9789144114828 by Smakprov Media AB

Samproduktionens retorik och praktik – inom området hälsa och välfärd

REDAKTÖRER

Inger K Holmström Jonas Stier Per Tillgren Gunnel Östlund

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39358 ISBN 978-91-44-11482-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/Digital Storm Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2016

INNEHÅLL

Förord 11 Författarpresentationer 13

Inledning Samarbete, samverkan, samproduktion 21

Jona s St i e r , I nge r K Hol m st röm, Pe r T i l l gr e n & Gu n n e l Ö st lu n d

1 Perspektivet samproduktion inom hälsa och välfärd 25 Pe r T i l l gr e n & Jona s St i e r En högskola i förändring 25 Samproduktion som forskningsfält – några idéströmningar 27 Hälsa och välfärd 30 Från regional samverkan till samproduktion – ett exempel 33 Referenser 36

Del I Samproduktion, hälsa och välfärd

2 SAMFÖR – samordnat föräldrastöd 41 J e a n et t e Å k e r st röm Kör de l , L i l i a n H a nse n & E l i nor Bru n n be rg Ett samverkans- och samproduktionsprojekt för samordning 41 Barn med funktionsnedsättning 43 Att verka brett och på olika nivåer 47 © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Innehåll

Utgångspunkter för SAMFÖR:s arbete 50 Avslutande reflektioner 53 Referenser 55 3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA) 59 – metodutveckling i omsorgsarbete för LSS-gruppboende C h r ist i n e Gusta fs s on, A n de r s K a r l s s on, A n de r s L i n d st röm & K a r i n L öw e n b org Ett samverkansprojekt som ledde till samproduktion 59 LSS-verksamhet Eskilstuna kommun 60 Införandet av pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt – PFA 64 Vård- och omsorgsförvaltningens erfarenheter av PFA 65 Erfarenheter från högskolans perspektiv 66 Gemensam nytta och värde och framgångsfaktorer 66 Avslutande reflektioner 68 Referenser 69 4 Högskolemässig lärandemiljö i verksamhetsförlagd utbildning 71 Mon ic a Da h l gr e n & E i ja G ör a ns s on Sjuksköterskeprogram med högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning 71 Samproduktion och samverkan vid VFU 72 Bologna-anpassningen 78 Avslutande reflektioner 79 Referenser 80 5 Samproduktion i motvind 83 – att utveckla telefonsjuksköterskornas hälsopedagogiska uppgift I nge r K Hol m st röm, E l e nor K a m i nsk y, U r ba n Ro se nqv ist & M a rta Röi ng Projektet ”att utveckla telefonsjuksköterskors hälsopedagogiska uppgift” 83 Telefonrådgivning 84 4

Innehåll

Interventionsstudien – samproduktion av lärande 85 Resultat av interventionen – lärande med förhinder 88 Avslutande reflektioner 90 Referenser 92 6 Lärandeprojektet Vård på lika villkor 95 O sm a n Ay ta r , Sh a r a r e h A k h ava n, L e n na rt B o g g, A n n e S öde r lu n d & Pe r T i l l gr e n En jämlik vård 95 Samproduktion och samverkan – en begreppsram 97 Lärandeprojektet – Vård på lika villkor 99 Perspektiv på samverkan och samproduktion i Lärandeprojektet 104 Avslutande reflektioner 104 Referenser 106

Del II Samproduktion, utbildning och internationalisering

7 Entreprenörskap på HVV 111 – ett pilotprojekt med bestående effekter i entreprenöriellt lärande Susa n n e E r i k s s on & M agn us Hoppe Entreprenörskap inom högre utbildning 111 Samverkan i projektet 113 En tentativ typologi för samverkan 117 Om utmaningar 121 Avslutande reflektioner 126 Referenser 128 8 Återgång i arbete: ett internationellt samproduktionsprojekt 131 Å sa T j u l i n, De br a A Du nsta n, K at r i e n Mort e l m a ns & E l l e n M ac E ac h e n Forskningsfältet arbetslivsinriktad rehabilitering 131 Paradigmskifte inom forskningsområdet 132 © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Innehåll

