__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Samproduktionens retorik och praktik – inom området hälsa och välfärd

REDAKTÖRER

Inger K Holmström Jonas Stier Per Tillgren Gunnel Östlund


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39358 ISBN 978-91-44-11482-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/Digital Storm Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2016


INNEHÅLL

Förord 11 Författarpresentationer 13

Inledning Samarbete, samverkan, samproduktion 21

Jona s St i e r , I nge r K Hol m st röm, Pe r T i l l gr e n & Gu n n e l Ö st lu n d

1  Perspektivet samproduktion inom hälsa och välfärd  25 Pe r T i l l gr e n & Jona s St i e r En högskola i förändring  25 Samproduktion som forskningsfält – några idéströmningar  27 Hälsa och välfärd  30 Från regional samverkan till samproduktion – ett exempel  33 Referenser 36

Del I  Samproduktion, hälsa och välfärd

2  SAMFÖR – samordnat föräldrastöd  41 J e a n et t e Å k e r st röm Kör de l , L i l i a n H a nse n & E l i nor  Bru n n be rg Ett samverkans- och samproduktionsprojekt för samordning  41 Barn med funktionsnedsättning  43 Att verka brett och på olika nivåer  47 ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

3


Innehåll

Utgångspunkter för SAMFÖR:s arbete  50 Avslutande reflektioner  53 Referenser 55 3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)   59 – metodutveckling i omsorgsarbete för LSS-gruppboende C h r ist i n e Gusta fs s on, A n de r s K a r l s s on, A n de r s L i n d st röm & K a r i n L öw e n b org Ett samverkansprojekt som ledde till samproduktion  59 LSS-verksamhet Eskilstuna kommun  60 Införandet av pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt – PFA  64 Vård- och omsorgsförvaltningens erfarenheter av PFA  65 Erfarenheter från högskolans perspektiv  66 Gemensam nytta och värde och framgångsfaktorer  66 Avslutande reflektioner  68 Referenser 69 4  Högskolemässig lärandemiljö i verksamhetsförlagd utbildning  71 Mon ic a Da h l gr e n & E i ja G ör a ns s on Sjuksköterskeprogram med högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning 71 Samproduktion och samverkan vid VFU  72 Bologna-anpassningen 78 Avslutande reflektioner  79 Referenser 80 5  Samproduktion i motvind  83 – att utveckla telefonsjuksköterskornas hälsopedagogiska uppgift I nge r K Hol m st röm, E l e nor K a m i nsk y, U r ba n Ro se nqv ist & M a rta Röi ng Projektet ”att utveckla telefonsjuksköterskors hälsopedagogiska uppgift” 83 Telefonrådgivning 84 4

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur


Innehåll

Interventionsstudien – samproduktion av lärande  85 Resultat av interventionen – lärande med förhinder  88 Avslutande reflektioner  90 Referenser 92 6  Lärandeprojektet Vård på lika villkor  95 O sm a n Ay ta r , Sh a r a r e h A k h ava n, L e n na rt B o g g, A n n e   S öde r lu n d & Pe r T i l l gr e n En jämlik vård  95 Samproduktion och samverkan – en begreppsram  97 Lärandeprojektet – Vård på lika villkor  99 Perspektiv på samverkan och samproduktion i Lärandeprojektet  104 Avslutande reflektioner  104 Referenser 106

Del II  Samproduktion, utbildning och internationalisering

7  Entreprenörskap på HVV  111 – ett pilotprojekt med bestående effekter i entreprenöriellt lärande Susa n n e E r i k s s on & M agn us Hoppe Entreprenörskap inom högre utbildning  111 Samverkan i projektet  113 En tentativ typologi för samverkan  117 Om utmaningar  121 Avslutande reflektioner  126 Referenser 128 8  Återgång i arbete: ett internationellt samproduktionsprojekt  131 Å sa T j u l i n, De br a A Du nsta n, K at r i e n Mort e l m a ns & E l l e n M ac E ac h e n Forskningsfältet arbetslivsinriktad rehabilitering  131 Paradigmskifte inom forskningsområdet  132 ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

