185 Checklista – tio argument som vilseleder dig 188 Litteratureferenser och lästips 190 Noter och referenser 195 Register 205

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 4

1/10/14 10:43 AM

Förord till andra upplagan Det har nu gått några år sedan den första upplagan av denna bok publicerades. Det visade sig att det fanns ett stort intresse för vidare diskussioner om begreppet kritiskt tänkande – en grundsten i all offentlig utbildning i landet. Boken fick snabbt också några efterföljare riktade mot enstaka ämnen eller metoder. Vi har också sett tre avhandlingar presenteras vid svenska universitet. De visar (bl.a.) på behovet av mer övning i kritiskt tänkande. Förhållningssätt som integrerats i vår kultur sedan decennier riskerar att bli lika självklara som vattnet är för fisken och därmed något som inte blir synligt. Kanske var det det som höll på att drabba begreppet kritiskt tänkande, vilket hade varit olyckligt, eftersom förmågan till kritiskt tänkande av goda skäl värderas som ett av de mest avancerade utbildningsmålen. Det finns då ett behov att revitalisera och konkretisera innehållet i begreppet. Den här boken ger svar på frågorna ”varför behövs kritiskt tänkande?” och ”hur gör man när man tänker kritiskt?” Svaren borde vara till nytta både i vardagen och i studier. Vi riktar oss särskilt till den som gör examensarbeten och analyserar forskningsrapporter. Boken följer därför de olika stegen i en utredningsoch forskningsprocess. Även om boken betonar reflektion som ett genomgående förhållningssätt, har vi i den här upplagan av pedagogiska skäl lyft fram det kritiska tänkandets konkreta ”tankeverktyg”. Vi har också aktualiserat exempel och gjort checklistor som underlättar kritisk analys. Vi avslutar med ett nytt kapitel om vad som riskerar att göra oss alltför okritiska i många situationer. Vi har haft tillfälle att presentera och problematisera begreppet kritiskt tänkande i olika ämnen och länder, dvs. i olika kunskaps- och kulturområden. Det som är en självklarhet i ett sammanhang, visar sig vara högst kontroversiellt i ett annat. Så har vi i Asien mött ett påtagligt men försiktigt intresse kring bokens tankar, eftersom kritiskt Förord till andra upplagan

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 5

1/10/14 10:43 AM

tänkande i enpartistater kopplas samman med fientliga begrepp som ”avvikande”, ”dissident” och ”regimkritiker”. I många länder möter de som kommer med intern kritik (”visselblåsare”, whistleblowers) problem. I ett land som USA för man däremot gärna över diskussionen till kreativitet, problemlösning och entreprenörskap: hur kan jag tänka på ett nytt sätt för att hitta innovativa affärslösningar? Sammanhangen påverkar uppenbarligen våra förhållningssätt. Såväl platsen som tidpunkten påverkar våra perspektiv. Alltför entydiga slutsatser är därför tyvärr ofta ett tecken på att man inte reflekterat tillräckligt. Den individuella synen på vad som är kunskap (både innehåll och djup) förändras vanligen under studierna. Efter den första kursen i studier kan man möjligen uppleva att man ”vet allt” – för att efter den andra inse att man ”inte vet något”. Efter några fördjupningskurser börjar man kanske förlita sig till vissa teorier eller modeller och medvetet eller omedvetet börja tillhöra en skolbildning inom det område man diskuterar. Att frigöra sig helt och utgå från ett problem på ett öppet, prövande sätt är svårt. Vi har alla våra individuella utgångspunkter, men vi tror att det är möjligt och nödvändigt att vidga de egna perspektiven. Utgångspunkten för vår bok är att kritiskt tänkande bidrar till mognare kunskap. Förmåga till kritiskt tänkande är ett viktigt resultat av (svensk) utbildning. När själva begreppet kritiskt tänkande används inom universitet, sker det med olika förtecken. Det kan t.ex. i vissa sammanhang begränsas till den logiska tolkningen av argument och slutsatser. I andra koncentrerar man sig på källkritik eller hypotesprövning. Vårt angreppssätt här är betydligt vidare: vi ser hur kritiskt tänkande har en viktig roll i varje del av en problemlösnings- eller forskningsprocess – från val av de forskningsfrågor man sätter under lupp ända till användning av färdiga resultat. Däremellan finns centrala frågor om modeller, teorier och metoder. Man behöver därför ha flera sätt att tänka kritiskt och framför allt kunna reflektera över allt man gör i en forskningsprocess, inte bara slutsatser eller möjliga datafel. Vår avsikt här är, som sagt, att i första hand ge begreppet kritiskt tänkande innehåll för den student som skriver rapporter och examensarbeten. Efter 6

