om hur du upprättar ett testamente. Boken går punkt för punkt igenom vad du bör tänka på för att testamentet ska vara giltigt. Boken innehåller många praktiska tips och exempel.
UR INNEHÅLLET
Björn Lundén
• • • • • • • • • • • • • •
Dokumentets utformning Till vem får jag testamentera? Vad får jag testamentera? Testamentets innehåll Särskilda villkor Arvsordningen Ändringar Inbördes testamente Villkor i testamente Nödtestamente Testamentsexekutor Bevittning Ogiltigt testamente Klander av testamente
FÖRFATTARNA
Anna Molin
Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik. Anna Molin arbetar som jurist på Björn Lundén Information AB.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
www.blinfo.se
Testamentshandboken
TESTAMENTSHANDBOKEN innehåller allt
BJÖRN LUNDÉN & ANNA MOLIN
Testaments handboken Hur du skriver ditt testamente SJUNDE UPPLAGAN
Testamentshandboken Hur du skriver ditt testamente av BjĂśrn LundĂŠn och Anna Molin
Sjunde upplagan
Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se. www.blinfo.se. Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2012. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 500 exemplar hos Elanders i Mölnlycke. Sammanlagt har tidigare upplagor av boken tryckts i ca 12 000 exemplar. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g. Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se.
7:e upplagan, mars 2012 ISBN: 978-91-7027-778-8
Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Ordlista. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Varför testamente?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Utan testamente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Begränsningar i testationsfriheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Laglott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Krav på testator . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Dokumentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Bevittning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Ändring av testamente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Nödtestamenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Inbördes testamenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Testamentsexekutor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Testamentstagarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Egendomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Villkor i testamentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Önskemål i testamente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Ogiltigt testamente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Klander av testamente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Tolkning av testamente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Otillräcklig kvarlåtenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Dödförklaring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Exempel på testamenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .167 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .173
Om boken I det här kapitlet går vi igenom bakgrunden till boken och förklarar hur boken är tänkt att användas.
Testamentshandboken är skriven för dig som vill upprätta ett testamente, antingen på egen hand eller med hjälp av någon jurist. Vi har försökt att skriva på begriplig svenska, trots att ämnet är juridiskt. Att texten är begriplig innebär dock inte att vi väjt för de svårigheter som finns på området. Vi har gjort en i det närmaste fullständig genomgång av testamentsrätten. Förhoppningsvis kan detta vara till nytta även för dig som arbetar professionellt med att upprätta testamenten åt andra. Begränsningar I boken har vi begränsat oss till att behandla svenska medborgares testamenten och egendom i Sverige. För utlänningar och för viss egendom i utlandet gäller speciella regler som vi inte går in på. I lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo finns bestämmelser om internationella förhållanden. Vi har också begränsat oss när det gäller planering med livförsäkringar. I och med att arvsskatten är avskaffad, är det inte längre intressant att planera för en minimering av denna. En del befintliga testamenten kan därmed behöva ändras. Nytt i den här upplagan I den här upplagan av boken har vi lagt in ett stort antal rättsfall. Det har också kommit några uttalanden från Skatteverket som också finns med. I övrigt har vi uppdaterat sifferuppgifter och kompletterat texten med ny information. Systemet med den lagstadgade laglotten har börjat ifrågasättas, och vi berör den debatten ett nytt kapitel om laglott. Ett nytt avsnitt om dödförklaring och ett om förverkande av rätt till testamente och arv har vi lagt till i boken. Språket Det är inte meningen att läsaren ska behöva vara jurist för att kunna läsa och förstå innehållet i boken. Tanken är att boken ska | 7