5


Innehåll

Utbildningsprogrammet 133 Tre forskningsstudier blir till en samproduktion  134 Vad samproduktionen står för och hur samproduktionen genomfördes 135 Gemensamma resultat  139 Avslutande reflektioner  140 Referenser 140 9  Internationalisering av högre utbildning  143 Jona s St i e r Parallellen till samproduktion  143 Vad är internationalisering?  144 Internationaliseringens nya sammanhang  145 Samproduktion i en internationell utbildning  148 Avslutande reflektioner  151 Referenser 153 10  Högskola och civilsamhälle i samverkan  155 Svenska studenters fältstudier Moçambique M aja S öde r bäck, Bi rgi t ta S c h wa rtz & C a r l o s M at si n h e Mälardalen och Moçambique möts  155 Former för samverkan  156 Studenternas arbetssätt  157 Erfarenheter av projektet  158 Metodologiska erfarenheter  159 Att lära genom samverkan  159 Avslutande reflektioner  162 Referenser 164

6

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur


Innehåll

11  Metodik för samarbetsinriktat lärande  167 E l i nor Bru n n be rg, M e h r da d Dav ish p ou r , Sh w eta Gu p ta, M u k e sh K a na sk a r , V i jay K u l k a r n i, Ush a Va ngh e se & Gu n n e l Ö st lu n d Den svenska välfärdsmodellen och internationell jämförelse  167 Ett första welfare-lab  170 Avslutande reflektioner  174 Referenser 177 12  En kritisk läsning av samproduktionsdiskursen  179 E dua r d o M e di na Nyliberalismens utveckling  179 Nyliberalismens intåg i Sverige  180 Nyliberalismens utveckling i högre utbildning  181 Lärosätenas samproduktionsdiskurs  183 Diskursen och den vetenskapliga praktiken  186 Avslutande reflektioner  188 Referenser 191

Del III  Samproduktion och media

13  Forskare som moraliska språkrör  195 H e l e na Bl om be rg Media som aktör och samproducent  195 Vad står på spel för aktörerna i samproduktion av sociala problem?  196 Den inledande kampen om problematikens vara eller inte vara  198 Medias dramaturgi i etablerandet av ett socialt problem  200 Arbetsplatsmobbning som ett etablerat forskningsfält  202 Forskare som moraliska språkrör  204 Avslutande reflektioner  205 Referenser 206

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

7


Innehåll

14  Forskaren i gränslandet mellan nyhets- och nöjesmedia  209 Dav i d R e dm a l m Forskaren och journalisten  209 Heliga anomalier  211 Ett forskningsresultat – tre nyhetsprodukter  213 Avslutande reflektioner  217 Referenser 220

Del IV  Samverkansmodeller – dåtid och nutid

15  Samproduktion i välfärdsforskning  223 Rol a n d Sv e ns s on Samproduktion en gammal företeelse i ny språkdräkt  223 Samproduktionens tre utvecklingsfaser  224 Tillkomsten av Centrum för välfärdsforskning  224 Välfärdsforskningen etableras  225 Välfärdsforskningen under senare delen av 1990-talet  226 Hur förverkligades samproduktionstanken?  226 Den samproducerande forskaren  229 Nya förutsättningar för samproduktion  230 Samproduktion på utvärderingsområdet  231 Interaktiva utvärderingsmodeller  232 Avslutande reflektioner  234 Referenser 235 16  Samhällskontraktet – en formaliserad samverkansplattform  237 C e ci l i a V e stm a n Nätverksstyrning: formaliserad samverkan ur ett teoretiskt perspektiv 237 Formaliserad samverkan mellan lärosäten och offentlig sektor  238 Samhällskontraktet vid Mälardalens högskola  239 Samverkansplattformens byggstenar  242

8

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur


Innehåll

Avslutande reflektioner  246 Referenser 247

Avslutning

17  Samproduktionens praktik och teori  251 Jona s St i e r , I nge r K Hol m st röm, Pe r T i l l gr e n & Gu n n e l Ö st lu n d Samproduktion bör förstås i sitt politiska, ideologiska och ekonomiska sammanhang 251 Samproduktion är en mångfasetterad företeelse med underliggande motiv 252 Samproduktion bygger på och främjar interaktion  253 Samproduktion är en utmaning för de inblandade  254 Samproduktion bygger på förtroende, tillit och respekt  255 Utfallet av samproduktion varierar  256 Utfallet av samproduktion är både nytta och värde  257 Från retorik till praktik – en avslutande reflektion  258