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 6

Förord till andra upplagan

1/10/14 10:43 AM

studierna har man förhoppningsvis införlivat begreppet i vardagen för att bidra till granskning av både andras förslag och egna problemlösningar. Både i forskning och i vardagen visar det sig att utan tvivel är man inte riktigt klok, som den allvarlige komikern Tage Danielsson sammanfattade saken.1 Om fisken upptäcker vattnets betydelse först uppe på land, är det förmodligen för sent. En bok om kritiskt tänkande inte bara uppmanar utan också utmanar till just detta. Nytänkande och prövning kommer i regel genom kritisk debatt. Den här boken får ses som en introduktion som presenterar förhållningssätt och ett antal metodverktyg som speglar olika syn på kunskap. Dessa kan med fördel ägnas fördjupade studier– se lästips i slutet av boken. Det dagliga informationsflödet ger också gränslösa möjligheter till kritisk diskussion. Den som har reflektioner kring boken (såväl positiva som negativa) är naturligtvis välkommen att kontakta oss. Till dem som lämnat synpunkter på manuskriptet till den här upplagan vill vi rikta ett särskilt tack: Kenneth Björklund, Thomas Bay, Jens Eklinder-Frick, Lars Ekstrand, Lars Hallén, Pernilla Hultén, Sven Jungerhem, Jonas Molin, Sven-Erik Svärd, Joachim Saillard och Finn Wiedersheim-Paul. Gävle och Lund hösten 2013 Lars Torsten Eriksson

Jens Hultman

lteriksson44@gmail.com

jens.hultman@fek.lu.se

Förord till andra upplagan

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 7

1/10/14 10:43 AM

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 8

1/10/14 10:43 AM

Introduktion Utan tvivel är man inte riktigt klok. (Tage Danielsson)

Tänk kritiskt! Det är en vanlig uppmaning när något gått fel – du har kanske gått på ett aprilskämt, klickat på en bilaga till ett spammejl eller accepterat ett erbjudande att spara pengar till en ränta som egentligen är för bra för att vara sann. Den kroppsdel vi länge haft minst kunskap om är den som vi egentligen värdesätter mest: hjärnan. Den medicinska forskningen om hjärnans olika delar och dess funktioner växer emellertid snabbt och därmed närmar vi oss också nya svar på frågor om hur vi tänker. En sak vet vi dock sedan länge: vi kan påverka vårt sätt att tänka genom utbildning. I en omfattande studie från 2005 rapporterar Högskoleverket att svenska studenter ser den intellektuella utvecklingen som det främsta målet med högskolestudier, dvs. förmågan att självständigt söka kunskap, förmågan att analysera problem och att tänka kritiskt. Det är ett synsätt som är i samklang med samhällets ambitioner. Förmågan till kritiskt tänkande är ett grundläggande kvalitetskriterium vid granskning av högskolornas rätt att utfärda olika examina och av olika utbildningsprograms avslutande examensarbeten. Samtidigt anser dock såväl lärare som studenter att studierna ger allt mindre utrymme för kritisk reflektion.2 Bra sätt att tänka kommer inte av sig själva. Att tänka kräver både tid och tankeverktyg. Tidsutrymmet måste varje student skapa själv. Vi kan med den här boken bidra med tankeverktygen. Ännu för ca 500 år sedan dominerade tanken att både planeten jorden och vi människor var speciellt utvalda. Människan var gudarnas skapelse och jorden universums centrum. Det är en tanke som vi successivt fått revidera. Nu är jorden en planet bland miljarder plane1 Introduktion