Utbildningsprogrammet 133 Tre forskningsstudier blir till en samproduktion 134 Vad samproduktionen står för och hur samproduktionen genomfördes 135 Gemensamma resultat 139 Avslutande reflektioner 140 Referenser 140 9 Internationalisering av högre utbildning 143 Jona s St i e r Parallellen till samproduktion 143 Vad är internationalisering? 144 Internationaliseringens nya sammanhang 145 Samproduktion i en internationell utbildning 148 Avslutande reflektioner 151 Referenser 153 10 Högskola och civilsamhälle i samverkan 155 Svenska studenters fältstudier Moçambique M aja S öde r bäck, Bi rgi t ta S c h wa rtz & C a r l o s M at si n h e Mälardalen och Moçambique möts 155 Former för samverkan 156 Studenternas arbetssätt 157 Erfarenheter av projektet 158 Metodologiska erfarenheter 159 Att lära genom samverkan 159 Avslutande reflektioner 162 Referenser 164

Innehåll

11 Metodik för samarbetsinriktat lärande 167 E l i nor Bru n n be rg, M e h r da d Dav ish p ou r , Sh w eta Gu p ta, M u k e sh K a na sk a r , V i jay K u l k a r n i, Ush a Va ngh e se & Gu n n e l Ö st lu n d Den svenska välfärdsmodellen och internationell jämförelse 167 Ett första welfare-lab 170 Avslutande reflektioner 174 Referenser 177 12 En kritisk läsning av samproduktionsdiskursen 179 E dua r d o M e di na Nyliberalismens utveckling 179 Nyliberalismens intåg i Sverige 180 Nyliberalismens utveckling i högre utbildning 181 Lärosätenas samproduktionsdiskurs 183 Diskursen och den vetenskapliga praktiken 186 Avslutande reflektioner 188 Referenser 191

Del III Samproduktion och media

13 Forskare som moraliska språkrör 195 H e l e na Bl om be rg Media som aktör och samproducent 195 Vad står på spel för aktörerna i samproduktion av sociala problem? 196 Den inledande kampen om problematikens vara eller inte vara 198 Medias dramaturgi i etablerandet av ett socialt problem 200 Arbetsplatsmobbning som ett etablerat forskningsfält 202 Forskare som moraliska språkrör 204 Avslutande reflektioner 205 Referenser 206

Innehåll

14 Forskaren i gränslandet mellan nyhets- och nöjesmedia 209 Dav i d R e dm a l m Forskaren och journalisten 209 Heliga anomalier 211 Ett forskningsresultat – tre nyhetsprodukter 213 Avslutande reflektioner 217 Referenser 220

Del IV Samverkansmodeller – dåtid och nutid

15 Samproduktion i välfärdsforskning 223 Rol a n d Sv e ns s on Samproduktion en gammal företeelse i ny språkdräkt 223 Samproduktionens tre utvecklingsfaser 224 Tillkomsten av Centrum för välfärdsforskning 224 Välfärdsforskningen etableras 225 Välfärdsforskningen under senare delen av 1990-talet 226 Hur förverkligades samproduktionstanken? 226 Den samproducerande forskaren 229 Nya förutsättningar för samproduktion 230 Samproduktion på utvärderingsområdet 231 Interaktiva utvärderingsmodeller 232 Avslutande reflektioner 234 Referenser 235 16 Samhällskontraktet – en formaliserad samverkansplattform 237 C e ci l i a V e stm a n Nätverksstyrning: formaliserad samverkan ur ett teoretiskt perspektiv 237 Formaliserad samverkan mellan lärosäten och offentlig sektor 238 Samhällskontraktet vid Mälardalens högskola 239 Samverkansplattformens byggstenar 242

Innehåll

Avslutande reflektioner 246 Referenser 247

Avslutning

17 Samproduktionens praktik och teori 251 Jona s St i e r , I nge r K Hol m st röm, Pe r T i l l gr e n & Gu n n e l Ö st lu n d Samproduktion bör förstås i sitt politiska, ideologiska och ekonomiska sammanhang 251 Samproduktion är en mångfasetterad företeelse med underliggande motiv 252 Samproduktion bygger på och främjar interaktion 253 Samproduktion är en utmaning för de inblandade 254 Samproduktion bygger på förtroende, tillit och respekt 255 Utfallet av samproduktion varierar 256 Utfallet av samproduktion är både nytta och värde 257 Från retorik till praktik – en avslutande reflektion 258