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

9


KAPITEL 3

Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt (PFA) – metodutveckling i omsorgsarbete för LSS-gruppboende

Ch r ist i n e Gusta fs s on, A n de r s K a r l s s on, A n de r s L i n dst röm & K a r i n L öw e n borg

I kapitlet beskrivs ett exempel på samverkan och samproduktion mellan vårdoch omsorgsförvaltningen (LSS-verksamhet och autismenheten) i Eskilstuna kommun och akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens högskola. Ett gemensamt metodutvecklingsprojekt har gjorts på en gruppbostad för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Författarna menar att det finns en skillnad mellan begreppen samverkan och samproduktion, där samproduktion är en uppväxling av samverkan, något mer än samverkan. Samproduktion kräver ett gemensamt ansvar och en produktion av någon form av ”slutprodukt”. I detta exempel är slutprodukten en utvärderingsrapport, en bok samt en tillhörande rapport med teorianknytning. Därefter har sam­ produktionen inte stannat av, samarbetet fortsätter och är fortfarande aktivt.

Ett samverkansprojekt som ledde till samproduktion Under våren 2010 framarbetades en gemensam ansökan utifrån en projekt­ idé med syfte att förändra arbetssättet på en gruppbostad för äldre personer med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning. Projektet skulle genomföras som ett pilotprojekt med en interventionsdesign som ett uppdrag med en parallell utvärdering finansierat av Vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Resultat från projektet avrapporterades till Eskilstuna kommun 2012 med titeln Individen i vardagen – gruppbostad i förändring. Ett pilotprojekt med pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA) på en gruppbostad med fyra boenden med intellektuell funktionsnedsättning med tidig utvecklingsnivå (Gustafsson, 2012). Med utgångspunkt i projektets insamlade data, resultat och erfarenheter fick projektgruppen uppdrag och ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

11


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

vidare finansiering att skriva en bok om hur pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (härefter PFA) kan införas i liknade verksamheter (Gustafsson, Lindström & Löwenborg, 2013) samt att även genomföra och skriva om en teoretisk anknytning till PFA. I en separat rapport (Gustafsson, 2013) redovisades denna teorianknytning med sin grund i salutogenes (Antonovsky, 1991). Samproduktionsprojektet hade därmed resulterat i en utvärderingsrapport där resultatet från pilotprojektet redovisades, en bok om PFA samt en rapport med en teorianknytnings till PFA. Som ett övergripande resultat och med ett praktikrelaterat värde och nytta för nämnda samproduktion arbetar Vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun, sedan 2014, strukturerat och formaliserat med att införa PFA som arbetssätt för samtlig personal (även tim-/semestervikarier). Våren 2015 genomfördes också en vidare bearbetning av boken om PFA (Gustafsson, Lindström & Löwenborg, 2015) även detta finansierat av Vård och omsorgsförvaltningen.

LSS-verksamhet Eskilstuna kommun Begreppet LSS-boende eller som det heter i lagen ”bostad med särskild service för vuxna” innehåller två nivåer av personalunderstödda bostäder. I boendeenheterna finns 1–15 brukare. I en gruppbostad bor max sex brukare och omsorgspersonalen benämns som boendestödjare. I personalgruppen Eskilstuna kommuns vuxenförvaltnings LSS-verksamhet omfattar:

LSS-boenden, personlig assistans samt autismverksamhet. I augusti 2014 fanns: LSS-boenden (ej autismverksamhet): 23 boendeenheter, 209 platser/brukare, 239 medarbetare, korttids­ verksamhet med 30 brukare och 6 enhetschefer. Personlig assistans: 43 ärenden/brukare, 169 medarbetare, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktpersoner och 5 enhetschefer. Autismverksamhet: 7 LSS-boendeenheter, 39 platser/brukare, 72 med­arbetare, 26 ärenden/ brukare.

12

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

ingår kvalitetsäkringssamordnare och enhetschef, utöver det finns en sjuksköterska, en arbetsterapeut och en fysioterapeut som resurser för enheten.