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 9

1/10/14 10:43 AM

ter (ja, kanske miljarder universum) och människan en varelse bland andra i evolutionär förändring. Vägen till denna insikt har gått via kritiskt tänkande om sådant vi kan observera, pröva och ompröva. Det leder oss fortlöpande till nya insikter och redskap. Basen för det kritiska tänkandet inom vetenskap är inte ett ondsint betvivlande, utan en nyfiken förundran: genom frågor och ifrågasättanden söker vi nya och hållbara svar på de problem vi står inför som människor. Att livsbetingelserna blivit allt bättre för många människor beror i hög grad på vår förmåga att ackumulera kunskap. Varje ny generation har möjlighet att bygga vidare på den kunskap som tidigare generationer samlat. Forskning innebär ett systematiskt arbete för att bygga vidare på tidigare kunskap. Det gäller teorier och modeller inom statskunskap, ekonomi, pedagogik osv., men också en teknikutveckling som lett oss från redskapsrevolution till redskapsrevolution: från det att de första människorna lyfte en sten eller en gren och använde som redskap till dess man började forma dessa föremål för att göra dem mer ändamålsenliga, något som sedan utvecklades till hantverk och den industriella maskinrevolutionen. Dagens samhälle påverkas starkt av informations- och kommunikationstekniken. Sannolikt väntar nya tankeoch redskapsrevolutioner. Nya frågor kommer att ge nya svar. Den kreativa utveckling som stimuleras genom kritiskt tänkande bygger på öppen och fri information. Den ger utrymme inom många områden – för konstnärer, politiker, läkare och entreprenörer. Det är en prövning av normer, gränsöverskridanden och förhållanden. Vi ser ny litteratur växa fram – från barnböckernas Astrid till Barbro Lindgren och Stina Wirsén, från ”det svenska deckarundrets” Henning Mankell till Åsa Larsson. Utvecklingen av företag som IKEA, H&M, Sandvik, Samsung, Google, Apple och Spotify är svår att tänka sig utan denna frihet. Historien visar emellertid att denna öppenhet inte är någon självklarhet. Vi behöver inte gå tillbaka till det stalinistiska Sovjetunionen eller det nazistiska Tyskland. 2000-talets Nordkorea är kanske det tydligaste exemplet på ett slutet, stagnerande samhällssystem. Demokrati bygger på fri information med rättsliga normer för yttrandefrihet och mediefrihet. I vilken utsträckning information är 10

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 10

1 Introduktion

1/10/14 10:43 AM

tillgänglig får sålunda en avgörande roll för att utnyttja lagstadgade fri- och rättigheter. I början på detta millennium har människor stridit för dessa grundläggande rättigheter i länder som Syrien, Turkiet, Libyen och Egypten. Inte ens det svenska rättsväsendet går fritt från allvarlig kritik, vilket flera domar i EU-domstolen visat. Det mest uppmärksammade fallet på senare år har gällt Thomas Quick (Sture Bergwall), som åtalades och fälldes för åtta olika mord. När den kritiska granskningen tog fart, frikändes han från ett efter ett. Den 31 juli 2013 frikändes han för det sista.3 Dagstidningar och TV-kanaler har länge haft rollen som ”den tredje statsmakten” – som fristående granskare av olika samhällsfenomen. I juli 2013 kunde Dagens Nyheter skriva förstasidesrubriken ”Rekordfiaskot” inför avslöjandet att Vattenfall förlorat 37 av de 89 miljarder kronor man betalat för det holländska energibolaget Nuon.4 Mediers granskande roll har förstärkts tack vare att utvecklingen av allt fler medier och olika databaser blivit digitalt tillgängliga. Denna medieutveckling har visat sin betydelse för den kritiska värderingen av politiska system (t.ex. den arabiska våren) och genom informationens spårbarhet till olika korruptionsskandaler (t.ex. TeliaSoneras agerande i Vitryssland och kommunalt agerande i Göteborg).5 Den allmänna användningen av Instagram, Twitter och Facebook har gjort att även enskilda kan sprida information på ett sätt som kan få stor genomslagskraft. Den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin har lett till att allt mer information dokumenteras, lagras och görs tillgänglig. Även information som någon tänkt hålla hemlig tycks till slut läcka. En historisk milstolpe är avslöjanden genom Wikileaks som innebar att en mängd hemliga statsdokument offentliggjordes och tydligt visade på svårigheten att sekretessbelägga information.6 Utbildningssektorn har under lång tid varit en frizon för öppen debatt och ett fritt kunskapssökande. Den fria forskningen som begrepp är en grundbult för vetenskaplig kunskapsutveckling. Den 8 april 1982 hade Dan Shechtman gjort en smälta av aluminium och mangan, som han sedan granskade i elektronmikroskop. Han såg då inte bara det 1 Introduktion