KAPITEL 3

Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt (PFA) – metodutveckling i omsorgsarbete för LSS-gruppboende

Ch r ist i n e Gusta fs s on, A n de r s K a r l s s on, A n de r s L i n dst röm & K a r i n L öw e n borg

I kapitlet beskrivs ett exempel på samverkan och samproduktion mellan vårdoch omsorgsförvaltningen (LSS-verksamhet och autismenheten) i Eskilstuna kommun och akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens högskola. Ett gemensamt metodutvecklingsprojekt har gjorts på en gruppbostad för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Författarna menar att det finns en skillnad mellan begreppen samverkan och samproduktion, där samproduktion är en uppväxling av samverkan, något mer än samverkan. Samproduktion kräver ett gemensamt ansvar och en produktion av någon form av ”slutprodukt”. I detta exempel är slutprodukten en utvärderingsrapport, en bok samt en tillhörande rapport med teorianknytning. Därefter har sam produktionen inte stannat av, samarbetet fortsätter och är fortfarande aktivt.

Ett samverkansprojekt som ledde till samproduktion Under våren 2010 framarbetades en gemensam ansökan utifrån en projekt idé med syfte att förändra arbetssättet på en gruppbostad för äldre personer med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning. Projektet skulle genomföras som ett pilotprojekt med en interventionsdesign som ett uppdrag med en parallell utvärdering finansierat av Vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Resultat från projektet avrapporterades till Eskilstuna kommun 2012 med titeln Individen i vardagen – gruppbostad i förändring. Ett pilotprojekt med pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA) på en gruppbostad med fyra boenden med intellektuell funktionsnedsättning med tidig utvecklingsnivå (Gustafsson, 2012). Med utgångspunkt i projektets insamlade data, resultat och erfarenheter fick projektgruppen uppdrag och © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

vidare finansiering att skriva en bok om hur pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (härefter PFA) kan införas i liknade verksamheter (Gustafsson, Lindström & Löwenborg, 2013) samt att även genomföra och skriva om en teoretisk anknytning till PFA. I en separat rapport (Gustafsson, 2013) redovisades denna teorianknytning med sin grund i salutogenes (Antonovsky, 1991). Samproduktionsprojektet hade därmed resulterat i en utvärderingsrapport där resultatet från pilotprojektet redovisades, en bok om PFA samt en rapport med en teorianknytnings till PFA. Som ett övergripande resultat och med ett praktikrelaterat värde och nytta för nämnda samproduktion arbetar Vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun, sedan 2014, strukturerat och formaliserat med att införa PFA som arbetssätt för samtlig personal (även tim-/semestervikarier). Våren 2015 genomfördes också en vidare bearbetning av boken om PFA (Gustafsson, Lindström & Löwenborg, 2015) även detta finansierat av Vård och omsorgsförvaltningen.

LSS-verksamhet Eskilstuna kommun Begreppet LSS-boende eller som det heter i lagen ”bostad med särskild service för vuxna” innehåller två nivåer av personalunderstödda bostäder. I boendeenheterna finns 1–15 brukare. I en gruppbostad bor max sex brukare och omsorgspersonalen benämns som boendestödjare. I personalgruppen Eskilstuna kommuns vuxenförvaltnings LSS-verksamhet omfattar:

LSS-boenden, personlig assistans samt autismverksamhet. I augusti 2014 fanns: LSS-boenden (ej autismverksamhet): 23 boendeenheter, 209 platser/brukare, 239 medarbetare, korttids verksamhet med 30 brukare och 6 enhetschefer. Personlig assistans: 43 ärenden/brukare, 169 medarbetare, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktpersoner och 5 enhetschefer. Autismverksamhet: 7 LSS-boendeenheter, 39 platser/brukare, 72 medarbetare, 26 ärenden/ brukare.

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

ingår kvalitetsäkringssamordnare och enhetschef, utöver det finns en sjuksköterska, en arbetsterapeut och en fysioterapeut som resurser för enheten.