Sammanhanget Gruppbostad – LSS-boende Verksamhet för personer med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning ställer höga krav på boendestödjares arbete att säkerställa de boendes rättighet till integritet, delaktighet, innehåll i livet, självbestämmande och meningsfulla aktiviteter. Boendestödjare ska i sitt arbete stödja dem i hela deras livssituation, såväl den fysiska, sociala som psykiska livsmiljön. Dock har det i utredningar visat sig finnas ojämlika förhållanden för denna grupp (se t.ex. Umb Carlsson, 2008; Socialstyrelsen, 2007) jämfört med övriga medborgare. Det är inte främst boendestandarden som skiljer sig, det handlar främst om svårigheter avseende fritidsaktiviteter, hälsoproblem och en hög konsumtion av läkemedel. För den grupp som har ett omfattande behov av stöd och hjälp finns brister i tillgänglighet och möjlighet att utnyttja befintliga stödsystem. Det förefaller också finnas behov av att utveckla och förbättra hur personer med dessa funktionsnedsättningar bemöts av omsorgspersonal, de som ska stödja och hjälpa dem i livssituationen. Bigby, Clement, Mansell och Beadle-Brown (2009) menar att personal inom denna omsorg måste förstå och öka sin kunskap om individerna för att i högre grad kunna tillämpa mänskliga värden och rättigheter i vardagen för denna grupp. Insatserna vid en gruppbostad ska utföras i enlighet med lagen om stöd och service, LSS (SFS 1993:387) och ska innefatta mer än bara omvårdnad. I LSS, som är en rättighetslag, stipuleras att brukarna skall ha rätt till själv­ bestämmande och medbestämmande (jfr § 6). McIntyre, Kraemer, Blacher och Simmerman (2004) visar att en individs funktionsnivå har starkt samband med hans/hennes livskvalitet. För personer med grav intellektuell funktionsnedsättning är ofta traditionella mått på livskvalitet mindre viktiga jämfört med aspekter som säkerhet, trygghet, välbefinnande och aktivitet. Dessa personer har stora behov av stöd och hjälp och kvaliteten på vården och omsorgen är speciellt viktig och svår att särskilja från deras övergripande livskvalitet. Enligt McIntyre, Kraemer, Blacher och Simmerman är möjligheter till rekreation, aktiviteter, fritidsaktiviteter och interpersonella relationer viktiga aspekter av livskvaliteten för vuxna personer med grav ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

13


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

intellektuell funktionsnedsättning. Detta betonas också av Umb Carlsson (2008) som menar att dessa personer lever ett begränsat socialt liv då de till största del umgås med anhöriga och personal och har få självvalda vänner. Gruppbostäder har inneburit nya möjligheter för många personer med intellektuell funktionsnedsättning och i många fall har personalen på boendet varit en viktig förutsättning för den enskildes utveckling. Det finns dock exempel där utvecklingen av verksamhetens innehåll är begränsad eller har avstannat helt. Det är under sådana förhållanden de boende kan leva under begränsande möjligheter avseende självbestämmande, delaktighet och meningsfulla aktiviteter (Widerlund, 2007). Det kan också vara så att utbildnings- och handledningsinsatser för personalen i gruppbostaden inte har gett någon större effekt på det vardagliga omsorgsarbetet. Widerlund beskriver att personalens möjligheter till kompetensutveckling kan vara begränsad och att deras synsätt på brukarnas behov och möjlighet till utveckling kanske inte följt samhällsutvecklingen avseende kraven på tillgänglighet och anpassning när det gäller miljö och rättigheterna till ett värdigt liv. Gruppbostaden kan i många fall vara isolerad från omvärlden när det gäller ny forskning och kunskap, både kring utveckling av omsorgs­ arbetet och avseende nya rön om funktionsnedsättningar. Widerlund visar att omsorgsarbetet på en gruppbostad kan bygga på rutiner som ibland liknar gångna tiders institutioner, där omsorgsarbetet kan vara alltför gruppinriktat, vilket kan utgöra hinder för att den enskilde ska få insatsen utifrån individuella behov eller önskemål. Det vårdinriktade och institutionsliknande boendet kan därför ibland vara en större begränsning för brukarens utveckling än funktionsnedsättningen. Det förfaller fortfarande finnas stora behov av att utveckla och förbättra vård och omsorg för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Omsorgspersonal – Boendestödjare Boendestödjare har vanligtvis en gymnasial utbildning, eller liknande, dock inte alltid inom vård-och/eller omsorgsområdet. Personal inom denna typ av omsorg beskrivs ofta ha en hög arbetsmoral och att de är noggranna i sitt arbete (Winlund, 1996). Det kan dock leva kvar tidigare rutiner och förhållningssätt, vilket kan leda till att den boendes möjligheter att utvecklas är mycket små. Utbildningsinsatser kan dock förändra detta. Personalgrup14