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 11

1/10/14 10:43 AM

han förväntat sig, kristaller som skapade periodiskt upprepade mönster utan även några som inte gjort det. Inom ett ämnesområde där man sedan decennier accepterat att det bara finns periodiska kristaller var kvasiperiodiska kristaller en världsnyhet. Utan möjlighet att strida för denna upptäckt i en fri och öppen debatt hade Shechtman aldrig fått Nobelpriset i kemi, som han belönades med 2011. Redan Strindberg hävdade i sin strid för samhällsförändringar vid det förra sekelskiftet att tvivlet är vishetens begynnelse, tvivel är undersökning, och tvivlet endast har fört anden framåt.7 Utbildningens samverkan med det omgivande samhället ska stärkas ytterligare, enligt politiska beslut. Landets forskning finansieras i högre grad än tidigare genom marknaden. Av de drygt 100 miljarder kronor som årligen avsätts till Forskning och utveckling (FoU) i Sverige svarar industrin för hela 70 procent.8 Den allt starkare kommersialiseringen av mediers och utbildningars innehåll gör individens självständiga förmåga till kritisk granskning allt viktigare. Många har redan uttryckt oro för den påverkan som ökad extern finansiering och inriktning på tillämpad forskning får. Hur påverkar det vårt utbildningssystem? Står utvecklingen i samklang med eller i motsats till att fler utbildningar får en snävare yrkesinriktning? Som första mål för all utbildning står dock fortfarande att den ska utveckla de studerandes förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar. För att nå det målet krävs både utrymme för och förmåga till kritisk granskning. Förmågan att reflektera och ifrågasätta är sålunda nödvändig för en positiv samhällsutveckling. Men förändringen av system och teknik får i sig också negativa konsekvenser som kräver kritisk granskning. Den industriella revolutionen ledde både till kärnkraft och kärnvapen, liksom till masskonsumtion och miljöförstöring. Listan på dataintrång och bedrägerier genom manipulation av digital information kan redan trettio år efter www-revolutionen göras mycket lång: spam, trojaner, identitetsstöld, massövervakning m.m. Omfattande kameraövervakning kan göra intrång i den personliga integriteten. De visar också att kritik är ett känsligt område, något som tyvärr många journalister och s.k. visslare (whistleblowers) fått uppleva. Våren 2013 fälldes Bradley 12

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 12

1 Introduktion

1/10/14 10:43 AM

Manning, som via Wikileaks offentliggjorde över 700 000 dokument med information med missgrepp av den amerikanska krigföringen i Irak. Samtidigt kom nya avslöjanden av amerikanen Edward Snowden som visade hur spionorganisationen NSA (National Security Agency) i det s.k. Prism-projektet fått tillgång till all datatrafik som skett i dominerande kommunikationsföretag som bl.a. Google, Facebook och Apple.9 Inom sjukvården har man infört Lex Maria, en lag som förpliktar sjukvården att själv anmäla fel i vården.10 Traditionellt har det akademiska seminariet rollen som forum för kvalitetsgranskning i forskning. Seminariet är öppet för alla inom forskarkollektivet att framföra sina synpunkter kring det gemensamma diskussionsunderlaget. Såväl lärare som studenter tycks sålunda eniga om att utbildningen ska omfatta och utveckla förmågan till kritiskt tänkande. Men vad menas egentligen med kritiskt tänkande? Och hur kan man på ett medvetet sätt träna upp sin kritiska förmåga? Vi har skrivit den här boken för att ge studerande ett underlag att uttryckligt tillämpa kritiskt tänkande som metod och förhållningssätt. Syftet är att i första hand underlätta och stimulera till kritiskt tänkande under utbildningen och ge ett levande kritiskt perspektiv på det som händer i samhället. Vi lyfter fram den kritiska reflektionen i den process som ett forskningsprojekt eller en utredning innebär samt beskriver några av de metoder (”verktyg”) som kan användas i de olika processtegen. För fördjupning och hantering av enskilda metoder (t.ex. hypotesprövning eller logik) får vi hänvisa till särskilda kurser och enskilda ämnen inom högskolan. Ambitionen är att göra det kritiska tänkandet mer gripbart, vilket i många utbildningsdebatter visat sig svårare än man först tror. På ett mer utvecklat plan förutsätter det kritiska tänkandet förmågan att både se hur saker och ting hänger samman i mönster, och hur dessa sammanhang förändras över tiden. Vi beskriver några centrala perspektiv och nyckelbegrepp som kan användas för kritisk granskning och reflektion över det som presenteras i massmedia, utredningar och forskning. Boken ger korta exempel som konkretiserar det kritiska tänkandet inom olika områden och ger referenser till klassiska fall som är värda fördjupade studier. Sådana fördjupningar 1 Introduktion