Sammanhanget Gruppbostad – LSS-boende Verksamhet för personer med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning ställer höga krav på boendestödjares arbete att säkerställa de boendes rättighet till integritet, delaktighet, innehåll i livet, självbestämmande och meningsfulla aktiviteter. Boendestödjare ska i sitt arbete stödja dem i hela deras livssituation, såväl den fysiska, sociala som psykiska livsmiljön. Dock har det i utredningar visat sig finnas ojämlika förhållanden för denna grupp (se t.ex. Umb Carlsson, 2008; Socialstyrelsen, 2007) jämfört med övriga medborgare. Det är inte främst boendestandarden som skiljer sig, det handlar främst om svårigheter avseende fritidsaktiviteter, hälsoproblem och en hög konsumtion av läkemedel. För den grupp som har ett omfattande behov av stöd och hjälp finns brister i tillgänglighet och möjlighet att utnyttja befintliga stödsystem. Det förefaller också finnas behov av att utveckla och förbättra hur personer med dessa funktionsnedsättningar bemöts av omsorgspersonal, de som ska stödja och hjälpa dem i livssituationen. Bigby, Clement, Mansell och Beadle-Brown (2009) menar att personal inom denna omsorg måste förstå och öka sin kunskap om individerna för att i högre grad kunna tillämpa mänskliga värden och rättigheter i vardagen för denna grupp. Insatserna vid en gruppbostad ska utföras i enlighet med lagen om stöd och service, LSS (SFS 1993:387) och ska innefatta mer än bara omvårdnad. I LSS, som är en rättighetslag, stipuleras att brukarna skall ha rätt till själv bestämmande och medbestämmande (jfr § 6). McIntyre, Kraemer, Blacher och Simmerman (2004) visar att en individs funktionsnivå har starkt samband med hans/hennes livskvalitet. För personer med grav intellektuell funktionsnedsättning är ofta traditionella mått på livskvalitet mindre viktiga jämfört med aspekter som säkerhet, trygghet, välbefinnande och aktivitet. Dessa personer har stora behov av stöd och hjälp och kvaliteten på vården och omsorgen är speciellt viktig och svår att särskilja från deras övergripande livskvalitet. Enligt McIntyre, Kraemer, Blacher och Simmerman är möjligheter till rekreation, aktiviteter, fritidsaktiviteter och interpersonella relationer viktiga aspekter av livskvaliteten för vuxna personer med grav © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

intellektuell funktionsnedsättning. Detta betonas också av Umb Carlsson (2008) som menar att dessa personer lever ett begränsat socialt liv då de till största del umgås med anhöriga och personal och har få självvalda vänner. Gruppbostäder har inneburit nya möjligheter för många personer med intellektuell funktionsnedsättning och i många fall har personalen på boendet varit en viktig förutsättning för den enskildes utveckling. Det finns dock exempel där utvecklingen av verksamhetens innehåll är begränsad eller har avstannat helt. Det är under sådana förhållanden de boende kan leva under begränsande möjligheter avseende självbestämmande, delaktighet och meningsfulla aktiviteter (Widerlund, 2007). Det kan också vara så att utbildnings- och handledningsinsatser för personalen i gruppbostaden inte har gett någon större effekt på det vardagliga omsorgsarbetet. Widerlund beskriver att personalens möjligheter till kompetensutveckling kan vara begränsad och att deras synsätt på brukarnas behov och möjlighet till utveckling kanske inte följt samhällsutvecklingen avseende kraven på tillgänglighet och anpassning när det gäller miljö och rättigheterna till ett värdigt liv. Gruppbostaden kan i många fall vara isolerad från omvärlden när det gäller ny forskning och kunskap, både kring utveckling av omsorgs arbetet och avseende nya rön om funktionsnedsättningar. Widerlund visar att omsorgsarbetet på en gruppbostad kan bygga på rutiner som ibland liknar gångna tiders institutioner, där omsorgsarbetet kan vara alltför gruppinriktat, vilket kan utgöra hinder för att den enskilde ska få insatsen utifrån individuella behov eller önskemål. Det vårdinriktade och institutionsliknande boendet kan därför ibland vara en större begränsning för brukarens utveckling än funktionsnedsättningen. Det förfaller fortfarande finnas stora behov av att utveckla och förbättra vård och omsorg för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Omsorgspersonal – Boendestödjare Boendestödjare har vanligtvis en gymnasial utbildning, eller liknande, dock inte alltid inom vård-och/eller omsorgsområdet. Personal inom denna typ av omsorg beskrivs ofta ha en hög arbetsmoral och att de är noggranna i sitt arbete (Winlund, 1996). Det kan dock leva kvar tidigare rutiner och förhållningssätt, vilket kan leda till att den boendes möjligheter att utvecklas är mycket små. Utbildningsinsatser kan dock förändra detta. Personalgrup14