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

pen är även ofta en homogen grupp utifrån ålder, könsfördelning, bakgrund och utbildning (Winlund, 1996; Gustafsson, Löwenborg & Lindström, 2013). Detta kan innebära mer begränsade möjligheter till nytänkande i gruppen och i värsta fall blir gruppbostadens verksamhet ”sluten och självgående” med begränsad insyn i omsorgsarbetet för såväl ledning, gode män som anhöriga. De boende kanske inte heller har en god man eller anhörig som företräder dem och ställer krav på god kvalitet i omsorgsarbetet och möjligheter till delaktighet. Personer med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning är beroende av andra människor, vanligtvis personal, med såväl stöd och hjälp i vardagen, praktiska göromål som när det gäller att fatta beslut om sitt liv. Personalen får i egenskap av sitt yrke tolkningsföreträde och makt, som i all annan verksamhet som handhar människor, men brukaren med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning kan anses hamna i en ännu mer sårbar och underordnad position (Ineland, Molin & Sauer, 2009). Personer med utvecklingsstörning, som i sitt dagliga liv måste förlita sig på hjälpare och omsorger, måste många gånger underkasta sig hjälparnas föreställningar om vad som är normalt, eftersträvansvärt samt socialt och kulturellt accepterat (Ineland, Molin & Sauer, 2009, s. 177).

Den sårbara och underordnade positionen minskar ytterligare den egna kraften och självbestämmandet hos individen. Ju mindre självbestämmande en person med intellektuell funktionsnedsättning är, desto mer hotas den egna integriteten. Ju svagare en människa är, desto mer beroende blir hon av andras välvilja för att få sin integritet säkerställd (Ineland, Molin & Sauer, 2009). Historiskt har människor med omfattande funktionsnedsättningar betraktats som vårdobjekt. Denna identitet, som ett objekt för vård, omsorg och omhändertagande, tilltar med ökad grad av funktionsnedsättning (Ekensteen, 2000). Den vård- och omsorgsinriktade och institutionsliknande omsorgen för personer med intellektuell funktionsnedsättning kan begränsa personens delaktighet, självständighet, medbestämmande och utveckling (Tranquist & Falkmer, 2000). För att ge dem möjlighet till självbestämmande, värdighet och delaktighet krävs kvalificerat omsorgsarbete av personal som har en god etisk kompetens och handlingsförmåga.

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

15


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

Gruppbostad med särskild service i Eskilstuna kommun Inom Eskilstuna kommun sker en ökad satsning på evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik och kvalitetssäkring. Tjänster har inrättats med inriktning på kvalitetsutveckling. Till stöd för personalen finns en överenskommelse, tillsammans med uppdragsbeskrivningen, som är gemensam för vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter inom området boende med särskild service enligt LSS (Vård- och omsorgsförvaltningen 2014). I överenskommelsen betonas att verksamheten ska präglas av respekt för varje individs behov, resurser och önskemål samt bygga på grundtanken att den enskilde har förmåga att själv välja hur han/hon vill leva sitt liv. Detta innebär att personalen ska visa respekt för den enskildes självbestämmande, integritet och värna om dennes trygghet och värdighet. Överenskommelsen omfattar LSS-boende, autismverksamhet och personlig assistans och innehåller förutom boenden, personlig assistans, korttidsverksamhet, ledsagning, avlösarservice samt uppdrag som kontaktperson. Autismverksamheten är en målgruppsinriktad verksamhet rymmande tre typer av insatser: LSS-boende, personlig assistans och daglig verksamhet.