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 13

1/10/14 10:43 AM

kan stärka kopplingen till enskilda områden. Oavsett vilken situation den som läser befinner sig i hoppas vi att diskussionen fortsätter där boken tar slut. Ordet kritisk har som begrepp många betydelser och associationer kopplade till tänkande, reflektion, granskning och analys. Det kritiska tänkandet är ett förhållningssätt som får stöd av olika metoder (verktyg) för upptäckt och bekräftelse (bevis). Vi definierar kritiskt tänkande som en individs självständiga förmåga att göra prövningar i utredningsoch forskningsprocesser och utifrån dessa dra relevanta slutsatser kring alternativ, korrekthet, konsekvenser och mångfald (se kapitel 2). Nästa sida ger en översikt över kritiska frågor som en rapportläsare ställer sig och av bokens struktur – en struktur som också kan användas för en kritisk rapportgranskning. Bokens kapitel följer i princip huvudmoment i besluts-, utredningsoch forskningsprocesser: problemformuleringen, användning av teorier och modeller, undersökningsmetoder, användning av datakällor samt problemlösning. Tyngdpunkten i boken ligger i den problematisering vi gör av dessa huvudmoment i kapitel 3–7. I bokens näst sista kapitel (kapitel 8) ger vi en kort idé- och kunskapshistorisk översikt över det kritiska tänkandets utveckling. I bokens allra sista kapitel (kapitel 9) reflekterar vi kring användning av kritiskt tänkande i olika sammanhang och vad det är som gör att vi ändå riskerar att vara okritiska. Den som läser boken kan med fördel konkretisera och aktualisera genom kopplingar till det löpande nyhetsflödet, som outtröttligt tycks ge många nya exempel att diskutera och ta ställning till. Detsamma gäller kopplingen till olika universitetsämnen – bruk och missbruk av kemi, politiska lösningar, användningen av sociala medier, ekonomiska modeller etc. Hastigheten i olika förändringar och den globala komplexiteten i alltifrån politik och ekonomi till idrott och bärplockning ställer oss inför helt nya situationer att ta ställning till. Vi hoppas att denna bok kan vara en hjälp och inspiration i detta. Nedan följer en sammanställning med exempel på kritiska frågor i olika steg i forskningsprocessen samt en översikt över bokens struktur. 14

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 14

1 Introduktion

1/10/14 10:43 AM

Schema för en kritisk rapportgranskning (Critical Review Report) Framgår det tydligt vad rapporten handlar om och vem som svarar för rapporten och när den gjorts?

Det kritiska problemperspektivet (se kapitel 2 och kapitel 9) Vilka problem lyfter man fram och vems är problemen? Visar författarna förmåga att problematisera – att se problem i olika perspektiv? Har författarna fått och redovisat direktiv? Har författarna generellt ett öppet, frågande och reflekterande förhållningssätt?

Frågeställningar och syften (se kapitel 3) Har studien ett relevant och tydligt avgränsat syfte? Från vems utgångspunkter har syftet formats? Vilka andra intressenter finns och vilka frågor kan dessa ha? Hur är frågor och syften avgränsade i tid respektive rum – vad har man avgränsat sig ifrån? Om man utgår från hypoteser, är dessa falsifierbara?

Teoretisk och empirisk referensram (se kapitel 4) Har författarna sökt tillräckligt med redan befintlig information i relevanta databaser? Har man hittat aktuell information om det man vill undersöka i läroböcker, på internet, i databaser och i vetenskapliga tidskrifter? Har man visat sig förtrogen med aktuell forskning på området? Är referensramen tillräckligt bred och djup? Har man visat förmåga att identifiera användbara begrepp? I vilket sammanhang har använda nyckelbegrepp formats? Vems modell eller teori utgår man från? Motiverar man avgränsningen mot alternativa modeller/teorier? Hur balanserad är summeringen av tidigare empiriska studier? Har man prövat befintliga källor tillräckligt kritiskt?

Metod och datainsamling (se kapitel 5) Hur har man gått tillväga för att besvara utredningsfrågan? Har man diskuterat den valda metodens starka och svaga sidor i jämförelse med

1 Introduktion

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 15

1/10/14 10:43 AM

andra? Är den valda metoden välmotiverad? Om man använt stickprov, har det gjorts så det kan representera populationen? Om man gjort fallstudier, hur har valet av fall motiverats? Vad representerar fallet/fallen? Hur meningsfull, tillförlitlig och stabil är insamlad information och data? Har datainsamlingen varit tillräckligt omfattande? Vilka metoder använder författarna för kritisk prövning av fakta, värderingar och förhållanden?

Analys och tolkning (se kapitel 6) Sker analys och tolkning utifrån den tidigare presenterade referensramen? Har bortfall av respondenter analyserats på ett tillförlitligt sätt? Dras slutsatserna verkligen (logiskt) från presenterat datamaterial? Är tolkningen tillräckligt resonerande och försiktig med hänsyn till identifierade fel-/osäkerhetskällor? Visar man förmåga att kritiskt granska/ reflektera över andras och egna uppgifter? Är jämförelser relevanta? Är argument hållbara och relevanta?