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

pen är även ofta en homogen grupp utifrån ålder, könsfördelning, bakgrund och utbildning (Winlund, 1996; Gustafsson, Löwenborg & Lindström, 2013). Detta kan innebära mer begränsade möjligheter till nytänkande i gruppen och i värsta fall blir gruppbostadens verksamhet ”sluten och självgående” med begränsad insyn i omsorgsarbetet för såväl ledning, gode män som anhöriga. De boende kanske inte heller har en god man eller anhörig som företräder dem och ställer krav på god kvalitet i omsorgsarbetet och möjligheter till delaktighet. Personer med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning är beroende av andra människor, vanligtvis personal, med såväl stöd och hjälp i vardagen, praktiska göromål som när det gäller att fatta beslut om sitt liv. Personalen får i egenskap av sitt yrke tolkningsföreträde och makt, som i all annan verksamhet som handhar människor, men brukaren med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning kan anses hamna i en ännu mer sårbar och underordnad position (Ineland, Molin & Sauer, 2009). Personer med utvecklingsstörning, som i sitt dagliga liv måste förlita sig på hjälpare och omsorger, måste många gånger underkasta sig hjälparnas föreställningar om vad som är normalt, eftersträvansvärt samt socialt och kulturellt accepterat (Ineland, Molin & Sauer, 2009, s. 177).

Den sårbara och underordnade positionen minskar ytterligare den egna kraften och självbestämmandet hos individen. Ju mindre självbestämmande en person med intellektuell funktionsnedsättning är, desto mer hotas den egna integriteten. Ju svagare en människa är, desto mer beroende blir hon av andras välvilja för att få sin integritet säkerställd (Ineland, Molin & Sauer, 2009). Historiskt har människor med omfattande funktionsnedsättningar betraktats som vårdobjekt. Denna identitet, som ett objekt för vård, omsorg och omhändertagande, tilltar med ökad grad av funktionsnedsättning (Ekensteen, 2000). Den vård- och omsorgsinriktade och institutionsliknande omsorgen för personer med intellektuell funktionsnedsättning kan begränsa personens delaktighet, självständighet, medbestämmande och utveckling (Tranquist & Falkmer, 2000). För att ge dem möjlighet till självbestämmande, värdighet och delaktighet krävs kvalificerat omsorgsarbete av personal som har en god etisk kompetens och handlingsförmåga.

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

Gruppbostad med särskild service i Eskilstuna kommun Inom Eskilstuna kommun sker en ökad satsning på evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik och kvalitetssäkring. Tjänster har inrättats med inriktning på kvalitetsutveckling. Till stöd för personalen finns en överenskommelse, tillsammans med uppdragsbeskrivningen, som är gemensam för vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter inom området boende med särskild service enligt LSS (Vård- och omsorgsförvaltningen 2014). I överenskommelsen betonas att verksamheten ska präglas av respekt för varje individs behov, resurser och önskemål samt bygga på grundtanken att den enskilde har förmåga att själv välja hur han/hon vill leva sitt liv. Detta innebär att personalen ska visa respekt för den enskildes självbestämmande, integritet och värna om dennes trygghet och värdighet. Överenskommelsen omfattar LSS-boende, autismverksamhet och personlig assistans och innehåller förutom boenden, personlig assistans, korttidsverksamhet, ledsagning, avlösarservice samt uppdrag som kontaktperson. Autismverksamheten är en målgruppsinriktad verksamhet rymmande tre typer av insatser: LSS-boende, personlig assistans och daglig verksamhet.