Införandet av pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt – PFA PFA infördes 2011 på en gruppbostad för fyra boende med grav intellektuell funktionsnedsättning (grav utvecklingsstörning). Ingen av dem kommunicerar med tal och de är äldre personer som närmar sig pensionsåldern. De boendes funktionsnedsättning gör att de behöver stöd, hjälp och tillsyn med i princip allt under dygnets alla timmar. Införandet av interventionen PFA innebar att två verksamhetsutvecklare undervisade, demonstrerade, utgjorde modell och gav ordinarie personal stöd i det ”nya” arbetssättet. En forskare följde interventionen och samlade in data före, under och efter interventionen. Positiva erfarenheter framkom, framför allt i analys av intervjuerna med personalen. Berättelserna visar att med anammande av PFA finns stora möjligheter att öka de boendes integritet, välbefinnande, delaktighet, medbestämmande, självständighet och möjligheter till utveckling av den egna livssituationen. Intervjuerna visar att personalen ändrat sin syn på arbetet. För personalen innebar PFA en utveckling av arbetet med

16

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

ökad arbetstillfredsställelse genom större variation, tydligare mål och yrkesstolthet. PFA framstår som ett ”redskap/instrument” i boendestödjarnas arbets- och förhållningssätt i sin professionsutövning. Samtliga deltagare i samproduktionsprojektet erfar det som ett framgångsrikt projekt. Vad som bidrog till det utvecklas närmare nedan. Framgångsfaktorerna belyses utifrån Communities of practice (Wenger, 1998). Inledningsvis beskrivs två olika samproduktionspartners erfarenheter av framgångsfaktorer utifrån respektive organisationstillhörighet.

Vård- och omsorgsförvaltningens erfarenheter av PFA Enligt samverkanspartners måste det finnas ett tydligt värde och en nytta med att satsa såväl tid, pengar som engagemang att samverka och samproducera. Utifrån erfarenheterna av det inledande pilotprojektet kom Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola överens om att utvidga samproduktionen till att även rymma dokumentation av arbetssättet PFA i form av en bok, innehållande en tillhörande teorianknytning, för att ytterligare befästa PFA som ett relevant instrument för praktiker. Vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun fann både värde och nytta av utvärderingen av interventionen i pilotprojektet, dokumentationen av arbetssättet PFA samt den dokumenterade teoriförankringen. Utifrån deltagarnas erfarenheter bedömdes det att ett strukturerat arbete, med stöd från ledningen i respektive organisation, var viktigt för projektets legitimitet. Kommunen involverade enhetscheferna i förankringsarbetet och gjorde dem delaktiga i processen. I strategin ingick informationsspridning samt formandet av en referensgrupp. Boken om PFA innebar att ett arbetssätt dokumenterades, detta i en verksamhet som generellt saknar tydliga arbets- och förhållningssätt för personalen. Boken och tillhörande teoriförankring kom därefter att utgöra underlag för ett generell införande av PFA som arbetssätt inom övriga verksamheter i området. En viktig framgångsfaktor för Eskilstuna kommun var stödet från såväl kommun, förvaltningsledning och enhetschefer som det kommunicerade värdet och nyttan med samverkan/samproduktionen. Förutom stödet från ledningen och att det kommunicerades ett påtagligt värde och en nytta för verksamheten tillkom även vikten av stöd från boendestödjarna, de som ©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

17


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

arbetar närmast personerna med intellektuell funktionsnedsättning. Vårdoch omsorgsförvaltningen ansåg att projektet fick extra genomslagskraft tack vare samarbetet med högskolans forskare, det bidrog med ytterligare legitimitet, och kanske status, för projektet inom den egna förvaltningen.

Erfarenheter från högskolans perspektiv I och med samverkan har forskarna fått erfarenheter, insikter och kunnat bidra i utvecklandet av ny kunskap inom ett sparsamt uppmärksammat område och målgrupp: vuxna och äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Erfarenheterna, insikterna och kunskapsbyggandet inom området har resulterat i tre externt finansierade doktorander, vilket visar på framgångsrik samverkan. Inom forskningsområdet hälsa och välfärd är praktikernytta ett uttalat mål. Samverkans- och samproduktionen som beskrivits ovan har i och med PFA-arbetet en tydlig praktikernytta. Därtill har ett potentiellt framtida forskningsområde identifierats, ett område med såväl behov av ökad kunskap som utbildning, vilket efterfrågas av samhället.