Om boken
kunna läsas och förstås av alla. Målsättningen har därför varit att använda ett så enkelt språk som möjligt. Det går dock inte att undvika vissa juridiska termer. Dessa förklaras löpande i texten. På många ställen i boken förklarar vi att man inte ”kan” förordna på ett visst sätt i sitt testamente, exempelvis inte kränka bröstarvingars laglott eller testamentera sådant som man inte äger. Men självklart ”kan” man skriva precis vad som helst i ett testamente – det är bara att det inte blir giltigt om det klandras. Lagtext I de olika avsnitten i boken finns lagtexthänvisningar. Kompletta lagtexter hittar du på www.notisum.se. Ärvdabalken hittar du på BL Bok-Plus. Rättsfallen Boken innehåller många referat av rättsfall från domstolar. Vi vill understryka att det är fråga om referat, där vi förkortat och ändrat i språket för att texten ska bli lättare att läsa. Den som vill se exakt hur domstolarna har uttryckt sig, måste läsa rättsfallen i original. I slutet av varje rättsfall står vilken dom det är. NJA betyder Nytt juridiskt arkiv. RÅ betyder Regeringsrättens årsbok. RH betyder rättsfall från hovrätterna. Regeringsrätten har bytt namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Vi har behållit Regeringsrätten i de rättsfall som hör till tiden före namnbytet. Plagiera inte okritiskt På flera ställen i boken finns exempel på hur ett fullständigt testamente eller lösryckta testamentsförordnanden kan se ut. Det finns också ett kapitel i slutet av boken med exempel. Det är dock viktigt att du inte okritiskt plagierar dem. Du måste förstå innebörden av vad som står i ditt testamente. BL Bok Plus – uppdateringar och lagtexter På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att boken är tryckt. Där finns även relevanta lagar i fulltext. När du befinner dig på startsidan väljer du Gratistjänster och BL Bok Plus. Därefter Testamentshandboken i rullisten. Vi tar gärna emot tips till förbättringar till nästa upplaga av boken. Näsviken i mars 2012 Björn Lundén Anna Molin 8 |
Ordlista Här är en ordlista som förklarar en del termer som vi använder i boken. Vi förklarar också uttryck som förekommer i lagtexten och andra familjejuridiska uttryck. Längre fram i boken finns mer utförliga förklaringar i de olika kapitlen.
Arv I dagligt tal kallar man allt man får efter en avliden för arv, oavsett om man får det genom ett testamente, genom bodelning i samband med dödsfall eller på grund av bestämmelserna i ärvdabalken. Men i strikt juridisk mening är det bara sådant som en arvinge får enligt den legala (lagstadgade) arvsordningen som är arv. Detta gäller även om arvingen genom justering i ett testamente får mer eller mindre än hans eller hennes legala arvslott. Sådant som en annan person än en arvinge får enligt testamente kallas testamentslott. Det är därför man i juridisk text ofta ser formuleringen vad någon erhåller genom arv eller testamente. Arvslott Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen som en legal arvinge får enligt den legala arvsordningen eller genom testamente. Läs om legala arvingar i kapitlet Utan testamente. Avkastning Det förekommer att man testamenterar en viss sak till en person och avkastningen från saken till en annan person. Exempelvis kan en penningsumma testamenteras till en viss person samtidigt som räntan på kapitalet ska tillfalla en annan person under ett antal år. På motsvarande sätt kan man göra med t ex en aktieportfölj, en hyresfastighet eller en skogsfastighet. Läs om detta i kapitlet Egendomen. Bevakning av testamente Tidigare gällde att en arvinge kunde förlora sin rätt enligt testamentet om detta inte bevakades inom en viss tid. Denna bestämmelse upphävdes 1989. Ett testamente kan alltså inte bevakas. | 9
Ordlista
I stället gäller bestämmelser om klander av testamenten. Läs om detta i kapitlet Klander av testamente. Bouppteckning När någon avlider ska en bouppteckning upprättas och skickas in för registrering till Skatteverket. När det finns ett testamente efter den avlidne ska testamentet bifogas till bouppteckningen i en bestyrkt kopia. På sidan 2 på Skatteverkets bouppteckningsblankett finns en kryssruta som ska fyllas i om det finns ett testamente. Dödsrättshandling Ett testamente är en så kallad dödsrättshandling, det vill säga ett juridiskt dokument som har upprättats enbart för att gälla sedan den som gjort testamentet har avlidit. Man brukar säga att testamentet har gjorts för dödsfalls skull. Efterarv Efterarv (sekundosuccession) är en form av uppskjuten arvsrätt. Efterlevande make behåller ofta hela kvarlåtenskapen. När den efterlevande maken dör, ska den egendom som härrör från den först avlidne fördelas vidare till den först avlidnes arvingar. Detta kallas efterarv. Läs om detta i kapitlen Begränsningar i testationsfriheten, Egendomen samt Villkor i testamentet. Enskild egendom Den egendom som i ett äktenskap är ena makens enskilda, och som den andre maken inte har giftorätt i kallas enskild egendom till skillnad från giftorättsgods (se nedan). Den enskilda egendomen ingår inte i bodelning under bestående äktenskap och inte heller vid bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. I samboförhållanden finns ingen motsvarighet till enskild egendom. Dock är det så att ett förordnande om att egendom som erhållits genom arv eller testamente med villkor att den ska vara enskild egendom medför att egendomen inte är samboegendom, även om den består av bohag eller bostad. I ett testamente kan man förordna att arv eller testamentslott ska vara enskild egendom. Läs om detta i kapitlet Villkor i testamentet. Förskott på arv Gåvor till arvingar kan räknas som förskott på arv och räknas i så fall av från arvingens lott vid arvskiftet. Det är viktigt att du i ditt testamentet förklarar hur du har tänkt dig med avräkning för
10 |
Ordlista
eventuella gåvor som du gett. Läs om förskott på arv i kapitlet Egendomen. Giftorättsgods Giftorättsgods är egendom som i ett äktenskap inte är enskild egendom. Giftorätten är ett slags latent (dold) äganderätt som inte löses ut förrän vid bodelning. HD HD är en förkortning av Högsta Domstolen. Holografiskt testamente En form av nödtestamente, som upprättas skriftligen (skrivet för hand av testator), men utan testamentsvittnen. Läs om detta i kapitlet Nödtestamente. Klander av testamente Den som inte anser att ett testamente är riktigt upprättat eller på något annat sätt inte avspeglar testators vilja, kan klandra testamentet vid domstol. Läs om detta i kapitlet Klander av testamente. Laglott Den del av egendomen som en bröstarvinge alltid har rätt att få. Läs om detta i kapitlet Begränsningar i testationsfriheten. Legal arvinge En person som ärver även om det inte skulle finnas något testamente. Läs om detta i kapitlet Utan testamente. Legal arvsordning Hur kvalåtenskapen fördelas mellan de legala arvingarna om det inte finns något testamente. Genom ett testamente kan testator inom vissa gränser sätta den legala arvsordningen ur spel. Legatarie Den som genom testamente får en eller flera bestämda saker är legatarie. Den sak legatarien ska få kallas legat. Det kan vara en bestämd sak eller ett antal aktier eller en penningsumma. Det är inte ett legat om personen tilldelas hela kvarlåtenskapen eller en viss andel av den. Legatarier räknas inte som dödsbodelägare. Läs om legatarier i kapitlet Egendomen. Lott Se arvslott | 11
Ordlista
Nettogiftorättsgods Vid en bodelning mellan makar gör man först en avräkning för skulder som hör till giftorättsgodset. Man räknar även av skulder som hör till enskild egendom och överstiger värdet av denna. Det som är kvar efter skuldavräkningen kallas nettogiftorättsgods. Det är detta som delas. NJA NJA är en förkortning av Nytt Juridiskt Arkiv, där domar från Högsta Domstolen förs in årsvis. Varje rättsfall har ett nummer, men vanligast är att man hänvisar enbart till år och sidnummer. Nyttjanderätt Testator kan ha begränsat testamentstagarens rätt genom att förordna att denne endast ska ha nyttjanderätt till egendomen. Testamentstagaren får i så fall inneha, förvalta och använda egendomen men har inte rätt att avyttra eller förbruka den. Läs om nyttjanderätt i kapitlet Egendomen. Nödtestamente Vid exempelvis allvarlig sjukdom eller olycksfall som hindrar testator att upprätta ett vanligt testamente kan han eller hon upprätta ett muntligt eller skriftligt nödtestamente. Observera att detta är giltigt bara om det är fråga om en verklig nödsituation. Läs mer om detta i kapitlet Nödtestamente. Omyndig Det som i lagtexten tidigare kallades omyndig har två betydelser. Dels att en person är under 18 år, vilket numera kallas underårig, dels att man var omyndigförklarad. Numera säger man att personen har förmyndare. Orubbat bo När en efterlevande make ärver med fri förfoganderätt, brukar man kalla det att han eller hon får sitta i orubbat bo. RH RH är en förkortning av Rättsfall från Hovrätterna. Samkullbarn Samkullbarn är gemensamma barn (det uttryck som brukar användas) till den avlidne och den person som den avlidne var gift med eller sambo med vid tiden för dödsfallet (eller den senaste relationen ifall den avlidne var ensamstående). Jämför särkullbarn. 12 |
Ordlista
Sekundosuccessionsförordnande Ett förordnande i ett inbördes testamente om vad som ska hända med kvarlåtenskapen när båda parterna har avlidit. Brukar även kallas sekundoförordnande. Läs mer om detta i kapitlet Begränsningar i testationsfriheten. Substitut Substitut är egendom som ersätter annan egendom. En ny bil kan vara substitut för den gamla, en bostadsrätt kan vara substitut för en annan när man byter bostad. En bostadsrätt kan också vara substitut för en bil om pengarna från försäljningen av bilen använts till att köpa bostadsrätten eller om bilen använts i en bytesaffär. På lagspråk använder man beteckningen ”vad som har trätt i stället för egendom”. Substitut är aktuellt när man ska skilja mellan enskild egendom och giftorättsgods. Särkullbarn Barn till den avlidne som inte är barn till den person som den avlidne var gift med vid tiden för dödsfallet. Testamente Ordet testamente har två betydelser. Ett testamente är ett förordnande om hur dina tillgångar och skulder ska fördelas efter din död. Men ordet testamente kan också stå för själva dokumentet där förordnandet är nedskrivet. I boken använder vi ordet i båda betydelserna, och vi tror att det framgår av sammanhanget vilken betydelse vi menar. Testamentslott Sådant som en person som inte är legal arvinge får genom testamente. Är personen legal arvinge kallas det han eller hon får för arvslott, även om han eller hon genom en föreskrift i testamentet får mer eller mindre än vad han eller hon skulle ha fått om det inte hade funnits något testamente. Testamentstagare Den som får något genom testamente kallas testamentstagare. Man skiljer mellan legatarier och universella testamentstagare. Testator Den som upprättar ett testamente kallas testator (testatrix om det är en kvinna, men detta uttryck används sällan).
| 13
Ordlista
Underårig En underårig är en person som är under 18 år (myndighetsåldern). Från 16 års ålder får den underårige företa vissa begränsade rättshandlingar, bland annat testamentera om tillgångar som han eller hon har tjänat ihop till själv. Universella testamentstagare Den som ska få hela eller en viss andel av boet enligt ett testamente är universell testamentstagare. Begreppet omfattar alla som ska ärva enligt ett testamente om det inte finns angivet i testamentet att de ska ha någon bestämd sak (saklegat) eller ett bestämt belopp (penninglegat). En testamentstagare som inte är universell testamentstagare kallas legatarie. Universella testamentstagare är dödsbodelägare och ska vara med och besluta hur man ska avsluta den avlidnes affärer. Önskemål Ett testamente kan bestå av förordnande och önskemål. Förordnanden är bindande, medan önskemål inte är det. Önskemål brukar vara hur testator vill att begravningen ska anordnas eller att bröstarvingarna ska avstå från att kräva sin laglott. Läs om detta i kapitlet Önskemål i testamente.
14 |
Varför testamente? I det här kapitlet går vi igenom varför du över huvud taget ska upprätta ett testamente, och vad som händer om du inte gör det. Du får också en checklista med händelser som medför att du bör fundera på testamente och en uppmuntran att göra slag i saken.
Gör först klart för dig varför du vill upprätta ett testamente. Därefter tar du ställning till hur ditt testamente ska utformas. Det är viktigt att du noga tänker igenom vilket innehåll testamentet ska ha innan du skriver ut det och kallar testamentsvittnena att bevittna det. Om du senare vill göra någon ändring i det färdiga testamentet krävs nämligen att samma formregler följs som vid upprättandet av ett nytt testamente. Annars gäller inte ändringen. Läs om detta i kapitlet Ändring av testamente. Långsiktig planering viktig Det kan gå lång tid från det att testamentet skrivs till dess att det ska tillämpas. Ibland kan förändringar i omvärlden innebära att ett testamente inte längre kan eller bör verkställas. Därför är det bra om det framgår av testamentet hur kvarlåtenskapen ska fördelas om något har hänt som gör testamentet omöjligt att verkställa. Ett förordnande till förmån för en organisation kan inte verkställas om organisationen har lagts ned vid testators död. Om det framgår av testamentet att egendomen i andra hand ska tillfalla någon annan organisation fungerar förordnandet (under förutsättning att den sistnämnda organisationen existerar).
Du bör då och då gå igenom ditt testamente och göra ett nytt testamente om du upptäcker att något i testamentet kan bli svårt eller omöjligt att verkställa. Det kan exempelvis vara att någon som du nämnt i testamentet har avlidit eller att ett vänskapsförhållande har upphört.
| 15
Varför testamente?
Om du inte gör något testamente Om du inte gör något testamente träder den så kallade legala arvsordningen in. Då fördelas kvarlåtenskapen mellan de efterlevande släktingarna enligt reglerna i ärvdabalken. I kapitlet Utan testamente finns en kort sammanfattning av hur arvet fördelas utan testamente. Vill du veta ännu mer om detta kan du läsa vår bok BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE. Enligt ärvdabalken Den som är nöjd med hur ärvdabalkens regler fördelar ens kvarlåtenskap behöver inte upprätta något testamente. Arvet går då automatiskt till de arvingar som har bäst arvsrätt. Även om du vill att den legala arvsordningen ska följas kan det ändå finnas anledning att göra ett testamente. Det kan exempelvis vara om du vill att viss egendom ska vara enskild egendom, om du vill fördela egendomen på ett visst sätt så att vissa saker tillfaller vissa arvingar eller om du har andra önskemål. Läs om detta i kapitlet Villkor i testamentet. Många förtränger Begreppet testamente förknippas ofta med död och förgänglighet. Därför tycker många människor att det är obehagligt att tänka på saken. Många testamenten blir därmed aldrig skrivna, och det är synd. Den här boken kan förhoppningsvis förmå fler människor att ta tag i det här med att göra sitt testamente. Vem ska göra testamente? Om du inte vill att dina tillgångar ska fördelas enligt ärvdabalkens bestämmelser, måste du upprätta ett testamente. Vanliga situationer då man brukar vilja ha ett testamente är om du • har barn, både med din nuvarande partner (samkullbarn) och med någon annan (särkullbarn) • önskar att vissa saker ska tillfalla bestämda personer (legatarier) som inte är dina arvingar • vill att din egendom ska fördelas på ett visst sätt mellan arvingarna och/eller andra • vill att ett eller flera av dina barn enbart ska ha sin laglott eller önskar att någon ska bli arvlös • vill gynna någon organisation som ligger dig varmt om hjärtat • vill att någon ska få avkastningen av en viss tillgång, medan äganderätten går till någon annan • vill styra hur din förmögenhet används efter din död – normalt genom att upprätta en stiftelse (läs om stiftelsebildning i kapitlet Testamentstagarna) 16 |
Varför testamente?
• vill att en viss egendom ska vara enskild egendom • vill att barnen ska få tillträde till egendomen först vid en viss ålder • vill att gemensamma barn (samkullbarn) ska få ut sitt arv redan vid den först avlidne förälderns död • vill att arvet ska förknippas med andra villkor. Särkullbarn Ett vanligt skäl till att man vill upprätta ett testamente är att det finns så kallade särkullbarn, det vill säga barn från ett tidigare förhållande. Den som inte har kontakt med sitt särkullbarn vill många gånger att de gemensamma barnen (samkullbarnen) eller den nuvarande maken eller sambon (eller någon annan) ska få arvet istället. Det kan också vara tvärtom, att man som någon sorts kompensation för den dåliga kontakten med särkullbarnet vill att detta ska ha så mycket som möjligt av kvarlåtenskapen. Naturligt för sambor För många sambor är det naturligt – för att inte säga nödvändigt – att upprätta ett testamente. Sambor har nämligen inte rätt till arv efter varandra enligt ärvdabalken. Om paret har gemensamma barn är det kanske mindre allvarligt, eftersom barnen frivilligt kan gå med på att vänta tills den efterlevande föräldern avlider innan de kräver ut arvet. Även i dessa fall är det dock bra om samborna har löst efterlevandeproblematiken genom testamente. Eftersom man sällan vet på förhand vem av parterna som kommer att avlida först är det lämpligt för de flesta sambor att upprätta ett inbördes testamente. Då skyddas båda mot att stå utan hus och hem vid den andres död. Läs om detta i kapitlet Inbördes testamente. Alternativ till testamente Du kan inte bestämma om fördelningen av kvarlåtenskapen efter din död på något annat sätt än genom testamente. Andra typer av avtal är ogiltiga. Däremot kan du redan under livstiden skänka bort tillgångar och göra andra arrangemang som kan göra ett testamente onödigt. Ett avtal om vad som ska stå i ens testamente är ogiltigt. Likaså ett avtal om att inte ändra sitt testamente. Detta kan vara bra att känna till när du gör ett inbördes testamente med någon. Denne kan utan din vetskap ändra sin del av testamentet. Läs om detta i kapitlet Inbördes testamente. | 17
Varför testamente?
När ska jag skriva testamente? Du ska göra ditt första testamente så snart du har tillgångar som du vill förordna om eller när du får sådana släktskapsförhållanden att ett testamente kan vara nödvändigt. Tänk på att testamentet är en färskvara. Du bör göra ett nytt testamente så snart förutsättningarna ändras. Det kan vara för att du vill att andra personer ska ärva dig eller att du får nya tillgångar eller att gamla försvinner. I kapitlet Ändring av testamente räknar vi upp situationer som kan göra ett nytt testamentet önskvärt eller nödvändigt. Många väntar till livets slutskede med att upprätta sitt testamente. Det är ingen bra strategi. Gör det så tidigt som möjligt, då blir det mindre dramatiskt. Dessutom kan man aldrig veta när man drabbas av åldersrelaterade sjukdomar. Ett testamente som upprättas vid full vigör blir svårare för missnöjda arvingar att klandra med hänvisning till att testator inte var vid sina sinnens fulla bruk. Det är vanligt att testamentet upprättas i all hast inför en situation som upplevs som riskfylld, t ex en operation eller en flygresa. Det är aldrig bra att ha bråttom eller ha tankarna på annat håll när man upprättar eller låter upprätta sitt testamente. Kan jag upprätta mitt testamente själv? Har du inte extremt komplicerade förhållanden, kan du normalt upprätta ditt testamente själv. Denna handbok bör kunna ge dig tillräcklig information. Om du skriver testamentet själv kan det vara lättare att det blir gjort än om du ska anlita någon utomstående (eller så är det tvärtom). Även ändringar, det vill säga upprättande av nya testamenten kan lättare bli gjorda. Om du tänkt anlita en advokat eller en annan jurist för att få hjälp med testamentet, är det bra om du på förhand känner till så mycket som möjligt om testamenten. Annars blir det lätt så att du oreflekterat accepterar de förslag som rådgivaren kommer med. Det blir dessutom dyrare eftersom advokaten behöver förklara termer mm och antagligen tar betalt per timme. Se till att du verkligen förstår konsekvenserna av de valda formuleringarna och att att rådgivaren verkligen begriper hur du vill ha det. Det är viktigt att de speciella formkraven är uppfyllda, annars riskerar testamentet att ogiltigförklaras. I den här boken går vi punkt för punkt igenom vad som gäller. En sista positiv hälsning En del människor älskar att styra och ställa med sin omgivning i livstiden och lägger ner enorm energi på att utforma sitt testamente så att de även efter sin död kan fortsätta att styra och ställa, helst i 18 |
Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER
KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG
www.blinfo.se
om hur du upprättar ett testamente. Boken går punkt för punkt igenom vad du bör tänka på för att testamentet ska vara giltigt. Boken innehåller många praktiska tips och exempel.
UR INNEHÅLLET
Björn Lundén
• • • • • • • • • • • • • •
Dokumentets utformning Till vem får jag testamentera? Vad får jag testamentera? Testamentets innehåll Särskilda villkor Arvsordningen Ändringar Inbördes testamente Villkor i testamente Nödtestamente Testamentsexekutor Bevittning Ogiltigt testamente Klander av testamente
FÖRFATTARNA
Anna Molin
Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik. Anna Molin arbetar som jurist på Björn Lundén Information AB.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
www.blinfo.se
Testamentshandboken
TESTAMENTSHANDBOKEN innehåller allt
BJÖRN LUNDÉN & ANNA MOLIN
Testaments handboken Hur du skriver ditt testamente SJUNDE UPPLAGAN