Införandet av pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt – PFA PFA infördes 2011 på en gruppbostad för fyra boende med grav intellektuell funktionsnedsättning (grav utvecklingsstörning). Ingen av dem kommunicerar med tal och de är äldre personer som närmar sig pensionsåldern. De boendes funktionsnedsättning gör att de behöver stöd, hjälp och tillsyn med i princip allt under dygnets alla timmar. Införandet av interventionen PFA innebar att två verksamhetsutvecklare undervisade, demonstrerade, utgjorde modell och gav ordinarie personal stöd i det ”nya” arbetssättet. En forskare följde interventionen och samlade in data före, under och efter interventionen. Positiva erfarenheter framkom, framför allt i analys av intervjuerna med personalen. Berättelserna visar att med anammande av PFA finns stora möjligheter att öka de boendes integritet, välbefinnande, delaktighet, medbestämmande, självständighet och möjligheter till utveckling av den egna livssituationen. Intervjuerna visar att personalen ändrat sin syn på arbetet. För personalen innebar PFA en utveckling av arbetet med

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

ökad arbetstillfredsställelse genom större variation, tydligare mål och yrkesstolthet. PFA framstår som ett ”redskap/instrument” i boendestödjarnas arbets- och förhållningssätt i sin professionsutövning. Samtliga deltagare i samproduktionsprojektet erfar det som ett framgångsrikt projekt. Vad som bidrog till det utvecklas närmare nedan. Framgångsfaktorerna belyses utifrån Communities of practice (Wenger, 1998). Inledningsvis beskrivs två olika samproduktionspartners erfarenheter av framgångsfaktorer utifrån respektive organisationstillhörighet.

Vård- och omsorgsförvaltningens erfarenheter av PFA Enligt samverkanspartners måste det finnas ett tydligt värde och en nytta med att satsa såväl tid, pengar som engagemang att samverka och samproducera. Utifrån erfarenheterna av det inledande pilotprojektet kom Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola överens om att utvidga samproduktionen till att även rymma dokumentation av arbetssättet PFA i form av en bok, innehållande en tillhörande teorianknytning, för att ytterligare befästa PFA som ett relevant instrument för praktiker. Vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun fann både värde och nytta av utvärderingen av interventionen i pilotprojektet, dokumentationen av arbetssättet PFA samt den dokumenterade teoriförankringen. Utifrån deltagarnas erfarenheter bedömdes det att ett strukturerat arbete, med stöd från ledningen i respektive organisation, var viktigt för projektets legitimitet. Kommunen involverade enhetscheferna i förankringsarbetet och gjorde dem delaktiga i processen. I strategin ingick informationsspridning samt formandet av en referensgrupp. Boken om PFA innebar att ett arbetssätt dokumenterades, detta i en verksamhet som generellt saknar tydliga arbets- och förhållningssätt för personalen. Boken och tillhörande teoriförankring kom därefter att utgöra underlag för ett generell införande av PFA som arbetssätt inom övriga verksamheter i området. En viktig framgångsfaktor för Eskilstuna kommun var stödet från såväl kommun, förvaltningsledning och enhetschefer som det kommunicerade värdet och nyttan med samverkan/samproduktionen. Förutom stödet från ledningen och att det kommunicerades ett påtagligt värde och en nytta för verksamheten tillkom även vikten av stöd från boendestödjarna, de som © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

arbetar närmast personerna med intellektuell funktionsnedsättning. Vårdoch omsorgsförvaltningen ansåg att projektet fick extra genomslagskraft tack vare samarbetet med högskolans forskare, det bidrog med ytterligare legitimitet, och kanske status, för projektet inom den egna förvaltningen.

Erfarenheter från högskolans perspektiv I och med samverkan har forskarna fått erfarenheter, insikter och kunnat bidra i utvecklandet av ny kunskap inom ett sparsamt uppmärksammat område och målgrupp: vuxna och äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Erfarenheterna, insikterna och kunskapsbyggandet inom området har resulterat i tre externt finansierade doktorander, vilket visar på framgångsrik samverkan. Inom forskningsområdet hälsa och välfärd är praktikernytta ett uttalat mål. Samverkans- och samproduktionen som beskrivits ovan har i och med PFA-arbetet en tydlig praktikernytta. Därtill har ett potentiellt framtida forskningsområde identifierats, ett område med såväl behov av ökad kunskap som utbildning, vilket efterfrågas av samhället.

Gemensam nytta och värde och framgångsfaktorer En svårighet i den praktiska verksamheten är att personer med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att uttrycka sina synpunkter och erfarenheter. I projektet har vi fått lita till personalens utsagor, dokumentation och de observationer som gjorts i sammanhanget. Positiva effekter hos de boende på gruppbostaden har noterats, exempelvis glädje, nöjdhet, aktiviteter och minskad oro. I dokumentationen framgår även ökad frekvens av aktiviteter samt att det kan utläsas lägre förekomst av så kallade problemskapande beteenden. Dessa resultat har fått nationell uppmärksamhet vilket är av värde och nytta för såväl Eskilstuna kommun som högskolan. Projektet är ett exempel på hur praktik och teori möts och hur det kan ge goda synergieffekter. Från början fanns inställningen att praktiken och teorin har lika värde och projektets mål var att resultaten skulle vara till nytta för verksamheten. I denna verksamhet är det ovanligt att införandet av nya arbetssätt dokumenteras. Formaliserade arbetssätt är inte vanligt förekommande och i fall de finns förblir det i form av ”tyst” kunskap på den enskilda enheten. 18

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

I projektet har vi förfinat arbetssättet och utvecklat det ytterligare. Metodutvecklingen har skett genom samtal, diskussioner och gruppreflektioner. Denna förfining, och i vissa fall omarbetning, har inneburit att det inte enbart är ”görandet” som beskrivs utan även tankarna bakom. Exempel och förtydligande återges genom om att skifta till brukarens perspektiv i situationen och betona vikten av att arbeta med kontinuerlig utvärdering av arbetsprocessen. Det har inneburit att metoden fått en annan och djupare underbyggnad samt en legitimitet och tyngd gällande PFA när det framöver ska implementeras i all ordinarie LSS-verksamhet i kommunen. En annan aspekt som denna samverkan medfört är att omsorgsverksamheten på LSS-boenden har uppmärksammats av kommunledningen och därmed synliggjorts inom kommunens egen organisation. Forskarnas medverkan bidrog till att den interna kommunikationen och samarbetet inom vård- och omsorgsförvaltningen vidareutvecklades. De som medverkat i projektet har kompletterat varandra och varit överens om att var och en skulle göra det de har kompetens för samt att alla lär tillsammans och av varandra. I diskussion om framgångsfaktorer för lyckad samverkan och samproduktion var deltagarna eniga om följande viktiga aspekter: respekt för varandra, alla har lika värde, respekt för varandras kunskaper och erfarenheter, att samarbetet präglas av en tillåtande attityd, generositet, nyfikenhet, engagemang, vilja, och lyhördhet samt att projektet och projektgruppen har mandat och tillit från både högskolans och kommunens ledning. Kommunen finansierade projektet, dock täckte det inte allt arbete, men det var en god förutsättning för att projektet skulle kunna genomföras. Samproduktionen innebar inte några större problem, men att få till gemensamma mötestider var en besvärlig del i processen. Utifrån den erfarenheten gjordes en mer långsiktig planering av mötestider. En annan erfarenhet är att den deltagande forskarens frågor stundtals upplevdes som påfrestande, ex. den ständigt återkommande frågan varför? Dock påtalades, i efterhand, att det just var varför-frågan som medverkade till att explicitgöra kunskaperna i de gemensamma diskussionerna.

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

Avslutande reflektioner Den samproduktion och det gemensamma lärande som skett inom ramen för projektet kan förstås utifrån den teori om samverkan som kallas för community of practice (Wenger, 1998). Community of practice handlar om informellt lärande inom och utanför den egna organisationen; den sociala interaktionen mellan individer, grupper, organisationer och den kunskapsdelning som sker inom ramen för ”social practices”. Community of practice är grupper av människor som delar ett intresse eller en passion för något de gör och hur man genom regelbunden interaktion kan lära sig hur man kan göra det bättre. I communities of practice talar man om att skapa och delge kunskap genom att bygga upp ”a sense of belonging” (Wenger, 1998; 2012). För att bygga upp denna gemenskap krävs vissa förutsättningar som tilltro, ömsesidig respekt, sociala band, gemensamma mål och engagemang. Detta tillämpas i en process där individer väljer att delta i ”the community of practice” utifrån tidigare erfarenheter och den egna identiteten i förhållande till vad ett ”community” har att erbjuda (samt beroende av vilka förutsättningar som ges av den egna organisationen). En skillnad i vårt exempel är dock att det inte har varit informella och självorganiserade nätverk som utgjort ett ”community”, de som deltog hade i stället ett tydligt uppdrag från respektive organisations ledning. Ett sådant samarbete är, enligt våra erfarenheter, ett lämpligt fundament för samverkan mellan offentlig verksamhet/hälso- och

Medlemmar som bär och för vidare nyvunnen kunskap Uttalad kunskap

Gemensamt mål Community of practice

Kollektiv förståelse och kunskap Delar och kommunicerar praktik

Tillit hos medlemmarna

Delar och kommunicerar kunskaper och erfarenheter

Figur 3.1 Beskrivning av projektet, resultat och erfarenheter.