Gemensam nytta och värde och framgångsfaktorer En svårighet i den praktiska verksamheten är att personer med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att uttrycka sina synpunkter och erfarenheter. I projektet har vi fått lita till personalens utsagor, dokumentation och de observationer som gjorts i sammanhanget. Positiva effekter hos de boende på gruppbostaden har noterats, exempelvis glädje, nöjdhet, aktiviteter och minskad oro. I dokumentationen framgår även ökad frekvens av aktiviteter samt att det kan utläsas lägre förekomst av så kallade problemskapande beteenden. Dessa resultat har fått nationell uppmärksamhet vilket är av värde och nytta för såväl Eskilstuna kommun som högskolan. Projektet är ett exempel på hur praktik och teori möts och hur det kan ge goda synergieffekter. Från början fanns inställningen att praktiken och teorin har lika värde och projektets mål var att resultaten skulle vara till nytta för verksamheten. I denna verksamhet är det ovanligt att införandet av nya arbetssätt dokumenteras. Formaliserade arbetssätt är inte vanligt förekommande och i fall de finns förblir det i form av ”tyst” kunskap på den enskilda enheten. 18

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

I projektet har vi förfinat arbetssättet och utvecklat det ytterligare. Metodutvecklingen har skett genom samtal, diskussioner och gruppreflektioner. Denna förfining, och i vissa fall omarbetning, har inneburit att det inte enbart är ”görandet” som beskrivs utan även tankarna bakom. Exempel och förtydligande återges genom om att skifta till brukarens perspektiv i situationen och betona vikten av att arbeta med kontinuerlig utvärdering av arbetsprocessen. Det har inneburit att metoden fått en annan och djupare underbyggnad samt en legitimitet och tyngd gällande PFA när det framöver ska implementeras i all ordinarie LSS-verksamhet i kommunen. En annan aspekt som denna samverkan medfört är att omsorgsverksamheten på LSS-boenden har uppmärksammats av kommunledningen och därmed synliggjorts inom kommunens egen organisation. Forskarnas medverkan bidrog till att den interna kommunikationen och samarbetet inom vård- och omsorgsförvaltningen vidareutvecklades. De som medverkat i projektet har kompletterat varandra och varit överens om att var och en skulle göra det de har kompetens för samt att alla lär tillsammans och av varandra. I diskussion om framgångsfaktorer för lyckad samverkan och samproduktion var deltagarna eniga om följande viktiga aspekter: respekt för varandra, alla har lika värde, respekt för varandras kunskaper och erfarenheter, att samarbetet präglas av en tillåtande attityd, generositet, nyfikenhet, engagemang, vilja, och lyhördhet samt att projektet och projektgruppen har mandat och tillit från både högskolans och kommunens ledning. Kommunen finansierade projektet, dock täckte det inte allt arbete, men det var en god förutsättning för att projektet skulle kunna genomföras. Samproduktionen innebar inte några större problem, men att få till gemensamma mötestider var en besvärlig del i processen. Utifrån den erfarenheten gjordes en mer långsiktig planering av mötestider. En annan erfarenhet är att den deltagande forskarens frågor stundtals upplevdes som påfrestande, ex. den ständigt återkommande frågan varför? Dock påtalades, i efterhand, att det just var varför-frågan som medverkade till att explicitgöra kunskaperna i de gemensamma diskussionerna.

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

19


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

Avslutande reflektioner Den samproduktion och det gemensamma lärande som skett inom ramen för projektet kan förstås utifrån den teori om samverkan som kallas för community of practice (Wenger, 1998). Community of practice handlar om informellt lärande inom och utanför den egna organisationen; den sociala interaktionen mellan individer, grupper, organisationer och den kunskapsdelning som sker inom ramen för ”social practices”. Community of practice är grupper av människor som delar ett intresse eller en passion för något de gör och hur man genom regelbunden interaktion kan lära sig hur man kan göra det bättre. I communities of practice talar man om att skapa och delge kunskap genom att bygga upp ”a sense of belonging” (Wenger, 1998; 2012). För att bygga upp denna gemenskap krävs vissa förutsättningar som tilltro, ömsesidig respekt, sociala band, gemensamma mål och engagemang. Detta tillämpas i en process där individer väljer att delta i ”the community of practice” utifrån tidigare erfarenheter och den egna identiteten i förhållande till vad ett ”community” har att erbjuda (samt beroende av vilka förutsättningar som ges av den egna organisationen). En skillnad i vårt exempel är dock att det inte har varit informella och självorganiserade nätverk som utgjort ett ”community”, de som deltog hade i stället ett tydligt uppdrag från respektive organisations ledning. Ett sådant samarbete är, enligt våra erfarenheter, ett lämpligt fundament för samverkan mellan offentlig verksamhet/hälso- och

Medlemmar som bär och för vidare nyvunnen kunskap Uttalad kunskap

Gemensamt mål Community of practice

Kollektiv förståelse och kunskap Delar och kommunicerar praktik

Tillit hos medlemmarna

Delar och kommunicerar kunskaper och erfarenheter

Figur 3.1  Beskrivning av projektet, resultat och erfarenheter.