Resultat, rekommendationer och reﬂektioner (se kapitel 7) Ger studien kreativa och konkreta förslag till lösning på ett problem? Lämnar undersökningen bidrag eller reflektioner kring teorier, modeller och begrepp? Hänger studien som helhet samman från ursprungsproblem, syfte, teori, analys och resultat? Lyckas man identifiera behov av fortsatt kunskapsutveckling? Återkommer man till avgränsningarna vid förslag till fortsatta studier?

Källförteckning Har källor dokumenterats på ett enhetligt sätt och så att de kan sökas och kontrolleras med en rimlig ansträngning (internet och allmänna bibliotek)?

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 16

1 Introduktion

1/10/14 10:43 AM

Register 0-alternativet 135 A Adler, Gustaf 75 affekt 138 aktionsforskare 165 aktör 65 alkoholkonsumtion 37, 85, 133 allmän rösträtt 33 analytisk filosofi 161 anbudskartell 85 anekdotisk bevisföring 42, 189 antagande 30, 32, 51, 73 antiken 148 appropriering 47 arabvärlden 172 arbetare 159 Arendt, Hannah 169 argumentationsanalys 48 Argyris, Chris 84 Aristoteles 50, 81, 148–149, 151– 152, 158 arkitekt 19 Arkivförordningen 106 Arkivlagen 106 Aschs experiment 175 attityd 19, 36–37, 138 auktoritetsargument 188 auktoritetstro 152 autenticitet 116 avreglering 27 axiom 79, 154

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 205

B Bacon, Francis 54, 139, 152–154 begrepp 80 berättarfrågor 42, 66 Bevisets väg 41, 43 bevisföring 164 bias 100 bildmanipulation 33 bilindustrin 23, 65 biokemi 19 biokemiska bekämpningsmedel 168 biologi 158 biverkning 26, 82, 97 blogg 118 BNP 18, 22, 125 boktryckarkonst 146, 153 buggning 119 C centraltendensen 104 chatt 149 cirkelbevis 188 citat 47 civilisationernas krig 60 Comte, Auguste 78, 158 Copernicus 151, 153 copyright 120–121 D dagstidning 11, 20 Darwin, Charles 45, 82, 147, 158–159 data 110 datakritik 113 205

1/10/14 10:44 AM

deduktion 75, 87, 154, 162 deduktiv ansats 94 definition 51, 79, 125–126 definitionsform 126 den tredje statsmakten 11, 20 Derrida, Jacques 54, 140, 161 Descartes, René 52, 82, 139, 154–155 deskriptiva (analytiska) definitioner 126 deskriptiv teori 86 Destination marketing 116 digitala medier 20 digitalt spår 119 diskurs 54, 64, 137 DNA 43, 89, 146 dold kraft 130 dominoeffekt 125 doping 25 DSM 37 dynamisk modell 72 E Einstein, Albert 45, 76, 81–83, 160 ej falsifierad kunskap 30 ekonomiska intressen 92, 114 ekonomisk analys 79 ekonomisk forskning 85 ekonomisk tillväxt 21, 34 empiri 45, 162–163 empirism 152, 154 Englert, François 45 enhetstanken 171 enkät 102, 106, 141 entreprenör 6, 10, 21 epistemologi 72, 78 espoused theories 84 etisk bedömning 28 etiskt krav 29

206

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 206

etisk kod 29 evidensbaserad kunskap 40 evolutionshistoria 147 existensfilosofi 160 experiment 90, 94–99 experimentgrupp 95 extern konsekvens 27, 127, 133, 135 F Facebook 11 fackspråk 52 fakta 30–32, 35–37 faktoid 32 fallstudie 99–101 falsifierad hypotes 163 falsk dikotomi 188 feminism 61 final förklaring 81 Finansinspektionen 56 forskningsfusk 106 forskningsresultat 46, 73, 83 FoU, Forskning och utveckling 12, 18, 22, 117 Foucault, Michel 54, 140, 161, 166 fragmentering 34 Freud, Sigmund 75, 81, 159, 164 fri konkurrens 84 fråga berättar- 42 ledande 42 reflexiv 42 frågeteknik 41 fundamentalism 42, 61, 177 fuskfall 120 fältexperiment 96–97 fördomar 32, 152, 155 förfalskning 109, 123 förföljelseprocesser 176

1/10/14 10:44 AM

Förintelsen 35, 123 förnuft 110, 138–139, 149, 157 förnyelseförmåga 22 förslag till lösning 139 förvanskning 123 G Galilei, Galileo 95, 164 genusdebatt 61 genus- och rasfrågor 158 Gillberg, Christopher 105–106 globalisering 20, 28, 34, 61 global uppvärmning 26, 59 Google 10, 13 grand theory 76 granskningskriterium 110 grupptryck 175 Guds vilja 130, 156 guilt by association 188 Gutenberg, Johann 146, 151 H Habermas, Jürgen 54, 161, 166, 169 halmgubbe 189 halo-effekten 104–105 hammar-och-spik-syndrom 136 handlingsalternativ 21, 26, 134 Harvardmodellen 112 Hegel, Friedrich 69, 157 hermeneutik 78, 161, 166–167 Higgs, Peter 45 Hitlers dagbok 111 homosexuellas rättigheter 31–32, 60 horoskop 89, 172, 189 horoskopbeviset 189 humaniora 157–158, 171 Hume, David 140, 156

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 207

Hwang, Woo-suk 25 hypotes 81, 163 hypotetisk-deduktiv metod 162–163 Hägerström, Axel 161 häxprocess 177 I idéhistorien 143, 148 identitetsstöld 12, 109 ifrågasättande 43, 56, 182–183 IKT-problem 120 induktion 75, 87, 162 induktiv ansats 94 industriella revolutionen 12 industrisamhälle 159 inferens 91 informations- och kommunikationsteknologi 11, 117, 119, 183 Instagram 11 integrationspolitik 28, 61 intelligent design 45, 82–83 internet 42, 113 intervju 103–108 intervjuareffekt 104 Irak 13, 131 ironi 184 islamism 61 ismer 60, 63 J ja-sägarkultur 70, 174 journalist 55–56, 109 Jung, Carl Gustav 81 juridik 85–86 K kanon 63 Kant, Immanuel 140, 156

207

1/10/14 10:44 AM

kaosteori 171 kapitalism 60, 61, 150 kapitalägare 159 kartblad 74, 77 kausalitet 132 Kierkegaard, Sören 160, 166, 170 Kirunasvenskarna 178 klassbegreppet 33 kliniska prövningar 92 kliniska tester 96–97 kognitiv psykologi 75 kommersialisering 12 kommunikationsteknologi 144 komplex situation 129 koncentrationsläger 58 konflikt 129, 185 konkurrens 84–85, 99 konsekvens 21, 26 konsekvensneutralitetsprincip 28 konsensus 80, 185 konsensuskultur 129 konst 46–47, 64 kontroll 96 kontrollgrupp 95, 97 kopiering 121 korsförhör 44 kreditmarknad 27 Kreugerkraschen 43 kriminalitet 25 kritisk bedömning 12 kritiska frågor 42 kritisk reflektion 18 kritisk teori 54 Kuhn, Thomas 62–63, 165 kunskapsrelativism 184 kunskapssamhället 158 kvalitativ egenskap 155 kvalitativ metod 166 kvalitetsgranskning 13

208

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 208

kvalitetskriterium 122, 140 kvantitativ egenskap 155 kvantmekanik 171 kvasi-experiment 96 kvinnors rättigheter 29 källkritik 46, 109, 111, 117, 122 källredovisning 112 kärnkraft 12, 26 L ledande frågor 42 levnadsnivå 34 liberalism 61 lobbyinggrupp 35 logik 51 logisk empirism 161 M maktutövning 54 Manhattan-projektet 30 marknadsbubbla 109 marknadsforskning 63 Marx, Karl 54, 158–159 matematikundervisning 32 materialism 156 McCarthy-perioden 176 medeltiden 149 medicinsk vetenskap 79 mediedrev 109, 178 mediesektor 20 meritokrati 132, 185 metafor 125, 153 metod 89 mikroteori 76 miljö 27, 35, 135 minne 123, 143 missuppfattning 153 modell 74, 77

1/10/14 10:44 AM

Montesquieu, Charles-Louis de Secondat 155 moral 84, 160 Muhammed-karikatyrer 28, 60 multimedia 118 myter 148 mångfald 21, 28 Mångfaldsbarometern 28 mätfel 125 N nationalekonomisk modell 27 naturvetenskap 53, 90, 168 New Age 172 Newton, Isaac 46, 83, 160, 184 Nietzsche, Friedrich 157, 160, 166 nollsummespel 134 normalvetenskap 62 normativ 51, 53, 86, 139 nytänkande 134, 185 O objektivitet 53, 78 objektivitetsprincip 50 omprövning 86, 92 ontologi 72, 78 operationell definition 126 orakeltro 148 originalkälla 116 orsakssamband 80, 129–132, 136, 138, 156 Ostrom, Elinor 169 Oxfordsystemet 112 P Palme, Olof 93–94, 130 paradigmskifte 23, 62 parafras 47 parapsykologi 36

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 209

Parkinsons lag 68 Parmalat 43 partsintresse 114 Patent- och registreringsverket 18 pedagogik 19, 145 perception 110, 122 perspektiv 37, 58, 64 phishing 119 Piaget, Jean 63 Piltdownfynden 115 placeboeffekt 98 plagiat 47, 120, 123 Platon 52, 148, 158, 164 politik 144, 158 Popper, Karl R. 40, 45, 163 populäritetsargument 188 positivism 53, 78, 161–163, 166, 171 postmodernism 77, 170 premiss 50, 162 primär källa 111 prisöverenskommelse 85 problem 58 problematisering 65 problematiseringskarta 66 problemformuleringsprivilegium 67 problemlösning 22, 65 produktplacering 115–116 prövning 92 psykologi 63 Ptolemaios 151 Q Question begging 163 Quetelet, Adolphe 158 R radiokanal 34 radio/TV-monopol 20

209

1/10/14 10:44 AM

randomisering 92, 98 ras- och genusfrågor 158 rationalism 154–155 rationell problemlösning 129 reduktionism 155 reflekterande 39 reflexiva frågor 42, 66 reflexiv triangel 186 reinkarnation 172 reklam 114–115 relativitetsteori 45, 76, 82 resultat 127 Riksarkivets författningssamling 106 Riksrevisionen 56 riskanalys 25 rit 148 rollspel 71 romantiken 157 rumsdimension 74 Russell, Bertrand 161 rutinmässig problemlösning 134 S samhällets struktur 79 samhällsvetenskap 54, 171 samhällsvetenskaplig teori 76 sanningskriterium 186 Saussure, Ferdinand de 161 Schön, Donald 84 scientologi 172 scoop 111 sekundär källa 111 Six thinking hats 71 självkritik 91, 187 självmord 37 Skandia 43, 182 skapade nyhet 36 skapelseberättelse 158–159

210

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 210

Skinner, B.F. 158 skolastik 149 skolbildning 63, 137 slump 96, 159 sluttande planet 189 slutsats 25, 127 Smith, Adam 158 sociala förhållanden 144, 159 sociala medier 14 social ingenjörskonst 34, 158 socialkonstruktivism 161, 169 social mobilitet 33 socialt kapital 75 socialt konstruerad verklighet 36 sociologi 19, 28, 63, 80, 158, 171 sociologisk analys 80 Sokrates 37, 148–149, 154, 187 solsystemet 81, 95 spekulation 64 spiritism 30, 172 stamceller 25 statsvetenskap 19, 36, 75, 171 stickprov 91 stipulativ definition 126 strukturalism 161, 167, 169–170 ställningstagande 31, 185–186 subjektivitet 35, 53, 78 subkultur 63 svagheter 89 svarsalternativ 103 Sverige 182 syllogism 50 systemkritik 21 säljtratten 189 särintresse 75–76 T teknik 90, 144 teknisk fysik 19

1/10/14 10:44 AM

teori 74–80 deskriptiv 86 normativ 86 term 80 tertiär källa 111 Thales 148–149 theories-in-use 84 tidsdimension 65 tillväxt 34, 84 tobaksindustrin 94 tolkande 171 tolkningslära 166 Tomkins, Silvan S. 138 trafiksäkerhet 27 triangulering 100, 117 tro 149 trojan 119 tsunamikatastrofen 49 tunnelseende 42 Twitter 11

V vandringssägen 32 vanföreställning 153 verifiera 45–46, 83 verifierbarhetsprincip 171 vested interests 114 vinstmaximering 84 virus 119 Voltaire, Francois de 155 värdering 29, 31–32, 36 värderingsfria fakta 35 växthuseffekten 26 whistleblower 12, 55, 177 Wikileaks 11, 13 Wikipedia 118 Wittgenstein, Ludwig 52, 161, 184 Wright, Georg Henrik von 161

U upphovsrätt 121, 124 upplysningsrörelsen 53 upptäckt 52, 164 Upptäcktens väg 41 USA 182

Ö ödestänkande 148 övervakningskameror 118, 183

4711438 Inlaga Kritiskt.indd 211

Y yttrandefrihet 10, 55

211

1/10/14 10:44 AM

Best.nr 47-11438-2 Tryck.nr 47-11438-2

4711438ot.indd All Pages

KRITISKT TÄNKANDE

ERIKSSON HULTMAN

KRITISKT TÄNKANDE

LARS TORSTEN ERIKSSON OCH JENS HULTMAN

”Utan tvivel är man inte riktigt klok.” Tage Danielsson

1/10/14 11:20 AM