3 Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

välfärdsverksamhet och universitet/högskola, kanske framför allt vid regionala samarbeten. Dock har dessa parter olika erfarenheter och kunskaper som ”kapital” i samproduktionen, men vår erfarenhet är att just detta skapar dynamik och en drivkraft i utvecklingen av det gemensamma intresset. Figur 3.1 beskriver projektet, dess resultat och erfarenheter av samverkan, efter nästan tre års samarbete, i en community of practice. Samverkan är en del i samtliga faser, dock med den skillnaden att praktikerna står för specifika praktiker-kunskaper och erfarenheter och högskolan innehar en mer teoretisk och undersökande roll. Att producera dokumentation och teorianknytning till PFA var dock ett gemensamt mål. En konklusion är att samverkan tar tid, det tar tid att finna mål för samverkan då projektdeltagarna representerar organisationer med olika uppbyggnad, styrning och mål för respektive verksamhet. Dessutom är tillit och respekt viktiga relationella aspekter av samverkan, varav båda kräver tid att bygga.

Referenser Antonovsky, A. (1992). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Bigby, C., Clement, T., Mansell, J. & Beadle-Brown, J. (2009). ‘It’s pretty hard with our ones, they can’t talk, the more able bodied can participate’: staff attitudes about the applicability of disability policies to people with severe and profound intellectual isabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 53 (4), s. 363–376. Ekensteen, V. (2000). Från objekt till subjekt i sitt eget liv. I: M., Tideman, (red.), Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, C., Lindström, A. & Löwenborg, K. (2013). Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt – i omsorg om vuxna personer med måttlig till grav utvecklingsstörning. Eskilstuna: Vård- och omsorgsförvaltningen Eskilstuna kommun. Hämtad 2016-03-17 från http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.52828!/Menu/general/columncontent/attachment/IV_Gustafsson_2013.pdf Gustafsson, C., Lindström, A. & Löwenborg, K. (2015). Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt i omsorg för personer som har intellektuell funktionsnedsättning. Eskilstuna: Vård- och omsorgsförvaltningen, Eskilstuna kommun. Gustafsson, C. (2013). Tillämpning av pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA) i teorin om Salutogenes. Eskilstuna: Vård- och omsorgsförvaltningen Eskilstuna kommun. Hämtad 2016-03-17 från http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.52829!/ Menu/general/column-content/attachment/TEORI.pdf Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.

Redaktörer: Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola. Jonas Stier, professor i interkulturella studier vid Högskolan Dalarna och gästprofessor vid Mälardalens högskola. Per Tillgren, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola. Gunnel Östlund, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola.

Samproduktionens retorik och praktik – inom området hälsa och välfärd Samproduktion av kunskap, innovationer och andra värden diskuteras numera flitigt på universitet och lärosäten runt om i världen. Likväl råder oenighet om vad begreppet står för. Somliga förespråkar en snävare syn på samproduktion, i huvudsak kopplad till samverkan med näringslivet och industrin. En vidare syn innefattar även samverkan med den offentliga sektorn och frivilligsektorn. I denna bok visar vi hur samproduktion kan gestalta sig när högskolor och universitet samverkar med den offentliga sektorn och frivilligsektorn. Från högre utbildning, forskning och utvecklingsarbete i lokala, regionala, nationella och internationella sammanhang hämtas exempel som diskuteras och problematiseras. Samproduktionens utmaningar och möjligheter belyses, liksom vilka över väganden forskare och lärare ställs inför i detta arbete. Författarna är verksamma inom en rad ämnesdiscipliner vid lärosäten i Sverige och utomlands. Boken riktar sig till studenter i samhällvetenskap, vårdvetenskap och folkhälsoutbildningar. Den riktar sig även till yrkesverksamma i välfärdssektorerna och personer som arbetar med kunskapsutveckling och innovation.

Art.nr 39358