20

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur


3  Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA)

välfärdsverksamhet och universitet/högskola, kanske framför allt vid regionala samarbeten. Dock har dessa parter olika erfarenheter och kunskaper som ”kapital” i samproduktionen, men vår erfarenhet är att just detta skapar dynamik och en drivkraft i utvecklingen av det gemensamma intresset. Figur 3.1 beskriver projektet, dess resultat och erfarenheter av samverkan, efter nästan tre års samarbete, i en community of practice. Samverkan är en del i samtliga faser, dock med den skillnaden att praktikerna står för specifika praktiker-kunskaper och erfarenheter och högskolan innehar en mer teoretisk och undersökande roll. Att producera dokumentation och teorianknytning till PFA var dock ett gemensamt mål. En konklusion är att samverkan tar tid, det tar tid att finna mål för samverkan då projektdeltagarna representerar organisationer med olika uppbyggnad, styrning och mål för respektive verksamhet. Dessutom är tillit och respekt viktiga relationella aspekter av samverkan, varav båda kräver tid att bygga.

Referenser Antonovsky, A. (1992). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Bigby, C., Clement, T., Mansell, J. & Beadle-Brown, J. (2009). ‘It’s pretty hard with our ones, they can’t talk, the more able bodied can participate’: staff attitudes about the applicability of disability policies to people with severe and profound intellectual isabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 53 (4), s. 363–376. Ekensteen, V. (2000). Från objekt till subjekt i sitt eget liv. I: M., Tideman, (red.), Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, C., Lindström, A. & Löwenborg, K. (2013). Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt – i omsorg om vuxna personer med måttlig till grav utvecklingsstörning. Eskilstuna: Vård- och omsorgsförvaltningen Eskilstuna kommun. Hämtad 2016-03-17 från http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.52828!/Menu/general/columncontent/attachment/IV_Gustafsson_2013.pdf Gustafsson, C., Lindström, A. & Löwenborg, K. (2015). Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt i omsorg för personer som har intellektuell funktionsnedsättning. Eskilstuna: Vård- och omsorgsförvaltningen, Eskilstuna kommun. Gustafsson, C. (2013). Tillämpning av pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA) i teorin om Salutogenes. Eskilstuna: Vård- och omsorgsförvaltningen Eskilstuna kommun. Hämtad 2016-03-17 från http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.52829!/ Menu/general/column-content/attachment/TEORI.pdf Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.

©  F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

21


Redaktörer: Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola. Jonas Stier, professor i interkulturella studier vid Högskolan Dalarna och gästprofessor vid Mälardalens högskola. Per Tillgren, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola. Gunnel Östlund, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola.

Samproduktionens retorik och praktik – inom området hälsa och välfärd Samproduktion av kunskap, innovationer och andra värden diskuteras numera flitigt på universitet och lärosäten runt om i världen. Likväl råder oenighet om vad begreppet står för. Somliga förespråkar en snävare syn på samproduktion, i huvudsak kopplad till samverkan med näringslivet och industrin. En vidare syn innefattar även samverkan med den offentliga sektorn och frivilligsektorn. I denna bok visar vi hur samproduktion kan gestalta sig när högskolor och universitet samverkar med den offentliga sektorn och frivilligsektorn. Från högre utbildning, forskning och utvecklingsarbete i lokala, regionala, nationella och internationella sammanhang hämtas exempel som diskuteras och problematiseras. Samproduktionens utmaningar och möjligheter belyses, liksom vilka över väganden forskare och lärare ställs inför i detta arbete. Författarna är verksamma inom en rad ämnesdiscipliner vid lärosäten i Sverige och utomlands. Boken riktar sig till studenter i samhällvetenskap, vårdvetenskap och folkhälsoutbildningar. Den riktar sig även till yrkesverksamma i välfärdssektorerna och personer som arbetar med kunskapsutveckling och innovation.

Art.nr 39358

www.studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144114828  

9789144114828  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded